31994R0519

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredje länder och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1765/82, 1766/82 och 3420/83

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av rättsakterna om upprättandet av de gemensamma organisationerna för marknaderna för jordbruksprodukter och de rättsakter om bearbetade jordbruksprodukter som har antagits i enlighet med artikel 235 i fördraget, särskilt de bestämmelser som möjliggör undantag från den allmänna principen att alla kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan endast får ersättas med de åtgärder som anges i dessa rättsakter,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Den gemensamma handelspolitiken bör grunda sig på enhetliga principer. De gemenskapsregler för import från vissa tredje länder som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 1765/82 av den 30 juni 1982 om gemenskapsregler för import från statshandelsländer(1), rådets förordning (EEG) nr 1766/82 av den 30 juni 1982 om gemenskapsregler för import från Kina(2) och rådets förordning (EEG) nr 3420/83 om importordningen för de varor med ursprung i statshandelsländer som inte är liberaliserade på gemenskapsnivå(3) utgör en betydelsefull del av denna politik. Reglerna tillåter dock fortfarande undantag och avvikelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta tillämpningen av nationella bestämmelser på import av varor med ursprung i de ovan nämnda tredje länderna; därför behöver denna politik göras fullständig.

Enligt artikel 7a i fördraget består den inre marknaden sedan den 1 januari 1993 av ett område utan inre gränser där varor, personer, tjänster och kapital tillförsäkras fri rörlighet.

Genomförandet av den gemensamma handelspolitiken vad gäller importregler är ett nödvändigt komplement för förverkligandet av den inre marknaden, och är det enda sättet att säkra att de regler som tillämpas på gemenskapens handel med tredje land korrekt avspeglar marknadernas integration.

För att uppnå större enhetlighet i importreglerna är det nödvändigt att upphöra med de undantag och avvikelser som är resultatet av kvararande nationella handelspolitiska program, särskilt de kvantitativa restriktioner som medlemsstaterna upprätthåller i enlighet med förordning (EEG) nr 3420/83. Denna enhetlighet måste uppnås genom att man i största möjliga utsträckning, med hänsyn till särdragen hos de ekonomiska systemen i de tredje länder som avses, slår fast bestämmelser liknande dem som tillämpas enligt de gemensamma reglerna för övriga tredje länder.

Liberalisering av importen, det vill säga frånvaron av kvantitativa restriktioner, måste därför vara utgångspunkten för gemenskapens regler inom detta område.

På grund av känsligheten inom vissa sektorer av gemenskapens industri, bör kvantitativa kvoter och kontrollåtgärder på gemenskapsnivå för ett begränsat antal varor med ursprung i Kina ingå i denna förordning. Ett förfarande för revision och kontroll av dessa åtgärder bör även läggas fast, i syfte att anpassa dem till utvecklingen.

När det gäller övriga varor måste kommissionen undersöka importvillkoren, importtrenderna, de olika aspekterna av den ekonomiska och handelsmässiga situationen samt de åtgärder som eventuellt bör vidtas.

För dessa varor kan det visa sig nödvändigt med gemenskapskontroll av en del av importen.

Det åligger kommissionen och rådet att med vederbörlig hänsyn till rådande internationella förpliktelser besluta om de skyddsåtgärder som ligger i gemenskapens intresse.

Kontroll- eller skyddsåtgärder som begränsas till ett eller flera områden inom gemenskapen kan dock visa sig lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela gemenskapen. Sådana åtgärder bör dock tillåtas endast i undantagsfall och när inga alternativa lösningar finns. Det är nödvändigt att säkerställa att sådana lösningar blir tillfälliga och skapar minsta möjliga störning på den inre marknaden.

Om gemenskapskontroll tillämpas bör produkterna i fråga få övergå till fri omsättning först efter uppvisande av ett importdokument som uppfyller enhetliga kriterier. Dokumentet måste, efter en informell begäran från importören, påtecknas inom en viss tid av medlemsstaternas myndigheter; detta ger dock inte importören rätt att importera. Dokumentet bör således endast vara giltigt så länge som importreglerna är oförändrade.

