EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.5.2020

COM(2020) 403 final

2020/0108(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Ett investeringsprogram på EU-nivå, som tar hänsyn till tvärgående mål som förenkling, flexibilitet, synergieffekter och samstämmighet mellan EU:s olika politikområden, måste inrättas för den fleråriga budgetramen 2021–2027. I sitt diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser framhåller kommissionen vikten av ”att göra mer med mindre” och ge EU:s budget en hävstångseffekt i tider av budgetbegränsningar och massiva investeringsbehov. Dessa behov har ökat markant på grund av covid-19-pandemins effekter på den europeiska ekonomin och risken för att återhämtningen blir asymmetrisk inom EU och inom medlemsstaterna.

Därför drar kommissionen tillbaka sitt tidigare förslag om InvestEU-programmet 1 som lades fram i maj 2018, och lägger fram ett nytt förslag för Europaparlamentet och rådet. I detta nya förslag beaktas fullt ut den partiella överenskommelse som redan nåddes mellan Europaparlamentet och rådet i april 2019 2 . Genom förslaget ökas den ursprungligen föreslagna finansieringsramen, och tillämpningsområdet ändras för att ta hänsyn till den europeiska ekonomins särskilda behov efter pandemin.

För att bemöta den ekonomiska och sociala krisen till följd av covid-19-pandemin måste kommissionens förslag om InvestEU från 2018 ändras för att bättre passa de nya omständigheterna. Ändringarna jämfört med den partiella överenskommelse som nåtts av medlagstiftarna utgörs av en ökning av finansieringsramen för det ursprungligen föreslagna InvestEU-programmet för att återspegla det ökade investeringsbehovet totalt och förhållanden med ökad risk. Det nya förslaget utvidgar också InvestEU-programmets tillämpningsområde. För att tillgodose den europeiska ekonomins framtida behov och trygga eller upprätthålla strategisk autonomi inom nyckelsektorer har ett nytt politikområde lagts till i programmet. För att klara unionens ambitiösa politiska mål är det centralt att locka privat kapital för att finansiera investeringar samtidigt som strategin anpassas för att få större politisk relevans. InvestEU-programmet kommer att bidra till uppnåendet av unionens politiska mål i fall där det är lämpligt med återbetalningspliktigt investeringsstöd.

Covid-19-pandemin är en kraftig chock för den globala ekonomin och EU:s ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. Unionens BNP förväntas sjunka med omkring 7,5 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009 och oundvikligen kommer att få negativa samhällseffekter. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor. Dessa sårbarheter måste åtgärdas för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med dess regler.

I denna ekonomiska nedgång krävs det ett kraftfullt svar på unionsnivå, särskilt för att stärka de ekonomiska aktörernas resiliens och på så sätt öka och upprätthålla de strategiska sektorernas autonomi för att säkerställa den europeiska ekonomins konkurrenskraft på lång sikt. Detta kan endast uppnås på grundval av en stark inre marknad och likvärdiga konkurrensvillkor. Det är av högsta vikt att ekonomierna i de medlemsstater som drabbas hårdast av pandemins effekter kan åtnjuta stöd från programmen inom ramen för EU:s budget.

Vidare bör kommissionen kunna delta i en eventuell kapitalökning (i en eller flera omgångar) av Europeiska investeringsfonden (EIF). Fonden kommer att spela en nyckelroll när det gäller att stödja den ekonomiska återhämtningen genom att utfärda garantier, genomföra värdepapperiseringstransaktioner och stödja investeringar i eget kapital i hela unionen. En finansieringsram på upp till 900 000 000 euro bör avsättas i den fleråriga budgetramen 2021–2027 för detta ändamål, så att unionen, företrädd av kommissionen, kan behålla sin totala andel av investeringsfondens kapital.

•Motiv och syfte 

Genom inrättandet av InvestEU-programmet införs en gemensam EU-mekanism för investeringsstöd för inre åtgärder inom den fleråriga budgetramen 2021–2027. InvestEU-programmet bygger på positiva erfarenheter från Efsi och de nuvarande finansieringsinstrumenten för den inre politiken. Programmet har fyra komponenter: i) InvestEU-fonden, som tillhandahåller EU-garantin, ii) InvestEU:s rådgivningscentrum, som främst tillhandahåller tekniskt stöd avseende projektutveckling, iii) InvestEU-portalen, som tillhandahåller en lättillgänglig databas för att främja projekt som söker finansiering, och iv) blandfinansieringsinsatser.

InvestEU-fonden kommer att vara efterfrågestyrd när den lockar till sig privata investeringar. Den kommer i synnerhet att främja forskning, innovation, digitalisering, investeringar i hållbar infrastruktur och stödja strategiska företag, men även möta behoven inom den sociala sektorn och hos små och medelstora företag. Att nå ut till mindre och lokala projekt kommer också att vara viktigt.

Nya inslag mot bakgrund av krisen

Den nuvarande situationen är till skada för unionens företag eftersom de kan påverkas negativt av faktorer som ligger utanför deras kontroll och utanför nationella myndigheters och unionsmyndigheters kontroll. Till följd av det aktuella covid-19-utbrottet kan företag i unionen drabbas av likviditetsrisker som kan leda till insolvens, men också av en mer systemrelaterad risk i form av värdeminskning av tillgångar som skulle kunna orsaka en försvagning av strategiska delar av unionsindustrin. För att åtgärda de svagheter som uppdagats under krisen på grund av avbrott i försörjningskedjorna bör unionsindustrin dessutom stärka sin kapacitet att täcka större delar av de strategiska värdekedjorna.

Genom att identifiera och behandla vissa investeringsområden som ”strategiska” kommer EU att driva på den storskaliga omställning av industrin som är nödvändig, och säkerställa en ökad autonomi för unionens ekonomi, i linje med sådan övergripande politik som strategin för att forma Europas digitala framtid och den europeiska gröna given. Dessa långsiktiga politiska prioriteringar bör kombineras med återhämtningsåtgärder som vidtas i covid-19-utbrottets efterdyningar. Riktade och ambitiösa åtgärder på unionsnivå som gör det möjligt att fullt ut utnyttja den inre marknadens potential, oberoende av medlemsstaternas budgetkapacitet för att gå in och stödja investeringar, kommer att leda till ett EU som är konkurrenskraftigare, motståndskraftigare och säkrare i framtiden.

Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar kommer att vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma 4 i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på den gröna omställningen, den digitala omvandlingen och förbättrad resiliens, på ett av följande områden:

a)    Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten för hälsokrishantering och av systemet för civilskydd.

b)    Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell och inbegripet infrastrukturdelar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport (inklusive järnvägsgodstrafik), miljö, hälsa, säker digital kommunikation, 5G, sakernas internet, onlineplattformar, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, försvar, kommunikationer, medier, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.

c)    Tillhandahållande av varor och tjänster som bidrar till drift och underhåll av kritisk infrastruktur enligt led b.

d)    Grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens industriella framtid och innefattande

i) artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik,

ii) teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara transporter (inklusive förnyelse och eftermontering av mobila tillgångar med användning av dessa tekniker), tillämpningar för ren vätgas och bränsleceller, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, avskiljning och lagring av koldioxid och teknik för cirkulär ekonomi,

iii) biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade material (t.ex. grafen).

e)    Produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU.

f)    Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, inklusive energi, råvaror, tekniska material eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor.

g)    Kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet (exempelvis inom försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet) samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Det femte området tillför ett mervärde i den aktuella situationen jämfört med de ursprungliga områdena genom att inrikta sig på stödmottagare eller projekt grundat på deras stora europeiska strategiska betydelse, en aspekt som inte betonas inom de andra politikområdena. Det kan till exempel röra sig om företag som är verksamma inom de berörda industrigrenarna eller små och medelstora företag som ingår i sådana försörjningskedjor genom att tillverka särskilda komponenter. Den inbyggda risken i sådan verksamheter kan ofta vara större i den situation som väntar efter covid-19-pandemin eftersom de projektansvariga är mer utsatta för ökad risk på efterfråge- eller utbudssidan.

Vissa områden, till exempel halvledare (inklusive mikroprocessorer), datateknik, 5G och kvantteknik, är av särskild betydelse för säkerhet, förtroende och innovation. Samtidigt kräver de massiva investeringar för att täcka hela värdekedjan av strategiska insatsvaror som ibland kommer nästan helt från begränsade källor utanför EU, för att förvärva och skydda viktig teknisk kunskap, samt för att bygga ut och ersätta kritisk infrastruktur för att förhindra ett alltför stort beroende av leverantörer från länder utanför EU.  

Det femte området är tänkt att inriktas på både specifika projekt (till exempel stöd till stora konsortier eller offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla en särskild teknik och bygga kritisk infrastruktur) och på att tillhandahålla finansiering på ett mer allmänt sätt, till exempel genom att stödja uppkomsten av hela ekosystem av entreprenörer som är verksamma inom de berörda sektorerna (till exempel innovativa små och medelstora företag verksamma inom teknik som kan vara relevant för industriell bioteknik och inom läkemedelsindustrin). Dessutom bör viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kunna få stöd inom ramen för detta område.

Additionalitetskraven inom detta område skiljer sig från de som var aktuella för de ursprungliga InvestEU-områdena. Till exempel består additionaliteten hos stödet till stora företag inom det femte området i att upprätthålla och utveckla deras produktion inom unionen eller, om det krävs med hänsyn till den allmänna ordningen eller säkerheten, under europeiska investerares kontroll, och i att öka användningen av innovativ teknik, snarare än att endast beakta riskfrågor i samband med InvestEU-stöd. Detta stöd kompletterar stödet inom ramen för området forskning, innovation och digitalisering, som kommer att inriktas på utveckling av ny strategisk kapacitet i tidiga led. Särskilda synergieffekter kommer också att säkerställas för uppföljande investeringar för expansion av strategiska nystartade företag och små och medelstora företag i EU, som växer fram genom Europeiska innovationsrådet (EIC) i EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa).

InvestEU-fonden

InvestEU-fonden består av en EU-budgetgaranti som kommer att garantera de finansiella produkter som genomförandepartnerna tillhandahåller. Den är inriktad på projekt som tillför ett europeiskt mervärde, och främjar en sammanhållen strategi för att finansiera EU:s politiska mål. Den erbjuder en effektiv och ändamålsenlig blandning av EU:s finansieringsverktyg för särskilda politikområden.

Som ett enda investeringssystem för den inre unionspolitiken är InvestEU-programmet både ett politiskt instrument och ett genomförandeverktyg.

Som politiskt instrument är huvudsyftet med InvestEU-programmet att stödja unionens politiska mål genom att mobilisera offentliga och privata investeringar inom EU för att därigenom åtgärda marknadsmisslyckanden och investeringsgap som gör det svårare att uppnå EU-mål i fråga om hållbarhet, konkurrenskraft, en inkluderande tillväxt och unionens strategiska autonomi.

Syftet är att erbjuda finansiering till ekonomiska aktörer med en riskprofil som privata finansiärer inte alltid kan eller vill acceptera, och därmed främja EU:s konkurrenskraft, hållbar tillväxt, konvergens, samhällsresiliens, social delaktighet och kapitalmarknadsintegration i EU i linje med EU:s politiska mål inom olika sektorer. Säkrad av en EU-garanti kommer InvestEU-programmet att bidra till moderniseringen av EU:s budget och öka effekten av budgeten genom ”att göra mer med mindre”. För ekonomiskt bärkraftiga projekt med inkomstgenererande kapacitet kan en mer systematisk användning av en budgetgaranti bidra till att öka effekten av offentliga medel.

InvestEU-programmet bör kunna forma en EU-strategi för att komma till rätta med de alltjämt låga investeringsnivåerna i unionen, som dessutom har förvärrats av krisen på grund av covid-19-pandemin. Genom att diversifiera finansieringskällorna och främja långsiktig och hållbar finansiering kommer InvestEU-programmet att bidra till integreringen av europeiska kapitalmarknader inom ramen för kapitalmarknadsunionen och stärka den inre marknaden, samt även bidra till genomförandet av den europeiska gröna given och investeringsplanen för den europeiska gröna given. Programmet är ett viktigt verktyg för att uppnå målen i den nya industristrategin för Europa. Som en EU-omfattande resurs för att föra samman expertis inom finans, marknad och tekniska och politiska aspekter ska InvestEU-programmet också fungera som katalysator för finansiell innovation till stöd för politiska mål.

Som ett genomförandeverktyg syftar InvestEU-fonden till ett effektivare genomförande av EU-budgeten med hjälp av en budgetgaranti, vilket gör att skalfördelar kan uppnås, ökar EU-åtgärdernas synlighet och förenklar rapporteringsramarna samt ramarna beträffande ansvarsskyldighet. Syftet med den föreslagna strukturen är förenkling, ökad flexibilitet och undanröjande av potentiella överlappningar mellan till synes likartade EU-stödinstrument.

Utöver EU-garantin på unionsnivå omfattar förslaget en möjlighet för medlemsstaterna att använda en del av fonder under delad förvaltning genom en särskild komponent i InvestEU-fondens EU-garanti för att uppnå samma mål när marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer föreligger på nationell eller regional nivå.

Den totala EU-garantin föreslås utgöra upp till 75 153 850 000 euro med en särskilt avsatt del till politikområdet strategiska europeiska investeringar på upp till 31 153 850 000 euro.

InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen

InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att erbjuda rådgivningsstöd i samband med projektutveckling och åtföljande åtgärder under hela investeringscykeln för att främja initiering och utveckling av projekt och tillgång till finansiering. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att tillhandahållas inom de politiska områden som InvestEU-programmet omfattar och kommer även att säkerställa en enda åtkomstpunkt för projektansvariga och intermediärer. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att vara ett komplement till det tekniska stöd som ges inom ramen för programmen under delad förvaltning. För att säkerställa att politikområdet strategiska europeiska investeringar och de övriga fyra områdena kan dra full nytta av InvestEU-fondens samtliga funktioner, bör den rådgivande komponenten och andra åtföljande åtgärder inom InvestEU-programmet stå i proportion till förslagets mål. Den totala finansieringsramen, inklusive åtföljande åtgärder, bör uppgå till 724 733 000 euro för att tillgodose behoven för det nya politikområdet och de ökade behoven för de övriga fyra områdena under rådande omständigheter.

Slutligen kommer InvestEU-portalen att öka synligheten för investeringsmöjligheter i unionen och därmed vara till hjälp för projektansvariga som söker finansiering.

Enligt detta förslag ska förordningen börja tillämpas den 1 januari 2021.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är helt förenligt med bestämmelser inom befintliga strategier då InvestEU-programmet tillhandahåller EU-garantin i syfte att på ett effektivt sätt använda EU-budgetmedel när insatser med vinstgenereringskapacitet finansieras i linje med EU:s politiska mål. Dessa omfattar kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, åtgärdspaketet om ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet och försvarsfonden, rymdstrategin för Europa, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given och den nya industristrategin för Europa. Inom sitt tillämpningsområde stöder InvestEU-fonden, från ett finansieringsperspektiv, dessa ömsesidigt förstärkande strategier.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Kombinationen med bidragsfinansiering säkerställer komplementaritet med andra utgiftsprogram.

InvestEU-programmet kompletterar även de europeiska struktur- och investeringsfonderna. För att underlätta genomförandet av vissa fonder under delad förvaltning (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)) med hjälp av finansiella produkter, kommer medlemsstaterna att kunna utnyttja InvestEU-programmet. Detta är en betydande förenkling jämfört med rådande situation eftersom endast en uppsättning regler kommer att tillämpas i detta fall.

Åtgärderna inom ramen för InvestEU-programmet bör syfta till att på ett proportionellt sätt åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer – utan överlappningseffekter eller undanträngning av privat finansiering – och ha ett tydligt europeiskt mervärde. På så sätt säkerställs konsekvens mellan InvestEU-programmets åtgärder och EU:s regler om statligt stöd, och konkurrensen på den inre marknaden snedvrids inte på ett oskäligt sätt.

Kommissionen kommer i samarbete med genomförandepartner att utarbeta riktlinjer för hållbarhetssäkring, där man på lämpligt sätt använder de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar] och som genomförandepartner kommer att utgå ifrån för att bedöma de finansierade projektens miljömässiga, klimatmässiga och sociala effekter. Riktlinjerna kommer att stödja de politiska målen i den europeiska gröna given och föreskriva att projekt som undergräver unionens klimatrelaterade, miljörelaterade och sociala mål inte ska få stöd inom ramen för InvestEU. Dessutom skulle riktade incitament kunna övervägas för finansiella produkter som är inriktade på klimatmässiga, miljömässiga och sociala prioriteringar som är svåra att uppnå, till exempel inom politikområdet för små och medelstora företag, och där man har identifierat högre risker som kan motivera sådana ytterligare incitament.

InvestEU-fonden kommer också att innefatta ett särskilt system för att generera ytterligare investeringar till förmån för regioner som omfattas av rättvis omställning (pelare 2 i mekanismen för en rättvis omställning), som ett komplement till fonden för en rättvis omställning (pelare 1) och lånefaciliteten för den offentliga sektorn (pelare 3).

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artikel 173 (industri) och artikel 175 tredje stycket (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

I linje med fastställd rättspraxis återspeglar den rättsliga grunden huvudinnehållet i förslaget. Samma förfarande fastställs för båda artiklarna gällande rättslig grund (det ordinarie lagstiftningsförfarandet).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) 

InvestEU-programmet kommer att omfatta investeringar och tillgång till finansiering till stöd för EU:s politiska prioriteringar genom att åtgärda EU-omfattande marknadsmisslyckanden och investeringsgap. Det fungerar också som stöd för utformning, utveckling och EU-omfattande marknadstestning av innovativa finansiella produkter, och systemen för spridning av dem, i samband med nya eller komplexa marknadsmisslyckanden och investeringsgap.

Den frivilliga medlemsstatskomponenten gör det möjligt att åtgärda landsspecifika marknadsmisslyckanden och investeringsgap samtidigt som man drar nytta av finansiella produkter som utformats på central nivå, vilket säkerställer en effektivare geografisk resursanvändning, i de fall där det är motiverat. Detta skulle göra det möjligt för medlemsstater att använda en del av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom InvestEU-fonden.

Den föreslagna strukturen med två komponenter inom varje politikområde möjliggör en effektiv tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Dessutom kommer de två komponenterna inom varje område att omfattas av samma regler för InvestEU-fonden, vilket kommer att leda till en tydligare och enklare ram för användning av olika källor till EU-finansiering.

