9.12.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/4

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2092/2004

av den 8 december 2004

om tillämpningsföreskrifter för en importkvot för torkat benfritt nötkött med ursprung i Schweiz

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 32.1 första stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handeln med jordbruksprodukter (2) (nedan kallat ”avtalet”), som på gemenskapens vägnar godkändes genom beslut 2002/309/EG, Euratom föreskrivs tullfri import av 1 200 ton per år av torkat, benfritt kött av nötkreatur eller andra oxdjur med KN-nummer ex 0210 20 90.

(2)

Till följd av BSE-krisen förklarade de två parterna emellertid i den gemensamma förklaringen om kött, som ingick i avtalets slutakt (3), att gemenskapen undantagsvis skulle öppna en årlig autonom tullkvot om 700 ton netto för torkat nötkött med värdetull och fri från särskild tull till dess att de importrestriktioner som vissa medlemsstater infört mot Schweiz upphävdes. Genom kommissionens förordning (EG) nr 2424/1999 av den 15 november om tillämpningsföreskrifter för den importkvot för torkat benfritt nötkött som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2249/1999 (4) öppnades en flerårig importkvot för torkat benfritt nötkött från Schweiz på 700 ton från och med den 1 juli till den 30 juni följande år.

(3)

Vid sitt tredje möte, som hölls i Bryssel den 4 december 2003, drog den gemensamma jordbrukskommittén slutsatsen att de medgivanden som föreskrivs i avtalet skulle börja tillämpas så snart som möjligt som en följd av beslut nr 2/2003 av den gemensamma veterinärkommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter av den 25 november 2003 om ändring av tilläggen 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 11 till bilaga 11 till avtalet (5), då medlemsstaterna till följd av det beslutet hade upphävt sina begränsningar av importen från Schweiz. Med hänsyn till ändringen av bestämmelserna om ursprung ansåg emellertid alla parter att det behövdes en övergångsperiod under vilken aktörerna får möjlighet att anpassa sig och vidta lämpliga åtgärder när det gäller eventuella lager. Därför enades man om att genomföra de nya medgivandena från och med den 1 januari 2005.

(4)	Tillämpningsföreskrifter bör därför fastställas på flerårig basis för en avgiftsfri importkvot på 1 200 ton per år, med början den 1 januari 2005 för kött från nötkreatur med ursprung i Schweiz, torkat och benfritt, med KN-nummer ex 0210 20 90.

(5)

För att kunna omfattas av dessa tullkvoter skall dessa produkter ha sitt ursprung i Schweiz enligt de regler som avses i artikel 4 i avtalet. En exakt definition av de produkter som omfattas av tullkvoten bör fastställas. Av kontrollskäl bör import av varor som faller under denna kvot endast medges om ett äkthetsintyg kan läggas fram som visar att köttet i fråga helt och hållet överensstämmer med definitionen. Det är nödvändigt att utforma en förlaga för dessa intyg och fastställa bestämmelser för hur de skall användas.

(6)

Systemet bör förvaltas med hjälp av importlicenser. Därför bör tillvägagångssättet för ansökan fastställas liksom vilka uppgifter som bör anges på ansökningar och licenser, varvid undantag eventuellt måste göras från vissa bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (6), och från kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (7).

(7)	För att importen av nämnda produkter skall kunna skötas på ett lämpligt sätt bör det föreskrivas att importlicenser endast skall utfärdas efter det att uppgifterna på äkthetsintyget har kunnat bekräftas.

(8)	Förordning (EG) nr 2424/1999 bör upphöra att gälla.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En avgiftsfri importkvot för torkat benfritt nötkött som omfattas av KN-nummer ex 0210 20 90 och har ursprung i Schweiz öppnas under en flerårsperiod, med en årlig volym på 1 200 ton, räknat från och med den 1 januari till och med den 31 december (nedan kallad ”kvoten”).

Denna kvot skall ha ordningsnummer 09.4202.

2.   De regler om ursprung som skall tillämpas på de produkter som avses i punkt 1 skall vara de som föreskrivs i artikel 4 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handeln med jordbruksprodukter.

3.   I denna förordning avses med ”torkat benfritt kött” styckningsdelar av lår från nötkreatur med en ålder på minst 18 månader, utan synligt intramuskulärt fett (3–7 %) och med ett pH-värde på mellan 5,4 och 6,0; saltat, kryddat, pressat, torkat i enbart frisk, torr luft och med utvecklad ädelröta (tillväxt av mikroskopiska svampar). Slutproduktens vikt är mellan 41 % och 53 % av råvarans vikt före saltning.

Artikel 2

1.   Vid import av de kvantiteter som avses i artikel 1.1 skall en importlicens uppvisas vid övergången till fri omsättning.

2.   Originalet av det äkthetsintyg som upprättats enligt bestämmelserna i artikel 3 skall tillsammans med en kopia uppvisas för den behöriga myndigheten samtidigt med ansökan om den första importlicens som är knuten till äkthetsintyget.

