31999L0105

RÅDETS DIREKTIV 1999/105/EG

av den 22 december 1999

om saluföring av skogsodlingsmaterial

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

1. Rådets direktiv 66/404/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av skogsodlingsmaterial(4) och rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 om yttre kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen(5) har ändrats väsentligt åtskilliga gånger. I samband med ytterligare stora förändringar bör direktiven i klarhetens intresse slås ihop och arbetas om.

2. En stor del av gemenskapens yta är täckt av skog, och dessa skogar har en mångsidig roll som bygger på skogens sociala, ekonomiska, miljömässiga, ekologiska och kulturella funktioner. Det behövs särskilda synsätt och åtgärder för de olika slagen av skog med erkännande av den stora variationen i fråga om naturliga, sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar för skogarna i gemenskapen. Både för återbeskogning av dessa skogar och för nyplantering krävs ett hållbart skogsbruk i samband med skogsbruksstrategin för Europeiska unionen, såsom anges i rådets resolution av den 15 december 1998(6).

3. Skogsodlingsmaterial för sådana trädarter och artificiella hybrider som är viktiga för skogsbruket bör vara genetiskt anpassat till de olika lokala förhållandena och vara av hög kvalitet. Att bevara och förbättra skogarnas biologiska mångfald, bland annat trädens genetiska variation, är väsentligt för ett hållbart skogsbruk.

4. Harmoniserade villkor måste i den mån de avser växtskydd överensstämma med rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen(7).

5. Skogsbruksforskningen har visat att om skogar skall vara av högre värde, bland annat i fråga om stabilitet, anpassning, resistens, avkastning och variation, är det nödvändigt att använda odlingsmaterial som är genetiskt och fenotypiskt anpassat till platsen och av hög kvalitet. Frön för skogsbruk bör när så är lämpligt uppfylla vissa yttre kvalitetsnormer.

6. I samband med befästandet av den inre marknaden är det nödvändigt att undanröja alla faktiska eller potentiella handelshinder som kan hämma den fria rörligheten för skogsodlingsmaterial inom gemenskapen. Det ligger i alla medlemsstaters intresse att det införs gemenskapsbestämmelser som innebär att högsta möjliga kvalitetskrav fastställs.

7. Gemenskapsbestämmelserna bör avse frönas och plantornas fenotypiska och genetiska egenskaper samt skogsodlingsmaterialets yttre kvalitet.

8. Dessa bestämmelser bör gälla vid saluföring både i de övriga medlemsstaterna och på hemmamarknaderna.

9. Bestämmelserna bör ta hänsyn till olika praktiska behov och de bör gälla endast de arter och artificiella hybrider som är viktiga för skogsbruket i hela eller delar av gemenskapen.

10. Skogsodlingsmaterial av kategorin "känd härkomst", som inte var godkänt för saluföring enligt direktiv 66/404/EEG, används av hävd i vissa medlemsstater, där det passar klimatet och är nödvändigt för skogsbruket, och därför är det lämpligt att godkänna sådant material för saluföring i de medlemsstater som så önskar. Det är dock olämpligt att föreskriva att sådant material skall saluföras till slutanvändare i alla medlemsstater.

11. Vissa regioner i gemenskapen, till exempel i Alperna, Medelhavsområdet och Norden, har särskilda klimatförhållanden eller känsliga lokala förhållanden som motiverar att det ställs särskilda krav på den yttre kvaliteten hos skogsodlingsmaterial för vissa arter.

12. Enligt den allmänna förklaringen vid den tredje ministerkonferensen om skydd av skogar i Europa i Lissabon bör man vid återbeskogning och beskogning föredra ursprung av inhemska arter och lokal härkomst som är väl anpassade till de lokala förhållandena.

13. Odlingsmaterial som är avsett för export eller återexport till tredje land bör inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.

14. Godkännande av frökällor och följaktligen bestämmande av härkomstområden är grundläggande faktorer vid urval av odlingsmaterial i gemenskapen. Medlemsstaterna bör tillämpa enhetliga regler för införande av högsta möjliga kvalitetskrav vid godkännande av frökällor. Endast odlingsmaterial som kommer från sådana frökällor bör släppas ut på marknaden.

15. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial bör inte släppas ut på marknaden om det inte är säkert för människors hälsa och för miljön.

16. En miljöriskbedömning bör genomföras på skogsodlingsmaterial som består av genetiskt modifierade organismer. Kommissionen bör lämna rådet ett förslag till förordning som säkerställer att förfarandena för denna miljöriskbedömning och andra relevanta åtgärder, inbegripet förfarandet för godkännande, motsvarar bestämmelserna i rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön(8). Fram till dess att en sådan förordning träder i kraft bör bestämmelserna i direktiv 90/220/EEG tillämpas.

17. Odlingsmaterial som uppfyller kraven i detta direktiv bör inte underkastas några andra restriktioner vid saluföring än de som anges i detta direktiv.

18. Medlemsstaterna bör dock tillåtas meddela bestämmelser om att endast sådana växtdelar och plantpartier som uppfyller de fastställda normerna får släppas ut på marknaden inom deras territorier.

19. Medlemsstaterna bör tillåtas att fastställa ytterligare eller strängare krav för godkännande av frökällor som producerats på deras eget territorium.

20. Medlemsstaterna bör upprätta förteckningar över härkomstområden med uppgifter om frökällornas ursprung, om detta är känt. Medlemsstaterna bör också utarbeta kartor som visar avgränsningen av härkomstområdena.

21. Medlemsstaterna bör upprätta nationella register över de frökällor som godkänts på deras territorier. Varje medlemsstat bör också upprätta en sammanfattning av det nationella registret i form av en nationell förteckning.

22. På grundval av sådana nationella förteckningar bör kommissionen se till att en gemenskapsförteckning offentliggörs.

23. Efter skörden skall officiella organ utfärda ett stambrev för allt odlingsmaterial som kommer från godkända frökällor.

24. Det är nödvändigt att säkerställa att odlingsmaterial som är avsett för saluföring eller som släpps ut på marknaden dels har den fenotypiska eller genetiska kvalitet som krävs, dels kan identifieras på ett korrekt sätt från insamling till leverans till slutanvändaren.

25. Särskilda kvalitetsnormer på gemenskapsnivå bör fastställas för skottsticklingar och när så är lämpligt för sättstänger från poppel.

26. Frö bör endast få saluföras om det uppfyller vissa kvalitetsnormer och förvaras i förslutna förpackningar.

27. För att säkerställa att kraven beträffande fenotypisk eller genetisk kvalitet, korrekt identifiering och yttre kvalitetsnormer är uppfyllda då odlingsmaterialet saluförs skall medlemsstaterna införa lämpliga kontrollförfaranden.

28. Odlingsmaterial som uppfyller dessa krav bör endast underkastas sådana restriktioner vid saluföring som följer av gemenskapens bestämmelser. Det bör under vissa förutsättningar vara tillåtet för medlemsstaterna att förbjuda saluföring till slutanvändaren av skogsodlingsmaterial som är olämpligt att använda på deras territorium.

29. Under perioder då det tillfälligt är svårt att få tag på vissa arter av odlingsmaterial som uppfyller principerna i detta direktiv, bör odlingsmaterial som uppfyller mindre stränga krav tillfälligt godkännas på vissa villkor.