•Proportionalitetsprincipen

EU:s långsiktiga mål i fråga om hållbarhet, konkurrenskraft, inkluderande tillväxt och strategisk autonomi och resiliens kräver betydande investeringar inom olika politikområden. Detta omfattar bland annat nya modeller som avser mobilitet, förnybar energi, energieffektivitet, naturkapital, innovation, digitalisering, kompetens, social infrastruktur, den cirkulära ekonomin, klimatåtgärder, havsfrågor, uppstart och expansion av små företag samt unionens strategiska autonomi och resiliens.

Förnyade ansträngningar behövs för att komma till rätta med ihållande marknadsfragmentering och marknadsmisslyckanden orsakade av privata investerares riskaversioner, den offentliga sektorns begränsade finansieringskapacitet och strukturella ineffektiviteter i investeringsklimatet. Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva avhjälpa dessa brister.

En åtgärd på EU-nivå säkerställer att den kritiska massan av medel kan skapa hävstångseffekter för att maximera effekten av investeringar på fältet. Förslaget ersätter inte medlemsstaternas investeringar utan utgör i stället ett komplement till sådana investeringar genom att särskilt fokusera på stöd till projekt som skapar mervärde för EU. Dessutom ger unionsåtgärder stordriftsfördelar när innovativa finansiella produkter används, genom att dessa fungerar som katalysatorer för privata investeringar i hela EU och på bästa sätt utnyttjar EU-institutionerna och deras sakkunskap för detta ändamål. Genom EU-åtgärder ges också tillgång till en diversifierad portfölj av europeiska projekt vilket fungerar som en katalysator för privata investerare, och möjliggör utveckling av innovativa finansieringslösningar som i tillämpliga fall kan utvidgas eller replikeras i alla medlemsstater.

En EU-åtgärd är det enda verktyg som på ett effektivt sätt kan ta itu med investeringsbehov med koppling till EU-omfattande politiska mål. Dessutom kommer strukturreformer och en förbättrad lagstiftningsmiljö även fortsättningsvis att vara nödvändigt för att ta itu med kvarstående investeringsgap under perioden 2021–2027.

Förslaget innefattar stöd till företag, värdekedjor och ekosystem som är av strategisk betydelse, och det är avsett att åtgärda den sårbarhet som uppenbarat sig i samband med covid-19-pandemin. Mobilisering av privata medel för att vid sidan av offentliga medel stödja investeringar och återhämtning ger en hävstångseffekt åt budgetmedlen.

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

•Val av instrument

Syftet med förslaget är att inrätta ett enda instrument som tillhandahåller en EU-budgetgaranti för att stödja genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner. Detta ligger helt i linje med konsekvensbedömningens slutsats om att man ska bygga vidare på framgångarna med Efsi och tidigare finansieringsinstrument, men samtidigt ta hänsyn till de lärdomar som dragits för att bl.a. undvika fragmentering och eventuella överlappningar. Därför föreslås en förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget bygger på lärdomar från utvärderingar av tidigare finansieringsinstrument och Efsi. I synnerhet genomfördes en oberoende utvärdering av Efsi 6 2018, utöver flera andra utvärderingar avseende Efsi sedan dess lansering:

De viktigaste resultaten av dessa utvärderingar sammanfattades i kommissionens meddelande om investeringsplanen för Europa (COM(2016) 764) 11 .

Alla utvärderingar fann att EU-garantin visat sig vara relevant och att den gjort det möjligt för EIB att bedriva mer riskfylld verksamhet och erbjuda produkter med högre risk till fler stödmottagare. Efsi har också visat sig vara ett lämpligt verktyg för att mobilisera privat kapital. Vad gäller styrning pekade den oberoende utvärderingen 2018 på investeringskommitténs betydelse för systemets trovärdighet, transparensen i de beslut som fattades och kvaliteten på resultattavlan, som bedömdes vara ett relevant verktyg som gör det möjligt att på ett konsekvent sätt presentera projekt och sammanfatta slutsatserna av bedömningar.

Baserat på undertecknade transaktioner har Efsi mobiliserat 401 miljarder euro i investeringar vid slutet av 2019, vilket motsvarar 80 % av målet. Vad gäller godkända transaktioner uppgick volymen vid den tidpunkten till 458 miljarder euro vilket motsvarar 92 % av målet. Mobiliserade investeringar från godkända transaktioner nådde upp till målet på 315 miljarder euro i mitten av 2018. Det fastställda målet på 500 miljarder euro förväntas uppnås.

I utvärderingen har vissa koncentrationer konstaterats i medlemsstater med välutvecklad institutionell kapacitet. Om de investeringar som mobiliseras räknas i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalprodukt blir denna koncentration dock mycket mindre markant. Ändå har Efsi 2.0, för att ytterligare förbättra den geografiska balansen, gett Europeiska centrumet för investeringsrådgivning en förstärkt roll.

Från och med den 31 december 2019 ligger Efsis faktiska multiplikatoreffekt i stort sett i linje med vad som hade beräknats i början av perioden – en aggregerad övergripande multiplikator på 15,66 i slutet av 2019, jämfört med målet på 15 i slutet av investeringsperioden. Efsi har också varit effektiv när det gäller mobilisering av privata investeringar. Cirka 69 % av investeringarna mobiliserades från den privata sektorn.

Vad gäller effektivitet har tillgången till en EU-garanti visat sig vara ett effektivt verktyg för att avsevärt öka volymen av Europeiska investeringsbankens mer riskabla transaktioner. EU-garantin låser inte lika mycket budgetmedel som finansieringsinstrument eftersom den kräver en försiktig men begränsad avsättning i förhållande till det finansiella åtagandets storlek. Garantin har formen av en ansvarsförbindelse och förväntas i den formen generera skalfördelar som leder till mer investeringar per spenderad euro. De resultat som analyserades som ett led i den oberoende utvärderingen 2018 visar också tydligt att storleken på EU-garantin inom ramen för Efsi var lämplig. Det konstaterades också att metoden för att modellera Efsis målnivå i stort sett var lämplig och i linje med branschstandarder. Viss vidareutveckling föreslogs dock.

En budgetgaranti har också visat sig vara mer kostnadseffektiv för EU:s budget, eftersom den begränsar de förvaltningsavgifter som betalas till genomförandepartnern. I Efsis fall ersätts EU till och med för den EU-garanti som lämnas inom ramen för politikområdet infrastruktur och innovation.

I 2016 års oberoende utvärdering framhölls behovet av att bättre definiera och klargöra additionalitetsprincipen. Som en följd av detta innehåller Efsiförordningen 2.0 flera åtgärder som klargör konceptet och kriterierna, och gör processen mer transparent.

Den oberoende utvärderingen 2018, som endast kunde bedöma transaktioner som godkänts inom ramen för Efsi och därmed inte kunde pröva de nya Efsi 2.0-åtgärderna, bekräftade behovet av att ytterligare klargöra additionalitetsprincipen och definitionen av suboptimala investeringssituationer. I synnerhet konstaterades att Efsi-transaktionerna i enlighet med kraven i Efsiförordningen kännetecknas av en högre risknivå jämfört med Europeiska investeringsbankens vanliga transaktioner (utanför Efsi). De olika enkäterna och intervjuerna gav dock vid handen att vissa utträngningseffekter kan ha förekommit inom Efsis politikområde infrastruktur och innovation. Slutsatserna var att det är viktigt att denna situation undviks i InvestEU-programmet.

I den oberoende utvärderingen 2018 framhölls det icke-finansiella mervärde som följer av att man lockar nya investerare, demonstrerar och marknadstestar nya produkter och finansieringsmodeller, och stöder användningen av högre standarder av tillhandahållare av finansiella tjänster.

EIB:s utvärdering från 2016 och den oberoende utvärderingen 2018 visade att Efsi inledningsvis orsakat störningar för andra finansieringsinstrument på EU-nivå genom att erbjuda likartade finansiella produkter, i synnerhet de skuldinstrument som förekommer i Fonden för ett sammanlänkat Europa och delar av InnovFin. Dessa störningar hanterades delvis genom att man omorienterade befintliga instrument mot nya marknadssegment.

Förslaget om InvestEU-fonden bygger också på erfarenheter från utvärderingar av tidigare finansieringsinstrument under två decennier (Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020, Cosmeprogrammet osv.) och instrument som lanserades inom tidigare budgetramar, såsom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Dessa utvärderingar bekräftar generellt att finansieringsgap fortfarande förekommer i Europa inom sektorer och politikområden som omfattas av EU:s finansieringsinstrument, och att investeringsstöd på EU-nivå fortsätter att vara relevant och nödvändigt för att uppnå EU:s politiska mål. De understryker emellertid också att samstämmigheten mellan olika finansieringsinstrument på EU-nivå och andra EU-initiativ bör stärkas, att synergier med nationella och regionala initiativ bör utnyttjas bättre och att överlappningar förekommer mellan nuvarande instrument. De påpekar behovet av bättre samordning och utformning av investeringsstödinstrument för att minimera potentiella överlappningar. Utvidgningen av verksamhetsområden har skapat ett behov av att stärka mekanismerna för övergripande samordning av åtgärder, för att därmed undvika onödiga negativa spridningseffekter och för att uppnå större synergier.

Vad gäller Cosmeprograminstrument som erbjuder stöd till de små och medelstora företag som spelar en avgörande roll för unionens framtida konkurrenskraft, visar utvärderingarna att marknadsmisslyckanden och små och medelstora företags begränsade tillgång till finansiering utgör starka argument för dessa instrument. Framför allt är det nystartade företag, mindre små och medelstora företag och företag som saknar möjlighet att ställa tillräckliga säkerheter som upplever ihållande och strukturella svårigheter att få lånefinansiering på marknaden i hela EU. Revisionsrätten fann i en särskild rapport att garantifaciliteten för små och medelstora företag hade en positiv effekt på tillväxten för små och medelstora företag som stöddes. I linje med revisionsrättens rekommendationer krävs bättre system för val av mottagare och bättre samordning med nationella system 12 .

Särskilt när det gäller finansieringsinstrumenten InnovFin inom Horisont 2020 visar utvärderingarna att tillgång till finansiering fortfarande är av grundläggande betydelse för att förbättra EU:s innovationsresultat. De bekräftar att InnovFin-instrumenten har gett goda resultat mot bakgrund av ökad efterfrågan på riskfinansiering i forskning och innovation, och gjort det möjligt för EIB-gruppen att täcka nya mer riskfyllda segment. Återigen understryks dock behovet av att stärka synergieffekterna med andra EU-finansieringsprogram samt behovet av att hantera kvarstående hinder i fråga om att hjälpa innovativa företag att växa från uppstartsfas till expansion. Det påpekades också att endast ett relativt litet antal av de företag som fick bidrag från Horisont 2020 fick del av finansieringsinstrument inom ramen för Horisont 2020, vilket kan hindra innovativa företag att expandera.

InvestEU-fonden kommer att bygga vidare på dessa erfarenheter och rikta in sig på mottagare inom forskning och innovation (inbegripet innovativa små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag) för att kunna erbjuda dem bättre tillgång till finansiering i alla skeden av deras utveckling. Den kommer att ta tillvara synergieffekter mellan bidrags- och marknadsbaserad finansiering genom att underlätta blandfinansiering. Dessutom rekommenderade revisionsrätten i sin revision av garantifaciliteten att stödet i större utsträckning bör riktas mot mer innovativa företag. Genom att sammanföra expertis och resurser kommer InvestEU-fonden i högre grad att fokusera sitt stöd på företag som bedriver innovationsverksamhet med hög risk.

På det sociala området och med avseende på programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) finns empiriska bevis att investeringar i social infrastruktur, sociala företag som tillverkar varor (materiella) samt sociala tjänster, idéer och människor (immateriella), i hög grad saknas inom unionen, samtidigt som sådana är väsentliga om medlemsstaterna ska kunna utvecklas till ett rättvist, inkluderande och kunskapsbaserat samhälle.

Mikrofinansiering och socialt företagande är fortfarande nya företeelser och delar av en framväxande marknad som ännu inte är fullt utvecklad. I halvtidsutvärderingen av EaSI från 2017 framhölls att EaSI:s finansieringsinstrument har hjälpt sårbara grupper och mikroföretag och gjort det lättare för sociala företag att få tillgång till finansiering, vilket har lett till betydande sociala effekter. Utvärderingen ledde till slutsatsen att utnyttjandet av den fulla potentialen, som demonstreras av de resultat som uppnåtts hittills, motiverar fortsatt investeringsstöd på det sociala området och behovet av ytterligare medel från InvestEU-programmet.

I konsekvensbedömningsrapporten avseende InvestEU-programmet ingår en detaljerad sammanfattning av dessa utvärderingsresultat.

I januari 2019 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en särskild rapport (nr 3/2019) om Europeiska fonden för strategiska investeringar. I rapporten konstaterades att Efsi har varit effektivt när det gäller att skaffa finansiering för att stödja betydande ytterligare investeringar i EU. Rapporten kom också fram till att det fanns utrymme för förbättringar på vissa punkter. De flesta punkterna åtgärdades redan i samband med Efsi 2.0-förordningen, medan andra åtgärdas i samband med lagstiftningsförslaget om InvestEU.

I synnerhet kommer InvestEU-programmet att leda till att olika instrument kompletterar varandra bättre, och att man undviker duplicering och överlappning. Dessutom kommer InvestEU att ytterligare stärka och förtydliga kriterierna för bedömning av additionalitet och beräkningen av mobiliserade investeringar i enlighet med kraven i den nya budgetförordningen (EU) 2018/1046.

Efter Europeiska revisionsrättens rekommendation att förbättra den geografiska spridningen genomförde Efsis styrelse 2019 en undersökning för att analysera de bakomliggande orsakerna till den konstaterade geografiska spridningen. Därefter vidtog man åtgärder för att ytterligare förbättra den geografiska balansen, samtidigt som man respekterade Efsis efterfrågestyrda karaktär.

I maj 2020 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en särskild rapport (nr 12/2020) om det europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH). I rapporten kom man fram till att rådgivningscentrumet i slutet av 2018 ännu inte hade visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka investeringarna i EU. Under revisionsperioden såg man endast ett fåtal uppdrag som hade haft en tydlig inverkan på tillgången till projekt som lämpar sig för investeringar, och de flesta av rådgivningscentrumets uppdrag rörde de tidiga faserna av projektens investeringscykel, så effekterna syns möjligen bara på längre sikt.

Revisionsrätten noterade att stödmottagarna var mycket belåtna med de skräddarsydda rådgivningstjänster som de fick från centrumet och att de flesta uppdragen låg inom sektorer och medlemsstater med hög prioritet. Europeiska revisionsrätten fann dock att antalet förfrågningar till centrumet som ledde till fullständiga rådgivningsuppdrag var litet jämfört med de tillgängliga resurserna. Dessutom behövs en tydligare strategi och bättre förfaranden för uppföljning av de investeringar som centrumets uppdrag leder till. Trots rådgivningscentrumets insatser har dessutom samverkan med olika partner för att förbättra den geografiska täckningen gått långsamt, på grund av rättslig komplexitet och på grund av nationella utvecklingsbanker och -institutioners varierande vilja och förmåga att samarbeta.

InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att följa rekommendationerna från Europeiska revisionsrätten som helhet. Man kommer att dra nytta av erfarenheter från det europeiska centrumet för investeringsrådgivning, bland annat genom att

–vidareutveckla samarbetet med nationella utvecklingsbanker och -institutioner för att förbättra den lokala representationen och tillgången till rådgivningstjänster,

–fastställa prioriteringar och särskilda kriterier för att bedöma värdet av rådgivningsstöd och utarbeta en ram för prestationsövervakning,

–förbättra granskningsförfarandena för att bedöma värdet av potentiella uppdrag så att dess bidrag maximeras,

–uppskatta rådgivningsbehoven och den sannolika efterfrågan på riktade rådgivningsinitiativ och på utveckling av projekt som kan få stöd inom ramen för InvestEU-garantin.

 •Samråd med berörda parter

Förslaget är en del av paketet för att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och är en krisåtgärd. Med tanke på den stora brådskan med att kunna börja ge stöd till europeiska företag som drabbats hårt av pandemin och nedstängningen har det inte varit möjligt att genomföra samråd med berörda parter för de delar som är nya jämfört med kommissionens ursprungliga förslag från 2018.

När det gäller de andra delarna byggde konsekvensbedömningen på ett öppet offentligt samråd om EU-finansiering på området investeringar, forskning och innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden och särskilt på svaren avseende EU-stöd för investeringar 13 .

Detta förslag beaktar resultaten från detta öppna offentliga samråd. I synnerhet var de flesta respondenter av uppfattningen att nuvarande EU-stöd till investeringar inte i tillräcklig utsträckning tar itu med politiska utmaningar såsom att minska arbetslösheten, stödja sociala investeringar, underlätta övergången till digital teknik, förenkla tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, säkerställa en ren och hälsosam miljö och stödja industriell utveckling.

Respondenterna belyste de viktiga EU-omfattande politiska utmaningar som finns att hantera, bland annat inom områden som forskning, stöd till utbildning och fortbildning, ren och hälsosam miljö, omställning till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, och att minska arbetslösheten.

Omkring 60 % av respondenterna i det öppna offentliga samrådet om strategisk infrastruktur menade att dålig tillgång till finansieringsinstrument utgör ett hinder som försvårar för nuvarande program att på tillfredsställande sätt uppnå sina politiska mål.

En stor majoritet av deltagarna stödde de steg som identifierats som en möjlig väg att förenkla och minska administrativa bördor. Detta inbegrep särskilt färre, tydligare och mer kortfattade regler, anpassning av regler mellan EU-fonder samt en stabil och samtidigt flexibel ram mellan programperioder.

Förslaget syftar till att beakta dessa resultat genom att stärka fokus på unionens politiska prioriteringar i samband med stöd inom ramen för InvestEU-fonden. Den enhetliga regeluppsättning som införs genom InvestEU-fonden bör avhjälpa problemet med potentiell överlappning och särskilt göra det lättare för slutmottagare att begära stöd. InvestEU-fonden har även en inbyggd flexibilitet som gör det möjligt för den att anpassa sig till utveckling och behov på marknaden. Rapporteringskraven har också harmoniserats.