Originalet till äkthetsintyget skall bevaras av den myndigheten.

3.   Äkthetsintyg får användas för utfärdande av mer än en importlicens om den sammanlagda kvantiteten inte överstiger den som framgår av intyget. Om mer än en licens utfärdas utifrån ett och samma äkthetsintyg skall den behöriga myndigheten påteckna äkthetsintyget och ange vilken avskrivning det avser.

4.   Den behöriga myndigheten kan inte utfärda importlicensen förrän den har försäkrat sig om att alla de uppgifter som finns på äkthetsintyget motsvarar de upplysningar i frågan som finns i kommissionens veckomeddelanden. Därefter skall licensen utfärdas utan dröjsmål.

I undantagsfall och efter en väl motiverad ansökan får den behöriga myndigheten emellertid utfärda importlicenser på grundval av de relevanta äkthetsintygen innan uppgifterna från kommissionen har kommit in. I så fall skall den säkerhet som ställs för importlicensen vara lika stor som hela tullavgiften enligt gemenskapens tulltaxa. När uppgifterna om intyget har anlänt skall medlemsstaterna ersätta säkerheten med den som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1445/1995.

5.   Avdelning 20 i licensansökningarna och licenserna skall innehålla en av de angivelser som förtecknas i bilaga I.

Artikel 3

1.   De äkthetsintyg som avses i artikel 2 skall utfärdas i ett original och två kopior, på vilka både den tryckta texten och de uppgifter som fylls i skall vara avfattade på ett av gemenskapens officiella språk, enligt förlagan i bilaga II. Intyget får också vara utfärdat och ifyllt på det eller de officiella språken i exportlandet.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om importlicens lämnas in får kräva att intyget översätts.

2.   Intygen skall ha formatet 210 × 297 mm. Papperet skall ha en lägsta vikt på 40 g/m2. Originalet skall vara vitt, den första kopian rosa och den andra kopian gul.

3.   Originalet och kopiorna av intyget får skrivas med maskin eller för hand. I det senare fallet skall de fyllas i med svart bläck och med versaler.

4.   Varje intyg skall vara försett med ett individuellt löpnummer följt av namnet på det land där intyget utfärdas.

Kopiorna skall ha samma löpnummer och samma nationalitetsmärke som originalet.

5.   Den definition av torkat benfritt kött som fastställs i artikel 1.3 skall klart anges på intyget.

6.   Ett intyg är giltigt bara om det är korrekt påtecknat av en av de myndigheter som förtecknas i bilaga III.

Ett vederbörligen bestyrkt intyg skall ange ort och datum för utfärdandet, vara försett med den utfärdande myndighetens stämpel och undertecknat av den eller de personer som är bemyndigade att göra detta.

Artikel 4

1.   De utfärdande myndigheterna får införas i förteckningen i bilaga III endast om de

a)	är godkända som sådana av det exporterande landet i fråga,

b)	åtagit sig att kontrollera de uppgifter som anges i intygen,

c)	har åtagit sig att minst en gång i veckan meddela kommissionen alla uppgifter som krävs för att kontrollera uppgifterna i äkthetsintygen, särskilt varje intygs nummer, exportör, mottagare, bestämmelseland, typ av produkt, nettovikt samt datum då intyget undertecknades.

2.   Kommissionen har rätt att ändra förteckningen i bilaga III om de krav som anges i punkt 1 a i den här artikeln inte längre är uppfyllda eller om den utfärdande myndigheten inte uppfyller sina skyldigheter.

Artikel 5

Äkthetsintyg och importlicenser skall vara giltiga i tre månader från det datum då de utfärdats. Samtliga utfärdade intyg upphör dock att gälla den 31 december varje år.

Artikel 6

Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1291/2000 och (EEG) nr 1445/95 skall tillämpas i den mån de inte strider mot vad som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 7

Myndigheterna i exportländerna skall till kommissionen översända avtryck av de stämplar som deras utfärdande myndigheter använder samt namn och underskrifter för de personer som är behöriga att underteckna äkthetsintygen. Eventuella förändringar av stämplar eller namn skall också meddelas kommissionen snarast möjligt. Kommissionen skall vidarebefordra dessa upplysningar till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Artikel 8

Förordning (EG) nr 2424/1999 skall upphöra att gälla.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

---

(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1899/2004 (EUT L 328, 30.10.2004, s. 67).

(2)  EGT L 114, 30.4.2002, s. 132.

(3)  EGT L 114, 30.4.2002, s. 352.

(4)  EGT L 294, 16.11.1999, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004 (EUT L 217, 17.6.2004, s. 10).

(5)  EUT L 23, 28.1.2004, s. 27.

(6)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 636/2004 (EUT L 100, 6.4.2004, s. 25).

(7)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004.

---

---

---

---