EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52005AG0024
Common Position (EC) No 24/2005 of 18 April 2005 adopted by the Council, acting in accordance with the procedure referred to in Article 251 of the Treaty establishing the European Community, with a view to adopting a directive of the European Parliament and of the Council on the minimum health and safety requirements regarding the exposure of workers to the risks arising from physical agents (optical radiation) (19th individual Directive within the meaning of Article 16(1) of Directive 89/391/EEC)
Gemensam ståndpunkt (EG) nr 24/2005 av den 18 april 2005, antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (optisk strålning) i arbetet (19:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
Gemensam ståndpunkt (EG) nr 24/2005 av den 18 april 2005, antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (optisk strålning) i arbetet (19:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
EUT C 172E, 12.7.2005, p. 26–50
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
|
12.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 172/26 |
GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 24/2005
antagen av rådet den 18 april 2005
inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/…/EG av den … om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
(2005/C 172 E/02)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1), som lagts fram efter samråd med Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt fördraget kan rådet genom direktiv anta minimikrav för att främja förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att garantera en högre skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. I dessa direktiv bör sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag. |
|
(2) |
Enligt kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för genomförande av gemenskapsstadgan om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare skall minimikrav för hälsa och säkerhet införas för arbetstagare som utsätts för risker som härrör från fysikaliska agens. Europaparlamentet antog i september 1990 en resolution om detta handlingsprogram (4), i vilken kommissionen särskilt uppmanades att utarbeta ett särdirektiv om risker förknippade med buller och vibration samt alla andra fysikaliska agens på arbetsplatsen. |
|
(3) |
Som ett första steg antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid arbetstagares exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (5). Europaparlamentet och rådet antog sedan, den 6 februari 2003, direktiv 2003/10/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (sjuttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (6). Europaparlamentet och rådet antog därefter, den 29 april 2004, direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (7). |
|
(4) |
Det anses nu vara nödvändigt att införa åtgärder som skyddar arbetstagare mot risker som har samband med optisk strålning, på grund av dess inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt ögon- och hudskador. Dessa åtgärder är inte endast avsedda att trygga den enskilde arbetstagarens hälsa och säkerhet utan också att skapa ett minimiskydd för alla arbetstagare i gemenskapen för att undvika eventuell snedvridning av konkurrensen. |
|
(5) |
I detta direktiv fastställs minimikrav, och medlemsstaterna kan följaktligen välja att anta strängare bestämmelser om skydd för arbetstagare, särskilt genom att fastställa lägre gränsvärden för exponering. Genomförandet av detta direktiv bör inte åberopas som skäl till inskränkningar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat. |
|
(6) |
Ett system för skydd mot riskerna med optisk strålning bör utan onödiga detaljer begränsas till att fastställa vilka mål som skall uppnås och vilka principer och grundläggande värden som skall tillämpas, för att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimikraven på ett likartat sätt. |
|
(7) |
Exponeringsnivån för optisk strålning kan reduceras mer effektivt om förebyggande åtgärder sätts in redan vid utformningen av arbetsställen och vid valet av arbetsutrustning, arbetsprocesser och arbetsmetoder, så att riskerna företrädesvis minskas redan vid källan. Bestämmelser om arbetsutrustning och arbetsmetoder bidrar således till att skydda de berörda arbetstagarna. I enlighet med de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i artikel 6.2 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8), skall gemensamma skyddsåtgärder prioriteras framför individinriktade skyddsåtgärder. |
|
(8) |
Arbetsgivarna bör anpassa sig till tekniska framsteg och vetenskapliga rön vad gäller risker till följd av exponering för optisk strålning för att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsoskydd. |
|
(9) |
Eftersom detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, är det senare direktivet tillämpligt på arbetstagares exponering för optisk strålning, utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet. |
|
(10) |
Detta direktiv är ett led i förverkligandet av den inre marknadens sociala dimension. |
|
(11) |
Ett kompletterande tillvägagångssätt som både främjar principen om bättre lagstiftning och säkerställer en hög skyddsnivå kan åstadkommas om produkter som framställs av tillverkare av optiska strålningskällor och tillhörande utrustning överensstämmer med harmoniserade standarder som har utarbetats i syfte att skydda användarnas hälsa och säkerhet mot de risker som är förbundna med sådana produkter. Det är därför inte nödvändigt för arbetsgivarna att upprepa de mätningar eller beräkningar som tillverkaren redan har genomfört för att avgöra om de överensstämmer med de väsentliga säkerhetskrav för sådan utrustning som fastställs i de tillämpliga gemenskapsdirektiven. |
|
(12) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). |
|
(13) |
Respekt för gränsvärdena för exponering bör ge en hög skyddsnivå när det gäller den inverkan på hälsan som kan bli en följd av exponering för optisk strålning. Eftersom tillämpning av gränsvärden för exponering och tekniska kontrollåtgärder emellertid inte anses lämpliga vid exponering för naturliga optiska strålkällor, är förebyggande åtgärder, bland annat information till och utbildning av arbetstagarna, av största vikt för riskbedömning och minskning av riskerna vid exponering för sol. |
|
(14) |
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (10) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att göra dessa tabeller tillgängliga för allmänheten. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I detta direktiv, som är det nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot sådana hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för optisk strålning under arbetet.
2. Detta direktiv avser den hälso- och säkerhetsrisk som arbetstagare utsätts för på grund av den skadliga inverkan som följer av att ögon och hud exponeras för optisk strålning.
3. Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
a) |
optisk strålning: all elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet mellan 100 nm och 1 mm. Detta optiska strålningsspektrum indelas i ultraviolett strålning, synlig strålning och infraröd strålning:
|
|
b) |
laser (ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning): varje anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning primärt genom processen med kontrollerad stimulerad emission. |
|
c) |
laserstrålning: optisk strålning från en laser. |
|
d) |
icke-koherent strålning: all annan optisk strålning än laserstrålning. |
|
e) |
gränsvärden för exponering: gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter. |
|
f) |
irradians (E) eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter (W m–2). |
|
g) |
strålningsexponering (H): tidsintegralen av irradiansen uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2). |
|
h) |
radians (L): strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian (W m–2 sr–1). |
|
i) |
nivå: den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för. |
Artikel 3
Gränsvärden för exponering
1. Gränsvärden för exponering för annan icke-koherent strålning än den som härrör från naturliga optiska strålkällor fastställs i bilaga I.
2. Gränsvärden för exponering för laserstrålning fastställs i bilaga II.
AVSNITT II
ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER
Artikel 4
Fastställande av exponering och bedömning av risker
1. För att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren, för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna kan utsättas för, så att nödvändiga åtgärder för att begränsa exponeringen till tillämpliga gränsvärden kan fastställas och genomföras. Den metod som tillämpas för bedömning, mätning och/eller beräkning skall följa IEC:s (Internationella elektrotekniska kommissionen) standarder för laserstrålning och CIE:s (International Commission on Illumination - internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet) och CEN:s (Europeiska standardiseringskommittén) rekommendationer för icke-koherent strålning. När det gäller sådan exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer, och fram till dess lämpliga EU-standarder eller EU-rekommendationer finns tillgängliga, skall bedömning, mätning och/eller beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga nationella eller internationella vetenskapligt grundade riktlinjer. I båda dessa exponeringssituationer får vid bedömningen hänsyn också tas till de uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.
