31997R1221

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1221/97 av den 25 juni 1997 om allmänna tillämpningsregler för åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

med beaktande av följande:

Kommissionen har till Europaparlamentet och rådet överlämnat ett reflektionsdokument över den europeiska biodlingen som förklarar tillståndet inom sektorn samt dess svårigheter.

Biodling är en jordbrukssektor vars huvudändamål är ekonomisk verksamhet och landsbygdsutveckling, produktion av honung och andra produkter från bikupor och att bidra till den ekologiska balansen.

Det gäller en sektor som kännetecknas av skillnader i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och olikhet när det gäller de ekonomiska villkoren på såväl produktionsnivå som saluföringsnivå. Situationen på honungsmarknaden inom gemenskapen präglas av obalans mellan tillgång och efterfrågan.

Med hänsyn till utbredningen av varroakvalster i flera medlemsstater under de senaste åren och till de svårigheter som denna sjukdom och därmed sammanhängande sjukdomar medför för honungsproduktionen har det visat sig nödvändigt med åtgärder på gemenskapsnivå.

Under dessa förutsättningar och i syfte att förbättra produktion och saluföring av honung inom gemenskapen har det visat sig nödvändigt att utan dröjsmål införa nationella program varje år, vilka omfattar åtgärder för teknisk hjälp, bekämpning av varroakvalster och därmed sammanhängande sjukdomar, rationalisering vid flyttning av bisamhällen, förvaltning av regionala biodlingscentra och samarbete inom forskningsprogram om förbättring av honungskvaliteten.

För att komplettera de statistiska uppgifterna för jordbrukssektorn bör medlemsstaterna utföra en studie över strukturen på såväl produktionsnivå som på saluföringsnivå och över prissättningen inom sektorn.

De utgifter som belastar medlemsstaterna till följd av de förpliktelser som följer av denna förordning skall åvila gemenskapen i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (4).

Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995 om införande av finansiella bestämmelser i rättsakterna (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I denna förordning föreskrivs de åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung som motsvarar den definition som återfinns i rådets direktiv 74/409/EEG av den 22 juli 1974 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om honung (6). I detta syfte får medlemsstaterna införa nationella program för varje år.

2. De åtgärder som kan ingå i dessa program är följande:

a) Teknisk hjälp till biodlare och sammanslutningar av biodlare som producerar honung för att förbättra villkoren för produktion och utvinning av honung.

b) Bekämpning av varroakvalster och därmed sammanhängande sjukdomar; förbättring av förhållandena vid behandling av bikupor.

c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

d) Stödåtgärder för laboratorier för analys av honungens fysisk-kemiska egenskaper.

e) Samarbete med organ som är specialiserade på att genomföra tillämpade forskningsprogram för förbättring av honungens kvalitet.

3. Bestämmelserna i artikel 4 i förordning nr 26 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (7) förblir tillämpliga på annat statsstöd än sådant som upptas i de program som godkänns med stöd av artikel 4 i denna förordning.

Artikel 2

För att kunna i åtnjutande av den samfinansiering som anges i artikel 3 skall medlemsstaterna utföra en studie över strukturen inom biodlingssektorn på sitt respektive territorium såväl på produktionsnivå som så saluföringsnivå senast den 15 december 1997.

Artikel 3

Utgifter som uppkommer med stöd av denna förordning skall betraktas som utgifter enligt artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 729/70.

Gemenskapen skall delta i finansieringen av nationella program med upp till 50 % av medlemsstaternas kostnader för åtgärder som avses i artikel 1.2 och som upptas i ett nationellt program.

För att komma i fråga för ekonomisk samfinansiering med gemenskapen skall kostnaderna för de åtgärder som genomförs inom ramen för de årliga nationella program som avses i artikel 1 ha uppkommit senast den 15 oktober varje år.

Artikel 4

De program som avses i artikel 1.1 skall utarbetas i nära samarbete med branschorganisationer och kooperativ för biodlare. De skall överlämnas till kommissionen som beslutar om godkännande enligt det förfarande skall anges i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (8).

Åtgärder som är införda i de operativa programmen för regioner som omfattas av mål nr 1, nr 5 b och nr 6 är utestängda från dessa program.

Artikel 5

Tillämpningsföreskrifterna till denna förordning och särskilt de som avser kontrollåtgärder skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2771/75.

Artikel 6

Kommissionen skall var tredje år lämna en rapport till Europaparlamentet och till rådet om tillämpningen av denna förordning, första gången senast den 31 december 2000.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 25 juni 1997.

På rådets vägnar

J. VAN AARTSEN

Ordförande

(1) EGT nr C 378, 13.12.1996, s. 20.

(2) EGT nr C 200, 30.6.1997.

(3) EGT nr C 133, 28.4.1997.

(4) EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning EG nr L 1287/95 (EGT nr L 125, 8.6.1995, s. 1).

(5) EGT nr C 102, 4.4.1996, s. 4.

(6) EGT nr L 221, 12.8.1974, s. 10. Direktivet ändrat genom 1985 års anslutningsakt.

(7) EGT nr 30, 20.4.1962, s. 993/62. Förordningen ändrad genom förordning nr 49 (EGT nr 53, 1.7.1962, s. 1571/62).

(8) EGT nr L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1516/96 (EGT nr L 189, 30.7.1996, s. 99).