Det ligger i gemenskapens intresse att det mellan medlemsstaterna och kommissionen sker ett så uttömmande utbyte som möjligt av information från gemenskapens kontroller.

Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att fastställa mer noggranna kriterier för att värdera eventuell skada samt att införa ett undersökningsförfarande, vilket inte utesluter att kommissionen och medlemsstaterna fortfarande kan införa lämpliga åtgärder i brådskande fall.

I detta syfte bör mer detaljerade bestämmelser införas om inledandet av undersökningar, om de kontroller och inspektioner som krävs, om hörande av berörda parter, behandling av den information som kommer in samt om kriterierna för att värdera skada.

De bestämmelser om undersökningar som införs genom denna förordning påverkar inte tillämpningen av gemenskapsregler eller nationella regler om tystnadsplikt.

Det är också nödvändigt att fastställa tidsfrister för inledandet av undersökningar och för beslut om vilka åtgärder som eventuellt är lämpliga, så att dessa beslut fattas snabbt och på det sättet ökar rättssäkerheten för de inblandade ekonomiska aktörerna.

För att det skall vara möjligt att skapa enhetliga importregler bör de formaliteter som gäller för importörerna förenklas och de måste vara lika, oberoende av var varorna tullklareras. Därför är det önskvärt att föreskriva att blanketter som motsvarar den förlaga som finns som bilaga till denna förordning bör användas för alla formaliteter.

Importdokument som utfärdats i samband med gemenskapskontroll bör vara giltiga i hela gemenskapen oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat dem.

Med denna förordnings gemenskapsregler är det inte längre berättigat att upprätthålla två olika gemenskapsregler för statshandelsländer och Kina.

De samråd som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2616/85 av den 16 september 1985 om slutande av ett avtal om handelsmässigt och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Kina(4) har ägt rum.

Textilvaror som omfattas av förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import av textilvaror från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller arrangemang, eller av andra särskilda gemenskapsregler för import(5) får en särskild behandling, både på gemenskapsnivå och internationell nivå. De bör därför undantas helt från denna förordnings räckvidd.

Bestämmelserna i denna förordning kan tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 77, 81, 244, 249 och 280 i Anslutningsakten för Spanien och Portugal.

Förordningarna (EEG) nr 1765/82, 1766/82 och 3420/83 bör följaktligen upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I Allmänna principer

Artikel 1

1. Denna förordning gäller för import av produkter som omfattas av fördraget och som har sitt ursprung i de tredje länder som avses i bilaga 1, med undantag av textilvaror som omfattas av förordning (EG) nr 517/94.

2. Import till gemenskapen av de varor som avses i punkt 1 skall vara fri och därför inte vara föremål för kvantitativa restriktioner, utan att detta dock påverkar tillämpningen av

- de åtgärder som får vidtas enligt avdelning V,

- de kvantitativa kvoter som avses i bilaga 2.

3. Import till gemenskapen av de varor som avses i bilaga 3 skall vara föremål för gemenskapskontroll enligt de tillämpningsföreskrifter som läggs fast i artikel 10.

4. På begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ kan bilagorna 2 och 3 bli föremål för samråd i den kommitté som avses i artikel 4.

Efter detta samråd får kommissionen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 16, föreslå rådet åtgärder för att anpassa bilagorna 2 och 3, enligt bestämmelserna i avsnitt 3 och, i tillämpliga fall, i avsnitten 4 och 5 i denna förordning.

AVDELNING II Gemenskapens informations- och samrådsförfarande

Artikel 2

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om importtrenderna är sådana att kontroll- eller skyddsåtgärder bör vidtas. Denna information skall innehålla tillgängliga belägg enligt kriterierna i artikel 8. Kommissionen skall omedelbart vidarebefordra denna information till alla medlemsstaterna.