30. Skogsodlingsmaterial från tredje land bör inte saluföras i gemenskapen om det inte uppfyller samma säkerhet som skogsodlingsmaterial från gemenskapen, i fråga om godkännande av dess frökällor och åtgärder för produktion av materialet. Ett stambrev eller ett officiellt intyg utfärdat av ursprungslandet samt dokumentation med detaljer om alla partier som skall exporteras bör åtfölja importerat skogsodlingsmaterial när det släpps ut på marknaden i gemenskapen.

31. En medlemsstat bör på vissa villkor helt eller delvis kunna undantas från bestämmelserna i detta direktiv när det gäller vissa trädarter.

32. Tillfälliga experiment bör utföras i syfte att finna bättre alternativ till vissa bestämmelser i detta direktiv.

33. Det bör införas kontrollåtgärder på gemenskapsnivå för att säkerställa att de krav och villkor som fastställs i det här direktivet tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater.

34. Det bör införas ett snabbt förfarande för att göra det lättare att genomföra sådana ändringar av bilagorna som huvudsakligen är av teknisk natur.

35. De åtgärder som behövs för genomförandet av denna rättsakt bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(9).

36. I 1994 års anslutningsfördrag beviljades Republiken Finland och Konungariket Sverige en övergångsperiod till och med den 31 december 1999 för tillämpningen av direktiv 66/404/EEG, och Republiken Finland också för tillämpningen av direktiv 71/161/EEG. Denna övergångsperiod bör förlängas för att göra det möjligt för dessa länder att bibehålla sitt nationella system senast fram till och med dagen för genomförandet av det här direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv skall tillämpas på produktion för saluföring och på saluföring av skogsodlingsmaterial inom gemenskapen.

Artikel 2

I detta direktiv används följande beteckningar och/eller klassificeringar med de betydelser som här anges:

a) Skogsodlingsmaterial:

Odlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider av dessa som är viktiga för skogsbruket i hela gemenskapen eller en del av denna, särskilt de som anges i bilaga I.

b) Med odlingsmaterial avses något av följande:

i) Fröenhet:

Kottar, fruktställningar, frukter och frön som är avsedda för produktion av plantpartier.

ii) Växtdelar:

Skottsticklingar, bladsticklingar och rotsticklingar, vävnadsdelar och embryon för mikroförökning, knoppar, avläggare, rötter, ympris, sättstänger och alla växtdelar som är avsedda för produktion av plantpartier.

iii) Plantparti:

Plantor uppdragna från fröenheter, från växtdelar eller från plantor som uppkommit genom naturlig föryngring.

c) Med frökälla avses något av följande:

i) Frötäktsområde:

Träd inom ett område varifrån frö samlas in.

ii) Frötäktsbestånd:

En avgränsad trädpopulation av tillräckligt homogen sammansättning.

iii) Fröplantage:

En plantering som består av utvalda kloner eller familjer som är isolerad eller sköts på ett sådant sätt att pollinering från yttre källor förhindras eller minskas och så att fröproduktionen blir stor och regelbunden och fröna lätta att skörda.

iv) Föräldraträd till en familj:

Träd som används för att producera avkomma genom kontrollerad eller fri pollinering av honblommorna hos en känd trädindivid med hjälp av pollen från en annan individ (helsyskon) eller från flera kända eller okända individer (halvsyskon).

v) Klon:

Ett antal individer (rameter) som producerats från en och samma ursprungsindivid (ortet) genom vegetativ förökning, t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning.

vi) Klonblandning:

En blandning av identifierade kloner i bestämda proportioner.

d) Med autokton och ortsegen avses något av följande:

i) Autoktont frötäktsbestånd eller frötäktsområde:

Ett autoktont frötäktsbestånd eller frötäktsområde är ett sådant område som i regel har föryngrats kontinuerligt genom naturlig föryngring. Frötäktsbeståndet eller frötäktsområdet får föryngras på konstjord väg från odlingsmaterial som samlats in i samma frötäktsbestånd eller frötäktsområde eller från intilliggande autoktona frötäktsbestånd eller frötäktsområden.

ii) Ortseget frötäktsbestånd eller frötäktsområde:

Ett ortseget frötäktsbestånd eller frötäktsområde är ett autoktont frötäktsbestånd eller frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd eller frötäktsområde som producerats på konstjord väg från frö som kommer från samma härkomstområde.

e) Ursprung:

För autoktona frötäktsbestånd eller frötäktsområden är ursprunget den plats där träden växer. För icke autoktona frötäktsbestånd eller frötäktsområden är ursprunget den plats från vilken fröna eller plantorna ursprungligen infördes. Ursprunget till ett frötäktsbestånd eller frötäktsområde kan vara okänt.

f) Härkomst:

Den plats där ett trädbestånd växer.

g) Härkomstområde:

För arter eller underarter är härkomstområdet ett område eller ett antal områden, i förekommande fall avgränsade med beaktande av de rådande höjdskillnaderna, som uppvisar tillräckligt likartade ekologiska förhållanden och som innehåller frötäktsbestånd eller frötäktsområden med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper.

h) Produktion:

Produktion innefattar alla stadier i framställningen av fröenheter, omvandlingen av fröenheter till frön och uppdragningen av plantpartier från frön eller växtdelar.

i) Saluföring:

Uppvisande i försäljningssyfte, utbjudande till försäljning, försäljning eller leverans till en annan person inbegripet leveranser enligt ett tjänsteavtal.

j) Leverantör:

Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver saluföring eller import av skogsodlingsmaterial.

k) Officiellt organ:

i) En myndighet som upprättats eller utsetts av en medlemsstat och som står under den nationella regeringens övervakning och ansvarar för frågor som rör kontroll av saluföring och/eller kvalitet i fråga om skogsodlingsmaterial.

ii) Statlig myndighet som upprättats

- på nationell nivå, eller

- på regional nivå och som står under nationella myndigheters övervakning, inom de gränser som fastställs av författningen i den berörda medlemsstaten.

De organ som avses ovan får, i enlighet med den nationella lagstiftningen, hänskjuta de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv till en juridisk person med allmänrättsligt eller civilrättsligt ansvar och som enligt officiellt godkänd förordning för personen i fråga endast befattar sig med specifika offentliga uppgifter och som skall utföra uppgifterna efter bemyndigande från organen eller under dessas övervakning, under förutsättning att personen och dess medlemmar inte drar någon egen fördel av resultatet av de åtgärder den vidtar.

I enlighet med det förfarande som anges i artikel 26.2 får dessutom varje annan juridisk person som upprättas till förmån för det organ som avses i punkt i och som agerar enligt organets bemyndigande och under dess övervakning godkännas, under förutsättning att sådan person inte drar någon egen fördel av resultatet av de åtgärder den vidtar.

Medlemsstaterna skall anmäla sina ansvariga officiella organ till kommissionen. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till övriga medlemsstater.

l) Skogsodlingsmaterial delas in i följande kategorier:

i) "Känd härkomst":

Odlingsmaterial som kommer från en frökälla som antingen kan vara ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde och som uppfyller kraven i bilaga II.

ii) Beståndsutvalt:

Odlingsmaterial som kommer från en frökälla som skall vara ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde, och som valts ut efter fenotypiska kriterier på populationsnivå och som uppfyller kraven i bilaga III.

iii) Individutvalt:

Odlingsmaterial som kommer från frökällor som skall vara fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar, vars komponenter valts ut efter fenotypiska kriterier på individnivå, och som uppfyller kraven i bilaga IV. Testning behöver inte nödvändigtvis ha utförts eller avslutats.

iv) Testat:

Odlingsmaterial från frökällor som skall bestå av frötäktsbestånd, fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar. Odlingsmaterialets överlägsna egenskaper måste ha påvisats genom jämförande tester eller en bedömning som grundar sig på en genetisk utvärdering av frökällans olika beståndsdelar. Materialet skall uppfylla kraven i bilaga V.