2. Vid genomförandet av de skyldigheter som fastställs i artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren, i fråga om arbetstagare som utsätts för naturliga optiska strålkällor, bedöma hälso- och säkerhetsriskerna, så att nödvändiga åtgärder för minimering av dessa risker kan fastställas och genomföras.
3. De bedömningar, mätningar och/eller beräkningar som avses i punkt 1 och den bedömning som avses i punkt 2 skall med lämpliga intervall planeras och genomföras av behöriga instanser eller personer, med beaktande särskilt av bestämmelserna i artiklarna 7 och 11 i direktiv 89/391/EEG om sakkunnig hjälp utifrån samt om samråd med och medverkan av arbetstagare. Resultatet av bedömningen, inklusive resultatet av den mätning och/eller de beräkningar av exponeringsnivån som avses i punkt 1, skall bevaras i sådan form att det är möjligt att uppgifterna kan användas vid en senare tidpunkt.
4. I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på
|
a) |
nivå, våglängdsområde och duration av exponering för artificiella optiska strålkällor, |
|
b) |
exponering för naturliga optiska strålkällor, |
|
c) |
de gränsvärden för exponering som avses i artikel 3 i det här direktivet, |
|
d) |
eventuell inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper, |
|
e) |
eventuell möjlig inverkan på arbetstagares hälsa och säkerhet som följd av interaktion på arbetsplatsen mellan optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar ljuskänsligheten, |
|
f) |
eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld, |
|
g) |
förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för optisk strålning, |
|
h) |
adekvat information från hälsokontroller, inklusive offentliggjord information, i den mån det är möjligt, |
|
i) |
exponering för optisk strålning från flera källor, |
|
j) |
en klassificering som tillämpas på laser definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard och, i fråga om sådana artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3 B eller 4, någon liknande klassificering, |
|
k) |
information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven. |
5. Arbetsgivaren skall förfoga över en riskbedömning i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 89/391/EEG och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artiklarna 5 och 6 i det här direktivet. Riskbedömningen skall lagras i lämplig form i enlighet med nationell lagstiftning och praxis; den får innehålla dokumentation från arbetsgivaren om att riskerna med avseende på optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultat av hälsokontroller visar att så är nödvändigt.
Artikel 5
Bestämmelser som syftar till att undvika eller minska riskerna
1. Med beaktande av teknikens framsteg och möjligheten att påverka en risk vid källan skall de risker som härrör från exponering för optisk strålning undanröjas eller reduceras till ett minimum.
Reduktion av de risker som härrör från exponering för optisk strålning skall genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i direktiv 89/391/EEG.
2. När en riskbedömning som görs i enlighet med artikel 4.1 tyder på att gränsvärdena för exponering eventuellt överskrids för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och/eller organisatoriska åtgärder, varvid följande särskilt skall beaktas:
|
a) |
Alternativa arbetsmetoder som minskar risken för optisk strålning. |
|
b) |
Val av utrustning som ger upphov till mindre optisk strålning, med beaktande av det arbete som skall utföras. |
|
c) |
Tekniska åtgärder, så att den optiska strålningen kan minskas, bland annat vid behov genom användning av spärranordningar, avskärmning eller liknande hälsoskyddsmekanismer. |
|
d) |
Lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och system för arbetsställen. |
|
e) |
Utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen. |
|
f) |
Begränsning av exponeringens duration och nivå. |
|
g) |
Tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning. |
|
h) |
Instruktioner från tillverkaren av utrustningen, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv. |
3. När en riskbedömning som görs i enlighet med artikel 4.2 tyder på en risk för arbetstagare som utsätts för naturliga optiska strålkällor, skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och/eller organisatoriska åtgärder för att reducera riskerna för hälsa och säkerhet till ett minimum.
4. Mot bakgrund av den riskbedömning som skall utföras i enlighet med artikel 4 skall de arbetsplatser där arbetstagarna kan komma att utsättas för nivåer av optisk strålning från artificiella optiska strålkällor som överstiger gränsvärdena för exponering markeras med lämpliga skyltar i enlighet med rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (11). De berörda områdena skall identifieras och tillträdet till dem begränsas, där detta är tekniskt möjligt och där det föreligger risk för att gränsvärdena för exponering kan överskridas.
5. Om gränsvärdena för exponering överskrids, trots de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att följa detta direktiv i fråga om artificiella optiska strålkällor, skall arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att sänka exponeringen till en nivå som understiger gränsvärdena för exponering. Arbetsgivaren skall fastställa orsakerna till att gränsvärdena för exponering har överskridits och anpassa skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika att detta upprepas. Arbetstagare får under inga omständigheter utsättas för strålning som överskrider gränsvärdena för exponering.
6. I enlighet med artikel 15 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i denna artikel till behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.
Artikel 6
Information till och utbildning av arbetstagare
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 12 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker på grund av optisk strålning på arbetsplatsen, och/eller deras representanter, får all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 4 i det här direktivet, i synnerhet när det gäller
|
a) |
åtgärder som vidtas för att tillämpa det här direktivet, |
|
b) |
gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker, |
|
c) |
resultaten av de bedömningar, mätningar och/eller beräkningar av exponeringsnivåerna för optisk strålning som har gjorts i enlighet med artikel 4 i det här direktivet, med en förklaring av deras innebörd och potentiella risker, |
|
d) |
hur exponeringens skadliga inverkan på hälsan upptäcks och hur den skall rapporteras, |
|
e) |
under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hälsokontroller, |
|
f) |
säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering, |
|
g) |
korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning. |
Artikel 7
Samråd med och medverkan av arbetstagare
Samråd med och medverkan av arbetstagare och/eller deras representanter skall genomföras i enlighet med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG beträffande de frågor som omfattas av det här direktivet.
AVSNITT III
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Artikel 8
Hälsokontroll
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/391/EEG skall medlemsstaterna anta bestämmelser som säkerställer lämpliga hälsokontroller av arbetstagare med anledning av resultatet av den riskbedömning som avses i artikel 4 i det här direktivet, när resultatet tyder på en betydande hälsorisk för arbetstagarna. Dessa bestämmelser, inklusive de krav som fastställs för hälsojournaler och deras tillgänglighet, skall införas i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis.
2. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för att säkerställa att det för varje arbetstagare som genomgår hälsokontroll i enlighet med punkt 1 upprättas en hälsojournal och att denna hålls aktuell. Hälsojournalerna skall innehålla en sammanfattning av resultaten från hälsokontrollerna. De skall föras i sådan form att de kan användas vid en senare tidpunkt, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Kopior av relevanta hälsojournaler skall på anmodan lämnas till den behöriga myndigheten, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Den enskilde arbetstagaren skall på begäran få tillgång till sin personliga hälsojournal.
3. Om det vid en hälsokontroll visar sig att en arbetstagare har drabbats av en identifierbar sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller en fackman inom företagshälsovården anser bero på exponering för optisk strålning på arbetsplatsen,
|
a) |
skall arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om det resultat som rör honom personligen och därvid också erhålla information och råd om de hälsokontroller han bör genomgå efter avslutad exponering, |
|
b) |
skall arbetsgivaren informeras om eventuella betydelsefulla resultat av hälsokontrollerna, med beaktande av eventuell tystnadsplikt, |
|
c) |
skall arbetsgivaren
|
Artikel 9
Sanktioner
Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga sanktioner för överträdelser av den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa sanktioner skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 10
Tekniska ändringar
1. Alla ändringar av de gränsvärden för exponering som anges i bilagorna skall antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 137.2 i fördraget.