Artikel 3

Samråd kan inledas antingen på begäran av en medlemsstat eller på initiativ av kommissionen. De skall äga rum inom åtta arbetsdagar efter det att kommissionen har mottagit den information som anges i artikel 2 och, under alla omständigheter, innan gemenskapen inför kontroll- eller skyddsåtgärder.

Artikel 4

1. Konsultation skall äga rum inom en rådgivande kommitté, nedan kallad "kommittén", som skall bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall mötas då ordföranden sammankallar den. Han skall så snart som möjligt förse medlemsstaterna med all relevant information.

3. Samråden skall särskilt omfatta

a) importvillkor, importtrender samt olika aspekter på den ekonomiska och handelsmässiga situationen vad avser produkten i fråga, särskilt i samband med undersökningen av bilagorna 2 och 3,

b) ärenden som rör förvaltningen av handelsavtalen mellan gemenskapen och de tredje länder som anges i bilaga 1,

c) de åtgärder som eventuellt bör vidtas.

4. Samråden får, om nödvändigt, ske skriftligen. Kommissionen skall i så fall underrätta medlemsstaterna, som inom en av kommissionen fastställd tid om fem till åtta arbetsdagar kan yttra sig eller begära muntligt samråd.

AVDELNING III Gemenskapens undersökningsförfarande

Artikel 5

1. Om det efter samråden är uppenbart för kommissionen att det finns tillräckliga belägg för att en undersökning skall vara berättigad, skall kommissionen göra följande:

a) Den skall inleda en undersökning inom en månad från mottagandet av information från en medlemsstat samt offentliggöra detta genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Ett sådant tillkännagivande skall innehålla en sammanfattning av den information som har mottagits, samt föreskriva att all relevant information skall överlämnas till kommissionen. I tillkännagivandet skall den tid anges inom vilken de parter som berörs skriftligen kan tillkännage sin uppfattning och lämna upplysningar för att sådana uppfattningar och upplysningar skall beaktas i undersökningen. Där skall även den tid anges inom vilken de parter som berörs kan ansöka om att få höras muntligen av kommissionen i enlighet med punkt 4.

b) Den skall inleda undersökningen i samarbete med medlemsstaterna.

2. Kommissionen skall försöka inhämta alla uppgifter som den anser behövs och i de fall den anser det lämpligt, efter samråd med kommittén, bemöda sig om att kontrollera dessa uppgifter med importörer, affärsmän, agenter, producenter, branschsammanslutningar och -organisationer.

Kommissionen skall vid utförandet av denna uppgift bistås av personal från den medlemsstat på vars territorium dessa kontroller utförs, förutsatt att medlemsstaten så önskar.

Berörda parter som har givit sig till känna i enlighet med punkt 1 a samt företrädare för exportlandet får tillgång till all information som inom undersökningens gång gjorts tillgänglig för kommissionen, med undantag av interna dokument som sammanställts av gemenskapens eller medlemsstaternas myndigheter, om denna information är relevant för försvaret av deras intressen och inte förtrolig enligt betydelsen i artikel 7 samt om den används av kommissionen i undersökningen. För detta skall de lämna en skriftlig ansökan till kommissionen med upplysningar om vilken information som de önskar ta del av.

3. Medlemsstaterna skall på begäran av kommissionen och enligt de förfaranden som den har fastställt förse kommissionen med alla uppgifter som medlemsstaterna förfogar över vad avser marknadsutvecklingen för den produkt som undersöks.

4. Kommissionen kan höra de beröda parterna. Sådana parter skall höras om de skriftligen har begärt detta inom den period som har fastställts i tillkännagivandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och påvisat att de faktiskt kommer att påverkas av resultatet av undersökningarna och att särskilda skäl föreligger för att höra dem muntligen.