Artikel 3

1. Förteckningen över arter och artificiella hybrider i bilaga I får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 26.3.

2. I den mån vissa arter eller artificiella hybrider inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv får medlemsstaterna själva anta sådana bestämmelser eller mindre stränga bestämmelser med avseende på deras eget territorium.

3. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte tillämpas på skogsodlingsmaterial i form av plantpartier eller växtdelar som bevisats vara ämnade huvudsakligen för andra ändamål än skogsbruk.

I sådana fall skall materialet vara försett med en etikett eller åtföljas av annat dokument som krävs enligt andra gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som gäller för sådant material för det avsedda ändamålet. Om sådana bestämmelser saknas och en leverantör handlar med såväl material som är avsett för skogsbruk och material som visats vara avsett för andra ändamål än skogsbruk skall det senare materialet vara försett med en etikett eller åtföljas av annat dokument med följande text: "Ej avsett för skogsbruk".

4. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte tillämpas på skogsodlingsmaterial som bevisligen är avsett för export eller återexport till tredje land.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att endast godkända frökällor skall användas för produktion av skogsodlingsmaterial för saluföring.

2. En frökälla får endast godkännas

a) av de officiella organen om den uppfyller kraven i bilagorna II, III, IV eller V till detta direktiv,

b) genom hänvisning till en enhet som betecknas "godkänd enhet". Varje godkänd enhet skall vara identifierad med hjälp av en särskild registerbeteckning.

3. Medlemsstaterna skall föreskriva att

a) godkännandet skall återkallas om kraven i detta direktiv inte längre är uppfyllda,

b) efter det att ett godkännande erhållits skall den frökälla som är avsedd för produktion av beståndsutvalt, individutvalt eller testat odlingsmaterial genomgå nya inspektioner med jämna mellanrum.

4. För att bevara växtgenetiska resurser som används inom skogsbruket enligt särskilda villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 26.3 för att ta hänsyn till utvecklingen i samband med in situ-bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser genom odling och saluföring av skogsodlingsursprungsmaterial som är naturligt anpassat till lokala och regionala förutsättningar och som hotas av utrotning får medlemsstaterna avvika från kraven i punkt 2 och bilagorna II, III, IV och V i den mån som särskilda villkor fastställs i enlighet med förfarandet i artikel 26.3.

5. En medlemsstat får, under högst tio år på hela eller delar av det egna territoriet, godkänna frökällor för produktion av testat odlingsmaterial om de preliminära resultaten av en genetisk undersökning eller av jämförande tester enligt bilaga V ger vid handen att frökällorna, när testerna avslutats, kommer att uppfylla kraven för godkännande enligt det här direktivet.

Artikel 5

1. Om den frökälla som avses i artikel 4.1 består av en genetiskt modifierad organism i den mening som avses i artikel 2.1 och 2.2 i direktiv 90/220/EEG, skall denna frökälla accepteras bara om den är säker för människors hälsa och för miljön.

2. För genetiskt modifierade frökällor som avses i punkt 1

a) skall en miljöriskbedömning motsvarande den som föreskrivs i direktiv 90/220/EEG utföras,

b) skall förfaranden som säkerställer att miljöriskbedömningen och andra relevanta åtgärder motsvarar vad som föreskrivs i direktiv 90/220/EEG på ett förslag från kommissionen införas i en Europaparlaments- och rådsförordning som baserar sig på den lämpliga rättsliga grunden i fördraget. Till dess att denna förordning träder i kraft skall bara sådana genetiskt modifierade frökällor som godkänts i enlighet med direktiv 90/220/EEG accepteras för införande i det nationella register som avses i artikel 10 i det här direktivet,

c) skall artiklarna 11-18 i direktiv 90/220/EEG inte längre tillämpas på genetiskt modifierade frökällor som godkänts i enlighet med den förordning som avses i b,

d) skall närmare tekniska och vetenskapliga bestämmelser rörande genomförandet av miljöriskbedömningen antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall meddela bestämmelser om skogsodlingsmaterial som härstammar från godkända frökällor på det sätt som anges i a-d.

a) Material av de arter som anges i bilaga I får inte saluföras om det inte tillhör någon av kategorierna "känd härkomst", "beståndsutvalt", "individutvalt" eller "testat" samt uppfyller kraven i bilagorna II, III, IV respektive V.

b) Material av de artificiella hybrider som anges i bilaga I får inte saluföras om det inte tillhör någon av kategorierna "beståndsutvalt", "individutvalt" eller "testat" samt uppfyller kraven i bilagorna III, IV respektive V.

c) Material av de arter och artificiella hybrider som anges i bilaga I och som har framställts genom vegetativ förökning får inte saluföras om det inte tillhör någon av kategorierna "beståndsutvalt", "individutvalt" eller "testat" samt uppfyller kraven i bilagorna III, IV respektive V. Odlingsmaterial av kategorin "beståndsutvalt" får bara saluföras om det har massförökats från frön.

d) Material av de arter och artificiella hybrider som anges i bilaga I och som helt eller delvis består av genetiskt modifierade organismer får inte saluföras om det inte tillhör kategorin "testat" och uppfyller kraven i bilaga V.

2. De kategorier som får användas vid saluföring av odlingsmaterial från olika typer av frökällor anges i tabellen i bilaga VI.

3. Skogsodlingsmaterial från de arter och artificiella hybrider som anges i bilaga I får inte saluföras om de inte uppfyller de relevanta kraven i bilaga VII.

Växtdelar och plantpartier får inte saluföras om de inte uppfyller kraven i allmänt gällande internationella standarder, när dessa standarder godkänts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

4. Medlemsstaterna skall föreskriva att leverantörer av skogsodlingsmaterial skall vara officiellt registrerade. Det ansvariga officiella organet kan anse att leverantörer som redan är registrerade enligt direktiv 77/93/EEG är registrerade enligt det här direktivet. Sådana leverantörer skall dock uppfylla kraven i det här direktivet.

5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 får medlemsstaterna tillåta leverantörer på sitt eget territorium att släppa ut lämpliga kvantiteter av följande produkter på marknaden:

a) Skogsodlingsmaterial för tester, vetenskapliga ändamål, urvalsarbete eller genetiskt bevarande.

b) Fröenheter som uppenbart inte är avsedda för skogsbruksändamål.

6. De villkor enligt vilka medlemsstaterna får bevilja de tillstånd som avses i punkt 5 får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna tillåta saluföring av odlingsmaterial från frökällor som inte uppfyller alla de krav som gäller för den aktuella kategorin i punkt 1, på villkor som skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

8. Särskilda bestämmelser får fastställas i enlighet med förfarandet som avses i artikel 26.3 för att ta hänsyn till de förhållanden under vilka skogsodlingsmaterial som lämpar sig för ekologisk produktion får saluföras.

Artikel 7

Medlemsstaterna får i fråga om de villkor som anges i bilagorna II-V och VII införa ytterligare eller strängare krav för godkännande av frökällor och för produktion av odlingsmaterial på deras eget territorium.

Artikel 8

Medlemsstaterna får på sitt eget territorium begränsa godkännandet av frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial av kategorin "känd härkomst".

