52017SC0200

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.4.2017

SWD(2017) 200 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Social resultattavla

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En europeisk pelare för sociala rättigheter

{COM(2017) 250 final}
{SWD(2017) 201 final}
{SWD(2017) 206 final}

Det är en nyckelprioritering för kommissionen att skapa ett mer socialt och rättvist Europa. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter har tagits fram för att fungera som en kompass för en process som ska leda till förnyad socioekonomisk konvergens och till att driva reformer på nationell nivå. Inom denna ram stöds pelaren av en social resultattavla med nyckelindikatorer som följer sysselsättningen och sociala resultat i deltagande medlemsländer. Det här övervakningsverktyget ger också möjlighet till riktmärkning av de resultat som uppnåtts så att man kan säkerställa övergripande förbättringar.

Resultattavlan fungerar som en referensram för att övervaka samhälleliga framsteg på ett konkret, helomfattande och objektivt sätt som är både lättillgängligt och lättbegripligt för privatpersoner. Den gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka de viktigaste utmaningarna som medlemsländerna, EU och euroområdet står inför när det gäller sysselsättning och den sociala situationen, och mäter även de framsteg som uppnåtts med tiden. För den här resultattavlan definieras samhälleliga framsteg som förmågan att förbättra och upprätthålla människors välbefinnande och möjligheter i livet, och därigenom skapa förutsättningar för att de ska kunna nå sin fulla potential och uppfylla sina grundläggande behov.

Den här definitionen syftar på tre breda dimensioner av samhälleliga framsteg: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, dynamiska arbetsmarknader och rättvisa arbetsvillkor samt offentligt stöd, socialt skydd och social delaktighet.

1)Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden omfattar rättvis utbildning, kompetens och livslångt lärande, jämställdhet, ojämlikhet och social rörlighet, levnadsvillkor samt ungdomar.

2)Dynamiska arbetsmarknader och rättvisa arbetsvillkor svarar på frågan huruvida arbetsmarknaderna fungerar effektivt och fritt för att underlätta omplaceringar och att hitta arbete i en konkurrensinriktad ekonomi. Indikatorerna under denna rubrik omfattar dels funktionssättet hos arbetsmarknaderna, stöd för sysselsättning och övergångar, dels arbetsförhållanden och löner under rättvisedimensionen.

3)Offentligt stöd samt socialt skydd och social delaktighet omfattar rättvisa resultat genom offentligt stöd eller socialt skydd. Dessa indikatorer avser huvudsakligen tillhandahållandet av tjänster och sociala skyddsnät.

Resultattavlan anger riktmärken för medlemsländernas resultat i förhållande till EU:s och euroområdets respektive genomsnitt. Den ger dessutom, för vissa av dess delar, möjlighet att jämföra EU:s resultat med andra internationella aktörer. Sådan riktmärkning kan fungera som empiriskt underlag för förnyade processer av ömsesidigt lärande från bästa praxis. Resultattavlan kommer också att kunna visa långsiktiga tendenser. Där det är möjligt och relevant är indikatorerna är uppdelade efter ålder, kön eller utbildningsnivå.

Tolv områden har valts ut där de samhälleliga framstegen kunde mätas, knutna till någon av de tre ovanstående punkterna. De föreslagna indikatorerna som ska omfatta dessa områden anges i bilagan och bygger på befintliga kvantitativa data som samlats in av Eurostat (främst hämtat från gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor, undersökningen av inkomststruktur i kombination med årliga nationella uppskattningar och arbetskraftsundersökningen) och OECD.

Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken är ett viktigt verktyg för att på nära håll övervaka utvecklingen på EU:s och medlemsländernas nivå och täcka det breda omfånget av områden som den europeiska pelaren för sociala rättigheter inriktar sig på. Resultattavlan kommer mot denna bakgrund att diskuteras med relevanta rådskommittéer, med syftet att införliva den i den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten som publiceras varje höst tillsammans med den årliga tillväxtöversikten. De första indikatorerna för varje område (i fetstil) ska användas som huvudindikatorer i resultattavlan som ska ingå i den gemensamma sysselsättningsrapporten, medan de andra indikatorerna är sekundära indikatorer som den gemensamma sysselsättningsrapporten på lämpligt sätt redogör för i löpande text. Till följd av att de aspekter som rör sysselsättning och den sociala situationen har blivit allt viktigare i den europeiska planeringsterminen de senaste åren, kommer resultattavlan att bidra till att man i större utsträckning tar hänsyn till utmaningar på arbetsmarknaden och i samhället inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt de därav följande rekommendationerna för euroområdet och enskilda medlemsländer, vilket kan återspegla och främja relevanta och målinriktade reformer utifrån nationella särdrag. Den kan också bli en referenspunkt för det arbete som gjorts i den sociala dimensionen inom euroområdet.