5. Om kommissionen inte förses med de uppgifter den har begärt inom de tidsfrister som föreskrivs genom denna förordning eller som bestäms av kommissionen enligt denna förordning, eller om undersökningen i hög grad hindras, får slutsatserna dras på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga. Om kommissionen finner att någon av de berörda parterna eller tredje part har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter, skall kommissionen bortse från dessa uppgifter och använda de uppgifter som finns tillgängliga.

6. Om kommissionen efter samrådet enligt punkt 1 finner att det inte finns tillräckliga belägg för att en undersökning skall vara berättigad, skall den underrätta medlemsstaterna om sitt beslut inom en månad från mottagandet av informationen från medlemsstaterna.

Artikel 6

1. När undersökningen är avslutad skall kommissionen lämna en rapport över resultaten till kommittén.

2. Om kommissionen inom nio månader från undersökningens inledning inte anser att några kontroll- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå behövs, skall undersökningen avslutas inom en månad, efter samråd med kommittén. Beslutet att avsluta undersökningen skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, med angivande av de huvudsakliga undersökningsresultaten och en sammanfattning av skälen för beslutet.

3. Om kommissionen anser att kontroll- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå är nödvändiga, skall den inom nio månader från undersökningens inledning fatta de beslut som krävs enligt avdelningarna IV och V. I undantagsfall får denna tidsfrist förlängas med högst två månader. Kommissionen skall i sådana fall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra ett tillkännagivande med uppgifter om hur mycket fristen är förlängd och en sammanfattning av skälen för beslutet.

4. Bestämmelserna i denna avdelning skall inte vid någon tidpunkt hindra att kontrollåtgärder vidtas enligt artikel 9-14 eller att skyddsåtgärder enligt artikel 15-17 vidtas i en krissituation där ett dröjsmål kan orsaka allvarlig skada och där situationen därför kräver ett omedelbart ingripande.

Kommissionen skall omedelbart vidta de undersökningsåtgärder som den anser fortfarande vara nödvändiga. Resultaten av undersökningen skall användas för att ompröva de åtgärder som har vidtagits.

Artikel 7

1. De uppgifter som har mottagits i enlighet med denna förordning skall endast användas för det ändamål för vilket de begärdes.

2. a) Varken rådet, kommissionen, medlemsstaterna eller deras tjänstemän skall avslöja några uppgifter av förtrolig art som de har mottagit i enlighet med denna förordning eller några uppgifter som har givits på förtrolig grund, utan särskild tillåtelse från den part som har tillhandahållit sådana uppgifter.

b) Varje begäran om förtrolig behandling skall ange skälen till att uppgifterna skall behandlas förtroligt.

Om det emellertid visar sig att en begäran om förtrolig behandling inte är berättigad och om den part som tillhandahåller uppgifterna varken önskar offentliggöra dem eller ge sitt tillstånd till att de vidarebefordras i allmänna ordalag eller i form av en sammanfattning, så kan uppgifterna i fråga lämnas utan avseende.

3. Uppgifterna skall under alla omständigheter anses vara av förtrolig art om deras offentliggörande troligen skulle ha betydande negativa följder för den part som har tillhandahållit sådana uppgifter eller den som är upphovet till dem.

4. Föregående punkter hindrar inte att gemenskapens myndigheter hänvisar till allmän information och särskilt till skäl som har legat till grund för de beslut som har fattats i enlighet med denna förordning. Dessa myndigheter skall dock ta hänsyn till det berättigade intresse som berörda juridiska och fysiska personer kan ha av att deras affärshemligheter inte avslöjas.

Artikel 8

1. Undersökningen av importtrenderna, importvillkoren och den betydande skada eller fara för betydande skada som sådan import medför för gemenskapens producenter skall särskilt omfatta följande kriterier:

a) Importvolymen, särskilt om den har ökat markant, antingen i absoluta tal eller i relation till gemenskapens produktion eller konsumtion.

b) Importpriserna, särskilt i händelse av en betydande nedsättning av priset i jämförelse med priset på en liknande produkt inom gemenskapen.

c) Följdverkningarna för gemenskapens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, så som de utvisas av trenderna för vissa ekonomiska indikatorer, bl.a.