2. Ändringar i bilagorna av rent teknisk art med hänsyn till
|
a) |
antagandet av direktiv om teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning och/eller arbetsplatser, |
|
b) |
tekniska framsteg, förändringar av de mest relevanta harmoniserade europeiska standarderna eller internationella specifikationer samt nya vetenskapliga rön om exponering för optisk strålning i arbetet, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 11.2. |
Artikel 11
Kommitté
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som avses i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
AVSNITT IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 12
Rapporter
Medlemsstaterna skall vart femte år till kommissionen inge en rapport om den praktiska tillämpningen av detta direktiv och i denna ange de synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter.
Kommissionen skall vart femte år informera Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor om innehållet i dessa rapporter, om sin bedömning av utvecklingen inom detta område samt om eventuella åtgärder som är befogade mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.
Artikel 13
Införlivande
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den … (12). De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar eller redan har antagit inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 14
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 15
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i
På Europaparlamentets vägnar
…
Ordförande
På rådets vägnar
…
Ordförande
(1) EGT C 77, 18.3.1993, s. 12 och EGT C 230, 19.8.1994, s. 3.
(2) EGT C 249, 13.9.1993, s. 28.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 20 april 1994 (EGT C 128, 9.5.1994, s. 146), bekräftat den 16 september 1999 (EGT C 54, 25.2.2000, s. 75), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 april 2005 och Europaparlamentets ståndpunkt av den ... (ännu ej offentliggjord i EUT).
(4) EGT C 260, 15.10.1990, s. 167.
(5) EGT L 177, 6.7.2002, s. 13.
(6) EUT L 42, 15.2.2003, s. 38.
(7) EUT L 159, 30.4.2004, s. 1 med rättelse i EUT L 184, 24.5.2004, s. 1.
(8) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(10) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(11) EGT L 245, 26.8.1992, s. 23.
(12) Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
BILAGA I
ICKE-KOHERENT OPTISK STRÅLNING
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan, och resultatet bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.
Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.
|
a) |
|
Heff är endast relevant i området 180-400 nm) |
|
b) |
|
(HUVA är endast relevant i området 315-400 nm) |
|
c, d) |
|
LB är endast relevant i området 300-700 nm) |
|
e, f) |
|
EB är endast relevant i området 300-700 nm) |
|
g-l) |
|
Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2) |
|
m, n) |
|
EIR är endast relevant i området 780-3 000 nm) |
|
o) |
|
Hskin är endast relevant i området 380-3 000 nm). |
För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av diskreta värden som anges i de följande tabellerna:
|
a) |
|
ch Heff = Eeff · Δt |
|
b) |
|
och HUVA = EUVA · Δt |
|
c, d) |
|
|
|
e, f) |
|
|
|
g-l) |
|
Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2) |
|
m, n) |
|
|
|
o) |
|
ch Hskin = Eskin·Δt |
Anm.:
|
Eλ (λ,t), Eλ |
spektral irradians eller spektral effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W m–2 nm–1]; värdena på El (λ,t) och Eλ kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen. |
|
Eeff |
effektiv irradians (UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180-400 nm spektralt viktat med S (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. |
|
H |
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m–2]. |
|
Heff |
effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S (λ), uttryckt i joule per kvadratmeter [J m–2]. |
|
EUVA |
total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA-våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. |
|
HUVA |
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA-våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m–2]. |
|
S (λ) |
spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av våglängden (tabell 1.2) [dimensionslös]. |
|
t, Δt |
tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s]. |
|
λ |
våglängd: uttryckt i nanometer [nm]. |
|
Δ λ |
bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen. |
|
Lλ (λ), Lλ |
spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W m–2 sr –1 nm–1]. |
|
R (λ) |
spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och IRA-strålning är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös]. |
|
LR |
effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m–2 sr –1]. |
|
B (λ) |
spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös]. |
|
LB |
effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m–2 sr –1]. |
|
EB |
effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. |
|
EIR |
total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm-3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. |
|
Eskin |
total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet 380 nm-3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. |
|
Hskin |
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsområdet 380-3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter (J m–2). |
|
α |
infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer (mrad). En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan. |
