EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52001AR0214

Yttrande från Regionkommittén om "Förslag till rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna"

EGT C 107, 3.5.2002, p. 85–88 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52001AR0214

Yttrande från Regionkommittén om "Förslag till rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna"

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 107 , 03/05/2002 s. 0085 - 0088


Yttrande från Regionkommittén om "Förslag till rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna"

(2002/C 107/26)

BAKGRUND

Förslag till rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (KOM(2001) 181 slutlig - 2001/0091 CNS).

Rådets beslut av den 6 juni 2001 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i detta ärende.

Regionkommitténs presidiums beslut av den 12 juni 2001 att ge utskott 7 - utbildning, yrkesutbildning, kultur, ungdomsfrågor, idrott, medborgerliga rättigheter - i uppdrag att utarbeta ett yttrande.

Det utkast till yttrande (CdR 214/2001 rév. 2) som antogs av utskott 7 den 1 oktober 2001 (föredragande: Theódoros Georgákis).

Artiklarna 61-63 i EG-fördraget.

Slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors i oktober 1999.

Förslag till rådets direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus (KOM(2000) 578 slutlig).

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status giltig i hela unionen för dem som beviljas asyl (KOM(2000) 755 slutlig).

Regionkommitténs yttrande av den 11 mars 1999 om "Meddelande från kommissionen - En handlingsplan mot rasism" (KOM(98) 183 slutlig - CdR 369/98 fin(1)).

Regionkommitténs yttrande av den 18 november 1999 om "Migrationsströmmar i Europa" (CdR 227/1999 fin(2)).

Regionkommitténs yttrande av den 18 november 1999 om "Förslag till rådets beslut om ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja integreringen av flyktingar" (KOM(98) 731 slutlig - CdR 347/1999 fin(3)).

Regionkommitténs yttrande av den 28 juni 2000 om "Förslag till rådets beslut om bildande av en europeisk flyktingfond" (KOM(1999) 686 slutlig - CdR 80/2000 fin(4)).

Regionkommitténs yttrande av den 20 september 2001 om "Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status giltig i hela unionen för dem som beviljas asyl" (KOM(2000) 755 slutlig) och "Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en invandringspolitik för gemenskapen" (KOM(2000) 757 slutlig - CdR 90/2001 fin)(5).

Ekonomiska och sociala kommitténs yttranden av den 12 juli 2001 om "Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status giltig i hela unionen för dem som beviljas asyl" (KOM(2000) 755 slutlig) och "Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en invandringspolitik för gemenskapen" (KOM(2000) 757 slutlig) (CES 938/2001 och CES 939/2001).

FN:s flyktingkommissariats synpunkter på "Förslag till rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna" (UNHCR, Genève, juli 2001).

Med beaktande av ovanstående antog Regionkommittén enhälligt följande yttrande vid sin 41:a plenarsession den 14-15 november 2001 (sammanträdet den 15 november).

1. Regionkommitténs kommentarer till direktivförslaget

1.1. Regionkommittén ser positivt på kommissionens direktivförslag, som syftar till en harmonisering av rättsläget och mottagningsvillkoren för asylsökande i EU:s medlemsstater, samt till att garantera en värdig levnadsstandard och respekt för mänskliga rättigheter under den tid de betraktas som asylsökande. Även om huvuddragen i direktivförslaget bör stödjas behöver förslaget preciseras ytterligare för att direktivet skall bli effektivt, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

1.2. Regionkommittén anser att målet med att harmonisera miniminormerna för mottagning av asylsökande bör vara att begränsa sådana sekundära förflyttningar av asylsökande som kan hänföras till skillnader i bestämmelserna om mottagningsvillkor i olika medlemsstater. Det aktuella direktivet medger ett betydande spelrum för medlemsstaterna i genomförandet av miniminormerna och innehåller inget förbud mot att införa kompletterande eller mer fördelaktiga mottagningsvillkor. Det finns dock hela tiden en risk för att man inte lyckas undvika sekundära förflyttningar, om man inte försäkrar sig om att miniminormerna följs i alla medlemsstater och vidtar stränga åtgärder för att göra mottagningssystemen mer ändamålsenliga, något som också påpekas i direktivförslaget.