- produktion,

- kapacitetsutnyttjande,

- lager,

- försäljning,

- marknadsandel,

- priser (t.ex. nedsättning av priser eller förhindrande av prisökningar som normalt skulle ha ägt rum),

- vinster,

- avkastning på sysselsatt kapital,

- betalningsflöde,

- sysselsättning.

2. När undersökningen genomförs skall kommissionen ta hänsyn till det särskilda ekonomiska systemet i de länder som avses i bilaga 1.

3. Om fara för allvarlig skada åberopas skall kommissionen också undersöka om man klart kan förutse att en särskild situation troligen kommer att förorsaka verklig skada. I detta sammanhang skall hänsyn tas till sådana indikatorer som

a) ökningstakten för export till gemenskapen,

b) den exportkapacitet som ursprungs- eller exportlandet redan har eller kommer att ha inom en överskådlig framtid och sannolikheten för att den export som den resulterar i kommer att ske till gemenskapen.

AVDELNING IV Kontroll

Artikel 9

1. Om gemenskapens intressen så kräver kan kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om

a) att införa gemenskapskontroll i efterhand för viss import, i enlighet med de förfaranden som kommissionen har fastställt,

b) gemenskapskontroll i förväg i enlighet med artikel 10, för att övervaka trenderna för denna import.

2. Kontrollåtgärderna skall ha en begränsad giltighetstid. Om inte annat anges skall de upphöra att gälla vid slutet av det andra kalenderhalvår som följer på det kalenderhalvår då de infördes.

Artikel 10

1. Produkter som är föremål för gemenskapskontroll i förväg får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importdokument. Den behöriga myndighet som medlemsstaterna har utsett skall avgiftsfritt påteckna sådana dokument för den begärda kvantiteten, inom högst fem arbetsdagar efter att den nationella behöriga myndigheten har mottagit en anmälan från en av gemenskapens importörer, oberoende av var inom gemenskapen han är etablerad. Denna anmälan skall anses ha inkommit till den nationella behöriga myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den har lämnats in, såvida inte något annat kan bevisas.

2. En blankett som motsvarar förlagan i bilaga 4 skall användas för importdokumentet och importörens anmälan.

Ytterligare upplysningar kan krävas utöver dem som läggs fast i den ovan nämnda blanketten. Sådana upplysningar skall anges i beslutet att införa kontroll.

3. Importdokumentet skall vara giltigt i hela gemenskapen, oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat det.

4. Om det framkommer att det pris per enhet till vilket affären görs överstiger det som anges i importdokumentet med mindre än 5 %, eller att det sammanlagda värdet eller kvantiteten för de importerade produkterna överstiger det värde eller den kvantitet som har angivits i importdokumentet med mindre än 5 %, skall detta inte hindra att produkten i fråga övergår till fri omsättning. Kommissionen får - efter att ha hört de yttranden som har avgivits i kommittén och att ha tagit hänsyn till produkternas beskaffenhet samt övriga särskilda kännetecken för affärerna i fråga - fastställa en annan procentsats, som dock normalt sett inte får överstiga 10 %.

5. Importdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för affärerna i fråga. De får under inga omständigheter användas längre än till slutet av den period som kommer att fastställas vid samma tidpunkt och enligt samma förfarande som införandet av kontroll, varvid hänsyn tas till produkternas beskaffenhet och andra särskilda kännetecken för affärerna i fråga.

6. Om det beslut som fattas enligt artikel 9 innehåller sådana bestämmelser, skall ursprunget för de produkter som står under gemenskapskontroll bevisas genom ett ursprungsintyg. Bestämmelserna i denna punkt skall inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser om uppvisande av ett sådant intyg.