Tabell 1.1
Gränsvärden för exponering för icke-koherent optisk strålning
|
Index |
Våglängd i nm |
Gränsvärde för exponering (ELV) |
Enhet |
Anmärkning |
Kroppsdel |
Risk |
||
|
a. |
180-400 (UVA, UVB och UVC) |
Heff = 30 8 timmar per dag |
[J m–2] |
|
|
fotokeratit konjunktivit kataraktogenes erytem elastos hudcancer |
||
|
b. |
315-400 (UVA) |
HUVA = 104 8 timmar per dag |
[J m–2] |
|
|
kataraktogenes |
||
|
c. |
300-700 (Blått ljus) se anm. 1 |
|
LB:[W m–2 sr–1] t: [sekunder] |
för α ≥ 11 mrad |
|
fotoretinit |
||
|
för t ≤ 10 000 s |
||||||||
|
d. |
300-700 (Blått ljus) se anm. 1 |
LB = 100 för t > 10 000 s |
[W m–2 sr–1] |
|||||
|
e. |
300-700 (Blått ljus) se anm. 1 |
|
EB: [W m–2] t: [sekunder] |
för α < 11 mrad se anm. 2 |
||||
|
för t ≤ 10000 s |
||||||||
|
f. |
300-700 (Blått ljus) se anm. 1 |
EB = 0,01 t >10 000 s |
[W m–2] |
|||||
|
g. |
380-1 400 (Synligt och IRA) |
|
[W m–2 sr–1] |
Cα = 1,7 för α ≤ 1,7 mrad Cα = α för 1,7 ≤ α ≤ 100 mrad Cα = 100 för α > 100 mrad λ1 = 380; λ2 = 1 400 |
|
brännskada på näthinnan |
||
|
för t >10 s |
||||||||
|
h. |
380-1 400 (Synligt och IRA) |
|
LR:[W m–2 sr–1] t: [sekunder] |
|||||
|
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s |
||||||||
|
i. |
380-1 400 (Synligt och IRA) |
|
[W m–2 sr–1] |
|||||
|
för t <10 μs |
||||||||
|
j. |
780-1 400 (IRA) |
|
[W m–2 sr–1] |
Cα = 11 för α ≤ 11 mrad Cα = α för 11≤ α ≤ 100 mrad Cα = 100 för α > 100 mrad (synfält: 11 mrad) λ1 = 780; λ2 = 1 400 |
|
brännskada på näthinnan |
||
|
för t > 10 s |
||||||||
|
k. |
780-1 400 (IRA) |
|
LR: [W m–2 sr–1] t: [sekunder] |
|||||
|
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s |
||||||||
|
l. |
780-1 400 (IRA) |
|
[W m–2 sr–1] |
|||||
|
för t < 10 μs |
||||||||
|
m. |
780-3 000 (IRA och IRB) |
EIR = 18 000 t–0, 75 för t ≤ 1 000 s |
E: [Wm–2] t: [sekunder] |
|
|
brännskada på hornhinnan katarakt |
||
|
n. |
780-3 000 (IRA och IRB) |
EIR = 100 för t > 1 000 s |
[W m–2] |
|||||
|
o. |
380-3 000 (Synligt, IRA och IRB) |
Hskin = 20 000 t0.25 för t < 10 s |
H: [J m–2] t: [sekunder] |
|
hud |
brännskada |
||
|
Anm. 1: Området 300-700 nm täcker delar av UVB-strålning, all UVA-strålning och merparten av synlig strålning. Den associerade skadan kallas emellertid i allmänhet ”blåljusskada”. Blåljus i egentlig mening täcker bara ungefär området 400–490 nm. Anm. 2: För stadig fixering av mycket små källor med en infallsvinkel på < 11 mrad kan LB konverteras till EB. Detta är normalt bara tillämpligt för oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under anestesi. Den maximala tid ögat kan stirra beräknas genom: tmax = 100/EB med EB uttryckt i W m–2. På grund av ögonrörelser under normala synuppgifter överstiger denna inte 100 s. |
||||||||
Tabell 1.2
S (λ) [dimensionslös], 180 nm-400 nm
|
λ i nm |
S (λ) |
|
180 |
0,0120 |
|
181 |
0,0126 |
|
182 |
0,0132 |
|
183 |
0,0138 |
|
184 |
0,0144 |
|
185 |
0,0151 |
|
186 |
0,0158 |
|
187 |
0,0166 |
|
188 |
0,0173 |
|
189 |
0,0181 |
|
190 |
0,0190 |
|
191 |
0,0199 |
|
192 |
0,0208 |
|
193 |
0,0218 |
|
194 |
0,0228 |
|
195 |
0,0239 |
|
196 |
0,0250 |
|
197 |
0,0262 |
|
198 |
0,0274 |
|
199 |
0,0287 |
|
200 |
0,0300 |
|
201 |
0,0334 |
|
202 |
0,0371 |
|
203 |
0,0412 |
|
204 |
0,0459 |
|
205 |
0,0510 |
|
206 |
0,0551 |
|
207 |
0,0595 |
|
208 |
0,0643 |
|
209 |
0,0694 |
|
210 |
0,0750 |
|
211 |
0,0786 |
|
212 |
0,0824 |
|
213 |
0,0864 |
|
214 |
0,0906 |
|
215 |
0,0950 |
|
216 |
0,0995 |
|
217 |
0,1043 |
|
218 |
0,1093 |
|
219 |
0,1145 |
|
220 |
0,1200 |
|
221 |
0,1257 |
|
222 |
0,1316 |
|
223 |
0,1378 |
|
224 |
0,1444 |
|
225 |
0,1500 |
|
226 |
0,1583 |
|
227 |
0,1658 |
|
228 |
0,1737 |
|
229 |
0,1819 |
|
230 |
0,1900 |
|
231 |
0,1995 |
|
232 |
0,2089 |
|
233 |
0,2188 |
|
234 |
0,2292 |
|
235 |
0,2400 |
|
236 |
0,2510 |
|
237 |
0,2624 |
|
238 |
0,2744 |
|
239 |
0,2869 |
|
240 |
0,3000 |
|
241 |
0,3111 |
|
242 |
0,3227 |
|
243 |
0,3347 |
|
244 |
0,3471 |
|
245 |
0,3600 |
|
246 |
0,3730 |
|
247 |
0,3865 |
|
248 |
0,4005 |
|
249 |
0,4150 |
|
250 |
0,4300 |
|
251 |
0,4465 |
|
252 |
0,4637 |
|
253 |
0,4815 |
|
254 |
0,5000 |
|
255 |
0,5200 |
|
256 |
0,5437 |
|
257 |
0,5685 |
|
258 |
0,5945 |
|
259 |
0,6216 |
|
260 |
0,6500 |
|
261 |
0,6792 |
|
262 |
0,7098 |
|
263 |
0,7417 |
|
264 |
0,7751 |
|
265 |
0,8100 |
|
266 |
0,8449 |
|
267 |
0,8812 |
|
268 |
0,9192 |
|
269 |
0,9587 |
|
270 |
1,0000 |
|
271 |
0,9919 |
|
272 |
0,9838 |
|
273 |
0,9758 |
|
274 |
0,9679 |
|
275 |
0,9600 |
|
276 |
0,9434 |
|
277 |
0,9272 |
|
278 |
0,9112 |
|
279 |
0,8954 |
|
280 |
0,8800 |
|
281 |
0,8568 |
|
282 |
0,8342 |
|
283 |
0,8122 |
|
284 |
0,7908 |
|
285 |
0,7700 |
|
286 |
0,7420 |
|
287 |
0,7151 |
|
288 |
0,6891 |
|
289 |
0,6641 |
|
290 |
0,6400 |
|
291 |
0,6186 |
|
292 |
0,5980 |
|
293 |
0,5780 |
|
294 |
0,5587 |
|
295 |
0,5400 |
|
296 |
0,4984 |
|
297 |
0,4600 |
|
298 |
0,3989 |
|
299 |
0,3459 |
|
300 |
0,3000 |
|
301 |
0,2210 |
|
302 |
0,1629 |
|
303 |
0,1200 |
|
304 |
0,0849 |
|
305 |
0,0600 |
|
306 |
0,0454 |
|
307 |
0,0344 |
|
308 |
0,0260 |
|
309 |
0,0197 |
|
310 |
0,0150 |
|
311 |
0,0111 |
|
312 |
0,0081 |
|
313 |
0,0060 |
|
314 |
0,0042 |
|
315 |
0,0030 |
|
316 |
0,0024 |
|
317 |
0,0020 |
|
318 |
0,0016 |
|
319 |
0,0012 |
|
320 |
0,0010 |
|
321 |
0,000819 |
|
322 |
0,000670 |
|
323 |
0,000540 |
|
324 |
0,000520 |
|
325 |
0,000500 |
|
326 |
0,000479 |
|
327 |
0,000459 |
|
328 |
0,000440 |
|
329 |
0,000425 |
|
330 |
0,000410 |
|
331 |
