Levnadsvillkor för asylsökande – EU:s bestämmelser

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2013/33/EU om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Genom direktivet skapas Europeiska unionens (EU:s) bestämmelser om levnadsvillkor (eller ”mottagningsvillkor”) för personer som ansöker om internationellt skydd* (asylsökande eller subsidiärt skyddsbehövande*), och som väntar på att deras ansökan ska prövas. Dessa bestämmelser bör bidra till att förhindra att personer förflyttar sig till olika länder på grund av variationer i levnadsvillkor.
• Syftet med bestämmelserna är att garantera en värdig levnadsstandard för asylsökande i EU och att säkerställa att deras mänskliga rättigheter respekteras.

VIKTIGA PUNKTER

Vem berörs?

Direktivet gäller personer som ansöker om internationellt skydd och deras familjer, inbegripet deras

• make/maka eller ogifta partner,
• barn under 18 år,
• andra familjemedlemmar (t.ex. den sökandes moder eller fader om den sökande är under 18 år).

Standardiserade EU-omfattande mottagningsvillkor

Syftet med direktivet är att harmonisera mottagningsvillkoren i hela EU. Dessa förhållanden innefattar tillgång till

• inkvartering,
• mat, kläder,
• ekonomiskt bidrag,
• en anständig levnadsstandard,
• medicinsk och psykisk vård.

Andra garantier

Utöver de grundläggande mottagningsvillkoren måste EU-länderna se till att sökande har tillträde till

• arbetsmarknaden inom nio månader,
• utbildning för barn under 18 år.

Utsatta personer

• En individuell bedömning måste göras för att bedöma behoven hos utsatta personer (barn, funktionshindrade och offer för övergrepp).
• Särskilda bestämmelser gäller för barn, ensamkommande barn och offer för tortyr och våld.
• Utsatta asylsökande måste ha tillgång till psykisk vård.
• När ensamkommande barn ansöker om asyl bör de ges ett kvalificerat ombud som hjälper dem. Principerna om barnets bästa och familjens enhet är alltid av största vikt.

Förvar av asylsökande

Sökande bör inte hållas i förvar enbart av det skälet att de ansöker om internationellt skydd. Förvar bör tillgripas som en sista utväg och beslutas från fall till fall.

En omfattande förteckning över skäl för förvar har antagits för att undvika godtyckligt förvar.

Genom direktivet införs även

• begränsningar för perioder under vilka personer kan hållas i förvar,
• begränsningar för förvar av utsatta personer, i synnerhet barn,
• rättsliga garantier (t.ex. tillgång till kostnadsfritt rättsligt bistånd, skriftlig information vid överklagande av ett beslut om förvar),
• specifika mottagningsvillkor för förvarsanläggningar, såsom tillgång till utomhusområden och kontakt med advokater, icke-statliga organisationer och familjemedlemmar.

Direktiv 2013/33/EU upphäver direktiv 2003/9/EG från och med den 21 juli 2015.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det gäller från och med den 19 juli 2013. EU-länderna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 21 juli 2015.

BAKGRUND

EU har arbetat för att inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem (CEAS). Sedan 2013 har en rad nya juridiska texter antagits för att förbättra CEAS:s funktion.

Efter utbrottet av covid-19 och införandet av åtgärder för att hantera krisens följdverkningar antog Europeiska kommissionen följande: Meddelande från kommissionen Covid-19: Vägledning om genomförandet av relevanta EU-bestämmelser på området asyl- och återvändandeförfaranden samt om vidarebosättning

* VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96–116).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (EUT L 31, 6.2.2003, s. 18–25).

Senast ändrat 25.05.2020