Artikel 9

1. När det gäller frökällor som är avsedda för produktion av odlingsmaterial i kategorierna "känd härkomst" eller "beståndsutvalt" skall medlemsstaterna avgränsa härkomstområden för arterna i fråga.

2. Medlemsstaterna skall utarbeta och offentliggöra kartor som visar hur härkomstområdena är avgränsade. Kartorna skall sändas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Artikel 10

1. Varje medlemsstat skall upprätta ett nationellt register över de frökällor av olika arter som godkänts på dess territorium. Det nationella registret skall innehålla fullständiga uppgifter om varje godkänd enhet tillsammans med enhetens särskilda registerbeteckning.

2. Varje medlemsstat skall göra en sammanfattning av det nationella registrets innehåll i form av en nationell förteckning som på begäran skall vara tillgänglig för kommissionen och övriga medlemsstater. Den nationella förteckningen skall ha en enhetlig utformning för varje godkänd enhet. För kategorierna "känd härkomst" och "beståndsutvalt" tillåts en sammanfattning av frökällor som grundar sig på härkomstområden. Följande uppgifter skall anges:

a) Botaniskt namn.

b) Kategori.

c) Ändamål.

d) Typ av frökälla.

e) Registerhänvisning eller, vid behov, en sammanfattning av denna eller identitetsbeteckningen för härkomstområdet.

f) Geografisk belägenhet: en kortform i förekommande fall samt någon av följande uppgifter:

i) För kategorin "känd härkomst": härkomstområde och latitud- och longitudintervall.

ii) För kategorin "beståndsutvalt": härkomstområde och geografiskt läge i form av uppgifter om latitud och longitud alternativt latitud- och longitudintervall.

iii) För kategorin "individutvalt": frökällans exakta geografiska läge(n).

iv) För kategorin "testat": frökällans exakta geografiska läge(n).

g) Altitud eller altitudintervall.

h) Areal: storleken på frötäktsområdet/-ena, frötäktsbeståndet/-en eller fröplantagen/-erna.

i) Ursprung: Det skall anges om frökällan är autokton/ortsegen, icke autokton/icke ortsegen eller om ursprunget är okänt. För icke autoktona/icke ortsegna frökällor skall ursprunget anges, om det är känt.

j) För kategorin "testat", huruvida materialet är genetiskt modifierat.

3. De nationella förteckningarnas utformning får bestämmas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Artikel 11

1. Kommissionen får, på grundval av den nationella förteckning som varje medlemsstat upprättat, offentliggöra en förteckning med titeln "Gemenskapsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial".

2. Gemenskapsförteckningen skall återge de uppgifter som anges i de nationella förteckningar som avses i artikel 10.2 samt ange användningsområden och samtliga tillstånd eller restriktioner i enlighet med artiklarna 8, 17 eller 20.

Artikel 12

1. Efter skörd skall de officiella organen utfärda ett stambrev som skall visa den särskilda registerbeteckningen för allt odlingsmaterial som härstammar från godkända frökällor och som skall innehålla den information av betydelse som anges i bilaga VIII.

2. Om en medlemsstat meddelar bestämmelser om efterföljande vegetativ förökning i enlighet med artikel 13.2 skall ett nytt stambrev utfärdas.

3. Om odlingsmaterial blandas i enlighet med artikel 13.3 a, b, c eller e, skall medlemsstaterna se till att registerbeteckningarna för de olika komponenterna i blandningen kan identifieras, och ett nytt stambrev eller annat dokument som identifierar blandningen skall utfärdas.

Artikel 13

1. Odlingsmaterial skall i alla produktionsled hållas åtskilda genom angivande av godkänd enhet. Varje parti med odlingsmaterial skall kunna identifieras med hjälp av

a) stambrevets kod och nummer,

b) botaniskt namn,

c) kategori,

d) ändamål,

e) typ av frökälla,

f) registerhänvisning eller identitetsbeteckning för härkomstområdet,

g) härkomstområde för odlingsmaterial tillhörande kategorierna "känd härkomst" och "beståndsutvalt" samt, vid behov, för annat odlingsmaterial,

h) i förekommande fall, en angivelse av om materialet till sitt ursprung är autoktont eller ortseget, icke autoktont eller icke ortseget, eller om ursprunget är okänt,

i) mognadsåret för fröenheter,

j) ålder och typ för plantpartier från fröplantor eller sticklingar, vare sig det är rotbeskurna eller omskolade plantor eller plantor i behållare,

k) om odlingsmaterialet är genetiskt modifierat.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 och i artikel 6.1 c får medlemsstaterna meddela bestämmelser om efterföljande vegetativ förökning av enskilda godkända enheter i kategorierna "beståndsutvalt", "individutvalt" och "testat". I sådana fall skall materialet förvaras separat och vara identifierat som sådant.

3. Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 1 får medlemsstaterna

a) inom ett och samma härkomstområde tillåta blandning av odlingsmaterial som kommer från två eller flera godkända enheter som tillhör kategorierna "känd härkomst" eller "beståndsutvalt",

b) vid blandning inom ett och samma härkomstområde av odlingsmaterial från frötäktsområden och frötäktsbestånd i kategorin "känd härkomst", föreskriva att det nya sammanslagna partiet skall certifieras som "odlingsmaterial från ett frötäktsområde",

c) då odlingsmaterial som kommer från en icke autokton eller icke ortsegen frökälla blandas med odlingsmaterial från frökällor av okänt ursprung, föreskriva att det nya sammanslagna partiet skall certifieras som "av okänt ursprung",

d) om blandning äger rum i enlighet med a, b eller c, föreskriva att den registerhänvisning som avses i punkt 1 f får ersättas med identitetsbeteckningen för härkomstområdet,

e) tillåta blandning av odlingsmaterial som kommer från en enda godkänd enhet men som har olika mognadsår,

f) om blandning äger rum i enlighet med e, föreskriva att de faktiska mognadsåren och proportionen av material från olika år skall registreras.

Artikel 14

1. Odlingsmaterial får saluföras endast i partier som uppfyller kraven i artikel 13 och som åtföljs av en etikett eller annat dokument från leverantören ("leverantörens etikett eller dokument") som utöver den information som krävs enligt artikel 13 skall innehålla följande information:

a) Numret/-ren på det eller de stambrev som utfärdats enligt artikel 12 eller en hänvisning till det andra tillgängliga dokumentet enligt artikel 12.3.

b) Leverantörens namn.

c) Den levererade mängden.

d) I fråga om odlingsmaterial av kategorin "testat" vars frökälla har godkänts enligt artikel 4.5, orden "godkänt tills vidare".

e) En uppgift om huruvida materialet har förökats på vegetativ väg.

2. I fråga om frö skall den etikett eller det dokument som avses i punkt 1 också innehålla följande information, som om möjligt skall ha bedömts genom användning av internationellt erkända metoder:

a) Renhet: andelen rent frö, annat frö och dött material, angivet i massprocent, i den produkt som saluförs som ett fröparti.

b) Grobarhetsprocenten hos rent frö eller, om grobarheten inte kan bedömas eller endast med svårighet kan bedömas, andelen livsdugliga frön i procent, uppskattad med hjälp av en angiven metod.

c) 1000-kornvikt.

d) Antalet grobara frön per kilogram av den produkt som saluförs som "frö" eller, om antalet grobara frön inte kan eller endast med svårighet kan bedömas, antalet livsdugliga frön per kilogram.

3. För att göra frön av den aktuella säsongens skörd snabbt tillgängliga, trots att grobarhetsundersökning enligt punkt 2 b inte har genomförts, får medlemsstaterna tillåta saluföring så långt som till en första köpare. Att de villkor som anges i punkt 2 b och d uppfylls skall intygas av leverantören så snart som möjligt.

4. När det gäller små kvantiteter av frön skall kraven enligt punkt 2 b och d ovan inte tillämpas. Kvantiteterna och villkoren får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

5. I fråga om Populus spp. får växtdelar endast saluföras om EG:s klassificeringsnummer enligt punkt 2 b i del C i bilaga VII är angivet på leverantörens etikett eller i leverantörens dokument.

6. Om de etiketter eller dokument som används för någon kategori skogsodlingsmaterial är i färg, skall leverantörens etikett eller dokument ha gul färg när det gäller odlingsmaterial i kategorin "känd härkomst", grön för "beståndsutvalt" odlingsmaterial, rosa för "individutvalt odlingsmaterial" och blå för "testat" odlingsmaterial.

7. I fråga om skogsodlingsmaterial som kommer från en frökälla som består av en genetiskt modifierad organism skall detta klart framgå av officiella eller andra etiketter eller dokument för varupartiet.

Artikel 15

Fröenheter skall endast saluföras i förslutna förpackningar. Förslutningen skall vara utformad så att den inte går att tillsluta på nytt då förpackningen väl öppnats.

Artikel 16

1. Medlemsstaterna skall, genom ett officiellt kontrollsystem som de själva upprättat eller godkänt, se till att odlingsmaterial från enskilda godkända enheter eller partier förblir möjliga att identifiera genom hela processen från insamling till leverans till slutanvändaren. Officiella inspektioner av registrerade leverantörer skall genomföras regelbundet.

2. Medlemsstaterna skall se till att deras respektive officiella organ samarbetar administrativt för att skaffa den information som behövs för att ordningen enligt detta direktiv skall fungera effektivt, särskilt då skogsodlingsmaterial flyttas från en medlemsstat till en annan.

3. Leverantörerna skall tillhandahålla de officiella organen dokumentation med detaljer om alla lagerhållna och saluförda partier.

4. Närmare bestämmelser för tillämpningen av punkt 2 skall fastställas senast den 30 juni 2002 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

5. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder för att säkerställa att detta direktiv efterlevs genom lämpliga åtgärder för officiell kontroll av skogsodlingsmaterial vid produktion för saluföring och vid saluföring.

6. Experter från kommissionen får göra kontroller på plats, i samarbete med medlemsstaternas officiella organ, i den mån detta behövs för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv. De får särskilt kontrollera om skogsodlingsmaterial följer kraven i detta direktiv. En medlemsstat som omfattas av en kontroll på sitt territorium skall ge experterna all hjälp som de behöver för att utföra sina uppgifter. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om resultaten av sådana undersökningar.

Artikel 17

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att odlingsmaterial som släpps ut på marknaden i enlighet med bestämmelserna i det här direktivet inte underkastas några andra restriktioner vid saluföring i fråga om dess egenskaper, krav beträffande undersökning och inspektion, märkning eller förslutning än de som fastställs i det här direktivet.

2. Efter ansökan kan en medlemsstat tillåtas, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3 att förbjuda saluföring till slutanvändare för sådd eller plantering på hela eller delar av sitt territorium av specificerat odlingsmaterial.

En sådan tillåtelse skall ges endast om det finns anledning att tro

a) att användningen av odlingsmaterialet i fråga, på grund av dess fenotypiska eller genetiska egenskaper, skulle ha en negativ effekt på skogsbruket, miljön, de genetiska resurserna eller den biologiska mångfalden i hela eller i delar av den medlemsstaten, på grundval av

- uppgifter om materialets härkomstområde eller ursprung, eller

- resultat från försök eller vetenskaplig forskning i lämpliga områden i eller utanför gemenskapen,

b) på grundval av kända resultat från försök, vetenskaplig forskning eller resultat från skogsbrukspraxis gällande plantpartiets överlevnad och utveckling i förhållande till morfologiska och fysiologiska egenskaper, att användningen av odlingsmaterialet i fråga på grund av dess egenskaper skulle ha en negativ effekt på skogsbruket, miljön, de genetiska resurserna eller den biologiska mångfalden i hela eller i delar av den medlemsstaten.

3. Närmare bestämmelser för tillämpningen av punkt 2 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får medlemsstater som har genomfört artikel 8 i fråga om skogsodlingsmaterial som tillhör kategorin "känd härkomst" förbjuda saluföring till slutanvändaren av sådant material.

Artikel 18

1. För att undanröja tillfälliga svårigheter som kan uppstå i en eller flera medlemsstater och som inte kan lösas inom gemenskapen i fråga om försörjningen till slutanvändarna med skogsodlingsmaterial som uppfyller kraven i detta direktiv, skall kommissionen på begäran av minst en berörd medlemsstat och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 tillåta en eller flera medlemsstater att under en tid som skall fastställas av kommissionen godkänna att skogsodlingsmaterial av en eller flera arter som uppfyller mindre stränga krav får saluföras.

Om en sådan åtgärd vidtas skall det på de etiketter eller i de dokument från leverantören som krävs enligt artikel 14.1 anges att materialet i fråga uppfyller mindre stränga krav.

2. Närmare bestämmelser för tillämpningen av punkt 1 får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Artikel 19

1. Rådet skall på förslag av kommissionen med kvalificerad majoritet bestämma huruvida skogsodlingsmaterial som producerats i tredje land ger samma garantier för godkännande av frökällor och för de åtgärder som vidtagits för dess produktion för saluföring som skogsodlingsmaterial som producerats inom gemenskapen och som följer bestämmelserna i detta direktiv.

2. Utöver vad som anges i punkt 1 skall rådet också bestämma vilka arter, typer av frökällor och kategorier av skogsodlingsmaterial tillsammans med materialets härkomstområde som kan tillåtas vid saluföring i gemenskapen i enlighet med punkt 1.

3. I avvaktan på att rådet har fattat ett beslut enligt punkt 1 kan medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3 tillåtas att fatta sådana beslut. En sådan tillåtelse skall syfta till att säkerställa att det material som skall importeras ger samma garantier i alla avseenden som skogsodlingsmaterial som producerats i gemenskapen i enlighet med detta direktiv. I synnerhet skall sådant importerat material åtföljas av ett stambrev eller ett officiellt intyg som utfärdats av ursprungslandet samt dokumentation med detaljer om alla partier som skall exporteras, att tillhandahållas av leverantören i tredje land.

Artikel 20

Efter ansökan från en medlemsstat får kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3 helt eller delvis undanta en medlemsstat från bestämmelserna i detta direktiv i fråga om vissa trädarter som inte har någon betydelse för skogsbruket i den medlemsstaten, såvida detta inte strider mot bestämmelserna i artikel 17.1.

Artikel 21

I syfte att finna bättre alternativ till vissa bestämmelser i detta direktiv får det fattas beslut om tillfälliga experiment på gemenskapsnivå på närmare angivna villkor, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.3.

Ett experiment får pågå i högst sju år.

Då sådana experiment utförs får medlemsstaterna undantas från vissa skyldigheter som anges i detta direktiv. Omfattningen av ett sådant undantag skall anges med en hänvisning till de berörda bestämmelserna.