7. Om den produkt som är föremål för gemenskapskontroll i förväg omfattas av regionala skyddsåtgärder i en medlemsstat, kan det importtillstånd som den medlemsstaten har beviljat ersätta importdokumentet.

Artikel 11

Om gemenskapens intressen så kräver och om det är troligt att den situation som avses i artikel 15.1 kommer att uppstå, får kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ

- begränsa giltighetstiden för det importdokument som eventuellt krävs,

- låta utfärdandet detta dokument vara beroende av vissa villkor och, som en undantagsåtgärd, beroende av införandet av en återkallelseklausul eller det i förväg genomförda informations- och samrådsförfarandet som avses i artikel 3, med den frekvens och under den tid som kommissionen anger.

Artikel 12

Om importen av en produkt inte har varit föremål för gemenskapskontroll i förväg inom åtta arbetsdagar efter det att samråden har slutförts, får kommissionen i enlighet med artikel 17 införa kontroll som är begränsad till import till en eller flera av gemenskapens regioner.

Artikel 13

1. Produkter som står under regional kontroll får övergå till fri omsättning i den aktuella regionen endast efter uppvisande av ett importdokument. Den behöriga myndighet som medlemsstaten eller medlemsstaterna i fråga har utsett skall avgiftsfritt påteckna sådana dokument för den begärda kvantiteten, inom högst fem arbetsdagar efter det att den nationella behöriga myndigheten har mottagit en anmälan från en av gemenskapens importörer, oberoende av var inom gemenskapen han är etablerad. Denna anmälan skall anses ha mottagits av den nationella behöriga myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den har lämnats in, såvida inte något annat kan bevisas. Importdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för affärerna i fråga.

2. En blankett som motsvarar förlagan i bilaga 4 skall användas för importdokumentet och importörens anmälan.

Ytterligare upplysningar kan krävas utöver dem som läggs fast i den ovan nämnda blanketten. Sådana upplysningar skall anges i beslutet att införa kontroll.

Artikel 14

1. Vid gemenskapskontroll eller regional kontroll skall medlemsstaterna inom de tio första dagarna i varje månad meddela kommissionen följande:

a) Vid kontroll i förväg, noggranna uppgifter om de penningbelopp (beräknade på grundval av cif-priser) och de varumängder för vilka importdokument har utfärdats eller påtecknats under den föregående perioden.

b) I samtliga fall, uppgifter om importen under den period som föregick den period som avses i a.

De uppgifter som medlemsstaterna lämnar skall redovisas separat för produkter och länder.

Avvikande bestämmelser får fastställas vid samma tidpunkt och enligt samma förfarande som kontrollåtgärderna.

2. Om produkternas beskaffenhet eller särskilda omständigheter så kräver, kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra tidtabellen för lämnandet av dessa uppgifter.

3. Kommissionen skall informera medlemsstaterna.

AVDELNING V Skyddsåtgärder

Artikel 15

1. Om en produkt importeras till gemenskapen i sådana markant ökade kvantiteter eller på sådana villkor att det orsakar eller hotar att orsaka betydande skada för gemenskapens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, får kommissionen för att skydda gemenskapens intressen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra importreglerna för produkten i fråga genom att föreskriva att den får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importtillstånd som skall beviljas i enlighet med sådana bestämmelser och begränsningar som kommissionen fastställer.

2. De beslutade åtgärderna skall omedelbart meddelas rådet och medlemsstaterna, och de skall tillämpas genast.

3. a) De åtgärder som avses i denna artikel skall tillämpas på varje produkt som övergår till fri omsättning efter det att åtgärderna har trätt i kraft. De kan begränsas till vissa regioner inom gemenskapen, i enlighet med artikel 17.

b) Dessa åtgärder skall dock inte hindra att produkter övergår till fri omsättning redan under transporten till gemenskapen, förutsatt att bestämmelseorten för sådana produkter inte kan ändras och att de produkter som enligt artiklarna 10 och 13 får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importdokument faktiskt åtföljs av ett sådant dokument.