1.3. När det gäller att definiera vilka som skall omfattas av begreppet asylsökande vid tillämpningen av direktivförslaget, och därmed av mottagningsvillkoren, stöder Regionkommittén den breda tolkningen i enlighet med Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning, något som för övrigt behandlas i förslaget till direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus. Med andra ord måste de asylsökande kunna dra nytta av mottagningsvillkoren från det ögonblick då de lämnar in sin asylansökan någonstans i mottagarlandet (även vid gränserna och i flygplatsernas internationella områden) och fram till det slutliga beslutet beträffande deras ansökan.

1.4. ReK anser att de asylsökande självklart har rätt att få ett speciellt ID-kort som visar deras status som asylsökande och deras lagliga rätt att röra sig fritt i mottagarlandet.

1.5. Regionkommittén stöder förbudet mot att kvarhålla asylsökande mot deras vilja, och tanken att detta förbud skall kunna upphävas enbart i undantagsfall och i väl definierade situationer. Kommittén stöder också i princip rätten till fri rörlighet för asylsökande som lagligen vistas på en medlemsstats territorium. Man bör dock tänka om beträffande ett helt fritt val av boendeort. Det har visat sig att en snabb behandling av asylansökningar underlättas väsentligt av att den asylsökande bor i närheten av den myndighet som fattar beslutet.

1.6. När det gäller den tidsperiod under vilken asylsökande måste garanteras rätten till materiella mottagningsvillkor (inkvartering, mat, kläder och bidrag till dagliga utgifter), anser ReK att man måste täcka in hela den tid som förflyter från det att deras status som asylsökande erkänts fram till dess att deras ansökan slutbehandlats. Direktivförslaget ger medlemsstaterna möjlighet att välja mellan att bevilja materiella mottagningsvillkor i form av varor, direkta ekonomiska bidrag eller kuponger. En enhetlig tillämpning av lagstiftningen i olika medlemsstater kommer att förhindra en ojämlik behandling av asylsökande inom EU, men kommer samtidigt att utgöra ett påtryckningsmedel gentemot de nationella regeringarna när det gäller att behandla asylansökningar inom en rimlig tid i linje med direktivförslaget. I den mån ett ekonomiskt bidrag kan krävas enligt artikel 19 skall ingen indrivning ske i efterhand. Det förefaller mer meningsfullt att redan i förväg fastställa nivån på bidraget utifrån den asylsökandes ekonomiska situation och endast som ett komplement.

1.7. ReK menar att beviljandet av materiella mottagningsvillkor inte får återkallas efter det att en asylsökande har beviljats tillträde till arbetsmarknaden. Att arbetstillstånd utfärdas innebär inte automatiskt att de asylsökande också hittar ett arbete som garanterar dem själva och deras familjer en värdig levnadsstandard. Därför anser ReK att det i princip bara skall vara möjligt att sänka nivån på de materiella mottagningsvillkoren, medan de skall kunna dras in helt och hållet endast efter en positiv bedömning av de asylsökandes levnadsnivå - och aldrig mindre än sex månader efter asylansökan. Det bör påpekas att medlemsstaterna enligt direktivförslaget inte kan förbjuda de asylsökande tillträde till arbetsmarknaden och till yrkesutbildning längre än sex månader efter det att asylansökan lämnats in. Eftersom tillträdet till arbetsmarknaden i många avseenden skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, anser ReK att bestämmelserna om möjligt bör tillämpas på ett mer enhetligt sätt.