0,000396 |
|
332 |
0,000383 |
|
333 |
0,000370 |
|
334 |
0,000355 |
|
335 |
0,000340 |
|
336 |
0,000327 |
|
337 |
0,000315 |
|
338 |
0,000303 |
|
339 |
0,000291 |
|
340 |
0,000280 |
|
341 |
0,000271 |
|
342 |
0,000263 |
|
343 |
0,000255 |
|
344 |
0,000248 |
|
345 |
0,000240 |
|
346 |
0,000231 |
|
347 |
0,000223 |
|
348 |
0,000215 |
|
349 |
0,000207 |
|
350 |
0,000200 |
|
351 |
0,000191 |
|
352 |
0,000183 |
|
353 |
0,000175 |
|
354 |
0,000167 |
|
355 |
0,000160 |
|
356 |
0,000153 |
|
357 |
0,000147 |
|
358 |
0,000141 |
|
359 |
0,000136 |
|
360 |
0,000130 |
|
361 |
0,000126 |
|
362 |
0,000122 |
|
363 |
0,000118 |
|
364 |
0,000114 |
|
365 |
0,000110 |
|
366 |
0,000106 |
|
367 |
0,000103 |
|
368 |
0,000099 |
|
369 |
0,000096 |
|
370 |
0,000093 |
|
371 |
0,000090 |
|
372 |
0,000086 |
|
373 |
0,000083 |
|
374 |
0,000080 |
|
375 |
0,000077 |
|
376 |
0,000074 |
|
377 |
0,000072 |
|
378 |
0,000069 |
|
379 |
0,000066 |
|
380 |
0,000064 |
|
381 |
0,000062 |
|
382 |
0,000059 |
|
383 |
0,000057 |
|
384 |
0,000055 |
|
385 |
0,000053 |
|
386 |
0,000051 |
|
387 |
0,000049 |
|
388 |
0,000047 |
|
389 |
0,000046 |
|
390 |
0,000044 |
|
391 |
0,000042 |
|
392 |
0,000041 |
|
393 |
0,000039 |
|
394 |
0,000037 |
|
395 |
0,000036 |
|
396 |
0,000035 |
|
397 |
0,000033 |
|
398 |
0,000032 |
|
399 |
0,000031 |
|
400 |
0,000030 |
Tabell 1.3
B (λ), R (λ) [dimensionslös], 380 nm-1 400 nm
|
λ i nm |
B (λ) |
R (λ) |
|
300 ≤ λ < 380 |
0,01 |
- |
|
380 |
0,01 |
0,1 |
|
385 |
0,013 |
0,13 |
|
390 |
0,025 |
0,25 |
|
395 |
0,05 |
0,5 |
|
400 |
0,1 |
1 |
|
405 |
0,2 |
2 |
|
410 |
0,4 |
4 |
|
415 |
0,8 |
8 |
|
420 |
0,9 |
9 |
|
425 |
0,95 |
9,5 |
|
430 |
0,98 |
9,8 |
|
435 |
1 |
10 |
|
440 |
1 |
10 |
|
445 |
0,97 |
9,7 |
|
450 |
0,94 |
9,4 |
|
455 |
0,9 |
9 |
|
460 |
0,8 |
8 |
|
465 |
0,7 |
7 |
|
470 |
0,62 |
6,2 |
|
475 |
0,55 |
5,5 |
|
480 |
0,45 |
4,5 |
|
485 |
0,32 |
3,2 |
|
490 |
0,22 |
2,2 |
|
495 |
0,16 |
1,6 |
|
500 |
0,1 |
1 |
|
500 < λ ≤ 600 |
100,02·(450 - λ) |
1 |
|
600 < λ ≤ 700 |
0,001 |
1 |
|
700 < λ ≤ 1 050 |
- |
100,002·(700 - λ) |
|
1 050 < λ ≤ 1 150 |
- |
0,2 |
|
1 150 < λ ≤ 1 200 |
- |
0,2 · 100,02·(1 150 - λ) |
|
1 200 < λ ≤ 1 400 |
- |
0,02 |
BILAGA II
OPTISK STRÅLNING FRÅN LASER
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan, och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 2.2-2.4. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning från laser.
Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 2.2-2.4 anges i tabell 2.5 och korrigeringar för upprepad exponering anges i tabell 2.6.
Anm.:
|
dP |
effekt: uttryckt i watt [W]. |
|
dA |
yta: uttryckt i kvadratmeter [m2]. |
|
E (t), E |
irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen. |
|
H |
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m–2]. |
|
t |
tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s]. |
|
λ |
våglängd: uttryckt i nanometer [nm]. |
|
γ |
begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad]. |
|
γm |
synfält: uttryckt i milliradianer [mrad]. |
|
α |
infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad]. begränsande apertur: cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas. |
|
G |
integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J m–2 sr–1]. |
Tabell 2.1
Strålningsrisker
|
Våglängd [nm] λ |
Strålningsområde |
Påverkat organ |
Risk |
Tabell över gränsvärden för exponering |
|
180-400 |
UV |
öga |
fotokemisk skada och termisk skada |
2.2, 2.3 |
|
180-400 |
UV |
hud |
erytem |
2.4 |
|
400-700 |
synligt |
öga |
skada på näthinnan |
2.2 |
|
400-600 |
synligt |
öga |
fotokemisk skada |
2.3 |
|
400-700 |
synligt |
hud |
termisk skada |
2.4 |
|
700-1 400 |
IRA |
öga |
termisk skada |
2.2, 2.3 |
|
700-1 400 |
IRA |
hud |
termisk skada |
2.4 |
|
1 400-2 600 |
IRB |
öga |
termisk skada |
2.2 |
|
2 600-106 |
IRC |
öga |
termisk skada |
2.2 |
|
1 400-106 |
IRB, IRC |
öga |
termisk skada |
2.3 |
|
1 400-106 |
IRB, IRC |
hud |
termisk skada |
2.4 |
Tabell 2.2
Gränsvärden för laserexponering av ögat - Kort exponeringstid < 10 s
|
Våglängd (1) [nm] |
Apertur |
Duration [s] |
|||||||
|
10–13–10–11 |
10–11–10–9 |
10–9–10–7 |
10–7–1,8 · 10–5 |
1,8 · 10–5–5 · 10–5 |
5 · 10–5–10–3 |
10–3–101 |
|||
|
UVC |
180-280 |
1 mm för t < 0,3 s; 1,5 · t0,375 för 0,3 < t < 10 s |
E = 3 · 1010 · [W m–2] (2) |
H = 30 [J m-2] |
|||||
|
UVB |
280-302 |
||||||||
|
303 |
H = 40 [J m-2] |
om t < 2,6 · 10–9 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (3) |
|||||||
|
304 |
H = 60 [J m-2] |
om t < 1,3 · 10–8 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
305 |
H = 100 [J m-2] |
om t < 1,0 · 10–7 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
306 |
H = 160 [J m-2] |
om t < 6,7 · 10–7 så är H = 5,6 · 103 t 0,25[J m–2], (4) |
|||||||
|
307 |
H = 250 [J m-2] |
om t < 4,0 · 10–6 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
308 |
H = 400 [J m-2] |
om t < 2,6 · 10–5 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
309 |
H = 630 [J m-2] |
om t < 1,6 · 10–4 så är H = 5,6 · 103 t 0,25[J m–2], (4) |
|||||||
|
310 |
H = 103 [J m-2] |
om t < 1,0 · 10–3 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
311 |
H = 1,6·103 [J m-2] |
om t < 6,7 · 10–3 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
312 |
H = 2,5·103 [J m-2] |
om t < 4,0 · 10–2 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
313 |
H = 4,0·103 [J m-2] |
om t < 2,6 · 10–1 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
314 |
H = 6,3·103 [J m-2] |
om t < 1,6 · 100 så är H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m–2], (4) |
|||||||
|
UVA |
315-400 |
H = 5,6 ·103 t0,25 [J m-2] |
|||||||
|
Synligt och IRA |
400-700 |
7 mm |
H = 1,5·10-4CE [Jm-2] |
H = 2,7·104 t0,75 CE [Jm-2] |
H = 5·10-3 CE [Jm-2] |
H = 18 · t0,75 CE [Jm-2] |
|||
|
700-1 050 |
H = 1,5·10-4 CA CE [Jm-2] |
H=2,7·104 t0,75 CA CE [Jm-2] |
H = 5·10-3 CA CE [Jm-2] |
H = 18 · t0,75 CA CE [Jm-2] |
|||||
|
1 050-1 400 |
H = 1,5·10-3 CC CE [Jm-2] |
H =2,7·105 t0,75 CC CE [Jm-2] |
H = 5·10-2 CC CE [Jm-2] |
H = 90 · t0,75 CC CE [Jm-2] |
|||||
|
IRB och IRC |
1 400-1 500 |
E = 1012 [W m–2] c |
H = 103 [Jm-2] |
H=5,6·103 · t0,25 [Jm-2] |
|||||
|
1 500-1 800 |
E = 1013 [W m–2] (3) |
H = 104 [Jm-2] |
|||||||
|
1 800-2 600 |
E = 1012 [W m–2] (3) |
H = 103 [Jm-2] |
H=5,6·103 · t0,25 [Jm-2] |
||||||
|
2 600-106 |
E = 1011 [W m–2] (3) |
H=100 [Jm-2] |
H = 5,6·103 · t0,25 [Jm-2] |
||||||
Tabell 2.3
Gränsvärden för laserexponering av ögat - Lång exponeringstid ≥ 10 s
|
Våglängd (5) [nm] |
Apertur |
Duration [s] |
|||||||||
|
101–102 |
102–104 |
104–3 · 104 |
|||||||||
|
UVC |
180-280 |
3,5 mm |
H = 30 [J m-2] |
||||||||
|
UVB |
280-302 |
||||||||||
|
303 |
H = 40 [J m-2] |
||||||||||
|
304 |
H = 60 [J m-2] |
||||||||||
|
305 |
H = 100 [J m-2] |
||||||||||
|
306 |
H = 160 [J m-2] |
||||||||||
|
307 |
H = 250 [J m-2] |
||||||||||
|
308 |
H = 400 [J m-2] |
||||||||||
|
309 |
H = 630 [J m-2] |
||||||||||
|
310 |
H = 1,0 103 [J m-2] |
||||||||||
|
311 |
H = 1,6 103 [J m-2] |
||||||||||
|
312 |
H = 2,5 103 [J m-2] |
||||||||||
|
313 |
H = 4,0 103 [J m-2] |
||||||||||
|
314 |
H = 6,3 103 [J m-2] |
||||||||||
|
UVA |
315-400 |
H = 104 [J m-2] |
|||||||||
|
Synligt 400–700 |
400–600 Fotokemisk (6) skada på näthinnan |
7 mm |
H = 100 CB [Jm-2] (γ = 11 mrad) (8) |
E = 1CB [Wm-2]; (γ = 1,1 t0,5 mrad) (8) |
E = 1CB [Wm-2] (γ = 110 mrad) (8) |
||||||
|
400–700 Termisk (6) skada på näthinnan |
|
||||||||||
|
IRA |
700-1 400 |
7 mm |
|
||||||||
|
IRB och IRC |
1 400-106 |
Se (7) |
E = 1 000 [Wm-2] |
||||||||
Tabell 2.4
Gränsvärden för laserexponering av hud
|
Våglängd (9) [nm] |
Apertur |
Duration [s] |
||||||
|
< 10–9 |
10–9–10–7 |
10–7–10–3 |
10–3–101 |
101–103 |
103–3 · 104 |
|||
|
UV (A, B, C) |
180-400 |
3,5 mm |
E = 3 · 1010 [W m-2] |
Samma gränsvärden som för exponering av ögat |
||||
|
Synligt och IRA |
400-700 |
3,5 mm |
E = 2 · 1011 [W m-2] |
H = 200 CA [J m-2] |
H = 1,1 · 104 CA t 0,25 [J m-2] |
E = 2 · 103 CA [W m-2] |
||
|
700-1 400 |
E = 2 · 1011 CA [W m-2] |
|||||||
|
IRB och IRC |
1 400-1 500 |
E = 1012 [W m-2] |
Samma gränsvärden som för exponering av ögat |
|||||
|
1 500-1 800 |
E = 1013 [W m-2] |
|||||||
|
1 800-2 600 |
E = 1012 [W m-2] |
|||||||
|
2 600-106 |
E = 1011 [W m-2] |
|||||||
Tabell 2.5
Tillämpade korrektionsfaktorer och andra beräkningsparametrar
|
Parameter enligt ICNIRP |
Giltigt spektralområde (nm) |
Värde |
|
CA |
λ < 700 |
CA = 1,0 |
|
700-1 050 |
CA = 100,002(λ — 700) |
|
|
1 050-1 400 |
CA = 5,0 |
|
|
CB |
400-450 |
CB = 1,0 |
|
450-700 |
CB = 100,02(λ — 450) |
|
|
CC |
700-1 150 |
CC = 1.0 |
|
1 150-1 200 |
CC = 100,018(λ — 1150) |
|
|
1 200-1 400 |
CC = 8,0 |
|
|
T1 |
λ < 450 |
T1 = 10 s |
|
450-500 |
T1 = 10 · [100,02 ( λ — 450)] s |
|
|
λ > 500 |
T1 = 100 s |
|
|
Parameter enligt ICNIRP |
Giltigt för biologisk effekt |
Värde |
|
αmin |
alla termiska effekter |
αmin = 1,5 mrad |
|
Parameter enligt ICNIRP |
Giltigt vinkelområde (mrad) |
Värde |
|
CE |
α < αmin |
CE = 1,0 |
|
αmin < α < 100 |
CE = α/αmin |
|
|
α > 100 |
C E = α 2 /(α min · α max ) mrad med α max = 100 mrad |
|
|
T2 |
α < 1,5 |
T2 = 10 s |
|
1,5 < α < 100 |
T2 = 10 · [10(α — 1,5)/98,5] s |
|
|
α > 100 |
T2 = 100 s |
|
|
Parameter enligt ICNIRP |
Giltigt tidsintervall för exponering (s) |
Värde |
|
γ |
t ≤ 100 |
γ = 11 [mrad] |
|
100 < t < 104 |
γ = 1,1 t 0, 5 [mrad] |
|
|
t > 104 |
γ = 110 [mrad] |
Tabell 2.6
Korrektion vid upprepad exponering
Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade pulser eller scanning:
|
1. |
Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls av den pulsdurationen. |
|
2. |
Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t. |
|
3. |
Exponeringen för en enstaka puls inom en grupp av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor Cp = N–0,25, där N är antalet pulser. Denna regel gäller endast gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under kortare tid än Tmin behandlas som en enda puls. |
|
Parameter |
Giltigt spektralområde (nm) |
Värde |
|
|
Tmin |
315 < λ ≤ 400 |
Tmin = 10-9 s |
(= 1 ns) |
|
400 < λ ≤ 1 050 |
Tmin = 18 · 10-6 s |
(= 18 μs) |
|
|
1 050 < λ ≤ 1 400 |
Tmin = 50 · 10-6 s |
(= 50 μs) |
|
|
1 400 < λ ≤ 1 500 |
Tmin = 10-3 s |
(= 1 ms) |
|
|
1 500 < λ ≤ 1 800 |
Tmin = 10 s |
|
|
|
1 800 < λ ≤ 2 600 |
Tmin = 10-3 s |
(= 1 ms) |
|
|
2 600 < λ ≤ 106 |
Tmin = 10-7 s |
(= 100 ns) |
|
(1) Om laserns våglängd omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas.
(2) Om 1 400 ≤ λ < 105 nm: aperturdiameter = 1 mm för t ≤ 0,3 s och 1,5 t0,375 mm för 0,3 s < t < 10 s; om 105 ≤ λ < 106 nm: aperturdiameter = 11 mm.
(3) På grund av bristande data för dessa pulslängder rekommenderar ICNIRP användning av 1 ns som gränsvärde för irradians.
(4) Tabellen ger värden för enstaka laserpulser. Om laserpulserna är flera, måste laserpulsdurationen för pulser inom ett intervall Tmin (förteckning i tabell 2.6) läggas ihop och det resulterande tidsvärdet fyllas i för t i formeln: 5,6 103 t 0,25.
(5) Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas.
(6) För små källor med en infallsvinkel på högst 1,5 mrad minskas de dubbla gränsvärdena E för synlig strålning på 400 nm-600 nm till de termiska gränsvärdena för 10s ≤ t < T1 och till de fotokemiska gränsvärdena för längre tidsperioder. För T1 och T2 se tabell 2.5. Gränsvärdet för fotokemiska skador på näthinnan kan också uttryckas som tidsintegrerad radians G = 106 CB[J m–2sr-1] för t > 10 s upp till t = 10 000 s och L = 100 CB [W m–2sr–1] för t > 10 000 s. För mätningen av G och L skall γm användas som genomsnittligt synfält. Den officiella gränsen mellan synligt ljus och infraröd strålning är 780 nm enligt CIE:s definition. Kolumnen med beteckningar på våglängdsband är endast avsedd för att ge användaren en bättre överblick. (Beteckningen G används av CEN; beteckningen Lt används av CIE; beteckningen LP används av IEC och CENELEC.)
(7) För våglängden 1 400-105 nm: aperturdiameter = 3,5 mm; för våglängden 105-106 nm: aperturdiameter = 11 mm.
(8) För mätning av värdet för exponering skall γ definieras på följande sätt: om α (en källas infallsvinkel) > γ (begränsande konvinkel, anges inom parentes i motsvarande kolumn) så bör mätningssynfältet γm ges värdet på γ. (Om ett större mätningssynfält används kommer då risken att överskattas.)
Om α < γ skall synfältet γm vara tillräckligt stort för att fullständigt innesluta källan men begränsas inte för övrigt och får vara större än γ.
(9) Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas.
RÅDETS MOTIVERING
I. INLEDNING
På grundval av artikel 118a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen förelade kommissionen rådet den 8 februari 1993 ett förslag till rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens i arbetet.
Avsikten med förslaget var att komplettera direktiv 89/391/EEG genom att förklara hur vissa av bestämmelserna i direktivet skall tillämpas i det särskilda fallet med exponering för fysikaliska agens.
Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén lämnade sina yttranden den 20 april 1994 respektive den 30 juni 1993. Europaparlamentet bekräftade sin första behandling den 16 september 1999 (1).
Kommissionen lade fram ett ändrat förslag den 8 juli 1994.
Till följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande ändrades den rättsliga grunden från f.d. artikel 118a till artikel 137.2, vari förskrivs medbeslutande med Europaparlamentet och samråd med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Regionkommittén meddelade i ett brev av den 13 januari 2000 att den inte kommer att lämna ett yttrande om förslaget till direktiv.
Förslaget kännetecknades främst av att man i ett enda instrument hade samlat fyra sorters fysikaliska agens (buller, mekanisk vibration, optisk strålning och elektromagnetiska fält) som skulle ha behandlats i var sin bilaga.
Med tanke på att egenskaperna hos de fyra fysikaliska agens skiljer sig starkt från varandra beslutade man 1999 att arbeta med särdirektiv. Direktiven om vibration, buller och elektromagnetiska fält har redan antagits. Rådet beslöt sedan att koncentrera sig på optisk strålning som den fjärde och sista delen.
Rådet antog en gemensam ståndpunkt den 18 april 2005 i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.
II. MÅL
Efter uppdelningen av det ursprungliga förslaget syftar förslaget till direktiv till att bidra till ett bättre skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker i samband med optisk strålning.
III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN
1. Allmänna synpunkter
Enligt artikel 137.1 i fördraget ”skall gemenskapen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom […] förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet […]”.
I artikel 137.2 i fördraget föreskrivs att rådet kan ”genom direktiv anta minimikrav, som skall genomföras gradvis, varvid hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en av medlemsstaterna”.
Rådets gemensamma ståndpunkt överensstämmer med målen i artikel 137.2 i fördraget på det område som omfattas, eftersom den är avsedd att införa minimikrav till skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med optisk strålning.
Dessutom respekterar den gemensamma ståndpunkten de mål som kommissionen har lagt fram och som fått stöd i parlamentet, även om den har en annorlunda struktur till följd av uppdelningen av det ursprungliga förslaget. Den omfattar flera av ändringarna från parlamentets första behandling av kommissionens förslag.
2. Struktur och huvudmoment
2.1 Allmän struktur
Den gemensamma ståndpunktens allmänna struktur, t.ex. införandet av gränsvärden för exponering, artiklarna om information och utbildning för arbetstagarna, samråd och medverkan samt de olika bestämmelserna, uppvisar stora likheter med bestämmelserna i direktiven om vibration, buller och elektromagnetiska fält. Detta är också i linje med den allmänna strukturen i kommissionens ändrade förslag.
Enligt artikel 1 avser den gemensamma ståndpunkten de hälso- och säkerhetsrisker som arbetstagare utsätts för på grund av den skadliga inverkan som följer av att ögon och hud exponeras. Ingen åtskillnad görs mellan långsiktig och kortsiktig inverkan, eftersom direktivets räckvidd omfattar både akut och kronisk skadlig inverkan på hälsan. Detta avspeglar t.ex. det faktiska förhållandet att alltför stark exponering för ultraviolett strålning kan ha långsiktig inverkan och bl.a. ge upphov till melanom i huden.
2.2 Gränsvärden för exponering
Den gemensamma ståndpunkten bygger på införandet av gränsvärden för exponering enligt definitionen i artikel 2 och uppställningen i tabellerna i bilagorna enligt artikel 3. Dessa värden bygger huvudsakligen på rekommendationerna från Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP). På de områden där inga värden har upprättats av ICNIRP användes värden som fastställts av Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC). Dessa vetenskapligt grundade riktlinjer, som är lågt beräknade, är utformade för att förhindra akut och långsiktig inverkan på ögon och hud som kan uppstå vid extremt höga exponeringsnivåer. De gränsvärden för exponering som föreskrivs i ICNIRP:s riktlinjer motsvarar de värden som fastställts av andra oberoende vetenskapliga rådgivande organ som verkar på detta område, framför allt American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH), brittiska National Radiological Protection Board (NRPB) och nederländska hälsorådet (Gezondheidsraad).
I bilaga I anges gränsvärden för exponering för icke-koherent strålning, som inte härrör från naturliga optiska strålkällor, och i bilaga II anges gränsvärden för exponering för laserstrålning.
Tillämpning av gränsvärden för exponering och tekniska kontrollåtgärder anses inte lämpliga vid exponering för naturliga optiska strålkällor, och därför är förebyggande åtgärder, bl.a. information till och utbildning av arbetstagare, av största vikt för riskbedömning och minskning av riskerna vid exponering från naturliga optiska strålkällor (solljus, vulkanisk aktivitet, naturliga eldsvådor, blixtnedslag osv.).
2.3 Fastställande av exponering och bedömning av risker
En viktig faktor i den gemensamma ståndpunkten är bestämmelserna om fastställande av exponering och bedömning av risker i artikel 4. Viktiga faktorer i riskbedömningen, som arbetsgivaren skall ägna särskild uppmärksamhet, är bl.a. arbetstagare som tillhör särskilt utsatta riskgrupper och exponering från flera källor (artikel 4.4).
I artikel 4.1 föreskrivs det att arbetsgivaren skall bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna exponeringsnivåerna för optisk strålning. Artikeln innehåller instruktioner om de metoder som skall tillämpas: om de finns tillgängliga skall IEC:s, CIE:s och CEN:s (2) standarder och rekommendationer följas och om de inte finns tillgängliga skall nationella eller internationella vetenskapligt grundade riktlinjer följas. För att undvika onödigt dubbelarbete får vid bedömningen hänsyn tas till de uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat om de omfattas av ett relevant gemenskapsdirektiv.
2.4 Åtgärder när en risk har fastställts
Syftet med den gemensamma ståndpunkten är att eliminera eller minimera riskerna i samband med exponering för optisk strålning. Artikel 5.2 hänvisar till arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor och artikel 5.3 till arbetstagare som är utsatta för naturliga optiska strålkällor. I båda fallen skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan med tekniska och/eller organisatoriska åtgärder.
När det gäller artificiella strålkällor hänvisar artikel 5.2 bl.a. till alternativa arbetsmetoder, val av utrustning, tekniska minimeringsmetoder eller utformningen och planeringen av arbetsplatser som särskilda inslag i en sådan handlingsplan. Som en följd av begreppet gränsvärden för exponering föreskrivs det klart i artikel 5.5 att arbetstagare inte får utsättas för exponering som överstiger gränsvärdena för exponering. Om gränsvärdena trots detta överskrids, skall arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att sänka exponeringen till en nivå som understiger gränsvärdena, fastställa orsakerna till att gränsvärdena har överskridits och ändra skyddsåtgärderna och de förebyggande åtgärderna för att undvika att denna incident upprepas.
Ytterligare en förpliktelse som uppstår när en risk har fastställts är identifiering, markering med lämpliga skyltar och begränsat tillträde till berörda områden (artikel 5.4).
Om gränsvärdena för exponering för artificiella optiska strålkällor respekteras och om ett försiktigt förhållningssätt när det gäller naturliga källor systematiskt följs kommer detta att sannolikt säkerställa en hög nivå av skydd för arbetstagare mot all eventuell skadlig inverkan.
2.5 De viktigaste avvikelserna från kommissionens ändrade förslag
De viktigaste skillnaderna mellan den gemensamma ståndpunkten och kommissionens ändrade förslag gäller följande punkter:
|
— |
Den nya strukturen på grund av att optisk strålning behandlas i ett särdirektiv. |
|
— |
Omstruktureringen och omdefinieringen av gränsvärden för exponering, inklusive slopandet av insatsvärden och tröskelvärden. |
|
— |
Tabellerna och bestämmelserna i bilagorna, som noga följer rekommendationerna från ICNIRP. |
|
— |
Hänvisningen till standarder, rekommendationer och vetenskapligt grundade riktlinjer för bedömningarna, mätningarna och beräkningarna av exponeringsnivåerna för artificiella optiska strålkällor i samband med riskbedömningen. |
|
— |
Slopandet av kravet på att anse att viss verksamhet medför ökad risk och deklarera den till behöriga myndigheter. |
|
— |
Säkerställandet av samma skyddsnivå för arbetstagare som arbetar utomhus som för dem som arbetar inomhus. |
3. Europaparlamentets ändringar vid första behandlingen
Eftersom den gemensamma ståndpunkten endast omfattar optisk strålning faller flera av Europaparlamentets ändringar bort i detta sammanhang. Därför har endast följande ändringar beaktats innan den gemensamma ståndpunkten antogs: 1, 4-21, 25, 27 och 34-36.
3.1 Europaparlamentets ändringar som godkänts av rådet
Ändringarna 1, 5, 9, 14, 16 och 25 har om inte ordagrant så dock i sak i sin helhet införts i den gemensamma ståndpunkten.
Dessutom införlivades ändring 4 delvis i artikel 2 e. I stället för texten till ändring 4 föredrog rådet emellertid att ange att om gränsvärdena för exponering respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare skyddas mot all skadlig inverkan på hälsan.
Ändring 10 avspeglas i sak i artikel 5.6 även om rådet inte ansåg det lämpligt att hänvisa till det enda målet med förebyggande åtgärder för särskilt utsatta riskgrupper.
Ändring 12 godtogs i sak i artikel 5.1, där den gemensamma ståndpunkten nu hänvisar till eliminering eller nedbringande till lägsta möjliga nivå av exponeringen.
Ändring 13 godtogs delvis i artikel 5.5. Rådet ansåg att det inte var nödvändigt att göra en särskild hänvisning till kollektiva åtgärder eftersom arbetsgivaren måste ta hänsyn till alla olika förebyggande åtgärder när denne vidtar åtgärder för att få ned exponeringen under gränsvärdena för exponering.
Ändring 17 godtogs i sak i artikel 4.4 f, som omfattar en förteckning över olika möjliga indirekta effekter av exponering för optisk strålning.
3.2 Europaparlamentets ändringar som inte godkändes av rådet
Rådet ansåg det inte tillrådligt att införa ändringarna 6–8, 11, 15, 18–21, 27 och 34–36 i sin gemensamma ståndpunkt av följande skäl:
|
— |
Det behövs varken ett tröskelvärde eller ett insatsvärde, som i kommissionens ändrade förslag och i ändringarna 6 och 7, eftersom iakttagandet av gränsvärdena för exponering enligt ICNIRP:s rekommendationer redan garanterar att ingen känd skadlig inverkan på hälsan föreligger. Det finns få områden inom arbetshälsan som är så utforskade som optisk strålning eller där det finns ett så brett samförstånd mellan nationella och internationella rådgivande hälsomyndigheter om säkra exponeringsnivåer. |
|
— |
Ändring 8 godkändes inte eftersom det inte behövs en separat definition av ”bedömning” vid sidan av bestämmelserna om bedömning i artikel 4. |
|
— |
Ändring 11 godtogs inte därför att det som behöver bedömas enligt artikel 4 är risken för arbetstagarens hälsa och inte exponeringsnivån. |
|
— |
Ändring 15 om hälsokontroll antogs inte eftersom rådet föredrog en allmän hänvisning till artikel 14 i ramdirektiv 89/391/EEG i stället för en alltför bindande förpliktelse för arbetstagarna. Artikel 8 i den gemensamma ståndpunkten innehåller dock ett antal bestämmelser om arrangemang för hälsokontroll. |
|
— |
Ändringarna 18-20 var överflödiga eftersom den gemensamma ståndpunkten inte innehåller en särskild bestämmelse om avvikelser och undantag. |
|
— |
Rådet ansåg att standardbestämmelsen i artikel 11 om en kommitté som skall biträda kommissionen är lämplig och godtog därför inte ändring 21. |
|
— |
Ändring 27 var överflödig eftersom den gemensamma ståndpunkten inte innehåller en särskild bestämmelse om farlig verksamhet. |
|
— |
Ändringarna 34-36 antogs inte eftersom bilagorna hade omstrukturerats i linje med rekommendationerna från ICNIRP. |
IV. SLUTSATSER
Rådet anser att den gemensamma ståndpunkten på det hela taget är i linje med de grundläggande målen i kommissionens ändrade förslag. Med tanke på att separata texter utarbetats för vart och ett av de fyra fysikaliska agens, anser rådet också att det har beaktat de viktigaste syftena med Europaparlamentets ändringar av kommissionens ursprungliga förslag.
(1) EGT C 54, 25.2.2000, s. 75.
(2) IEC: Internationella elektrotekniska kommissionen,
CIE: Internationella belysningskommissionen,
CEN: Europeiska standardiseringskommittén.