Artikel 22

Skogsodlingsmaterial skall i tillämpliga fall uppfylla de relevanta växtskyddskrav som anges i direktiv 77/93/EEG.

Artikel 23

Alla ändringar av bilagorna till detta direktiv som behöver göras till följd av vetenskapliga och tekniska framsteg skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 26.3.

Artikel 24

De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv och som rör de frågor som nämns nedan skall antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 26.2.

- Artiklarna 2, 10, 14, 16, 18, 27.

Artikel 25

De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv och som rör de frågor som nämns nedan skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 26.3.

- Artiklarna 3, 4, 5, 6, 17, 19, 21 och 23.

Artikel 26

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för utsäde (härefter kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 27

1. Medlemsstaterna får, under en övergångsperiod på högst tio år från och med den 1 januari 2003, i syfte att godkänna frökällor för produktion av sådant testat odlingsmaterial som inte tidigare omfattades av direktiv 66/404/EEG, använda resultaten från sådana jämförande tester som inte uppfyller de krav som anges i bilaga V.

Sådana tester skall ha påbörjats före den 1 januari 2003 och skall ha visat att det odlingsmaterial som kommer från frökällan är överlägset.

2. Medlemsstaterna får, under en övergångsperiod på högst tio år från och med den 1 januari 2003, i syfte att godkänna frökällor för produktion av testat odlingsmaterial av alla arter och artificiella hybrider som omfattas av detta direktiv, använda resultaten från genetiska tester som inte uppfyller de krav som anges i bilaga V.

Sådana tester skall ha påbörjats före den 1 januari 2003 och skall ha visat att det odlingsmaterial som kommer från frökällan är överlägset.

3. I fråga om nya arter och artificiella hybrider som kan komma att föras in i bilaga I vid en senare tidpunkt skall den övergångsperiod som avses i punkterna 1 och 2 fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

4. Medlemsstaterna kan få tillstånd att, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2, använda resultaten av jämförande tester och genetiska tester efter utgången av övergångsperioden.

Artikel 28

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 2003. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall tillåtas att till dess att lagren är tömda saluföra skogsodlingsmaterial som lagrats före den 1 januari 2003.

Artikel 29

Direktiven 66/404/EEG och 71/161/EEG skall upphävas den 1 januari 2003.

Direktiv 66/404/EEG skall inte tillämpas på Republiken Finland och Konungariket Sverige, och direktiv 71/161/EEG skall inte tillämpas på Republiken Finland.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses vara hänvisningar till det här direktivet och skall tolkas i enlighet med korrelationstabellen i bilaga IX.

Artikel 30

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 31

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1999.

På rådets vägnar

K. HEMILÄ

Ordförande

(1) EGT C 199, 14.7.1999, s. 1.

(2) Yttrandet avgett den 1 december 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT C 329, 17.11.1999, s. 15.

(4) EGT 125, 11.7.1966, s. 2326/66. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(5) EGT L 87, 17.4.1971, s. 14. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(6) EGT C 56, 26.2.1999, s. 1.

(7) EGT L 26, 31.1.1977, s. 20. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/53/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 29).

(8) EGT L 117, 8.5.1990, s. 15. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/35/EG (EGT L 169, 27.6.1997, s. 72).

(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER TRÄDARTER OCH ARTIFICIELLA HYBRIDER

Abies alba Mill.

Abies cephalonica Loud.

Abies grandis Lindl.

Abies pinsapo Boiss.

Acer platanoides L.

Acer pseudoplatanus L.

Alnus glutinosa Gaertn.

Alnus incana Moench.

Betula pendula Roth

Betula pubescens Ehrh.

Carpinus betulus L.

Castanea sativa Mill.

Cedrus atlantica Carr.

Cedrus libani A. Richard

Fagus sylvatica L.

Fraxinus angustifolia Vahl.

Fraxinus excelsior L.

Larix decidua Mill.

Larix x eurolepis Henry

Larix kaempferi Carr.

Larix sibirica Ledeb.

Picea abies Karst.

Picea sitchensis Carr.

Pinus brutia Ten.

Pinus canariensis C. Smith.

Pinus cembra L.

Pinus contorta Loud.

Pinus halepensis Mill.

Pinus leucodermis Antoine

Pinus nigra Arnold

Pinus pinaster Ait.

Pinus pinea L.

Pinus radiata D. Don

Pinus sylvestris L.

Populus spp. och artificiella hybrider mellan dessa arter

Prunus avium L.

Pseudotsuga menziesii Franco

Quercus cerris L.

Quercus ilex L.

Quercus petraea Liebl.

Quercus pubescens Willd.

Quercus robur L.

Quercus rubra L.

Quercus suber L.

Robinia pseudoacacia L.

Tilia cordata Mill.

Tilia platyphyllos Scop.

BILAGA II

MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV FRÖKÄLLOR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ODLINGSMATERIAL SOM SKALL CERTIFIERAS I KATEGORIN "KÄND HÄRKOMST"

1. Frökällan skall utgöras av ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd som är beläget inom ett enda härkomstområde. Det ankommer på medlemsstaten i fråga att i varje enskilt fall avgöra om en formell inspektion behöver göras. En sådan inspektion måste dock göras om materialet är avsett för ett särskilt ändamål inom skogsbruket.

2. Frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet skall uppfyllda de kriterier som medlemsstaten fastställt.

3. - Följande uppgifter skall anges: härkomstområde, geografiskt läge samt altitud eller altitudintervall för de(n) plats(er) där odlingsmaterialet är insamlat.

- Det måste anges om frökällan är

a) autokton eller icke autokton eller om ursprunget är okänt, eller

b) ortsegen eller icke ortsegen eller om ursprunget är okänt.

Om frökällan är icke autokton eller icke ortsegen måste ursprunget anges, såvida det är känt.

BILAGA III

MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV FRÖKÄLLOR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ODLINGSMATERIAL SOM SKALL CERTIFIERAS I KATEGORIN "BESTÅNDSUTVALT"

Allmänt: Frötäktsbestånden kommer att bedömas med hänsyn till det särskilda syfte som angivits för odlingsmaterial i fråga, och krav 1-10 skall beaktas i den mån de är relevanta för detta syfte. Urvalskriterierna skall fastställas av medlemsstaten, och syftet skall anges i det nationella registret.

1. Ursprung: Det måste fastställas, antingen genom historiska belägg eller på annat sätt, om beståndet är autoktont/ortseget, icke autoktont/icke ortseget eller om ursprunget är okänt. För icke autoktona/icke ortsegna frökällor måste ursprunget anges om det är känt.

2. Isolering: Bestånden måste vara belägna på tillräckligt stort avstånd från dåliga bestånd av samma art och från bestånd av besläktade arter eller varieteter som kan bilda hybrider med arten i fråga. Det är särskilt viktigt att detta krav är uppfyllt om de bestånd som omger det autoktona/ortsegna bestånd är icke autoktona/icke ortsegna eller av okänt ursprung.

3. Populationens effektiva storlek: Bestånden måste bestå av en eller flera trädgrupper med tillräckligt stor spridning och i tillräckligt stort antal för att säkerställa en godtagbar grad av korspollinering. För att undvika de negativa effekterna av inavel skall utvalda bestånd innehålla tillräckligt många individer och vara av tillräcklig täthet inom ett givet område.

4. Ålder och utveckling: Bestånden måste utgöras av träd som har en sådan ålder eller som befinner sig i ett sådant utvecklingsstadium att de kriterier som gäller för urvalet kan tillämpas utan svårighet.

5. Enhetlighet: Bestånden måste uppvisa normal individuell variation för morfologiska egenskaper. Om så är nödvändigt skall träd av sämre kvalitet avlägsnas.

6. Anpassningsbarhet: Anpassning till de ekologiska förhållanden som råder i härkomstområdet måste klart påvisas.

7. Sundhet och resistens: Träd som växer i bestånd får i allmänhet inte vara angripna av skadegörare och måste kunna tåla de klimatiska förhållandena och övriga lokala förhållanden, utom skador som orsakas av föroreningar, på den plats där de växer.

8. Volymproduktion: För att utvalda bestånd skall kunna godkännas måste volymen producerat virke normalt sett vara större än det godtagbara medelvärdet under liknande ekologiska förhållanden och förvaltningsförhållanden.

9. Virkeskvalitet: Virkets kvalitet skall beaktas. I vissa fall kan denna egenskap också vara ett viktigt kriterium.

10. Form eller växtsätt: Träd som växer i bestånd måste uppvisa särskilt goda morfologiska egenskaper, i synnerhet rak och rund stam, lämplig grenstruktur, små grenar samt god naturlig kvistrensning. Dessutom bör andelen träd med dubbelstammar och klykor samt andelen vridvuxna träd vara låg.

BILAGA IV

MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV FRÖKÄLLOR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ODLINGSMATERIAL SOM SKALL CERTIFIERAS I KATEGORIN "INDIVIDUTVALT"

1. Fröplantager

a) Följande uppgifter måste godkännas av det officiella organet och inregistreras hos detta: typ, mål, korsningsschema, planteringsmönster, ingående komponenter, isolering och geografisk belägenhet samt alla förändringar av dessa förhållanden.

b) Sammansatta kloner och familjer skall väljas ut på grundval av sina goda egenskaper. Särskilt vikt skall läggas vid kraven 4, 6, 7, 8, 9 och 10 i bilaga III.

c) Sammansatta kloner och familjer skall planteras eller skall ha planterats enligt en plan som har godkänts av det officiella organet och som har fastställts på ett sådant sätt att alla enskilda komponenter kan identieras.

d) Den gallringg som utförs i fröplantager och de urvalskriterier som därvid används skall beskrivas och inregistreras hos det officiella organet.

e) Fröplantagerna skall skötas och frön skördas på ett sådant sätt att målen för plantagerna kan uppnås. Vid fröplantager som är avsedda för produktion av artificiella hybrider måste den procentuella andelen hybrider i odlingsmaterialet fastställas genom ett test.

2. Föräldraträd till en familj/familjer

a) Föräldraträden skall antingen väljas ut på grundval av sina goda egenskaper, varvid särskilt hänsyn skall tas till kraven 4, 6, 7, 8, 9 och 10 i bilaga III, eller väljas ut på grundval av sina kombinationsförmåga.

b) Följande uppgifter måste godkännas av det officiella organet och inregistreras hos detta: mål, korsningsschema, pollineringssystem, ingående komponenter, isolering och geografisk belägenhet samt alla viktigare förändringar av dessa förhållanden.

c) Vad gäller föräldraträd i en blandning måste följande uppgifter godkännas av det officiella organet och inregistreras hos detta: tädens identitet, antal och den andel de utgör av blandningen.

d) Vad gäller föräldraträd som är avseddda för produktion av artificiella hybrider måste procentandalen hybrider i odlingsmaterialet bestämmas genom ett test.

3. Kloner

a) Kloner skall kunna identifieras på grundval av tydiga egenskaper som har godkänts och inregistrerats hos det officiella organet.

b) Värdet av enskilda kloner skall fastställas på grundval av erfarenhet eller genom tillräckligt långvariga experiment.

c) Orteter som används för produktion av kloner skall väljas ut på grundval av sina goda egenskaper. Särskilt vikt skall läggas vid kraven 4, 6, 7, 8, 9 och 10 i bilaga III.

d) Ett godkännande från en medlemsstat skall begränsas till ett maximalt antal år eller ett maximalt antal producerade rameter.

4. Klonblandningar

a) Klonblandningar skall uppfylla kraven i punkt 3 a-c.

b) Vad beträffar kloner i en klonblandning måste följande uppgifter godkännas av det officiella organet och inregistreras hos detta: de ingående klonernas identitet, antal och andel samt urvalsmetod och utgångsmaterial. Alla klonblandningar måste uppvisa en tillräckligt stor genetisk variation.

c) Ett godkännande från en medlemsstat skall begränsas till ett maximalt antal år eller ett maximalt antal producerade rameter.

BILAGA V

MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV FRÖKÄLLOR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ODLINGSMATERIAL SOM SKALL CERTIFIERAS I KATEGORIN "TESTAT"

1. KRAV FÖR ALLA TESTER

a) Allmänt

Frökällan måste uppfylla tillämpliga krav i bilagorna III respektive IV.

Tester för godkännande av frökällor skall utformas, utföras och tolkas i enlighet med internationellt erkända principer. Vid jämförande tester måste odlingsmaterialet jämföras med minst en, helst flera, godkända eller på förhand utvalda standarder.

b) Egenskaper som skall undersökas

i) Tester måste utformas för bedömning av de egenskaper som anges. Dessa egenskaper måste specificeras för varje test.

ii) Följande förhållanden skall beaktas: anpassning, tillväxt samt viktiga biotiska och abiotiska faktorer. Andra egenskaper som anses vara av betydelse för syftet i det enskilda fallet skall bedömas i förhållande till de ekologiska förhållandena i det område där testet utförs.

c) Dokumentation

Dokumentationen skall innehålla uppgifter om de platser där testerna utförs, till exempel geografiskt läge, klimat, jordmån, tidigare användning, föryngringssätt, förvaltning samt alla typer av skador, vare sig de orsakats av biotiska eller abiotiska faktorer. Dokumentationen skall vara tillgänglig för det officiella organet. De resultat som är tillgängliga vid tiden för undersökningen samt uppgifter om materialets ålder måste arkiveras hos det officiella organet.

d) Utformning av testerna

i) Varje prov som tas av odlingsmaterialet skall dras upp, planteras och skötas på samma sätt, så långt detta är möjligt med tanke på det plantmaterial som används.

ii) Alla experiment måste vara utformade på ett statistiskt godtagbart sätt och omfatta ett tillräckligt stort antal träd, så att en bedömning kan göras av de individuella egenskaperna hos varje undersökt komponent.

e) Analys av resultaten och resultatens tillförlitlighet

i) Resultaten från experimenten måste analyseras med hjälp av internationellt erkända statistiska metoder, och resultaten måste presenteras för varje egenskap som undersökts.

ii) Alla testmetoder och resultat skall göras allmänt tillgängliga.

iii) Det område där materialet förväntas vara anpassat i det land där testet utfördes samt egenskaper som kan begränsa dess användbarhet måste också anges.

iv) Om det, medan testerna pågår, kan bevisas att odlingsmaterialet inte åtminstone

- har de egenskaper som utmärker frökällan, eller

- har ungefär samma resistens som frökällan mot skadegörare av ekonomisk betydelse,

får sådant odlingsmaterial inte längre användas.

2. KRAV FÖR GENETISK UNDERSÖKNING AV FRÖKÄLLANS KOMPONENTER

a) Komponenterna i följande frökällor får bli föremål för genetiska undersökningar: fröplantager, föräldraträd till en familj/familjer, kloner och klonblandningar.

b) Dokumentation

Följande kompletterande dokumentation krävs för godkännande av frökällan:

i) De undersökta komponenternas identitet, ursprung och släktträd.

ii) Det korsningsschema som använts för att producera det testade odlingsmaterialet.

c) Testförfaranden

Följande krav måste vara uppfyllda:

i) Det genetiska värdet hos varje komponent måste bedömas i minst två försöksområden, av vilka åtminstone ett måste vara beläget i en miljö som är relevant för den föreslagna användningen av odlingsmaterialet.

ii) Den uppskattade överlägsenheten hos det odlingsmaterial som skall saluföras skall beräknas på grundval av dessa genetiska värden och de korsningar som gjorts.

iii) Utvärderingstester och genetiska beräkningar måste godkännas av det officiella organet.

d) Tolkning

i) Den uppskattade överlägsenheten hos odlingsmaterialet skall beräknas med användning av en referenspopulation vad gäller en eller flera egenskaper.

ii) Det skall anges om odlingsmaterialets beräknade genetiska värde är lägre än referenspopulationens vad gäller någon viktig egenskap.

3. KRAV FÖR JÄMFÖRANDE TESTNING AV ODLINGSMATERIAL

a) Provtagning på odlingsmaterial

i) Det prov som tas av odlingsmaterialet för jämförande testning måste vara fullt representativt för odlingsmaterialet från den frökälla som skall godkännas.

ii) Sexuellt framställt odlingsmaterial för jämförande testning skall uppfylla följande krav:

- Det skall skördas under goda blomningsår med riklig frukt- och fröproduktion. Konstgjord pollinering får användas.

- Det skall skördas med metoder som garanterar att de prov som erhålls är representativa.

b) Standardmaterial

i) Egenskaperna hos de olika standardmaterial som används i jämförande syfte i testerna bör om möjligt ha varit känt under tillräckligt lång tid i det område där testet skall utföras. Standardmaterialen skall i princip utgöras av material som har visat sig vara användbart för skogsbruk vid den tidpunkt då testet påbörjas, och under de ekologiska förhållanden som materialet skall certifieras för. De skall så långt det är möjligt komma från bestånd som valts ut i enlighet med kriterierna i bilaga III eller från en frökälla som officiellt godkänts för produktion av testat material.

ii) Vid jämförande testning av artificiella hybrider måste båda föräldraarterna om möjligt finnas med bland standardmaterialen.

iii) När så är möjligt skall flera olika standardmaterial användas. Om det är nödvändigt och berättigat kan standardmaterialen ersättas av det mest lämpade material som håller på att testas eller av medelvärdet för de material som håller på att testas.

iv) Samma standardmaterial skall användas i alla tester och under så vitt skilda lokala förhållanden som möjligt.

c) Tolkning

i) En statistiskt signifikant överlägsenhet jämfört med standardmaterialen måste kunna påvisas för åtminstone en viktig egenskap.

ii) Om odlingsmaterialet uppvisar avsevärt sämre värden än standardmaterialen vad gäller någon egenskap som är av ekonomisk eller miljömässig betydelse skall detta rapporteras, och de negativa egenskaperna i fråga måste uppvägas av andra, positiva egenskaper.

4. VILLKORLIGT GODKÄNNANDE

Ett villkorligt godkännande får bygga på en preliminär bedömning av tidiga tester. Anspråk på att materialet är överlägset som bygger på en tidig bedömning måste prövas på nytt minst vart tionde år.

5. TIDIGA TESTER

Tester i plantskolor, växthus och laboratorier får godtas av det officiella organet för villkorligt eller slutligt godkännande om det kan påvisas att det finns ett nära samband mellan den egenskap som bedömts och de egenskaper som normalt brukar mätas i fälttester. Övriga egenskaper som skall testas måste uppfylla kraven i punkt 3.

BILAGA VI

TILLÅTNA KATEGORIER VID SALUFÖRING AV ODLINGSMATERIAL FRÅN OLIKA TYPER AV FRÖKÄLLOR

>Plats för tabell>

BILAGA VII

DEL A

Krav som skall uppfyllas av frukt- och fröpartier av de arter som förtecknas i bilaga I

1. Frukt- och fröpartier av de arter som förtecknas i bilaga I får bara saluföras om de har en artrenhet på minst 99 %.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 skall, vad gäller närbesläktade arter i bilaga I, med undantag av artificiella hybrider, artrenheten för frukt- eller fröpartiet anges om den är lägre än 99 %.

DEL B

Krav som skall uppfyllas av växtdelar av de arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I

Växtdelar av de arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I skall hålla marknadsmässig kvalitet. Begreppet "marknadsmässig kvalitet" skall definieras utifrån allmänna egenskaper samt sundhet och lämplig storlek. Vad gäller Populus spp. kan det anges att också de krav som anges i del C är uppfyllda.

DEL C

Yttre kvalitetsnormer för Populus spp. som förökats genom skottsticklingar eller sättstänger

1. Skottsticklingar

a) Skottsticklingar skall inte anses hålla marknadsmässig kvalitet om de har någon av följande defekter:

i) Deras ved är äldre än två år.

ii) De har mindre än två välutvecklade knoppar.

iii) De har drabbats av nekroser eller uppvisar skador från skadegörare.

iv) De uppvisar tecken på uttorkning, överhettning, mögel eller förmultning.

b) Minimidimensioner för skottsticklingar:

- Minsta längd: 20 cm.

-

>Plats för tabell>

2. Sättstänger

a) Sättstänger skall inte anses hålla marknadsmässig kvalitet om de har någon av följande defekter:

- Deras ved är äldre än tre år.

- De har mindre än fem välutvecklade knoppar.

- De har drabbats av nekroser eller uppvisar skador från skadegörare.

- De uppvisar tecken på uttorkning, överhettning, mögel eller förmultning.

- De har skador som inte härrör från beskärning.

- De har flera stammar.

- De har en alltför böjd stam.

b) Storleksklasser för sättstänger

>Plats för tabell>

DEL D

Krav som skall uppfyllas av plantpartier av de arter och officiella hybrider som förtecknas i bilaga I

Plantpartierna skall hålla marknadsmässig kvalitet. Begreppet "marknadsmässig kvalitet" skall definieras utifrån allmänna egenskaper samt sundhet, livskraft och fysiologiskt tillstånd.

DEL E

Krav som skall uppfyllas av plantpartier som skall saluföras till slutanvändare i områden med Medelhavsklimat

Plantpartier får inte saluföras om inte 95 % av varje parti håller marknadsmässig kvalitet.

1. Plantpartierna skall inte anses hålla marknadsmässig kvalitet om de har någon av följande defekter:

a) Skador av annat slag än beskärningssnitt och skador som uppkommit vid lyft.

b) Avsaknad av knoppar som kan utveckla toppskott.

c) Flera stammar.

d) Deformerat rotsystem.

e) Tecken på uttorkning, överhettning, mögel, röta eller andra skadliga organismer.

f) Plantorna är inte väl avvägda.

2. Plantstorlek

>Plats för tabell>

3. Behållarens storlek i förekommande fall

>Plats för tabell>

BILAGA VIII

>PIC FILE= "L_2000011SV.003602.EPS">

>PIC FILE= "L_2000011SV.003701.EPS">

>PIC FILE= "L_2000011SV.003801.EPS">

BILAGA IX

KORRELATIONSTABELL

A.

>Plats för tabell>

B.

>Plats för tabell>