1.8. Direktivförslaget ger medlemsstaterna möjlighet att välja mellan ett flertal alternativ när det gäller formerna för materiella mottagningsvillkor. Kravet på tak över huvudet tillgodoses exempelvis genom särskilda anläggningar för detta syfte, i flyktingförläggningar, eller i privathus, lägenheter eller på hotell - eller i form av penningbidrag. Den föreslagna lagstiftningen om mat, kläder och fickpengar ligger i linje med detta. Samtidigt måste man också beakta de möjligheter som de kommuner och regioner inom gemenskapen har där de asylsökande placeras och bor.

1.9. Regionkommittén välkomnar kommissionens förslag, som medger asylsökande tillgång till primärsjukvård och psykologiskt stöd både under det ordinarie förfarandet och under överklagandeförfarandet samt för att tillgodose akuta behov av läkarvård och psykologiskt stöd under prövningsförfarandet och det påskyndade förfarandet. Kommittén håller också med om att underåriga obligatoriskt skall ha tillträde till offentlig skolutbildning fram till den tidpunkt då det eventuella utvisningsbeslutet skall verkställas.

1.10. Artikel 22 i direktivförslaget innehåller föreskrifter om inskränkning eller indragning av mottagningsvillkoren i särskilda fall som hänger samman med "negativt beteende" från en asylsökandes sida. Regionkommittén vill betona behovet av en sträng och rigorös tillämpning av dessa bestämmelser i enlighet med andemeningen i Genèvekonventionen, i EU:s sociala stadga samt i andra internationella texter som skyddar de grundläggande rättigheterna, förbjuder rasdiskriminering och riktar in sig på skydd av minoriteter och andra utsatta grupper.

1.11. När det gäller bestämmelserna om asylsökande med särskilda behov, instämmer ReK i att det krävs en individuell bedömning av varje enskild person för att konstatera att vederbörande kan hänföras till den kategorin (den lista som omfattar minderåriga utan medföljande vuxna, äldre personer, gravida kvinnor m.fl. är inte uttömmande). Rehabilitering och återintegrering av asylsökande som utsatts för tortyr, andra former av övergrepp eller allmänt omänsklig behandling, våld etc. bör dock skötas av specialutbildad personal vid särskilda behandlingscentrum.

1.12. De bestämmelser som hänför sig till åtgärder för att förbättra mottagningssystemen (artiklarna 27-31 i direktivförslaget) är av speciell betydelse. Regionkommittén vill ytterligare betona den framträdande roll som spelas av regioner och kommuner, som genom att utnyttja kunskaper och erfarenheter hos FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och olika frivilligorganisationer på området kan ta på sig ansvaret för att skapa harmoniska relationer mellan lokalsamhället och flyktingförläggningarna. På så vis kan man undvika rasism och främlingsfientlighet och underlätta hela behandlingsproceduren för asylansökningar.

2. Regionkommitténs rekommendationer beträffande mottagning av asylsökande i EU:s medlemsstater

2.1. Regionkommittén stöder principen att de asylsökande skall garanteras en värdig levnadsstandard och välkomnar kommissionens förslag om åtgärder för att undvika sekundära förflyttningar av asylsökande. Dessa förflyttningar kan hänföras till befintliga skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om materiella mottagningsvillkor.

2.2. ReK önskar ett nära samarbete med Europeiska kommissionen i fråga om genomförandet av direktivförslaget (t.ex. åsikts- och erfarenhetsutbyte med lokala nivåer i medlemsstaterna, informationsrapporter om dessa problem samt uppgifter från de regioner inom EU där det finns flyktingförläggningar, osv.).

2.3. Regionkommittén ger sitt stöd till att ett enhetligt förfarande för prövning av flyktingstatus införs inom kort - och i alla händelser inom en rimlig tidsperiod. Vi anser att de asylsökandes mottagningsvillkor är av stor betydelse och stöder helhjärtat tanken att denna fråga kontinuerligt skall följas upp på ett systematiskt sätt av kommuner och regioner, både på nationell nivå och på EU-nivå.

2.4. Mottagningen av asylsökande har nära anknytning till lokalsamhällena och de flyktingförläggningar som finns i regionen. Av den anledningen bör Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och de nationella parlamenten fokusera uppmärksamheten på lokala och regionala exempel på framgångsrik integration. Ett bidrag i den riktningen skulle också vara en satsning från kommissionens sida på transnationella program som främjar samarbetet mellan olika lokala och regionala aktörer i fråga om goda exempel på mottagningsvillkor och förfaranden för mottagning av asylsökande.

2.5. Regionkommittén anser att de olika asylfrågor som är föremål för ytterligare direktivförslag bör behandlas inom en nära framtid på ett heltäckande och övergripande sätt, både när det gäller det strategiska innehållet och de överlappningar och kompletteringar som konstateras.

2.6. Regionkommittén vill framföra följande särskilda kommentarer till direktivförslaget:

2.6.1. I ett flertal punkter i förslaget tar kommissionen upp de asylsökandes möjlighet att väcka talan vid domstol - t.ex. om deras fria rörlighet begränsas (artikel 7 i förslaget), om de själva bidrar ekonomiskt (artikel 19) och om de bidrar till kostnaderna för sjukvård eller psykologiskt stöd (artikel 20). Regionkommittén anser att det föreslagna rättsskyddet för asylsökande i princip är riktigt när det gäller enskilda administrativa beslut, som naturligtvis också måste vara välgrundade. Det finns dock vissa reservationer för snabbheten i ärendenas behandling vid allmänna domstolar i medlemsstaterna. Därför föreslår ReK att det uttryckligen skall framgå av direktivförslaget att ärenden som rör flyktingar skall behandlas av domstolarna inom en rimlig tidsperiod i relation till det enskilda fallet. Denna modell skall bidra till att rätten att väcka talan inte urholkas till följd av försenade beslut, med tanke på den begränsade giltighetstiden för de materiella mottagningsvillkoren. Man vill också undvika att de asylsökandes ovisshet förlängs, med allt vad detta innebär.

2.6.2. Den oberoende myndighet (kontor) som nämns i artikel 18 har till uppgift att höra klagomål och slita tvister rörande de materiella mottagningsvillkoren. De frågor som regleras i det aktuella direktivförslaget berör i hög grad de lokala och regionala organens ansvarsområden. Regionkommittén föreslår att vissa av dessa ansvarsområden i första hand skall överlåtas till ett oberoende organ, som även de lokala myndigheterna skulle kunna vara delaktiga i. Meningsskiljaktigheter rörande materiella mottagningsvillkor skall avgöras i varje enskilt land i enlighet med landets nationella system. Organet i fråga skall utöva sitt uppdrag på ett opartiskt och objektivt sätt med hänsyn tagen till rätten till mångfald och till förbudet mot diskriminering, i enlighet med artikel 32 i direktivförslaget.

2.6.3. Regionkommittén stöder tanken att det skall bli obligatoriskt för medlemsstaterna att finansiellt stödja regioner och sådana lokala organ som medverkar i detta förfarande och som till sin natur och sitt sätt att fungera i hög grad ansvarar för att genomföra och tillämpa det aktuella direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning (artikel 31 i direktivförslaget).

2.7. Regionkommittén ser positivt på att de asylsökande skall ha tillgång till situationsanpassat utbud av vägledning, som skulle kunna innefatta fortbildning, och som leder till en förbättring av deras mottagningsvillkor och samtidigt underlättar deras integration i samhället efter en positiv bedömning av deras asylansökan.

Bryssel den 15 november 2001.

Regionkommitténs

ordförande

Jos Chabert

(1) EGT C 198, 14.7.1999, s. 48.

(2) EGT C 57, 29.2.2000, s. 67.

(3) EGT C 57, 29.2.2000, s. 71.

(4) EGT C 317, 6.11.2000, s. 4.

(5) EGT C 19, 22.1.2002, s. 20.

Top