4. Om en medlemsstat har begärt att kommissionen skall intervenera, skall kommissionen fatta ett beslut inom högst fem arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran.

5. Alla beslut som kommissionen fattar enligt denna artikel skall meddelas rådet och medlemsstaterna. Varje medlemsstat kan inom en månad efter dagen för meddelandet hänskjuta ett sådant beslut till rådet.

6. Om en medlemsstat hänskjuter det beslut som kommissionen har fattat till rådet, får rådet med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva kommissionens beslut.

Om rådet inom tre månader efter det att frågan har hänskjutits till rådet inte har fattat något beslut, skall den åtgärd som kommissionen har beslutat om anses vara upphävd.

Artikel 16

1. Rådet får, särskilt i den situation som avses i artikel 15.1, besluta om lämpliga åtgärder. Det skall besluta om ett förslag från kommissionen med kvalificerad majoritet.

2. Artikel 15.3 skall tillämpas.

Artikel 17

Om det, i synnerhet på grundval av de faktorer som avses i artikel 8, visar sig att villkoren för införande av åtgärder enligt avdelning IV och artikel 15 är uppfyllda i en eller flera av gemenskapens regioner, får kommissionen efter att ha undersökt alternativa lösningar, i undantagsfall tillåta kontroll- eller skyddsåtgärder som är begränsade till regionen eller regionerna i fråga, om den anser att sådana åtgärder tillämpade på den nivån är lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela gemenskapen.

Dessa åtgärder skall vara tidsbegränsade och störa den inre marknaden så lite som möjligt.

Dessa åtgärder skall införas i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 9 respektive 15.

Artikel 18

1. Under den tid som kontroll- eller skyddsåtgärder tillämpas enligt avdelningarna IV och V skall de samråd som avses i artikel 4 hållas inom kommittén, antingen på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ. Syftet med sådana samråd skall vara att

a) studera åtgärdernas effekt,

b) fastställa om åtgärderna fortfarande behövs.

2. Om kommissionen till följd av de samråd som avses i punkt 1 anser att någon kontroll- eller skyddsåtgärd som avses i avsnitten IV eller V borde upphävas eller ändras, skall kommissionen handla enligt följande:

a) Om rådet inte har beslutat om en åtgärd som införts av kommissionen, skall den senare genast ändra eller upphäva en sådan åtgärd och omedelbart sända en rapport till rådet.

b) I samtliga andra fall skall kommissionen föreslå rådet att de åtgärder som rådet har infört skall upphävas eller ändras. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

Om beslutet rör regionala kontrollåtgärder skall det tillämpas från och med den sjätte dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

AVDELNING VI Slutbestämmelser

Artikel 19

1. Denna förordning skall inte hindra fullgörandet av andra åtaganden i samband med särskilda bestämmelser i avtal som gemenskapen slutit med tredje land.

2 a) Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser skall denna förordning inte hindra medlemsstaterna från att anta eller tillämpa

i) förbud, kvantitativa restriktioner eller kontrollåtgärder grundade på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet; eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt,

ii)särskilda valutabestämmelser,

iii) formaliteter som har införts enligt internationella avtal i enlighet med fördraget.

b) Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder eller formaliteter som skall införas eller ändras i enlighet med denna punkt. I synnerligen brådskande fall skall de nationella åtgärderna eller formaliteterna i fråga meddelas kommissionen omedelbart efter deras införande.

Artikel 20

1. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av rättsakterna om upprättandet av de gemensamma organisationerna för marknaderna för jordbruksprodukter, eller gemenskapens administrativa bestämmelser eller de nationella administrativa bestämmelser som har sin grund i dessa regler, eller tillämpningen av de särskilda regler som har antagits enligt artikel 235 i fördraget och som är tillämpliga på varor som är framställda genom förädling av jordbruksprodukter; förordningen skall utgöra ett komplement till dessa regler.