•Extern experthjälp

En extern utvärdering genomfördes i enlighet med artikel 18.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar 14 , som förklaras i underavsnittet ”Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning” 15 .

•Konsekvensbedömning

Förslaget är en del av paketet för att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och är en krisåtgärd. Med tanke på den stora brådskan med att kunna börja ge stöd till europeiska företag som drabbats hårt av pandemin och nedstängningen har det inte varit möjligt att genomföra en formell konsekvensbedömning för de delar som är nya jämfört med kommissionens ursprungliga förslag från 2018.

När det gäller de andra delarna granskade den konsekvensbedömning 16 som lades fram i samband med kommissionens ursprungliga förslag från 2018 i detalj de viktigaste utmaningarna för nästa fleråriga budgetram, särskilt i fråga om investeringsgap och suboptimala investeringssituationer inom olika politikområden såsom forskning och innovation, hållbar infrastruktur, finansiering av små- och medelstora företag samt sociala investeringar. Den analyserade och förklarade de val som gjorts vad gäller den föreslagna strukturen på InvestEU-fonden, dess styrning, mål, åtgärder som fonden inriktas på, finansiella produkter och slutmottagare. I tillämpliga fall beskrev konsekvensbedömningen de övervägda lösningsalternativen och beskrev logiken bakom de föreslagna valen. Detta gäller särskilt logiken bakom skapandet av ett enda investeringsstödinstrument, genomförandemekanismerna och genomförandepartnerna, och bakom den föreslagna styrningsstrukturen.

Konsekvensbedömningen underströk att nuvarande erfarenheter av EU:s finansieringsinstrument och Efsis budgetgaranti har visat att det finns ett behov av förenkling, effektivisering och bättre samordning av EU:s investeringsstödinstrument under nästa fleråriga budgetram. Erfarenheterna av Efsi hade också visat att det finns betydande inneboende fördelar och effektivitetsvinster med att, där det är möjligt, använda en budgetgaranti i stället för traditionella finansieringsinstrument.

Konsekvensbedömningen identifierade följande huvudsakliga egenskaper för InvestEU-fonden:

De olika insatser som planeras inom ramen för InvestEU-fonden kommer att genomföras genom olika produkter som är inriktade på olika risker och därför kräver höga, medelstora eller låga avsättningsnivåer beroende på vilken typ av garantitäckning som ges och vilka transaktioner som stöds. Kommissionen kommer att tillhandahålla riktlinjer och övervaka användningen av olika produkter och de risker som de är förbundna med, för att säkerställa att den samlade portföljen är förenlig med den avsättningsnivå som anges i förslaget.

Den 27 april 2018 utfärdade nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande med reservationer 17 . Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som innehåller konsekvensbedömningen 18 behandlar de frågor som tagits upp. Rapporten förklarar nu bättre de rådande överlappningarna mellan Efsi och centralt förvaltade finansieringsinstrument. Den klargör också hur potentiella överlappningar kan undvikas inom InvestEU-fonden. Dessutom presenteras de val som gjorts gällande den föreslagna styrningsstrukturen och de olika organens roller mer i detalj. Bland annat görs en jämförelse mellan de styrningssystem som för närvarande används inom Efsi och finansieringsinstrumenten och det styrningssystem som föreslås inom ramen för InvestEU-fonden. Ytterligare klargöranden om antagandena bakom den föreslagna risknivån och avsättningsnivån har lagts till, inbegripet ytterligare förklaringar gällande riskbedömningsfunktionen inom styrningssystemet.

•Förenkling

Suboptimala investeringssituationer behandlas för närvarande genom en heterogen och fragmenterad portfölj med finansieringsinstrument på EU-nivå och genom Efsi. Detta leder till komplexitet också för finansiella intermediärer och slutmottagare, som måste hantera olika regler för stödberättigande och rapporteringsregler.

Målet med InvestEU fonden är att förenkla EU:s investeringsstöd genom att inrätta en enda ram som bidrar till att minska komplexiteten. Till följd av ett minskat antal avtal och en enda uppsättning regler kommer InvestEU-fonden att förenkla tillgången till EU-stöd för slutmottagare samt styrningen och förvaltningen av investeringsstödinstrument.

Eftersom InvestEU-fonden omfattar investeringsbehov inom alla politikområden, möjliggör den effektivisering och harmonisering av rapporteringskrav och prestationsindikatorer.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

I enlighet med kommissionens meddelande 19 om EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen tillsammans med en förstärkt flerårig budgetram för perioden 2021–2027 föreslås en budgetram för InvestEU-programmet (åtaganden i löpande priser) på 33 524 733 000 euro, inbegripet 724 733 000 euro för projektutvecklingsstöd och andra åtföljande åtgärder. De totala avsättningarna kommer att uppgå till 33 800 000 000 euro varav 1 000 000 000 euro täcks av inkomster, återbetalning och återvinningar som genereras av befintliga finansieringsinstrument och Efsi. Inkomster och återvinningar från InvestEU-fonden kommer också att ge ytterligare bidrag till avsättningar. Inom denna övergripande budgetram kommer 33 000 440 000 euro att göras tillgängliga genom det europeiska instrumentet för återhämtning, baserat på befogenheten enligt det nya beslutet om egna medel.

En finansieringsöversikt med ytterligare budgetuppgifter är bifogad.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

InvestEU-fonden (EU-garantin) kommer att genomföras genom indirekt förvaltning. Kommissionen ingår nödvändiga garantiavtal med genomförandepartnerna. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att genomföras via indirekt eller direkt förvaltning beroende på stödets art. InvestEU-portalen kommer främst att genomföras genom direkt förvaltning.

Effekterna av InvestEU-programmet kommer att bedömas genom utvärderingar. Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 20 , om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma InvestEU-programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter. Prestationen kommer att mätas mot indikatorer som fastställs i förslaget. Utöver dessa centrala indikatorer kommer mer detaljerade indikatorer att ingå i investeringsriktlinjerna eller i garantiavtalen utifrån de särskilda finansiella produkter som ska användas. Vidare kommer särskilda indikatorer att tas fram för InvestEU:s rådgivningscentrum och för InvestEU-portalen.

Harmoniserad rapportering kommer att begäras från genomförandepartnerna i enlighet med budgetförordningen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I - Allmänna bestämmelser

De allmänna bestämmelserna anger InvestEU-programmets allmänna och specifika mål, som sedan återspeglas i de olika politikområdena.

De finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin inom ramen för InvestEU-fonden ska bidra till i) unionens konkurrenskraft, inom bland annat forskning, innovation och digitalisering, ii) tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi, dess hållbarhet och dess miljö- och klimatdimension som bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar och till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet, iii) samhällsresiliens, social delaktighet och innovationsförmåga i unionen, iv) främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur och utbildning, v) integrering av unionens kapitalmarknader och förstärkning av den inre marknaden, inbegripet lösningar för att minska fragmenteringen av unionens kapitalmarknader, diversifiera finansieringskällorna för unionens företag och främja hållbar finansiering, vi) främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att bidra till att förhindra att återhämtningen efter krisen blir asymmetrisk, eller vii) återhämtning av unionens ekonomi efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin, genom att upprätthålla och stärka unionens strategiska värdekedjor, vilket ofta berör flera medlemsstater eller regioner, och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, kritisk teknik och kritiska insatsvaror för företag och konsumenter.

EU-garantin föreslås uppgå till 75 153 850 000 euro och avsättningsnivån till 45 %, vilket innebär att 33 800 000 000 euro behövs för avsättningen (båda beloppen i löpande priser). Den vägledande fördelningen av EU-garantin mellan politikområdena återfinns i bilaga I. Området strategiska europeiska investeringar har dock ett särskilt anslag inom EU-garantin på upp till 31 153 850 000 euro. Avsättningarnas storlek grundas på vilken typ av finansiell produkt som är aktuell och på portföljens risk, med beaktande av erfarenheterna från Efsi och tidigare finansieringsinstrument.

En finansieringsram på 724 733 000 euro (i löpande priser) föreslås för InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och åtföljande åtgärder. Anslaget står i proportion till EU-garantins storlek för att möjliggöra en smidig användning av den tillgängliga finansieringen genom tillräckligt rådgivningsstöd till bland annat projektansvariga.

Det är också tänkt att tredjeländer ska kunna associeras till finansiella produkter inom de olika politikområdena för InvestEU-fonden genom att ge hela sitt bidrag i likvida medel, med undantag för området strategiska europeiska investeringar. Avsikten är särskilt att göra det möjligt att fortsätta vissa befintliga avtal med dessa länder, i motiverade fall, bland annat när det gäller forskning, eller för att möjliggöra stöd i samband med anslutningsprocessen. Medlemsstater som vill använda en del av sina fonder under delad förvaltning genom InvestEU-fonden kan också bidra. Dessa belopp tillkommer utöver EU-garantin på 75 153 850 000 euro (i löpande priser).

Kapitel II – InvestEU-fonden

I detta kapitel presenteras InvestEU-fondens fem politikområden: i) hållbar infrastruktur, ii) forskning, innovation och digitalisering, iii) små och medelstora företag, iv) sociala investeringar och kompetens, och v) strategiska europeiska investeringar. Dessutom ges en detaljerad beskrivning av vad som omfattas.

Vidare fastställs EU-garantins två komponenter: i) EU-komponenten och ii) medlemsstatskomponenten, som kommer att bestå av en delkomponent för varje medlemsstat som beslutar att bidra till InvestEU-fonden med en del av sina fonder under delad förvaltning.

De särskilda bestämmelser som gäller för medlemsstatskomponenten anger att en överenskommelse om medverkan ska ingås mellan kommissionen och medlemsstaten. Bestämmelserna innehåller också ett antal viktiga specificeringar av bidraget, t.ex. storlek, avsättningsnivå och ansvarsförbindelser. Nödvändiga bestämmelser för genomförandet kommer att fastställas i förordningen om gemensamma bestämmelser och andra relevanta rättsakter. När överföringen till InvestEU-fonden ägt rum, kommer genomförandet av medlemsstatskomponenten att följa reglerna för InvestEU-fonden. Kommissionen ska välja ut genomförandepartner på grundval av ett förslag från medlemsstaten och underteckna ett garantiavtal med den berörda medlemsstaten.

I kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 sätter man upp ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU-program, med ett övergripande mål på att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. InvestEU-programmets bidrag till detta övergripande mål kommer att följas upp genom ett system för spårning av klimatutgifter. Ett ambitiöst separat mål på minst 60 % har fastställts för investeringar som uppfyller unionens klimat- och miljömål inom området hållbar infrastruktur. Kommissionen kommer att lägga fram denna information årligen i samband med det årliga budgetförslaget.

För att se till att InvestEU-programmets potential att bidra till klimatmålen utnyttjas fullt ut kommer kommissionen att försöka identifiera relevanta åtgärder i alla InvestEU-programmets utarbetande-, genomförande-, översyns- och utvärderingsprocesser.

Kapitel III – Partnerskap mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanksgruppen

Här inrättas ett partnerskap mellan kommissionen och EIB-gruppen. Det omfattar, utöver genomförandet av 75 % av EU-garantin, vissa rådgivande uppgifter i samband med bankrelaterade aspekter av garantiavtalen, särskilt gällande finansiell risk, och i samband med portföljens riskhantering. EIB-gruppen kommer också att spela en central roll när det gäller att genomföra rådgivningsstödet inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum. Gruppen kommer också att ge råd till kommissionen och utföra operativa uppgifter i samband med centrumets verksamhet.

EIB-gruppen måste vidta alla nödvändiga åtgärder och försiktighetsåtgärder för att undvika intressekonflikter med andra genomförandepartner i samband med de uppgifter som den utför åt kommissionen inom partnerskapet.

Kapitel IV – EU-garanti

Bestämmelserna om EU-garantin och dess användning återfinns i detta kapitel. Det fastställs att EU-garantin är oåterkallelig och kan tas i anspråk på begäran. Vidare fastställs investeringsperioden, kraven för godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner och vilka typer av finansiering som kan komma i fråga. De sektorer som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner anges närmare i bilaga II.

I detta kapitel fastställs dessutom kraven för genomförandepartner – som bland annat måste genomgå pelarbedömningen i enlighet med budgetförordningen – och för garantiavtal mellan kommissionen och dess genomförandepartner. Här anges även krav som rör ersättningen för EU-garantin och villkoren för att minska ersättningen i vederbörligen motiverade fall.

Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen beakta deras förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och att bidra med sina egna medel, locka till sig privata investeringar, ge lämplig geografisk och sektorsvis täckning och bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. EIB-gruppen bör, med tanke på dess roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna inom ramen för de nuvarande finansieringsinstrumenten och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Gruppen kommer att genomföra 75 % av EU-garantin. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kan också bli genomförandepartner. Det kommer också att bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenhet i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.

Kapitlet redogör också för EU-garantins täckning vad avser de olika typer av finansiering som den kan omfatta.

KAPITEL V – Styrformer

InvestEU-fonden kommer att ha en rådgivande nämnd som består av i) företrädare för genomförandepartnerna, ii) företrädare för medlemsstaterna, iii) en expert som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, och iv) en expert som utses av Regionkommittén. Den har bland annat till uppgift att ge råd till kommissionen och styrelsen om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för InvestEU-fonden, om marknadsutvecklingen, marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, samt om marknadsförhållanden. Den ska också diskutera marknadsutvecklingen och utbyta bästa praxis.

Det inrättas också en styrelse, vilken ska fastställa strategiska och operativa riktlinjer, anta ramen för riskhanteringsmetoder, övervaka genomförandet av InvestEU, rådfrågas om slutlistan över kandidater till investeringskommittén, anta arbetsordningen för investeringskommitténs sekretariat och anta regler för transaktioner med investeringsplattformar.

Styrelsen består av fyra företrädare för kommissionen, tre företrädare för EIB-gruppen och två företrädare för andra genomförandepartner. Dessutom ska Europaparlamentet utse en expert utan rösträtt. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande.

Kommissionen kommer att genomföra en kontroll av föreslagna finansierings- eller investeringstransaktioner för att kontrollera att de är förenliga med EU-rätten innan ett förslag läggs fram för investeringskommittén. När det gäller Europeiska investeringsbanken föreslås det att dess förslag inte genomgår någon sådan kontroll av överensstämmelse eftersom de lämnas in till kommissionen inom ramen för förfarandet i artikel 19 i protokoll nr 5. En finansierings- eller investeringstransaktion utesluts endast från EU-garantin om kommissionen avstyrker förslaget i detta sammanhang.

Investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för finansierings- och investeringstransaktioner. Medlemmarna är externa experter med sakkunskap inom de berörda sektorerna. Kommittén kommer att sammanträda i fem olika konstellationer, som motsvarar de olika politikområdena. Varje konstellation har sex medlemmar, varav fyra är ständiga medlemmar som deltar i alla kommitténs konstellationer. De andra två väljs ut med tanke på att särskilt beakta de sektorer som ingår i ett visst politikområde.

Ett oberoende sekretariat inrättas för att bistå investeringskommittén. Sekretariatet kommer administrativt sett att vara beläget hos kommissionen, men det är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande.

Investeringskommittén kommer också att hantera beviljande av EU-garantin till transaktioner inom ramen för Efsi-förordningen 21 .

Det kommer att finnas en resultattavla för alla finansierings- och investeringstransaktioner som läggs fram för investeringskommittén. På så sätt säkerställs en oberoende, öppen och harmoniserad bedömning av ansökningarna om garantier. Resultattavlan kommer att innehålla detaljerad information om finansierings- eller investeringstransaktionerna i fråga, som bland annat rör insatsens bidrag till unionens politiska mål, additionalitet, beskrivning av marknadsmisslyckandet eller den suboptimala investeringssituationen, investeringens effekter och den finansiella profilen.

Kapitel VI – InvestEU:s rådgivningscentrum

InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att ge rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, upplägg, upphandling och genomförande av projekt, inbegripet relaterad kapacitetsuppbyggnad. Rådgivning kommer att erbjudas till offentliga och privata projektansvariga samt finansiella och andra intermediärer.

Kapitel VII – InvestEU-portalen

InvestEU-portalen kommer att inrättas med utgångspunkt i erfarenheten från projektportalen inom ramen för investeringsplanen för Europa. Kommissionen kommer att genomföra systematiska kontroller av projektens förenlighet med unionsrätten och unionens politik. Genomförandepartner måste dessutom överväga de projekt som uppfyller kraven på överensstämmelse och som faller inom deras verksamhetsområde. Syftet är att synliggöra projekt i EU som är öppna för investeringar och som söker finansiering. Men ett projekt måste inte nödvändigtvis publiceras på portalen för att få finansiering från EU. På liknande sätt finns det inga garantier för att ett projekt som lämnats till portalen i slutändan kommer att få tillgång till EU-garantin.

Kapitel VIII – Ansvarighet, övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Styrelsens ordförande kan anmodas att rapportera till Europaparlamentet eller rådet, eller muntligen eller skriftligen svara på frågor från dem.

I detta kapitel fastställs bestämmelser om regelbunden övervakning och rapportering. De indikatorer som ska användas för att mäta prestationen förtecknas i bilaga III. Vidare anges bestämmelser för revision och Olafs rättigheter vad gäller finansierings- och investeringstransaktioner i tredjeländer.

Det föreslås vidare att utnyttjandet av EU-garantin ska utvärderas genom en interimsutvärdering och en slutlig utvärdering i enlighet med kraven i budgetförordningen. Interimsutvärderingen kommer att beakta vissa särskilda aspekter i förordningen, t.ex. hur arrangemangen inom partnerskapet mellan kommissionen och EIB-gruppen fungerar, fördelningen av EU-garantin mellan EIB-gruppen och de övriga genomförandepartnerna och genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum.

Kapitel IX – Öppenhet och synlighet

Bestämmelser har tagits med för att säkerställa tillräcklig öppenhet och synlighet gentemot slutmottagarna respektive allmänheten.

Kapitel X – Övergångs- och slutbestämmelser

Detta sista kapitel innehåller bestämmelser om användning av inkomster, återbetalningar och återvinning från tidigare program. En förteckning över dessa program, utöver Efsi, återfinns i bilaga IV. I detta kapitel anges också förfarandet för de delegerade akterna.

Förordningen är tänkt att tillämpas från och med den 1 januari 2021.

2020/0108 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 22 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 23 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1.Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för EU:s ekonomi. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. EU:s BNP förväntas sjunka med omkring 7,5 % 2020, vilket är betydligt mer än under finanskrisen 2009. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor. Dessa sårbarheter måste åtgärdas för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål och bidra till en snabb, inkluderande och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.

2.Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 i vissa fall överlappar varandra. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättigande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera unionsfonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas som bygger på erfarenheterna från den europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) som inrättades inom ramen för investeringsplanen för Europa för att ge ett mer effektivt stöd till slutmottagarna genom att integrera och förenkla den finansiering som erbjuds inom ett enda budgetgarantisystem och därmed förstärka effekten av unionens stöd och samtidigt minska de kostnader som unionen måste bära genom sin budget.

3.Unionen har de senaste åren antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och stimulera en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning, t.ex. Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015, En ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018, Ren energi för alla i EU av den 30 november 2016, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin av den 2 december 2015, En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016, En europeisk försvarshandlingsplan av den 30 november 2016, Start för Europeiska försvarsfonden av den 7 juni 2017, En rymdstrategi för Europa av den 26 oktober 2016, Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 13 december 2017, Den europeiska gröna given av den 11 december 2019, Investeringsplanen för att hållbart Europa av den 14 januari 2020, Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning av den 14 januari 2020, Att forma Europas digitala framtid, En europeisk strategi för data och meddelandet om artificiell intelligens av den 19 februari 2020, En ny industristrategi för EU av den 10 mars 2020 och En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU av den 10 mars 2020. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att ge stöd till investeringar och tillgång till finansiering.

4.På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar och övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar, om lämpligt i samarbete med lokala och regionala myndigheter, sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Strategierna bör även utnyttja unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och maximera mervärdet av det finansiella stöd som framför allt ska ges från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU-programmet.

5.InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens och sammanhållning inom bland annat innovation och digitalisering, till en effektiv resursanvändning i enlighet med den cirkulära ekonomin, till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i unionen, till social resiliens samt integrering av unionens kapitalmarknader, bl.a. genom lösningar för att motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för unionens företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som, beroende på vad som är relevant, stöds av en garanti från unionens budget och finansiella bidrag från genomförandepartnerna. InvestEU-fonden bör vara efterfrågestyrd men samtidigt inriktad på att skapa strategisk och långsiktig nytta inom viktiga politikområden för unionen som annars inte skulle få någon finansiering eller få otillräcklig finansiering och på så sätt bidra till uppnåendet av unionens politiska mål. Stödet från InvestEU-fonden bör kunna ges till många olika sektorer och regioner, men undvika en alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration och underlätta tillträde för projekt som består av partnerenheter i flera regioner inom EU.

6.De kulturella och kreativa sektorerna är viktiga och snabbväxande sektorer i unionen som genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. De restriktioner när det gäller sociala kontakter som har införts under covid-19-krisen har emellertid fått mycket negativa ekonomiska effekter för dessa sektorer. Att tillgångarna i dessa sektorer är av immateriell karaktär begränsar dessutom möjligheterna för små och medelstora företag samt organisationer i dessa sektorer att få tillgång till den privata finansiering som är nödvändig för att de ska kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna. De kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna samt mediesektorn är oumbärliga för vår kulturella mångfald och demokratin i den digitala tidsåldern, och spelar en viktig roll för vår suveränitet och autonomi. Strategiska investeringar i audiovisuellt innehåll och medieinnehåll samt relaterad teknik är avgörande för den långsiktiga kapaciteten att producera och distribuera innehåll till stora grupper över nationella gränser.

7.För att främja en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning samt hållbara och inkluderande investeringar, och därmed bidra till ökad välfärd, en rättvisare inkomstfördelning och större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen bör InvestEU-fonden stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inbegripet kulturarv. Projekt som finansieras av InvestEU-fonden bör uppfylla unionens miljöstandarder och sociala standarder, inbegripet standarder på arbetsrättsområdet. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionen tillhandahåller via bidrag.

8.Unionen står bakom målen i Förenta nationernas agenda 2030 för hållbar utveckling (nedan kallad Agenda 2030), Förenta nationernas mål för hållbar utveckling (nedan kallade målen för hållbar utveckling) och målen i Parisavtalet, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar 24 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar), samt Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa mål, samt även de som satts upp inom ramen för unionens miljöpolitik, måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling få en framträdande plats i InvestEU-fondens struktur.

9.InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom unionen som främjar en omdirigering av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 om en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för den gröna given.

10.För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och uppnå målen för hållbar utveckling kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimatinsatser och uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. 30 % av InvestEU-programmets totala finansieringsram väntas anslås till åtgärder som bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. 

11.InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett av unionen inrättat klimatspårningssystem som kommissionen kommer att utveckla i samarbete med potentiella genomförandepartner, genom att på lämpligt sätt tillämpa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar 25 ] för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

12.Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 har hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin anknytning till miljön. Till riskerna hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar misslyckas. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av unionens politik. En integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i insatser som har anknytning till InvestEU-fonden. Miljöskydd samt förebyggande och hantering av risker i samband med detta bör integreras i förberedelser och genomförande av investeringar. EU bör även spåra sina utgifter för biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald 26 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 27 . Investeringar som anslås till mål för miljömässig hållbarhet bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med metoder framtagna inom andra unionsprogram som avser hantering av klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar, så att det blir möjligt att bedöma investeringars individuella och kombinerade effekt på de viktigaste delarna av naturkapitalet, däribland luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

13.Investeringsprojekt som får betydande stöd från unionen, särskilt på infrastrukturområdet, bör granskas av genomförandepartnern för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Investeringsprojekt som har sådana effekter bör hållbarhetssäkras i enlighet med riktlinjer som kommissionen bör ta fram i nära samarbete med potentiella genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet. Dessa riktlinjer bör på lämpligt sätt utgå från de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och förenlig med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana riktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i riktlinjerna bör undantas från hållbarhetssäkringen. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras bör den lämna en motivering till den investeringskommitté som inrättas för InvestEU-fonden. Transaktioner som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen bör inte vara stödberättigande enligt denna förordning.

14.Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen och återigen under covid-19-krisen har undergrävt unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Det skapar även en risk att obalanser förstärks och påverkar regionernas utveckling på lång sikt. Omfattande investeringar i unionens infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är nödvändiga för att uppnå unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar på områdena transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor samt andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp, miljöinfrastruktur, infrastruktur i samband med klimatåtgärder, sjöfartsinfrastruktur och digital infrastruktur. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom t.ex. transport, energi och digitalisering. Med tanke på att det kan finnas hot mot skydd och säkerhet bör investeringsprojekt som får unionsstöd omfatta åtgärder som säkerställer infrastrukturens resiliens, däribland underhålls- och säkerhetsåtgärder, samt ta hänsyn till principerna om skydd av medborgare i det offentliga rummet. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, som ger stöd till säkerhetsinslagen i investeringar i det offentliga rummet, transport, energi och annan kritisk infrastruktur, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden.

15.InvestEU-programmet bör, när så är lämpligt, bidra till målen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 28 och förordningen om styrning 29 , samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut.

16.Verklig multimodalitet är en möjlighet att skapa ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet bör stödja investeringar i multimodala transportknutpunkter som, trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta, innebär betydande risker för privata investerare. InvestEU-programmet bör även bidra till utvecklingen och införandet av intelligenta transportsystem (ITS). InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

17.InvestEU-programmet bör bidra till unionens politik när det gäller hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och genom finansieringsprinciper för en hållbar blå ekonomi. Detta kan inbegripa insatser inom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri samt förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

18.Även om de samlade investeringarna i unionen var på uppgång före covid-19-krisen var investeringarna i verksamhet med högre risk, till exempel forskning och innovation, ändå otillräckliga och krisen tros ha haft en mycket negativ inverkan på dem. Den underinvestering i forskning och innovation som blir följden av detta skadar unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och dess medborgares livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter som omfattar olika faser i innovationscykeln och många olika intressenter för att i synnerhet möjliggöra uppskalning och spridning av lösningar i kommersiell skala i unionen, i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens inom hållbar teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa, inklusive Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som InnovFin – EU-finansiering för innovatörer, som lanserats inom Horisont 2020 för att underlätta och påskynda tillgången till finansiering för innovativa företag, utgöra en god grund för genomförandet av detta riktade stöd.

19.Turistnäringen är viktig för unionens ekonomi och denna sektor har upplevt en särskilt kraftig nedgång till följd av covid-19-pandemin. InvestEU-programmet bör bidra till att stärka sektorns långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja insatser som främjar hållbar, innovativ och digital turism.

20.En betydande ansträngning måste omgående göras för att investera i och främja digitalisering samt säkerställa att nyttan av digitaliseringen kommer alla unionens medborgare och företag till del. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas med lika ambitiösa investeringar, bl.a. inom artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa.

21.Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande. De har emellertid svårigheter att få tillgång till finansiering på grund av den upplevda höga risken och bristen på tillräckliga säkerheter. Ytterligare utmaningar uppstår på grund av att de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala sektorn behöver upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till principerna för en cirkulär ekonomi, innovationsverksamhet och utbildning av personal. Små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn har dessutom tillgång till färre finansieringskällor än större företag, eftersom de i regel inte emitterar obligationer och bara har begränsad tillgång till fondbörser och stora institutionella investerare. Innovativa lösningar, t.ex. att de anställda förvärvar en verksamhet eller en ägarandel i verksamheten, blir också allt vanligare bland små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn. Svårigheterna att få tillgång till finansiering är särskilt stora för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag i unionen är starkt beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför de svårigheter som beskrivs i det föregående genom att göra det lättare för dem att få tillgång till finansiering och skapa mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att förbättra dessa företags förmåga att finansiera sin etablering, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa sin konkurrenskraft och stå emot ekonomiska chocker, samt för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftiga under ekonomiska nedgångar och för att små och medelstora företag även framöver ska kunna skapa sysselsättning och socialt välstånd. Denna förordning kompletterar vidare de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på framgångsrika unionsprogram som programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet) och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, tillhandahålla finansiering för leasingtransaktioner och möjlighet att fokusera på särskilda, mer riktade finansiella produkter. Den bör även maximera förmågan hos offentlig-privata fondinstrument, t.ex. fonden för börsintroduktion av små och medelstora företag (SME IPO), för att stödja dessa företag genom att kanalisera mer såväl privat som offentligt eget kapital till framför allt strategiska företag.

22.Det framgår av kommissionens diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension av den 26 april 2017, meddelandet om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, unionens ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och meddelandet om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar av den 14 januari 2020 att skapandet av en mer inkluderande och rättvis union är en viktig prioritering för att unionen ska kunna komma till rätta med ojämlikhet och främja en politik för social delaktighet i Europa. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, kultur, sysselsättning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper i samhället kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som påverkas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Den bör användas för att stödja projekt som genererar positiva sociala effekter och bidrar till social delaktighet genom att öka sysselsättningen i alla regioner, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, icke-diskriminering, tillgänglighet, solidaritet mellan generationer, sektorn för hälso- och sjukvård och sociala tjänster, subventionerat boende, hemlöshet, digital delaktighet, utveckling av lokalsamhällen, roll och plats i samhället för unga människor och sårbara grupper, däribland medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör även stödja europeisk kultur och kreativitet som tjänar ett socialt syfte.

23.För att motverka de negativa effekterna av omvälvande förändringar av samhällen i unionen och på arbetsmarknaden under det kommande decenniet är det nödvändigt att investera i humankapital, social infrastruktur, mikrofinansiering, etisk finansiering och finansiering av sociala företag samt nya socialekonomiska affärsmodeller, inbegripet påverkansinvesteringar och sociala utfallskontrakt. InvestEU-programmet bör stärka nya, framväxande sociala marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet i syfte att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten Boosting Investment in Social Infrastructure in Europe från januari 2018 slog högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i Europa fast att det finns ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner EUR för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet för utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta kräver stöd, inbegripet på unionsnivå. Därför bör den samlade styrkan i offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser och alternativa typer av finansiärer, t.ex. etiska, sociala och hållbara aktörer, utnyttjas för att stödja utvecklingen av en social värdekedja på marknaden och en mer motståndskraftig union.

24.Under den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin är marknadsallokeringen av resurser inte helt effektiv och den upplevda risken är ett stort hinder för flödet av privata investeringar. InvestEU-fondens grundläggande funktion, att begränsa risken i ekonomiskt bärkraftiga projekt för att locka privat finansiering, är under sådana förhållanden särskilt värdefull och bör förstärkas, bl.a. för att motverka risken att återhämtningen blir asymmetrisk. InvestEU-programmet bör kunna ge livsviktigt stöd till företag i återhämtningsfasen och samtidigt säkerställa att investerare i hög grad har fokus på unionens medel- och långsiktiga politiska prioriteringar, t.ex. den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given, strategin för att forma Europas digitala framtid och ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Detta bör väsentligt öka risktagningsförmågan hos Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nationella utvecklingsbanker och -institutioner, samt andra genomförandepartner och därmed främja en ekonomisk återhämtning.

25.Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. Nedgången i EU:s BNP förväntas bli betydligt större än under finanskrisen 2009 och oundvikligen få negativa sociala effekter. Pandemins utbrott har visat att det är nödvändigt att åtgärda strategiska sårbarheter för att förbättra unionens krishanteringsförmåga och motståndskraften i hela ekonomin. Bara en motståndskraftig, inkluderande och integrerad europeisk ekonomi kan bevara den inre marknaden och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor även för de medlemsstater som drabbats hårdast.

26.InvestEU-fondens verksamhet bör bedrivas via fem politikområden som avspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, dvs. hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag, sociala investeringar och kompetens och strategiska europeiska investeringar.

27.Politikområdet små och medelstora företag bör i huvudsak fokusera på att gynna små och medelstora företag, men även små börsnoterade företag bör kunna få stöd inom ramen för detta politikområde. Små börsnoterade företag bör även kunna få stöd inom ramen för de fyra andra politikområdena.

28.Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på den gröna omställningen, den digitala omvandlingen och förbättrad resiliens inom i) kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten att hantera hälsokriser och av systemet för civilskydd, ii) kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell, iii) tillhandahållande av varor och tjänster som bidrar till drift och underhåll av sådan infrastruktur, iv) grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens industriella framtid och innefattande artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, avskiljning och lagring av koldioxid och teknik för cirkulär ekonomi, biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade material, v) produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU, vi) tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, och vii) kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Slutmottagarna bör ha sitt säte i en medlemsstat och vara verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet. Projekt som bidrar till att diversifiera strategiska försörjningskedjor på den inre marknaden genom verksamhet på flera platser i EU bör kunna få stöd.

29.Politikområdet strategiska europeiska investeringar bör även inriktas på leverantörer som är etablerade och bedriver verksamhet i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen och som skulle behöva långsiktiga investeringar eller omfattas av systemet för granskning av utländska direktinvesteringar. Dessutom bör viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse särskilt kunna få stöd inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar.

30.InvestEU bör även stödja finansiering för att generera investeringar i regioner som omfattas av rättvis omställning.

31.Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör på ett proportionellt sätt åtgärda unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner som stöds bör ha ett tydligt unionsmervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstater och regionala myndigheter via deras medlemsstat möjlighet att bidra med en andel av sina medel från fonder under delad förvaltning till avsättningar för EU-garantin och att använda EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom deras egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, i enlighet med överenskommelsen om medverkan och för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning. Transaktioner som stöds av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte duplicera eller leda till undanträngning av privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

32.Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda fonder under delad förvaltning för avsättningar för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka EU-garantins mervärde genom att stöd under denna garanti kan ges till en större krets finansiella mottagare och projekt och olika medel användas för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att EU-garantin genomförs genom indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartnerna inom ramen för medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen och anges i den överenskommelse om medverkan som ingås med medlemsstaten, på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en back-to-back-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i en enda överenskommelse om medverkan med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Överenskommelsen om medverkan bör omfatta det eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten, liksom eventuella regionala öronmärkningar, på grundval av bestämmelserna för InvestEU-fonden. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) 30 . Detta arrangemang innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier som stöds av fonder som förvaltas centralt eller fonder under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

33.Ett partnerskap mellan kommissionen och EIB-gruppen bör inrättas på grundval av varje partners relativa styrkor för att säkerställa största möjliga politiska genomslag, effektiv användning samt lämplig budget- och riskhanteringskontroll, och som bör stödja en ändamålsenlig och inkluderande direkt tillgång till EU-garantin.

34.För att kunna kanalisera stöd till den europeiska ekonomin genom Europeiska investeringsfonden (EIF) bör kommissionen ha möjlighet att delta i en eller flera eventuella kapitalhöjningar av EIF, för att den ska kunna fortsätta stötta den europeiska ekonomin och dess återhämtning. Unionen bör kunna upprätthålla sin totala andel av EIF:s kapital, med vederbörlig hänsyn till de finansiella konsekvenserna. En tillräcklig finansieringsram för detta bör föreskrivas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

35.När så är lämpligt bör kommissionen inhämta synpunkter från andra potentiella genomförandepartner tillsammans med EIB-gruppen om investeringsriktlinjer, klimatspårningssystemet och riktlinjedokumenten för hållbarhetssäkring och gemensamma metoder, för att säkerställa inkludering och operationalitet fram till dess att styrningsorganen har inrättats, varpå genomförandepartnernas deltagande bör ske inom ramen för InvestEU-programmets rådgivande nämnd och styrelse.

36.InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan unionen och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små och medelstora företag.

37.I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningarna för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 16 i förslaget till interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 31 ] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

38.EU-garantin på 75 153 850 000 EUR (i löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 1 000 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör fördelas preliminärt mellan de olika politikområdena. Området strategiska europeiska investeringar bör få en särskild andel av EU-garantin.

39.Den 18 april 2019 förklarade kommissionen att engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som räknas till sektorn offentlig förvaltning eller som agerar för en medlemsstats räkning, till tematiska plattformar eller investeringsplattformar som omfattar flera länder, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, i princip bör godkännas som en engångsåtgärd i den mening som avses i artiklarna 5.1 och 9.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 32 och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 33 . Kommissionen har dessutom förklarat att den, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, skulle överväga i vilken utsträckning samma behandling som för Efsi, inom ramen för kommissionens meddelande om flexibilitet, kan tillämpas på InvestEU-programmet, såsom efterföljande instrument till Efsi, när det gäller engångsbidrag från medlemsstaterna i form av likvida medel för att finansiera ett tilläggsbelopp från EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten.

40.Den EU-garanti som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt av kommissionen via genomförandepartner som når ut till finansiella intermediärer, i tillämpliga fall, och till slutmottagarna. Valet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Kommissionen bör ingå ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden med varje genomförandepartner för att stödja dess finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens kriterier för stödberättigande och bidrar till att uppfylla dess mål. Riskhanteringen i samband med EU-garantin bör inte försvåra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. Så snart EU-garantin har beviljats inom ramen för EU-komponenten till genomförandepartnerna bör de ha det fulla ansvaret för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som normalt har en högre riskprofil än projekt som stöds genom genomförandepartnernas sedvanliga verksamhet och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period då EU-garantin kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma omfattning, av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Särskilda villkor kan dock gälla för kriteriet avseende additionalitet i samband med finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar och som härrör från dess mål.

41.InvestEU-fonden bör få en styrningsstruktur vars funktion bör vara förenlig med dess enda syfte att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt så att investeringsbeslutens politiska oberoende kan säkerställas. Styrningsstrukturen bör bestå av en rådgivande nämnd, en styrelse och en fullständigt oberoende investeringskommitté. När det gäller styrningsstrukturens övergripande sammansättning bör en jämn könsfördelning eftersträvas. Styrningsstrukturen bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB-gruppens eller andra genomförandepartners beslutsfattande eller ersätta deras respektive styrande organ.

42.En rådgivande nämnd, bestående av företrädare för genomförandepartnerna och medlemsstaterna, en expert som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för att utbyta information och synpunkter om användningen av finansiella produkter som initierats inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

43.För att en rådgivande nämnd initialt ska kunna inrättas bör kommissionen utse företrädarna för potentiella genomförandepartner för en tillfällig period på ett år, varpå de genomförandepartner som undertecknat garantiavtal därefter tar över ansvaret för detta.

44.En styrelse, bestående av företrädare för kommissionen, genomförandepartnerna och en expert utan rösträtt som utses av Europaparlamentet, bör fastställa strategiska och operativa riktlinjer för InvestEU-fonden.

45.Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har föreslagit är med unionsrätten och unionens politik. Beslut om finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan fattas av en genomförandepartner.

46.En investeringskommitté, bestående av oberoende experter, bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa möjliga sätt täcka olika politikområden och sektorer.

47.Från och med dess inrättande bör investeringskommittén också bli ansvarig för att bevilja stöd från EU-garantin till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för förordning (EU) 2015/1017, så att man undviker parallella liknande strukturer för bedömning av förslag till användning av EU-garantin.

48.Ett oberoende sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande bör bistå investeringskommittén.

49.Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, i syfte att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskspridning och lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. EIB-gruppen bör med tanke på dess roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna från nuvarande finansieringsinstrument och Efsi utgöra en prioriterad genomförandepartner inom ramen för InvestEU-fondens EU-komponent. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter, med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på nationell och regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att säkerställa en rättvis geografisk fördelning av projekten. InvestEU-programmet bör genomföras på ett sätt som främjar likvärdiga förutsättningar för mindre och nyare utvecklingsbanker och -institutioner. Det bör också vara möjligt för andra internationella finansinstitut att bli genomförandepartner, särskilt om de har en komparativ fördel i fråga om specifik sakkunskap och erfarenhet i vissa medlemsstater och om en majoritet av dess aktieägare kommer från unionen. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att bli genomförandepartner.

50.För att verka för en ökad geografisk diversifiering får det inrättas investeringsplattformar för att kombinera genomförandepartnernas insatser och sakkunskap med andra nationella utvecklingsbanker eller -institutioner som har begränsad erfarenhet av användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, bl.a. med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Det är lämpligt att sammanföra saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings- och forskningsinstitut, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå och på nationell och regional nivå, i syfte att främja användningen av investeringsplattformar inom relevanta sektorer.

51.EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen, inklusive nationella eller regionala utvecklingsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra internationella finansinstitut. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram, i enlighet med överenskommelsen om medverkan. I enlighet med artikel 154 i budgetförordningen ska kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

52.Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler, policyer och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noterna till de finansiella rapporterna. Därför bör kommissionen endast redovisa det ekonomiska ansvar som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna garantin.

53.När så är lämpligt bör InvestEU-fonden göra det möjligt att på ett smidigt, friktionsfritt och effektivt sätt kombinera bidrag eller finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller andra fonder, såsom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, med EU-garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på bästa sätt stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

54.Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet och som inbegriper blandfinansiering från InvestEU-fonden med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör beslutas inom ramen för InvestEU-programmet.

55.InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, med hjälp av rådgivningsinitiativ som genomförs av EIB-gruppen eller andra rådgivningspartner eller genomförs direkt av kommissionen. InvestEU:s rådgivningscentrum bör främja geografisk diversifiering i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra småskaliga projekt till större portföljer. Kommissionen, EIB-gruppen och de andra rådgivningspartnerna bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, med beaktande av den expertis och lokala kapacitet som finns hos lokala genomförandepartner och det europeiska centrum för investeringsrådgivning som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 34 . Dessutom bör InvestEU:s rådgivningscentrum tillhandahålla en central kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd som tillhandahålls inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och för projektansvariga.

56.InvestEU:s rådgivningscentrum bör inrättas av kommissionen med EIB-gruppen som huvudpartner, med utgångspunkt i erfarenheterna från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Kommissionen bör ansvara för den politiska styrningen av InvestEU:s rådgivningscentrum och för förvaltningen av den centrala kontaktpunkten. EIB-gruppen bör genomföra rådgivningsinitiativ inom de olika politikområdena. Dessutom bör EIB-gruppen tillhandahålla operativa tjänster till kommissionen, bland annat genom att bidra till de strategiska och politiska riktlinjerna för rådgivningsinitiativ, kartlägga befintliga och nya rådgivningsinitiativ, bedöma rådgivningsbehoven och ge råd till kommissionen om optimala sätt att hantera dessa behov genom befintliga eller nya rådgivningsinitiativ.

57.I syfte att säkerställa en stor geografisk spridning av rådgivningstjänsterna i hela unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör man vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem och förekomsten av lokala partner säkerställa att InvestEU:s rådgivningscentrum är representerat på lokal nivå, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och erhålla och utnyttja deras sakkunskap.

58.InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till småskaliga projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när de nystartade företagen försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent, med beaktande av förekomsten av andra tjänster som kan täcka sådana åtgärder och i en strävan efter synergieffekter med dessa tjänster.

59.Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Sådant stöd bör också riktas till finansiella intermediärer som är väsentliga för att hjälpa små företag att få tillgång till finansiering och förverkliga sin fulla potential. Dessutom har rådgivningsstödet som mål att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer, eller för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstödet bör vara ett komplement till och gå utöver åtgärder som vidtas enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden för potentiella projektansvariga, särskilt lokala organisationer och myndigheter.

60.InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig databas med investeringsprojekt, i överensstämmelse med unionsrätten och unionspolitiken.

61.I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslås i den, bör syftet med åtgärder för återhämtning och resiliens som genomförs inom ramen för InvestEU vara att hantera covid-19-krisens exempellösa följdverkningar. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som gör att tidsfristerna enligt förordning [EURI] iakttas.

62. I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 35 behöver InvestEU-programmet utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

63.En solid övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför unionsmedborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om InvestEU-programmets genomförande, effekt och insatser.

64.Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser till följd av tävlingar och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

65.Budgetförordningen är tillämplig på InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

66.I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 36 och rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 37 , (Euratom, EG) nr 2185/96 38 och (EU) 2017/1939 39 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, åläggande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får särskilt Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 40 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Eppo – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

67.Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, i vilket det föreskrivs att programmen ska genomföras genom ett beslut inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

68.I enlighet med artikel 83 i [förslaget till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet)] 41 är personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de regler och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

69.För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med investeringsriktlinjer och en resultattavla av indikatorer, för att underlätta ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att justera avsättningsnivån, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, resultattavlan och ändringar av bilaga III till denna förordning och för att se över eller komplettera indikatorerna och justera avsättningsnivån. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

70.InvestEU-programmet bör åtgärda unionsomfattande och medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, när det gäller att åtgärda nya eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden, som ska tillhandahålla en EU-garanti för stöd till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner och som bidrar till målen för unionens inre politik.

2.I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att stödja utveckling av projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och relaterad kapacitetsuppbyggnad (nedan kallad InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

3.I denna förordning fastställs målen för InvestEU-programmet, dess budget och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

1.    I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)InvestEU-programmet: samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser.

(2)EU-garanti: en övergripande budgetgaranti som är oåterkallelig, ovillkorlig och kan tas i anspråk på begäran, som tillhandahålls genom unionens budget och under vilken budgetgarantier i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen får verkan när enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna träder i kraft.

(3)politikområde: ett område som ska stödjas genom EU-garantin i enlighet med artikel 7.1.

(4)komponent: en del av EU-garantin som definieras på grundval av ursprunget för de resurser som ligger till grund för den.

(5)blandfinansieringsinsats: en insats som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga eller återbetalningspliktiga former av stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering, andra offentliga finansinstitut eller kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition får unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, likställas med unionsprogram som finansieras genom unionens budget.

(6)EIB: Europeiska investeringsbanken.

(7)EIB-gruppen: EIB, dess filialer och andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget (nedan kallat EIB-stadgan).

(8)finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet som tillhandahålls enligt samma villkor som EU-garantin eller i en annan form och som möjliggör ett effektivt genomförande av InvestEU-programmet och samtidigt säkerställer lämplig sammanjämkning av intressen.

(9)överenskommelse om medverkan: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en eller flera medlemsstater fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten i enlighet med artikel 9.

(10)finansiell produkt: finansiella mekanismer eller arrangemang enligt vilka en genomförandepartner ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagare i någon av de former av finansiering som avses i artikel 15.

(11)finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagare genom finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn och i enlighet med dennes interna regler, policyer och förfaranden och som redovisas i dennes finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noter till dessa finansiella rapporter.

(12)fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en del kan anslås till att göra en avsättning till en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och [Fonden för en rättvis omställning (FRO)] 42 .

(13)garantiavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner så att de kan omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla EU-garantin för sådana transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(14)genomförandepartner: den behöriga motpart, exempelvis ett finansinstitut eller en annan finansiell intermediär, med vilken kommissionen har ingått ett garantiavtal.

(15)viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse: ett projekt som uppfyller samtliga de kriterier som anges i meddelandet från kommissionen om kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (EUT C 188, 20.6.2014, s. 4) eller i senare ändringar.

(16) InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt stöd enligt definitionen i artikel 24.

(17) rådgivningsavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och rådgivningspartnern specificerar villkoren för genomförande av InvestEU:s rådgivningscentrum.

(18)rådgivningsinitiativ: tekniskt stöd och rådgivningstjänster för att stödja investeringar, inbegripet kapacitetsuppbyggnadsverksamhet, som tillhandahålls av rådgivningspartner, externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genomförandeorgan.

(19)rådgivningspartner: en behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet som kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal med om att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller av genomförandeorgan.

(20)InvestEU-portalen: den databas som definieras i artikel 25.

(21)investeringsriktlinjer: riktlinjer som fastställs genom en delegerad akt som avses i artikel 7.7.

(22)investeringsplattform: företag för särskilda ändamål, förvaltarkonton, avtalsgrundade medfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang, genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt och som kan omfatta

(a)nationella eller subnationella plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en viss medlemsstats territorium,

(b)gränsöverskridande plattformar, plattformar för flera länder, regionala plattformar eller makroregionala plattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, regioner eller tredjeländer med intressen i investeringsprojekt inom ett visst geografiskt område,

(c)tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

(23)mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i artikel [2.11] i förordning [nummer [ESF+]].

(24)nationell utvecklingsbank eller -institution: en rättslig enhet som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(25)små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag i den betydelse som avses i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG 43 .

(26)små börsnoterade företag: enheter som inte är små eller medelstora företag och som har upp till 499 anställda.

(27)socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i artikel [2.15] i förordning [nummer [ESF+]].

(28) tredjeland: ett land som inte är medlemsstat i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a)    Unionens konkurrenskraft, genom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

(b)    Tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi, hållbarheten i unionens ekonomi och dess miljö- och klimatdimension, för att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar och till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(c)    Samhällsresiliens, social delaktighet och innovationsförmåga i unionen.

(d)    Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur och utbildning.

(e)    Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

(f)    Främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

(g)    Hållbar och inkluderande återhämtning av unionens ekonomi efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin, för att upprätthålla och stärka unionens strategiska värdekedjor och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, banbrytande teknik, omvälvande innovationer och insatsvaror för företag och konsumenter.

2.InvestEU-programmet har följande specifika mål:

(a)    Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

(b)    Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering, inbegripet stöd till expansion av innovativa företag och införande av teknik på marknaden, inom de områden som avses i artikel 7.1 b.

(c)    Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och små börsnoterade företag och stärka deras globala konkurrenskraft.

(d)    Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering för sociala företag, för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, kunskaper och kompetenser samt utveckla och konsolidera marknaderna för sociala investeringar, inom de områden som avses i artikel 7.1 d.

(e)    Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner i de sektorer som avses i artikel 7.1 e, för att upprätthålla och stärka unionens och dess ekonomis strategiska autonomi.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.EU-garantin för den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska uppgå till 75 153 850 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 45 %. Det belopp som avses i artikel 34.3 första stycket a ska också beaktas vid bidragandet till de avsättningar som krävs för att uppnå denna avsättningsnivå. 

Ett tilläggsbelopp får tillhandahållas från EU-garantin för den medlemsstatskomponent som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna anslår motsvarande belopp i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] 44 och artikel [75.1] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] 45 .

Ett tilläggsbelopp från EU-garantin får också tillhandahållas i form av likvida medel från medlemsstaterna för medlemsstatskomponenten. Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 andra meningen i budgetförordningen.

De bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka den EU-garanti som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen.

2.Ett belopp på 31 153 850 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 e.

Ett belopp på 41 500 000 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 a–d.

Ett belopp på 2 500 000 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till de mål som avses i artikel 3.2 a–d.

De belopp som avses i första och andra styckena ska vara tillgängliga först från och med den dag som avses i artikel 4.3 i förordning [EURI].

Den vägledande fördelningen av EU-garantin för EU-komponenten anges i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får vid behov ändra de belopp som avses i bilaga I och höja det belopp som avses i första stycket med upp till 15 % för varje mål. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådan ändring.

3.Finansieringsramen för genomförande av de åtgärder som föreskrivs i kapitlen VI och VII ska vara 724 733 000 EUR (i löpande priser).

4.Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförande av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1, utom området strategiska europeiska investeringar, kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen:

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 62.1 c ii, iii, v och vi i budgetförordningen. Andra former av unionsfinansiering enligt den här förordningen ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med budgetförordningen, däribland bidrag som genomförs i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen och blandfinansieringsinsatser som genomförs i enlighet med denna artikel, på ett så smidigt sätt som möjligt och som säkerställer ett effektivt och samstämmigt stöd till unionens politik.

2.Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av en blandfinansieringsinsats som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller som täcks av innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem ska

3.Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande enligt reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.InvestEU-fonden ska användas inom följande fem politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom respektive områdes räckvidd:

(a)    Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, inklusive multimodala transporter, trafiksäkerhet, även i enlighet med unionens mål att eliminera dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050, modernisering och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, energi, särskilt förnybar energi, energieffektivitet i enlighet med ramen för energipolitiken fram till 2030, renovering av byggnader med fokus på energibesparing och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitala system och transportsystem, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet, även i landsbygdsområden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav, vatten, inbegripet inre vattenvägar, avfallshantering i linje med avfallshierarkin och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarv, turism, utrustning, mobila tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig resiliens, klimatresiliens eller social hållbarhet och som uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b)    Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden för att stödja marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag samt digitalisering av unionsindustrin.

(c)    Politikområdet små och medelstora företag, som omfattar tillgång till och utbud av finansiering, i första hand för små och medelstora företag, däribland innovativa små och medelstora företag och små och medelstora företag som verkar inom de kulturella och kreativa sektorerna, samt för små börsnoterade företag.

(d)    Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur, inbegripet hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och utbildningsinfrastruktur och subventionerat boende och studentboende, social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella och kreativa verksamheter med ett socialt syfte och integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

(e)    Politikområdet strategiska europeiska investeringar, som omfattar strategiska investeringar för att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på den gröna omställningen, den digitala omvandlingen och förbättrad resiliens, på ett av följande områden:

i)    Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förnödenheter och förstärkning av kapaciteten att hantera hälsokriser och av systemet för civilskydd.

ii)    Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell och inbegripet infrastrukturdelar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, miljö, hälsa, säker digital kommunikation, 5G, sakernas internet, onlineplattformar, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, försvar, kommunikationer, medier, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.

iii)    Tillhandahållande av varor och tjänster som bidrar till drift och underhåll av kritisk infrastruktur enligt led ii.

iv)    Grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens industriella framtid och innefattande

a) artificiell intelligens, blockkedjeteknik, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik,

b) teknik för förnybar energi, energilagringsteknik, inbegripet batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, avskiljning och lagring av koldioxid och teknik för cirkulär ekonomi,

c) biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade material.

v)    Produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i EU.

vi)    Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i EU, inklusive energi, råvaror eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor.

vii)    Kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

När det gäller investeringar i rymd- och försvarssektorer, cybersäkerhet och specifika typer av projekt med faktiska och direkta säkerhetskonsekvenser inom kritiska sektorer får vidare slutmottagarna inte kontrolleras av ett tredjeland eller enheter i tredjeländer och ska ha sin verkställande ledning i unionen, med tanke på att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

Styrelsen ska fastställa alla nödvändiga krav som rör kontroll och verkställande ledning av slutmottagare i fråga om andra områden inom politikområdet strategiska europeiska investeringar och som rör kontroll av intermediärer inom detta politikområde, mot bakgrund av tillämpliga överväganden gällande allmän ordning eller säkerhet.

2.Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 23 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med de flesta av transaktionens delprojekt, avgöra vilket politikområde den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.Finansierings- och investeringstransaktioner ska granskas för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Om transaktionerna har sådana effekter ska de bli föremål för hållbarhetssäkring med tanke på klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa effekterna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. För detta ändamål ska projektansvariga som söker finansiering lämna lämplig information på grundval av de riktlinjer som avses i punkt 4. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från hållbarhetssäkringen. Projekt som inte är förenliga med klimatmålen ska inte vara stödberättigande enligt denna förordning. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras ska den lämna en motivering till investeringskommittén.

4.Kommissionen ska utarbeta hållbarhetsriktlinjer som, i enlighet med unionens mål och normer på miljöområdet och det sociala området, ska göra det möjligt att

(a)när det gäller klimatanpassning, säkerställa motståndskraft mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive genom relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna, integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen,

(b)beakta projektens samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

(c)bedöma projektens sociala effekter, inbegripet för jämställdheten, den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper och den ekonomiska utvecklingen i områden och sektorer som berörs av strukturella utmaningar, såsom behovet av utfasning av fossila bränslen i ekonomin,

(d)identifiera projekt som är oförenliga med uppnåendet av klimatmålen,

(e)ge genomförandepartnerna riktlinjer för den granskning som föreskrivs i punkt 3.

5.Genomförandepartner ska lämna information som krävs för att kunna spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

6.Genomförandepartner ska ha som mål att minst 60 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av EU-garantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas med målet att uppnå balans mellan de olika områden som avses i punkt 1 a.

7.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde. Investeringsriktlinjerna ska utarbetas i nära dialog med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner.

8.    När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar i försvars- och rymdsektorerna och inom cybersäkerhet får investeringsriktlinjerna fastställa begränsningar i fråga om överföring och licensiering av immateriella rättigheter till kritisk teknik och teknik som bidrar till att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

9.Kommissionen ska göra information om tillämpning och tolkning av investeringsriktlinjerna tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och rådgivningspartnerna.

Artikel 8

Komponenter

1.De politikområden som avses i artikel 7.1 ska bestå av en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. Dessa komponenter ska åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)EU-komponenten ska åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i)    Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är relaterade till unionens politiska prioriteringar.

(ii)    Unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(iii)    Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, i synnerhet nya eller komplexa sådana, som kräver utveckling av innovativa finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b)Medlemsstatskomponenten ska åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar eller för det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att åtgärda obalanser mellan dess regioner.

2.Om det är lämpligt ska de komponenter som avses i punkt 1 användas på ett kompletterande sätt för att stödja en viss finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda komponenterna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.Belopp som har anslagits av en medlemsstat på frivillig basis enligt artikel [10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.1] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] ska användas för avsättning till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som täcker finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten eller för eventuella bidrag från fonder under delad förvaltning till InvestEU:s rådgivningscentrum. Dessa belopp ska användas för att bidra till att uppnå de politiska mål som anges i det partnerskapsavtal som avses i artikel 7 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser], eller i de program eller i den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som bidrar till InvestEU.

Det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket ska användas för avsättningar till den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

2.För fastställandet av den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten ska det krävas att medlemsstaten och kommissionen ingår en överenskommelse om medverkan.

Fjärde stycket i denna punkt och punkt 5 i denna artikel ska inte tillämpas på det tilläggsbelopp som tillhandahålls av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Bestämmelserna i denna artikel om belopp som anslås enligt artikel 10.1 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel 75.1 i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] är inte tillämpliga på en överenskommelse om medverkan som avser ett tilläggsbelopp från en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå en överenskommelse om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att godkänna partnerskapsavtalet enligt artikel 9.4 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken] eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program i enlighet med artikel 10 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107 i förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken].

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i budgetförordningen ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras nedåt eller uppåt i varje överenskommelse om medverkan med hänsyn till de risker som är kopplade till de finansiella produkter som man avser att använda.

3.Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

(a)    Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, belopp för bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnadsfasen av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och belopp för den ansvarsförbindelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.

(b)    Medlemsstatens strategi, innefattande finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, inklusive vid behov regional täckning, projekttyper, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och av berättigade intermediärer.

(c)    Potentiella genomförandepartner eller partner som föreslås i enlighet med artikel 14.1 fjärde stycket, och en skyldighet för kommissionen att underrätta den berörda medlemsstaten om valda genomförandepartner eller partner.

(d)    Bidrag från fonder under delad förvaltning till InvestEU:s rådgivningscentrum.

(e)    Skyldigheter att lämna årliga rapporter till medlemsstaten, inbegripet rapporter om de relevanta indikatorerna för de politiska mål som ingår i partnerskapsavtalet, programmet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som avses i överenskommelsen om medverkan.

(f)    Bestämmelser om ersättning för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

(g)    Varje kombination med medel från EU-komponenten i enlighet med artikel 8.2, inklusive i en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning.

4.Överenskommelserna om medverkan ska genomföras av kommissionen med hjälp av garantiavtal som ingås med genomförandepartner i enlighet med artikel 16 och rådgivningsavtal som ingås med rådgivningspartner i enlighet med artikel 24.1 andra stycket.

Om inget garantiavtal har ingåtts inom nio månader från det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, ska överenskommelsen om medverkan sägas upp eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse. Om beloppet av en överenskommelse om medverkan inte har tagits i anspråk till fullo genom ett eller flera garantiavtal inom nio månader från ingåendet av överenskommelsen om medverkan, ska detta belopp ändras i enlighet med detta. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.5] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

Om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.6] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken], ska överenskommelsen om medverkan ändras. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.6] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

5.Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som fastställs genom en överenskommelse om medverkan:

(a)    Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med den avsättningsnivå som anges i överenskommelsen om medverkan jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.7] i [förordning om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.7] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken].

(b)    Genom undantag från artikel 213.4 i budgetförordningen ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c)    Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna för den delen av EU-garantin, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna.

(d)    Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran tillhandahålla upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna till den gemensamma avsättningsfond som avses i artikel 212 i budgetförordningen.

KAPITEL III

PARTNERSKAP MELLAN KOMMISSIONEN OCH EIB-GRUPPEN

Artikel 10

Partnerskapets räckvidd

1.    Kommissionen och EIB-gruppen ska bilda ett partnerskap i enlighet med denna förordning med målet att stödja genomförandet av InvestEU och främja samstämmighet, inkludering, additionalitet och en effektiv användning. I enlighet med villkoren i denna förordning och som specificeras närmare i de avtal som avses i punkt 3

(a)    ska EIB-gruppen genomföra den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4,

(b)    ska EIB-gruppen stödja genomförandet av EU-komponenten av InvestEU-fonden och, i tillämpliga fall, medlemsstatskomponenten, särskilt genom att

(i)    tillsammans med potentiella genomförandepartner bidra till investeringsriktlinjerna i enlighet med artikel 7.7, bidra till utformningen av resultattavlan i enlighet med artikel 21 och bidra till andra dokument som fastställer operativa riktlinjer för InvestEU-fonden,

(ii)    tillsammans med kommissionen och potentiella genomförandepartner definiera riskmetoden och systemet för kartläggning av risker i samband med genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner så att dessa transaktioner kan bedömas enligt en gemensam bedömningsskala,

(iii)    på begäran av kommissionen och i samförstånd med den berörda potentiella genomförandepartnern, göra en bedömning av den potentiella genomförandepartnerns system och tillhandahålla riktad teknisk rådgivning om dessa system, om och i den utsträckning det krävs enligt slutsatserna från revisionen av pelarbedömningen, med tanke på genomförandet av de finansiella produkter som planeras av den potentiella genomförandepartnern,

(iv)    utarbeta ett icke-bindande yttrande om de bankrelaterade aspekterna, särskilt om den finansiella risken och de finansiella villkoren avseende den del av EU-garantin som ska anslås till genomförandepartnern, utom den del som ska anslås till EIB-gruppen, enligt vad som fastställs i det garantiavtal som ska ingås med den genomförandepartnern, 

(v)    genomföra simuleringar och prognoser avseende den finansiella risken och ersättningen för den samlade portföljen på grundval av antaganden som överenskommits med kommissionen,

(vi)    mäta den finansiella risken hos den samlade portföljen och lämna finansiella rapporter om denna portfölj, och

(vii)    till kommissionen tillhandahålla omstrukturerings- och återvinningstjänster i enlighet med det avtal som avses i punkt 3 b, på begäran av kommissionen och i samförstånd med genomförandepartnern i enlighet med artikel 16.2 g, om den genomförandepartnern inte längre är ansvarig för omstrukturerings- och återvinningsverksamheten i enlighet med det relevanta garantiavtalet,

(c)    får EIB-gruppen tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h till en nationell utvecklingsbank eller -institution och andra tjänster, när det gäller genomförandet av finansiella produkter som stöds av EU-garantin och om det begärs av denna nationella utvecklingsbank eller -institution,

(d)    ska EIB-gruppen, när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum

(i)    tilldelas ett belopp på upp till 525 000 000 EUR för de rådgivningsinitiativ som avses i artikel 24 och de operativa uppgifter som avses i led d ii, från den finansieringsram som avses i artikel 4.3,

(ii)    bistå kommissionen med råd och utföra operativa uppgifter som anges i det avtal som avses i punkt 3 c, genom att

–    stödja kommissionen i utformningen, inrättandet och driften av InvestEU:s rådgivningscentrum,

–    tillhandahålla en bedömning av begäranden om rådgivningsstöd som kommissionen inte anser omfattas av befintliga rådgivningsinitiativ, i syfte att stödja kommissionens beslut om tilldelning i fråga om begäranden om rådgivning som mottas inom den centrala kontaktpunkt som definieras i artikel 24.2 a,

–    stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner genom att på deras begäran tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h för utveckling av deras rådgivningskapacitet, så att de kan delta i rådgivningsinitiativ,

–    på begäran av kommissionen och en potentiell rådgivningspartner och med EIB-gruppens samtycke, för kommissionens räkning ingå ett avtal med rådgivningspartnern om genomförande av rådgivningsinitiativ.

EIB-gruppen ska säkerställa att dess uppgifter enligt första stycket d ii genomförs helt oberoende av dess roll som rådgivningspartner.

När så är lämpligt ska kommissionen samarbeta med genomförandepartnern på grundval av slutsatserna i det yttrande från EIB-gruppen som avses i första stycket b iv i denna punkt. Kommissionen ska underrätta EIB-gruppen om resultatet av sitt beslutsfattande.

2.    Den bankrelaterade information som kommissionen överlämnar till EIB-gruppen i enlighet med punkt 1 b leden ii, iv, v och vi ska begränsas till information som är strikt nödvändig för att EIB-gruppen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led. Kommissionen ska, i nära dialog med EIB-gruppen och potentiella genomförandepartner, fastställa den bankrelaterade informationens art och omfattning med hänsyn till kraven på sund ekonomisk förvaltning av EU-garantin, genomförandepartnerns legitima intressen i fråga om kommersiellt känsliga uppgifter och EIB-gruppens behov för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led.

3.    Villkoren för partnerskapet ska fastställas i avtal, inbegripet

(a)    om beviljande och genomförande av den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4, i form av

(i)    ett garantiavtal mellan kommissionen och EIB-gruppen, eller

(ii)    separata garantiavtal mellan kommissionen och EIB, dess filialer eller andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i EIB-stadgan,

(b)    ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller punkt 1 b och c,

(c)    ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum,

(d)    tjänsteavtal mellan EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker och -institutioner om kapacitetsuppbyggnad och andra tjänster som tillhandahålls i enlighet med punkt 1 c.

4.    Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 17.3 och 24.4 i denna förordning ska de kostnader som uppstår för EIB-gruppen för utförandet av de uppgifter som avses i punkt 1 b och c i denna artikel uppfylla villkoren enligt det avtal som avses i punkt 3 b i denna artikel och får täckas av de återbetalningar eller inkomster som kan hänföras till EU-garantin, eller av avsättningar, i enlighet med artikel 211.4 och 211.5 i budgetförordningen, eller får kostnaderna belasta den finansieringsram som avses i artikel 4.3 i denna förordning, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 10 000 000 EUR. 

5.    EIB-gruppens kostnader för utförandet av de operativa uppgifter som avses i punkt 1 d ii ska helt och hållet täckas av och betalas från det belopp som avses i punkt 1 d i, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 15 000 000 EUR.

Artikel 11

Intressekonflikter

1.    Inom ramen för det partnerskap som avses i artikel 10 ska EIB-gruppen vidta alla nödvändiga åtgärder och försiktighetsåtgärder för att undvika intressekonflikter med andra genomförandepartner, bland annat genom att inrätta en särskild och oberoende grupp för de uppgifter som avses i artikel 10.1 b iii–vi. Gruppen ska omfattas av strikta regler om sekretesskydd, som ska fortsätta att gälla för gruppens medlemmar efter att de har lämnat gruppen.

2.    EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla situationer som utgör eller sannolikt leder till en intressekonflikt. Om det råder tvivel ska kommissionen avgöra om en intressekonflikt föreligger och underrätta EIB-gruppen om sin slutsats. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder. Styrelsen ska underrättas om dessa åtgärder och om deras resultat.

3.    EIB-gruppen ska vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att undvika situationer där en intressekonflikt skulle kunna uppstå i samband med genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, särskilt när det gäller dess operativa uppgifter inom ramen för dess roll att stödja kommissionen i enlighet med artikel 10.1 d ii. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder.

KAPITEL IV

EU-garanti

Artikel 12

EU-garanti

1.    En EU-garanti ska beviljas genomförandepartnerna som en oåterkallelig och ovillkorlig garanti som kan tas i anspråk på begäran i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen och genomföras genom indirekt förvaltning i enlighet med avdelning X i den förordningen.

2.    Ersättningen för EU-garantin ska vara kopplad till de finansiella produkternas egenskaper och riskprofil, med hänsyn till de underliggande finansierings- och investeringstransaktionernas natur och uppnåendet av de finansiella produkternas politiska mål.

Om det vederbörligen motiveras av arten av de politiska målen för den finansiella produkten och behovet av att de finansiella produkterna ska vara ekonomiskt överkomliga för de avsedda slutmottagarna, får kostnaden för den finansiering som slutmottagaren beviljas minskas eller villkoren för den finansieringen förbättras genom att ersättningen för EU-garantin anpassas eller, vid behov, genom att genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader täcks via unionens budget, i synnerhet

(a)    när stressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra genomförandet av en finansierings- eller investeringstransaktion till ett marknadsbaserat pris, eller

(b)    om det är nödvändigt för att katalysera finansierings- och investeringstransaktioner i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en betydande suboptimal investeringssituation eller för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar,

i den mån minskningen av ersättningen för EU-garantin eller täckningen av genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader inte i betydande utsträckning påverkar avsättningarna till EU-garantin.

Minskningen av ersättningen för EU-garantin ska fullt ut komma slutmottagarna till del.

3.    Det villkor som anges i artikel 219.4 i budgetförordningen ska tillämpas för varje genomförandepartner på portföljbasis.

4.    75 % av EU-garantin inom EU-komponenten enligt artikel 4.1 första stycket, som uppgår till 56 365 380 000 EUR, ska beviljas EIB-gruppen. EIB-gruppen ska lämna ett sammanlagt finansiellt bidrag på 9 418 270 000 EUR. Detta bidrag ska lämnas på ett sätt och i en form som underlättar genomförandet av InvestEU-fonden och uppnåendet av de mål som anges i artikel 14.2.

5.    Återstående 25 % av EU-garantin inom EU-komponenten ska beviljas andra genomförandepartner, som också ska lämna ett finansiellt bidrag som ska fastställas i garantiavtalen.

6.    Vederbörliga ansträngningar ska göras för att i slutet av investeringsperioden säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner har täckts och att alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration har undvikits. Dessa ansträngningar ska omfatta incitament för mindre eller mindre sofistikerade nationella utvecklingsbanker och -institutioner som har en komparativ fördel på grund av sin lokala närvaro, sina lokala kunskaper och sin lokala investeringskompetens. Kommissionen ska utforma en enhetlig strategi för att stödja sådana ansträngningar.

7.     Stöd till den EU-garanti som avses i artikel 4.2 första och andra styckena ska beviljas på de villkor som anges i artikel 4.6 i förordning [EURI]. I andra fall får stöd till EU-garantin beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027.

Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 15.1 a inom ramen för den EU-garanti som avses i artikel 4.2 första och andra styckena ska undertecknas senast ett år efter det att genomförandepartnern godkänt den berörda finansierings- eller investeringstransaktionen. I andra fall ska avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 15.1 a undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 13

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.    InvestEU-fonden ska endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som

(a)    uppfyller de villkor som anges i artikel 209.2 a–e i budgetförordningen, särskilt avseende marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet i enlighet med artikel 209.2 a och b i budgetförordningen och bilaga V till den här förordningen och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med artikel 209.2 d i budgetförordningen,

(b)    bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom lämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen,

(c)    inte ger finansiellt stöd till de uteslutna verksamheter som anges i punkt B i bilaga V till den här förordningen, och

(d)    är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.    Utöver projekt som är belägna i unionen, eller i ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget, får InvestEU-fonden stödja följande projekt och transaktioner genom finansierings- och investeringstransaktioner, utom inom politikområdet strategiska europeiska investeringar:

(a)    Projekt som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande stater, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken eller ingår i EES eller Efta, ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b)    Finansierings- och investeringstransaktioner i de tredjeländer som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.    InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till slutmottagare som är rättsliga enheter etablerade i något av följande länder eller territorier:

(a)    En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget.

(b)    Ett tredjeland som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c)    Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i tillämpliga fall.

(d)    Andra tredjeländer, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a, b eller c.

Trots vad som sägs i första stycket och när det gäller politikområdet strategiska europeiska investeringar ska slutmottagare och intermediärer vara rättsliga enheter som uppfyller kraven i den inledande meningen och andra stycket i artikel 7.1 e, och i enlighet med artikel 7.1 e tredje stycket.

Artikel 14

Val av andra genomförandepartner än EIB-gruppen

1.    Andra genomförandepartner än EIB-gruppen ska väljas ut av kommissionen i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen.

Genomförandepartner kan bilda en grupp. En genomförandepartner kan vara medlem i en eller flera grupper.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse i fråga om den del av EU-garantin som avses i artikel 12.5.

För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera motparter som genomförandepartner bland de motparter som har uttryckt sitt intresse. Den berörda medlemsstaten får också föreslå EIB-gruppen som genomförandepartner och får på egen bekostnad anlita EIB-gruppen för att tillhandahålla de tjänster som anges i artikel 10.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med tredje stycket i denna punkt och som genomförandepartner välja behöriga motparter som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i de berörda geografiska områdena.

2.    Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden uppfyller följande mål:

(a)    Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b)    Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c)    Den maximerar privata investeringar, i tillämpliga fall.

(d)    Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

(e)    Den uppnår geografisk diversifiering via gradvis tilldelning av EU-garantin och för att möjliggöra finansiering av mindre projekt.

(f)    Den ger tillräcklig riskspridning.

3.    Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a)    Möjliga kostnader för och ersättningar till unionens budget.

(b)    Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen rörande skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

4.    Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att de uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel 15

Godtagbara typer av finansiering

1.    EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartner:

(a)    Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

(b)    Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut som gör det möjligt för det senare att åta sig finansiering som avses i led a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 13.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.    Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska stödjas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om sådana strukturer investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i tredjeländer som avses i artikel 13.2 eller i andra tillgångar än de som är stödberättigande enligt denna förordning.

Investeringsriktlinjerna får innehålla ytterligare begränsningar när det gäller andelen av de belopp som investeras utanför unionen i finansierings- och investeringstransaktioner genom fonder eller andra intermediära strukturer inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar, inbegripet eventuella klausuler om utträde ur sådana investeringar.

Artikel 16

Garantiavtal

1.    Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.    Garantiavtalet ska innehålla följande:

(a)    Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b)    Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan rättslig enhet som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c)    Närmare bestämmelser för tillhandahållande av EU-garantin, i enlighet med artikel 18 och inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d)    Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet eller enligt justeringar i vederbörligen motiverade fall i enlighet med artikel 12.2.

(e)    Betalningsvillkoren.

(f)    Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utanför EU-garantin.

(g)    Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros genomförandepartnern.

(h)    Finansiell och operativ rapportering och övervakning av finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i)    Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller användningen av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3, 7 och 13 samt mobilisering av privat kapital.

(j)    I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k)    Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i artikel 155.2 och avdelning X i budgetförordningen.

(l)    Förekomsten av lämpliga mekanismer för att hantera privata investerares potentiella farhågor.

3.    Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.    Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartnern i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till genomförandepartnern i enlighet med artikel 17.3, ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.    Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av garantiavtalets genomförande.

Artikel 17

Krav för användning av EU-garantin

1.    EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet med den berörda genomförandepartnern träder i kraft.

2.    Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att transaktionerna uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.    Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte arten av de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras och den ekonomiska överkomligheten för de avsedda slutmottagarna eller den typ av finansiering som tillhandahålls gör att genomförandepartnern vederbörligen kan motivera för kommissionen att det behövs ett undantag. Täckningen av sådana kostnader genom unionens budget ska vara begränsad till ett belopp som är strikt nödvändigt för att genomföra de relevanta finansierings- och investeringstransaktionerna och ska endast tillhandahållas i den utsträckning kostnaderna inte täcks av inkomster som genomförandepartnerna erhåller från de berörda finansierings- och investeringstransaktionerna. Avgiftssystemet ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med artikel 16.4 och med artikel 209.2 g i budgetförordningen.

4.    Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala den relevanta andelen av alla kostnader för återvinning i enlighet med artikel 16.4, såvida de inte dragits av från intäkterna från återvinningsförfarandet.

Artikel 18

EU-garantins omfattning och villkor

1.    Ersättningen för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive andel i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i relevanta fall, i enskilda finansierings- och investeringstransaktioner. Ersättningen för EU-garantin kan minskas i vederbörligen motiverade fall som avses i artikel 12.2.

Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med egen risktagningskapacitet.

2.    EU-garantin ska täcka följande:

(a)    När det gäller skuldinstrument som avses i artikel 15.1 a.

(ii)    Omstruktureringsförluster.

(b)    När det gäller kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 15.1 a: investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnader och förluster som härrör från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c)    När det gäller finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut i enlighet med artikel 15.1 b: de belopp som använts och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

Vid tillämpning av första stycket a i och när det gäller efterställda skuldinstrument ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

3.    Om unionen gör en betalning till genomförandepartnern till följd av ett anspråk på EU-garantin ska unionen överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dennes finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordringar för de belopp som övertagits och ersätta unionen från de återvunna beloppen.

KAPITEL V

STYRFORMER

Artikel 19

Rådgivande nämnd

1.    Kommissionen och den styrelse som har inrättats i enlighet med artikel 20 ska bistås av en rådgivande nämnd.

2.    Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

a)     en företrädare för varje genomförandepartner,

b)     en företrädare för varje medlemsstat,

c)     en expert som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

d)     en expert som utses av Regionkommittén.

3.    En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande nämnden. Företrädaren för EIB-gruppen ska vara vice ordförande.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet, minst två gånger om året på begäran av ordföranden.

4.    Den rådgivande nämnden ska

a)    ge kommissionen och styrelsen råd om utformningen av de finansiella produkter som ska användas inom ramen för denna förordning,

b)    ge kommissionen och styrelsen råd om marknadsutveckling, marknadsförhållanden, marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer,

c)    diskutera marknadsutvecklingen och utbyta bästa praxis.

5.    Kommissionen ska efter samråd med potentiella genomförandepartner utse de första medlemmarna i den rådgivande nämnden som företräder andra genomförandepartner än EIB-gruppen. Deras mandatperiod är begränsad till ett år.

Artikel 20

Styrelse

2.    Styrelsen ska välja en ordförande bland kommissionens företrädare för en period på fyra år som kan förnyas en gång. Ordföranden ska två gånger om året rapportera till medlemsstaternas företrädare i den rådgivande nämnden om genomförandet och driften av InvestEU-programmet.

Detaljerade protokoll från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen.

3.    Styrelsen ska ha följande uppgifter:

a)    Tillhandahålla strategiska och operativa riktlinjer för genomförandepartnerna, inklusive riktlinjer för utformningen av finansiella produkter och andra operativa strategier och förfaranden som är nödvändiga för driften av InvestEU-fonden.

b)    Anta den ram för riskhanteringsmetoder som kommissionen har utvecklat i samarbete med EIB-gruppen och de andra genomförandepartnerna.

c)    Övervaka genomförandet av InvestEU-programmet.

d)    Höras om slutlistan över kandidater till investeringskommittén före urvalet i enlighet med artikel 23.2, varvid samtliga medlemmars synpunkter ska beaktas.

e)    Anta arbetsordningen för investeringskommitténs sekretariat i enlighet med artikel 23.4.

f)    Anta reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

4.    Styrelsen ska tillämpa en samförståndsstrategi i sina diskussioner och därför ta största möjliga hänsyn till samtliga medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan nå samförstånd ska styrelsens beslut antas med kvalificerad majoritet av sina röstberättigade medlemmar, dvs. minst sju röster.

Artikel 21

Resultattavla

1.    En resultattavla med indikatorer (nedan kallad resultattavlan) ska upprättas för att säkerställa att investeringskommittén kan genomföra en oberoende, öppen och harmoniserad bedömning av ansökningar om användning av EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartner.

2.    Genomförandepartnerna ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner.

3.    Resultattavlan ska omfatta följande:

a)    En beskrivning av den föreslagna finansierings- och investeringstransaktionen.

b)    Hur den föreslagna transaktionen bidrar till EU:s politiska mål.

c)    En beskrivning av additionaliteten.

d)    En beskrivning av marknadsmisslyckandet eller den suboptimala investeringssituationen.

e)    Genomförandepartnerns finansiella och tekniska bidrag.

f)    Investeringens effekter.

g)    Finansierings- eller investeringstransaktionens finansiella profil.

h)    Kompletterande indikatorer.

4.    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare inslag i resultattavlan, däribland detaljerade regler för resultattavlan som ska användas av genomförandepartnerna.

Artikel 22

Kontroll av överensstämmelse

1.    Kommissionen ska göra en kontroll för att bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av andra genomförandepartner än EIB överensstämmer med unionsrätten och unionens politik.

2.    EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde ska inte omfattas av EU-garantin, om kommissionen avstyrkt detta inom ramen för det förfarande som anges i artikel 19 i EIB-stadgan.

Artikel 23

Investeringskommitté

1.    En fullständigt oberoende investeringskommitté ska inrättas för InvestEU-fonden (nedan kallad investeringskommittén). Investeringskommittén ska

2.    Investeringskommittén ska sammanträda i fem olika konstellationer, motsvarande de fem politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje konstellation ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut och utses av kommissionen efter rekommendation från styrelsen. Experterna ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som får förlängas en gång. De ska avlönas av unionen. Kommissionen får, på rekommendation av styrelsen, besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att följa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som omfattas av de politikområden som avses i artikel 7.1 och breda kunskaper om de geografiska marknaderna i unionen samt att det säkerställs att investeringskommittén har en jämn könsfördelning som helhet.

Fem medlemmar i investeringskommittén ska vara ständiga medlemmar i var och en av investeringskommitténs fem konstellationer. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap om hållbara investeringar. Var och en av de fem konstellationerna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det motsvarande politikområdet. Styrelsen ska placera investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga konstellationer. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

3.    Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som behövs för att fortlöpande bekräfta att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får rekommendera kommissionen att entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte uppfyller kraven i denna punkt eller om det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.    När investeringskommittén agerar i enlighet med denna artikel ska den bistås av ett sekretariat. Sekretariatet ska vara oberoende och ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska ha sitt administrativa säte i kommissionen. I sekretariatets arbetsordning ska sekretess säkerställas vid utbyte av uppgifter och handlingar mellan genomförandepartnerna och respektive styrande organ. EIB-gruppen får lämna in sina förslag till finansierings- och investeringstransaktioner direkt till investeringskommittén och ska delge dem till sekretariatet. 

Den dokumentation som ska tillhandahållas av genomförandepartnerna ska omfatta ett standardansökningsformulär, den resultattavla som avses i artikel 21 och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta, särskilt en beskrivning av typen av marknadsmisslyckande eller suboptimal investeringssituation och hur förhållandet kommer att lindras genom finansierings- eller investeringstransaktionen samt en tillförlitlig bedömning av transaktionen som påvisar finansierings- eller investeringstransaktionens additionalitet. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av andra genomförandepartner än EIB-gruppen är fullständig. Investeringskommittén får begära klargöranden om ett förslag till en investerings- eller finansieringstransaktion från den berörda genomförandepartnern, inbegripet genom att begära direkt närvaro av en företrädare för den berörda genomförandepartnern under diskussionen om den ovannämnda transaktionen. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller att bevilja en finansierings- eller investeringstransaktion täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska använda den resultattavla som avses i artikel 21 vid sin bedömning och kontroll av de föreslagna finansierings- och investeringstransaktionerna.

5.    Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, förutsatt att denna enkla majoritet omfattar minst en av de icke-permanenta medlemmarna i konstellationen för det politikområde inom vilket förslaget läggs fram. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén ha utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av täckning från EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet samt information om transaktionen, i synnerhet en beskrivning av den, de projektansvarigas eller de finansiella intermediärernas identitet och transaktionens mål. Slutsatserna ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan.

Den relevanta resultattavlan ska göras tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av finansierings- eller investeringstransaktionen eller delprojektet, om tillämpligt.

Den information som ska göras allmänt tillgänglig enligt andra och tredje styckena ska inte innehålla kommersiellt känsliga uppgifter eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd. Kommissionen ska på begäran och i enlighet med strikta sekretesskrav överlämna kommersiellt känsliga uppgifter i investeringskommitténs slutsatser till Europaparlamentet och rådet.

Två gånger om året ska investeringskommittén förelägga Europaparlamentet och rådet en förteckning över alla investeringskommitténs slutsatser från de föregående sex månaderna, och de offentliggjorda resultattavlor som hänför sig till dessa. Detta föreläggande ska omfatta alla eventuella beslut om att avslå användningen av EU-garantin och vara föremål för strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser ska i god tid göras tillgängliga för den berörda genomförandepartnern av investeringskommitténs sekretariat.

Investeringskommitténs sekretariat ska registrera all information om förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som lämnas in till investeringskommittén, och investeringskommitténs slutsatser om dessa förslag, i en central databas.

6.    Om det begärs att investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat. Investeringskommittén ska inte ha rätt att separat godkänna delprojekt vars storlek understiger 3 000 000 EUR.

7.    Investeringskommittén får, när den anser det nödvändigt, hänvisa operativa problem avseende tillämpningen eller tolkningen av investeringsriktlinjerna till kommissionen.

8.    Från och med dagen för dess inrättande ska investeringskommittén också ansvara för att godkänna användningen av EU-garantin enligt förordning (EU) 2015/1017 för återstoden av investeringsperioden enligt den förordningen. Förslag ska bedömas i enlighet med de kriterier som fastställs i den förordningen. De konstellationer av investeringskommittén som ansvarar för politikområdet hållbar infrastruktur och politikområdet strategiska europeiska investeringar ska bedöma dessa förslag. Artikel 22 ska inte tillämpas på sådana förslag.

KAPITEL VI

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 24

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.    Kommissionen ska inrätta InvestEU:s rådgivningscentrum. InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd för identifiering, förberedelse, utveckling, upplägg, upphandling och genomförande av investeringsprojekt, och för förstärkning av projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Sådant stöd kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet.

2.    InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt

a)    erbjuda en central kontaktpunkt, som förvaltas och handhas av kommissionen, för projektutvecklingsstöd inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och projektansvariga,

b)    sprida till offentliga myndigheter och projektansvariga all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjerna, däribland information om deras tillämpning eller tolkning som tillhandahålls av kommissionen,

c)    bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utvecklingen av deras projekt så att de uppfyller målen enligt artiklarna 3 och 7 och kriterierna för stödberättigande i artikel 13, och underlätta utvecklingen av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och sammanslutningar för småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar som avses i led f i denna punkt, under förutsättning att sådant bistånd inte föregriper investeringskommitténs slutsatser om huruvida sådana projekt ska få täckning av EU-garantin,

d)    stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU-fonden i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att hjälpa genomförandepartner att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner,

e)    underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja framtagning av en projektdatabas och sektorutveckling,

f)    ge proaktivt rådgivningsstöd för inrättande av investeringsplattformar, däribland gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar och investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater efter tema eller region,

g)    stödja användningen av blandfinansiering med bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan unionsinstrumenten och maximera InvestEU-programmets hävstångseffekt och verkan,

h)    stödja kapacitetsuppbyggnadsåtgärder för att utveckla organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att öka investeringsviljan inom organisationer så att offentliga myndigheter och projektansvariga kan bygga upp databaser med investeringsprojekt, utveckla finansieringsmekanismer och investeringsplattformar och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap,

i)    tillhandahålla rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent.

3.    InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, offentliga myndigheter, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner samt finansiella och icke-finansiella intermediärer.

4.    Kommissionen ska ingå ett rådgivningsavtal med varje rådgivningspartner om genomförandet av ett eller flera rådgivningsinitiativ. Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga eller icke-vinstdrivande institutioner, vilka ska vara kostnadsfria när det är motiverat. De avgifter som tas ut från små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för att tillhandahålla dessa tjänster.

5.    För att uppnå det mål som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga rådgivningspartnerna.

6.    I varje rådgivningsinitiativ ska det ingå en mekanism för kostnadsfördelning mellan kommissionen och rådgivningspartnern, utom om kommissionen godtar att täcka alla kostnader för rådgivningsinitiativet i vederbörligen motiverade fall där rådgivningsinitiativets särdrag så kräver och varvid det säkerställs att rådgivningspartnerna behandlas på ett enhetligt och likvärdigt sätt.

7.    InvestEU:s rådgivningscentrum ska vid behov finnas representerat på lokal nivå. Lokal representation ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för att kunna ge sådant rådgivningsstöd som avses i punkt 1, inbegripet stöd för att genomföra och inkludera småskaliga projekt.

8.    För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och underlätta tillhandahållandet av detta rådgivningsstöd på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum när så är möjligt samarbeta med och dra fördel av nationella utvecklingsbankers eller -institutioners expertis. När så är lämpligt ska samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ingås inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum med minst en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat.

9.    Genomförandepartnerna ska, i tillämpliga fall, föreslå de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vid behov begär stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum för sina projekt för att förbättra utarbetandet av projekten och möjliggöra en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Om det är relevant ska genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna också informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 25.

KAPITEL VII

InvestEU-portalen

Artikel 25

InvestEU-portalen

1.    Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. InvestEU-portalen ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.    InvestEU-portalen ska fungera som en kanal så att projektansvariga kan synliggöra för investerare de projekt som de söker finansiering till. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka beslut om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning eller enligt något annat unionsinstrument, eller beslut om offentlig finansiering.

3.    Endast projekt som är förenliga med unionsrätten och unionens politik ska föras upp på InvestEU-portalen.

4.    Kommissionen ska översända projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 till de relevanta genomförandepartnerna. När så är lämpligt, och om det finns ett rådgivningsinitiativ, ska kommissionen också översända sådana projekt till InvestEU:s rådgivningscentrum.

5.    Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VIII

Ansvarighet, övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Artikel 26

Ansvarighet

1.    På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.    Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på de frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden senast fem veckor efter mottagandet.

Artikel 27

Övervakning och rapportering

1.    Indikatorer för rapportering om InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika målen i artikel 3 anges i bilaga III.

2.    Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in i god tid på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att uppgifterna möjliggör adekvat risk- och garantiportföljsövervakning. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartnerna, rådgivningspartnerna och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

3.    Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med artiklarna 241 och 250 i budgetförordningen. I enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen ska årsrapporten innehålla information om graden av genomförande av programmet sett till dess mål och prestationsindikatorer. För detta ändamål ska varje genomförandepartner årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter, inbegripet uppgifter om tillämpningen av EU-garantin.

4.    Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat per EU-komponent och per medlemsstatskomponent, beroende på vad som är tillämpligt. Varje genomförandepartner ska också lämna information om medlemsstatskomponenten till den medlemsstat vars komponent den genomför. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som anges i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operativa, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- och investeringstransaktion, och en uppskattning av förväntade kassaflöden, per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En gång om året ska EIB-gruppens och, i förekommande fall, de andra genomförandepartnernas rapporter även innehålla information om de hinder för investeringar som uppstått vid genomförandet av de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna måste tillhandahålla enligt artikel 155.1 a i budgetförordningen.

5.    För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå målen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att ändra denna förordning genom att se över eller komplettera indikatorerna i bilaga III om så anses nödvändigt, och bestämmelserna om inrättandet av en övervaknings- och utvärderingsram.

Artikel 28

Utvärdering 

1.    Utvärderingar av InvestEU-programmet ska genomföras så att de i god tid bidrar till beslutsprocessen.

2.    Senast den 30 september 2024 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende rapport med interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin, om uppfyllandet av EIB-gruppens skyldigheter enligt artikel 10.1 b och c, om tilldelningen av EU-garantin enligt artikel 12.4 och 12.5, om genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, om de budgetanslag som fastställs i artikel 10.1 d i och om artikel 7.6. Utvärderingen ska i synnerhet visa hur genomförandepartnernas och rådgivningspartnernas medverkan i genomförandet av InvestEU-programmet har bidragit till uppnåendet av såväl InvestEU-programmets mål som EU:s politiska mål, framför allt i fråga om mervärde och geografisk och sektoriell balans i de finansierings- och investeringstransaktioner som fått stöd. Utvärderingen ska även bedöma tillämpningen av hållbarhetssäkring enligt artikel 7.3 och det fokus på små och medelstora företag som uppnåtts inom politikområdet för små och medelstora företag i enlighet med artikel 7.1 c.

3.    Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1.3, ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende slutlig rapport med utvärdering av InvestEU-programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.    Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.    Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska bidra till och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra de utvärderingar som avses i punkterna 2 och 3.

6.    I enlighet med artikel 211.1 i budgetförordningen ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i artikel 250 i budgetförordningen se över om den avsättningsnivå som fastställs i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig med avseende på den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som täcks av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 i denna förordning för att ändra denna förordning genom att justera avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %, på grundval av denna översyn.

Artikel 29

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra personer eller enheter än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 30

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut inom ramen för ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

KAPITEL IX

Öppenhet och synlighet 

Artikel 31

Information, kommunikation och publicitet

1.    Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.

För projekt inom försvars- och rymdsektorerna ska kraven i första stycket tillämpas med beaktande av alla eventuella skyldigheter gällande konfidentialitet eller sekretess.

2.    Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska informera slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att InvestEU-programstöd finns, eller ålägga andra finansiella intermediärer att informera sådana slutmottagare om detta stöd, genom att göra denna information klart synlig i det relevanta avtalet om tillhandahållande av InvestEU-programstöd, framför allt för små och medelstora företag, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.

3.    Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. De finansiella medel som tilldelas InvestEU-programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL X

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Deltagande i en utökning av Europeiska investeringsfondens kapital

Unionen ska teckna andelar i kommande utökningar av Europeiska investeringsfondens kapital så att dess relativa andel av kapitalet ligger kvar på nuvarande nivå. Tecknandet av andelarna och betalningen av upp till 900 000 000 EUR av den inbetalda delen av andelarna ska ske i enlighet med villkor som ska godkännas av fondens bolagsstämma.

Artikel 33

Utövande av delegeringen

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Om delegerade akter avser verksamhet som ska utföras av eller inbegriper EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska kommissionen samråda med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner innan den utarbetar dessa akter.

2.    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 34

Övergångsbestämmelser

1.    Genom undantag från artikel 209.3 första och sista styckena i budgetförordningen får inkomster, återbetalningar och återvinningar från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning, med beaktande av artikel [4] i förordning [den offentliga sektorns lånefacilitet].

2.    Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen får eventuella överskott i avsättningar för den EU-garanti som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning, med beaktande av artikel [4] i förordning [den offentliga sektorns lånefacilitet].

3.     Det belopp på 33 000 440 000 EUR (i löpande priser) som avses i artikel 3.2 c i i förordning [EURI] ska användas

(a)för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning med ett belopp på 32 800 000 000 EUR (i löpande priser), utöver de resurser som anges i artikel 211.4 första stycket i budgetförordningen,

(b)för genomförandet av de åtgärder som anges i kapitlen V och VI och de åtgärder som avses i artikel 2.2 andra meningen i förordning [EURI], om inte annat följer av artikel 4.4 och 4.8 i den förordningen, med ett belopp på 200 440 000 EUR (i löpande priser).

Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

Artikel 35

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel 

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 46  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

x en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser 

x begränsad varaktighet

–x    i kraft från och med 1/1/2021 till 31/12/2027

–Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden för avsättningar till EU-garantin.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 47   

x Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–x av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

x Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–x internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–x EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–x offentligrättsliga organ

–x privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–x organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Utöver de ramanslag som anges i tabellen ovan kommer 33 000,440 miljoner euro (i löpande priser) att finnas tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen, som finansiering från Europeiska unionens instrument för ekonomisk återhämtning (EURI). Av dessa kan högst 8,960 miljoner euro avsättas för administrativa utgifter, inklusive kostnader för extern personal.

Ett särskilt belopp på 191 miljoner euro kommer att behövas för att täcka rådgivningstjänster, tekniskt stöd och andra åtföljande åtgärder.

Den preliminära fördelningen av utgifter från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–x Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–x    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

DG ECFIN/BUDG motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Ytterligare extern personal kommer uteslutande att finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–x        Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–x    Påverkan på övriga inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter x    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Enligt artikel 28.1 i förslaget kommer intäkter, återbetalningar och återvinning att överföras till följande budgetrubrik: 02.02.02 Avsättningar till InvestEU-garantin + 02.02.03 InvestEU:s rådgivningscentrum, portalen och åtföljande åtgärder.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter). Inkomster avsatta för särskilda ändamål från InvestEU kommer främst att användas för att täcka avgifter.

[Dessa inkomster avser inte inkomster som genererats inom ramen för förslaget till förordning om återhämtningsinstrumentet].

(1)    COM(2018) 439.

(2)    2018/229 (COD).

(3)    COM(2020) 102.

(4)    Dvs. de har sitt säte i en medlemsstat och de är verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet.

(5)    COM(2020) 102.

(6)    SWD(2018) 316 final.

(7)    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:52016SC0297&from=EN

(8)    https://www.eca.europa.eu/Lists/News/NEWS1611_11/OP16_02_SV.pdf

(9)    http://www.eib.org/infocentre/publications/all/evaluation-of-the-functioning-of-the-efsi.htm

(10)    https://ec.europa.eu/commission/publications/independent-evaluation-investment-plan_sv

(11)    http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/COM-2016-764-F1-SV-MAIN.PDF

(12)    https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=44174

(13)    Detta var en del av det öppna offentliga samrådet om investeringar, forskning och innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden.https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-eu-funds-area-investment-research-innovation-smes-and-single-market_en

(14)    EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(15)    https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/efsi_evaluation_-_final_report.pdf

(16)    SWD(2018) 314 final

(17)     https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/2/2018/EN/SEC-2018-293-1-EN-MAIN-PART-1.PDF

(18)    SWD(2018) 314 final.

(19)    COM(2020) 442 final.

(20)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(22)    EUT C […], […], s. […].

(23)    EUT C […], […], s. […].

(24)

   EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(25)    COM(2018) 353.

(26)    EGT L 309, 13.12.1993, s. 3.

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

(28)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(30)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(31)    COM(2018) 323 final.

(32)    Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).

(33)    Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(35)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(36)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(37)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(38)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(39)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(41)    SEC(2018) 310; SWD(2018) 337.

(42)    COM(2020) 22 final.

(43)    Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(44)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(45)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(46)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(47)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(48)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(49)    Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

(50)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(51)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(52)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(53)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.5.2020

COM(2020) 403 final

BILAGA

till

Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

BILAGA II
Områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner

Finansierings- och investeringstransaktioner som inte omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar kan ligga inom ett eller flera av följande områden.

Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar ska ligga inom de områden som fastställs i artikel 7.1 e. Det kan särskilt röra sig om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

1.    Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, omställning till ren energi och åtagandena enligt Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

a)    expansion i fråga om generering, leverans eller användning av ren och hållbar förnybar energi samt andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla energikällor och energilösningar,

b)    energieffektivitet och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),

c)    utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur, framför allt, men inte enbart, överförings- och distributionsnivå, lagringsteknik, elsammanlänkningar mellan medlemsstater och smarta nät,

d)    utveckling av innovativa utsläppsfria och utsläppssnåla uppvärmningssystem och kombinerad produktion av el och värme,

e)    produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla källor, biodrivmedel, biomassa och alternativa bränslen, inbegripet för alla transportsätt, i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/2001 1 , och

f)    infrastruktur för avskiljning av koldioxid, och lagring i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen.

2.    Utveckling av hållbara och säkra transportinfrastrukturer och mobilitetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

a)    projekt till stöd för utvecklingen av infrastruktur för transeuropeiska nät (TEN-T), inbegripet infrastrukturens underhåll och säkerhet, urbana knutpunkter för TEN-T, kust- och inlandshamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning av sådana multimodala terminaler med TEN-T samt de telematikapplikationer som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 2 ,

b)    TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

c)    projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, inklusive lösningar för inre vattenvägar och innovativa mobilitetslösningar, icke-diskriminerande tillgänglighet, minskade luftföroreningar och bullernivåer, energiförbrukning, nätverk för smarta städer, underhåll och ökade säkerhetsnivåer och minskade olyckstal, inbegripet för cyklister och fotgängare,

d)    stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet, inklusive genom användning av alternativa bränslen i fordon inom alla transportsätt,

e)    järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar, kollektivtrafikprojekt, kusthamnar och sjömotorvägar,

f)    alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

g)    andra smarta och hållbara mobilitetsprojekt med inriktning på

i)    trafiksäkerhet,

ii)        tillgänglighet,

iii)    utsläppsminskning, eller

iv)    utveckling och införande av ny transportteknik och nya transporttjänster, t.ex. tjänster i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt eller integrerade biljettsystem, och

h)    projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inbegripet motorvägar inom TEN-T om så är nödvändigt för att uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, för att utveckla ITS-tjänster (intelligenta transportsystem) eller för att garantera integritet och standarder för infrastrukturen, för att utveckla säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar samt laddnings- och tankstationer för alternativa bränslen.

3.    Miljö och resurser, särskilt avseende

a)    vatten, inbegripet distribution och rening av dricksvatten, och näteffektivitet, reducering av läckage, infrastruktur för insamling och rening av avloppsvatten, kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

b)    infrastruktur för avfallshantering,

c)    projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

d)    förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar, bland annat genom förstärkning av naturen och den biologiska mångfalden med hjälp av projekt för grön och blå infrastruktur,

e)    hållbar utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden,

f)    klimatförändringsåtgärder, klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer,

g)    projekt och företag som genomför den cirkulära ekonomin genom att integrera resurseffektivitetsaspekter i produktionen och produktens livscykel, inbegripet hållbar försörjning av nya råvaror och returråvaror,

h)    minskning av koldioxidutsläppen från energiintensiva industrier och avsevärd minskning av andra utsläpp från sådana industrier, inbegripet demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införande av dessa,

i)    minskning av koldioxidutsläppen i produktions- och distributionskedjan för energi genom utfasning av användningen av kol och olja, och

j)    projekt som främjar ett hållbart kulturarv.

4.    Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät eller som förbättrar den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i randområden.

5.    Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

a)    forsknings- och innovationsprojekt som bidrar till målen för Horisont Europa, inbegripet forskningsinfrastruktur och stöd till den akademiska världen,

b)    företagsprojekt, däribland utbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

c)    demonstrationsprojekt och demonstrationsprogram samt utnyttjande av infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

d)    forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, forsknings- och innovationsorganisationer samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och organisationer i det civila samhället,

e)    överföring av kunskap och teknik,

f)    forskning om viktig möjliggörande teknik och dess industriella tillämpningar, inbegripet nya och avancerade material, och

g)    nya verkningsfulla och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, läkemedel för diagnostik och avancerade terapier, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser där djurförsök undviks.

6.    Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt digitala tekniker och tjänster som bidrar till målen i programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet genom

a)    artificiell intelligens,

b)    kvantteknik,

c)    infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

d)    sakernas internet,

e)    blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

f)    avancerad digital kompetens,

g)    robotteknik och automatisering,

h)    fotonik, och

i)    andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av unionens industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor.

7.    Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 499 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom

a)    tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar,

b)    tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet för att förbättra deras digitaliserings- och innovationsförmåga, och för att säkerställa deras internationella konkurrenskraft,

c)    tillhandahållande av finansiering för anställdas förvärv av ett företag eller anställdas deltagande i ett företags ägande.

8.    Kulturella och kreativa sektorer, kulturarv, media, audiovisuella sektorn, journalistik och press, särskilt men inte enbart genom utveckling av ny teknik, användning av digital teknik och teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9.    Turism.

10.    Återställande av industriområden (inbegripet förorenade områden) och återställande av sådana områden för hållbar användning.

11.    Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

12.    Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

a)    mikrofinansiering, finansiering av etiska och sociala företag och den sociala ekonomin,

b)    efterfrågan på och utbud av kompetens,

c)    utbildning och dithörande tjänster, inbegripet för vuxna,

d)    social infrastruktur, särskilt

i)    inkluderande utbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, och tillhörande utbildningsinfrastruktur och utbildningsinrättningar, alternativ barnomsorg, studentbostäder och digital utrustning, som är tillgänglig för alla,

ii)    subventionerade boenden 3 ,

iii)    hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

e)    social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i punkt 12,

f)    kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

g)    åtgärder för att främja jämställdhet,

h)    integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

i)    innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

j)    inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

13.    Utveckling av försvarsindustrin för att bidra till EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till

a)    försörjningskedjan för unionens försvarsindustri, särskilt genom finansiellt stöd till små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag,

b)    företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,

c)    försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,

d)    infrastruktur för forskning och utbildning på försvarsområdet.

14.    Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

a)    att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

b)    att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet försörjningskedjornas sårbarhet,

c)    att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

d)    att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter av dubbla användningsområden.

15.    Hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och finansieringsprinciperna för en hållbar blå ekonomi, särskilt genom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

(1)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(3)    Med subventionerade boenden avses boende för missgynnade personer eller socialt utsatta grupper som på grund av bristande betalningsförmåga bor i bostäder med allvarliga brister eller inte kan skaffa sig en bostad på marknadsvillkor.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.5.2020

COM(2020) 403 final

BILAGA

till

Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

BILAGA III
Nyckelprestationsindikatorer

1. Volym av finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde)

1.1 Volym godkända transaktioner

1.2 Mobiliserade investeringar

1.3 Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4 Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

2. Geografisk täckning för finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde, land och region enligt nivå 2 i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts))

2.1 Antal länder (medlemsstater och tredjeländer) som omfattas av transaktionerna

2.2 Antal regioner som omfattas av transaktionerna

2.3 Volym av transaktioner per land (medlemsstater och tredjeländer) och region

3.  Effekten av finansiering via InvestEU-fonden

3.1 Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2 Investeringar som stöder klimatmålen och, i förekommande fall, uppdelade per politikområde

3.3 Investeringar som stöder digitalisering

3.4. Investeringar som stöder industriell omställning

4. Hållbar infrastruktur

4.1 Energi: ytterligare installerad kapacitet för produktion av förnybar och annan säker och hållbar utsläppsfri och utsläppssnål energi (i megawatt, MW)

4.2 Energi: antal hushåll och antal offentliga och kommersiella lokaler med förbättrad energiförbrukningsklass

4.3 Energi: beräknade energibesparingar som genererats av projekten (i kilowattimmar, kWh)

4.4 Energi: årliga utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter som minskats/undvikits

4.5 Energi: volym investeringar i utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur

4.6 Digitalisering: ytterligare hushåll, företag eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till gigabit-hastighet eller antal inrättade wifi-uppkopplingszoner

4.7 Transport: mobiliserade investeringar, särskilt i TEN-T

– Antal gränsöverskridande projekt och projekt för felande länkar (inbegripet projekt som rör urbana knutpunkter, regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser, multimodala plattformar, kusthamnar, inlandshamnar, förbindelser till flygplatser och järnvägs-/vägterminaler i stomnätet och det övergripande nätet i TEN-T)

– Antal projekt som bidrar till digitalisering av transporter, särskilt genom utbyggnad av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS), intelligenta transportsystem (ITS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS)/e-tjänster för sjöfart och Sesar (Single European Sky ATM Research)

– Antal inrättade eller uppgraderade leveranspunkter för alternativa bränslen

– Antal projekt som bidrar till säkra transporter

4.8 Miljö: investeringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

5. Forskning, innovation och digitalisering

5.1 Bidrag till målet att 3 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) ska investeras i forskning, utveckling och innovation

5.2 Antal stödda företag efter storlek som genomför forsknings- och innovationsprojekt

6. Små och medelstora företag

6.1 Antal stödda företag efter storlek (mikro-, små, medelstora samt medelstora börsnoterade företag)

6.2 Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

6.3 Antal stödda företag per medlemsstat och region på Nuts 2-nivå

6.4 Antal stödda företag per sektor enligt kod i den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen (Nace-kod)

6.5 Procentandel av investeringsvolymen inom politikområdet små och medelstora företag som är inriktad på små och medelstora företag

7. Sociala investeringar och kompetens

7.1 Social infrastruktur: kapacitet på och tillgång till stödd social infrastruktur efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2 Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag:  antal mottagare av mikrofinansiering och stödda företag inom den sociala sektorn

7.3 Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått sina kompetenser validerade och certifierade: formell utbildning och yrkeskvalifikationer

8. Strategiska europeiska investeringar

8.1 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande av kritisk infrastruktur, uppdelat per fysisk infrastruktur och därmed förknippade varor och tjänster om tillämpligt

8.2 Ytterligare kapacitet för kritisk infrastruktur, uppdelad på områden om tillämpligt

8.3 Antal och volym för transaktioner som bidrar till utveckling av kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.4 Antal stödda företag, efter storlek, som utvecklar och tillverkar kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.5 Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande, tillverkning och lagring av kritiska insatsvaror, inklusive för kritisk hälso- och sjukvård

8.6 Ytterligare kritiska insatsvaror, även för kritisk hälso- och sjukvård, som omfattas av stöd för tillhandahållande, tillverkning och lagring, efter typ om tillämpligt

8.7 Antal och volym för transaktioner som stöder grundläggande möjliggörande och digital teknik som är strategiskt viktig för unionens industriella framtid