Bilaga – Social resultattavla: huvudindikatorer och sekundära indikatorer

Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
Utbildning, kompetens och livslångt lärande	1.Unga med högst grundskoleutbildning (Andelen unga med högst grundskoleutbildning i åldersgruppen 18–24, efter kön) Eurostat
	Vuxnas deltagande i utbildning (Livslångt lärande – andelen personer i åldersgruppen 25–64 som deltar i utbildning, efter kön) Eurostat
	Otillräckliga studieresultat (bristande matematikkunskaper enligt Pisaundersökningen – 15-åringar) OECD
	Personer med högskoleutbildning, i åldersgruppen 30–34 (Andelen personer i åldersgruppen 30–34 som har slutfört en högskoleutbildning, efter kön) Eurostat
Jämställdhet på arbetsmarknaden	2.Sysselsättningsklyfta mellan könen (Skillnad mellan könen i sysselsättningsgrad) Eurostat
	Sysselsättningsklyfta mellan könen för deltidsanställning (Sysselsättningsklyfta mellan könen för deltidsanställning som en andel av total sysselsättning) Eurostat
	Ojusterad löneskillnad mellan könen (Ojusterad timlöneskillnad mellan könen i procent) Eurostat
Ojämlikhet och rörlighet uppåt	3.Inkomstskillnader (Förhållande mellan övre och undre inkomstkvintil – S80/S20) Eurostat
	Variationer i resultat som förklaras av studenters socioekonomiska status (inverkan från socioekonomisk och kulturell status på Pisaresultaten) OECD
Levnadsvillkor och fattigdom	4.Risk för fattigdom eller social utestängning (Andel av hela befolkningen som löper risk för fattigdom eller social utestängning, efter kön) Eurostat
1.	Fattigdomsrisk (Andel av hela befolkningen som löper risk för fattigdom, efter kön) Eurostat
2.	Allvarlig materiell fattigdom (Andel av hela befolkningen som lever i allvarlig materiell fattigdom, efter kön) Eurostat
3.	Personer som bor i hushåll med mycket låg arbetsintensitet (Andel av hela befolkningen under 60 år som bor i hushåll med mycket låg arbetsintensitet, efter kön) Eurostat
4.	Allvarlig bostadsbrist (Andel av befolkningen som bor i en bostad som anses vara trångbodd och som uppfyller minst ett av måtten på brister i bostaden, efter kön) Eurostat
Ungdomar	5.Unga som varken arbetar eller studerar, i åldersgruppen 15–24 (Andelen unga som varken arbetar eller studerar, efter kön) Eurostat
Dynamiska arbetsmarknader och rättvisa arbetsvillkor
Arbetskraftens sammansättning	6.Sysselsättningsgrad (Personer i åldersgruppen 20–64, efter kön, ålder och utbildningsnivå) Eurostat
	7.Arbetslöshet (Personer i åldersgruppen 15–74, efter kön, ålder och utbildningsnivå) Eurostat
	Arbetskraftsdeltagande (Personer i åldersgruppen 15–64, efter kön och ålder) Eurostat
	Ungdomsarbetslöshet (Personer i åldersgruppen 15–24, efter kön) Eurostat
	Långtidsarbetslöshet (Andel av hela befolkningen i arbetskraften, efter kön) Eurostat
Arbetsmarknadens dynamik	8.Aktiveringsåtgärder – deltagare i arbetsmarknadsåtgärder per 100 arbetssökande (totalt) Eurostat
	Anställda på sitt nuvarande arbete, efter varaktighet (Andelen anställda på sitt nuvarande arbete, efter varaktighet (ett år eller mindre, 1–2 år, 2–5 år, mer än fem år) Eurostat
	Övergångar från visstidsanställning till tillsvidareanställning (treårigt genomsnitt) (Andel av befolkningen i åldersgruppen 18 och över som gått från visstidsanställning föregående år till tillsvidareanställning innevarande år, efter kön) Eurostat
Inkomst, även förvärvsinkomst	9.Hushållens reella disponibla bruttoinkomst i köpkraftsstandard per invånare: Index 2008 = 100 Eurostat
	10.Ersättning per timme till anställd Egna beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat
	Förvärvsarbetande som riskerar fattigdom (Andel av den förvärvsarbetande befolkningen i åldersgruppen 18 och över som riskerar fattigdom, efter kön) Eurostat
Offentligt stöd samt socialt skydd och social delaktighet
Inverkan på offentlig politik för att minska fattigdomen	11.Effekter av sociala transfereringar (utom pensioner) när det gäller att minska fattigdom (Skillnaden bland hela befolkningen mellan andelen personer som riskerar fattigdom före och efter sociala transfereringar, efter kön) Eurostat
	Offentliga utgifter efter ändamål (Offentliga utgifter som en andel av BNP, efter ändamål (socialt skydd, hälso- och sjukvård samt utbildning)) Eurostat
	Aggregerad inkomstkvot för pensioner (Kvoten för individuell medianbruttopension för åldersgruppen 65–74 i förhållande till individuell medianbruttoinkomst för åldersgruppen 50–59) Eurostat
Barnomsorg	12.Barn som är yngre än tre år i formell barnomsorg (Andelen barn i åldersgruppen 0–3 i formell barnomsorg) Eurostat
Hälso- och sjukvård	13.Personer som enligt egen uppgift har icke tillgodosedda vårdbehov (Andel av hela befolkningen som enligt egen uppgift har icke tillgodosedda vårdbehov, efter kön) Eurostat
	Friska levnadsår (vid 65 år) Eurostat
	Utgifter för hälso- och sjukvård ur egen ficka Eurostat
Digital tillgång	14.Digitala färdigheter (Andel av befolkningen med antingen grundläggande eller över grundläggande digitala färdigheter, efter kön) Eurostat
	Dimensionen Uppkoppling i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle: utnyttjande av fast bredband (33 %), utnyttjande av mobilt bredband (22 %), hastighet (33 %) och överkomliga priser (11 %) Digital resultattavla