2. För produkter som omfattas av de regler som avses i punkt 1 skall dock artikel 9-14 och artikel 18 inte tillämpas på de varor för vilka de gemensamma reglerna för handel med tredje land föreskriver uppvisande av en licens eller annat importdokument.

Artiklarna 15, 17 och 18 skall inte tillämpas på de produkter för vilka sådana regler föreskriver tillämpning av kvantitativa importrestriktioner.

Artikel 21

Spanien och Portugal får behålla de kvantitativa restriktioner för jordbruksprodukter som avses i artiklarna 77, 81, 244, 249 och 280 i anslutningsakten till och med den 31 december 1995.

Artikel 22

Under 1994 skall nivån på de kvoter som avses i artikel 1.2 minskas i förhållande till den period under vilken de har tillämpats så som visas i bilaga 2.

Dessa kvoter skall inte tillämpas på följande produkter, som får övergå till fri omsättning inom gemenskapen:

- Produkter som redan är under transport till gemenskapen den dag som denna förordning offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, förutsatt att bestämmelseorten för sådana produkter inte kan ändras.

- Produkter för vilka en importlicens har utfärdats av de nationella behöriga myndigheterna i överensstämmelse med bestämmelserna i avdelning IV i förordning (EEG) nr 3420/83 och som faktiskt åtföljs av en sådan licens.

Bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 520/94 av den 7 mars 1994 om fastställande av ett gemenskapsförfarande för förvaltningen av kvantitativa kvoter(6) är tillämpliga på de kvoter som anges i bilaga 2.

Artikel 23

Förordningarna (EEG) nr 1765/82, (EEG) nr 1766/82 och (EEG) nr 3420/83 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall anses vara hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 24

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 15 mars 1994.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 mars 1994.

På rådets vägnar

Th. PANGALOS

Ordförande

(1) EGT nr L 195, 5.7.1982, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1013/93, (EGT nr L 105, 30.4.1993, s. 1).

(2) EGT nr L 195, 5.7.1982, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1409/86, (EGT nr L 128, 14.5.1986, s. 25).

(3) EGT nr L 346, 8.12.1983, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 848/92 (EGT nr L 89, 4.4.1992, s. 1.)

(4) EGT nr L 250, 19.9.1985, s. 2.

(5) EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 1.

(6) EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 1.

BILAGA 1

Lista över tredje land

Albanien

Armenien

Azerbajdzjan

Estland

Georgien

Kazakstan

Kina

Kirgistan

Lettland

Litauen

Moldavien

Mongoliet

Nordkorea

Ryssland

Tadzjikistan

Turkmenistan

Ukraina

Uzbekistan

Vietnam

Vitryssland

BILAGA 2

>Plats för tabell>

BILAGA 3

>Plats för tabell>

BILAGA 4

Lista över uppgifter som skall lämnas i fälten i kontrolldokumentet

KONTROLLDOKUMENT

1. Sökande

(namn, fullständig adress, land)

2. Registreringsnummer

3. Avsändare (namn, adress, land)

4. Behörig utfärdande myndighet

(namn och adress)

5. Deklarant (namn och adress)

6. Sista giltighetsdag

7. Ursprungsland

8. Avsändarland

9. Plats och datum för införseln

10. Hänvisning till den förordning (EG) enligt vilken kontrollen tillämpas

11. Varuslag, märke och nummer, antal och slag av kollin

12. Varukod (KN)

13. Bruttovikt (kg)

14. Nettovikt (kg)

15. Extra mängdenheter

16. Cif-värdet i ecu vid EU:s gräns

17. Ytterligare upplysningar

18. Sökandens försäkran:

Jag bekräftar härmed att uppgifterna i denna ansökan är korrekta och lämnade i god tro.

Datum och ort

(Underskrift) (Stämpel)

19. Den behöriga myndighetens stämpel

Datum och ort

(Underskrift ) (Stämpel)

Originalet till sökanden

Kopia till den behöriga myndigheten

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >