31992L0061

RÅDETS DIREKTIV 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Åtgärder bör vidtas som syftar till att stegvis upprätta den inre marknaden under perioden till och med den 31 december 1992. Den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital är säkerställd.

I varje medlemsstat skall två- och trehjuliga motorfordon uppfylla vissa tekniska krav som fastställs genom tvingande föreskrifter som skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. På grund av dessa skillnader medför föreskrifterna hinder för handeln inom gemenskapen.

Dessa hinder för upprättandet av en väl fungerande inre marknad kan avlägsnas genom att medlemsstaterna inför gemensamma krav i stället för de nationella bestämmelserna.

Medlemsstaterna kontrollerar sedan länge att fordon överensstämmer med tillämpliga tekniska krav, innan de får släppas ut på marknaden. Denna kontroll omfattar skilda fordonstyper.

Det är nödvändigt att upprätta exakta och enhetliga definitioner av dessa fordon (mopeder, motorcyklar och tre- och fyrhjuliga motorcyklar och minibilar), särskilt av mopeder, eftersom det i de tolv medlemsstaterna finns femton olika definitioner av denna fordonstyp. Ett så stort antal definitioner, och därigenom ett i praktiken lika stort antal fordonskategorier, medför betydande handelshinder, eftersom produkterna måste anpassas till de olika marknaderna vilket leder till en uppsplittring av mopedmarknaden.

En undersökning av de nämnda fordonens komponenter och egenskaper med utnyttjande av nu etablerad teknik har lett till resultatet att det i lagstiftningshänseende endast är ändamålsenligt att beakta de komponenter och egenskaper som anges i bilaga 1. Den tekniska utvecklingen får till följd att ytterligare komponenter och egenskaper bör läggas till dem som redan finns förtecknade i bilaga 1.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingen och innovationstakten är det lämpligt att senast inom tre år efter det att detta direktiv har genomförts undersöka om eventuella ytterligare komponenter och egenskaper, särskilt sådana som har samband med den passiva säkerheten, bör läggas till dem som redan finns förtecknade i bilaga 1.

De harmoniserade tekniska kraven för dessa fordons olika komponenter och egenskaper kommer att samlas i särdirektiv. För att överensstämmelsen med dessa krav skall kunna kontrolleras och varje medlemsstat kunna erkänna sådana kontroller som utförts i andra medlemsstater krävs det att ett gemenskapsförfarande införs för typgodkännande av varje sådan fordonstyp.

Syftet med detta förfarande är att ge varje medlemsstat möjlighet att bekräfta att varje fordonstyp har genomgått de kontroller som föreskrivs i särdirektiven och tilldelats ett typgodkännandeintyg. Syftet är även att göra det möjligt för tillverkarna att utfärda ett intyg om överensstämmelse för samtliga fordon som motsvarar den godkända typen. När ett sådant intyg finns för ett fordon, kan detta släppas ut på marknaden, säljas och registreras i hela gemenskapen.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 169 i fördraget och som ett led i samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter bör bestämmelser fastställas som underlättar lösningen av eventuella tekniska tvister som gäller produkternas överensstämmelse med den godkända typen.

Ett fordon kan, trots att det överensstämmer med den godkända typen, visa sig ha egenskaper som kan medföra en risk för vägsäkerheten. Det bör därför beslutas om ett lämpligt förfarande för att begränsa sådana risker.

Den tekniska utvecklingen kräver snabba anpassningar av de tekniska kraven i särdirektiven. För att göra det lättare att genomföra de åtgärder som då krävs bör ett förfarande fastställas, genom vilket ett nära samarbete upprättas mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiv om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn.

Komponenter och separata tekniska enheter till fordonen måste omfattas av förfaranden av samma slag som de som gäller för de fordon de är avsedda för.

För vägsäkerheten och skyddet av miljön och konsumenterna är det nödvändigt med bl. a. högt ställda konstruktions- och produktionskrav för de fordon och fordonsdelar som omfattas av detta direktiv. Dessa krav syftar samtidigt till att säkerställa enhetlighet på marknaden. Därför är det nödvändigt att detta direktiv har en fullständig harmonisering som grund.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Räckvidd och definitioner

Artikel 1

1. Detta direktiv skall tillämpas på samtliga två- och trehjuliga motorfordon - även sådana med tvillinghjul - som är avsedda för vägtrafik samt på komponenter och separata tekniska enheter till sådana fordon.

Direktivet skall inte tillämpas på följande slag av fordon:

- Fordon som är konstruerade för en högsta hastighet som inte överstiger 6 km/h.

- Fordon som är avsedda att styras av fotgängare.

- Fordon som är avsedda att användas av fysiskt handikappade.

- Fordon som är avsedda för tävlingsbruk på väg eller annan bana.

- Fordon som tagits i bruk före den dag då detta direktiv skall börja tillämpas.

- Traktorer och maskiner som används i lantbruket eller inom liknande verksamhet.

- Fordon med symmetrisk hjulplacering, ett hjul framtill och två baktill, som i första hand är avsedda för fritidsaktiviteter i terräng.

Det skall inte heller tillämpas på sådana fordons komponenter och separata tekniska enheter, såvida de inte är avsedda även för fordon som omfattas av detta direktiv.

Vidare skall det inte tillämpas på typgodkännande av enskilda fordon i annan utsträckning än att de medlemsstater som beviljar sådana godkännanden skall godta varje behörigt typgodkännande av komponenter och separata tekniska enheter som utfärdats enligt detta direktiv utan hinder av de tillämpliga nationella kraven.

2. De fordon som avses i punkt 1 skall indelas i

- mopeder, dvs. två- eller trehjuliga fordon med en motor som, om den bygger på inre förbränning, har högst 50 cm³ slagvolym, och som är konstruerade för en högsta hastighet som inte överstiger 45 km/h,

- motorcyklar, dvs. tvåhjuliga fordon, med eller utan sidvagn, som har en motor som, om den bygger på inre förbränning, har en slagvolym på över 50 cm³ eller är konstruerade för en maximihastighet på över 45 km/h,

- trehjuliga motorcyklar, dvs. fordon med tre symmetriskt placerade hjul som har en motor som, om den bygger på inre förbränning, har en slagvolym på över 50 cm³ eller en högsta hastighet som överstiger 45 km/h.

3. Detta direktiv skall även tillämpas på fyrhjuliga motorfordon som motsvarar följande definitioner:

a) Lätta fyrhjuliga fordon med en massa utan last, exklusive batterier i fråga om eldrivna fordon, på under 350 kg, som är konstruerade för en högsta hastighet som inte överstiger 45 km/h och vilkas motorer har en slagvolym på högst 50 cm³ i fråga om motorer med inre förbränning eller en maximal nettoeffekt på högst 4 kW för övriga motortyper. Sådana fordon skall jämställas med mopeder.

b) Fyrhjuliga fordon som inte motsvarar definitionen i a, vars massa utan last, exklusive batterier i fråga om eldrivna fordon, är högst 400 kg (550 kg för transportfordon) och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kW. Sådana fordon skall jämställas med trehjuliga motorcyklar.

Detta direktiv skall dock, om inte annat följer av artikel 15.3, inte tillämpas på sådana fordon som avses i b förrän från och med den 1 juli 1994.

Artikel 2

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. fordonstyp: fordon som tillhör samma kategori (tvåhjuliga mopeder, trehjuliga mopeder, motorcyklar, motorcyklar med sidvagn, trehjuliga motorfordon, fyrhjuliga motorfordon som omfattas av detta direktiv) med samma tillverkare, chassi och typbeteckning (lämnad av tillverkaren).

2. variant: fordon av samma typ men med avvikelser som kan gälla

- karosseriform,

- massa i körklart skick och största tekniskt tillåtna massa (över 20 % skillnad),

- motortyp (styrd tändning, kompressionständning, eldrift, hybridform osv.),

- arbetssätt (tvåtakt eller fyrtakt),

- slagvolym (över 30 % skillnad),

- cylindrarnas antal och placering,

- effekt (över 30 % skillnad),

- funktionssätt (för elmotorer),

- drivbatteriernas antal och kapacitet.

En variant kan omfatta flera versioner.

3. version: fordon av samma typ och, i förekommande fall, variant med avvikelser som kan gälla

- kraftöverföring (automatisk eller icke-automatisk, utväxlingsförhållanden, manövreringsmetod osv.),

- slagvolym (högst 30 % skillnad),

- effekt (högst 30 % skillnad),

- massa i körklart skick och största tekniskt tillåtna massa (högst 20 % skillnad),

- andra mindre ändringar av de väsentliga egenskaper som anges i bilaga 2 och som företagits av tillverkaren.

4. separat teknisk enhet: anordningar eller kännetecken som skall uppfylla kraven i ett särdirektiv och som är avsedda att vara en del av ett fordon. De kan typgodkännas separat, dock endast i samband med en eller flera specificerade fordonstyper.

5. komponent: anordningar eller kännetecken som skall uppfylla kraven i ett särdirektiv och som är avsedda att vara en del av ett fordon. De kan typgodkännas oberoende av fordon. En separat teknisk enhet eller en komponent kan antingen vara originalutrustning - fabriksmonterad eller tillhandahållen som originalreservdel - om den är av den typ som är monterad på fordonet vid dess typgodkännande, eller icke-originalutrustning, om den uteslutande används som reservdel.

6. typgodkännande: det förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en fordonstyp uppfyller kraven i särdirektiven samt att de specifikationer, som tillverkaren lämnat enligt den uttömmande förteckningen i bilaga 1, är korrekta.

7. typgodkännande för komponenter: det förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att ett kännetecken eller en separat teknisk enhet (typgodkännande av separat teknisk enhet) eller en komponent (typgodkännande av komponent) uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet enligt den uttömmande förteckningen i bilaga 1. Typgodkännanden av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter kan utvidgas till att även gälla eventuella ändringar, varianter eller versioner.

8. tvillinghjul: två hjul som är monterade på samma axel med ett avstånd mellan sina markkontaktscentrum på under 460 mm. Ett tvillinghjul skall betraktas som ett enda hjul.

9. fordon med dubbelt drivsystem: fordon med två skilda drivsystem, t. ex. elektriskt och termiskt.

10. tillverkare: den person eller association som inför typgodkännandeorganet ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för säkerställandet av enhetlighet i produktionen. Det är inte ett oeftergivligt krav att denna person eller association skall vara direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet typgodkännandet avser.

11. teknisk tjänst: den organisation eller det organ som har utsetts för att som kontrollaboratorium utföra provning eller inspektion för typgodkännandeorganet i en medlemsstat. Typgodkännandeorganet kan även självt utöva denna funktion.

KAPITEL II Förfaranden vid typgodkännande

Artikel 3

Tillverkarna skall rikta sina ansökningar om typgodkännande till en bestämd medlemsstat. Ansökningarna skall åtföljas av ett informationsdokument enligt den mall som, för typgodkännande av fordon, återfinns i bilaga 2 och, för typgodkännande för komponenter, i bilagan eller tillägget till det tillämpliga särdirektivet, och de dokument som åsyftas i detta informationsdokument skall likaledes bifogas ansökan.

Artikel 4

1. Varje medlemsstat skall bevilja typgodkännande för samtliga fordonstyper, separata tekniska enheter och komponenter som uppfyller följande krav:

a) Fordonstyper skall uppfylla de tekniska kraven i särdirektiven och överensstämma med de specifikationer som tillverkaren lämnat enligt den uttömmande förteckningen i bilaga 1.

b) Separata tekniska enheter och komponenter skall uppfylla de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet och överensstämma med de specifikationer som tillverkaren lämnat enligt den uttömmande förteckningen i bilaga 1.

2. De behöriga myndigheter i medlemsstaten som utför typgodkännande skall, innan de påbörjar detta, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i bilaga 6 har iakttagits - om så är nödvändigt i samarbete med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillverkningen eller importen till gemenskapen sker - så att de nya fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkas, släpps ut på marknaden, saluförs eller tas i bruk motsvarar de typgodkända fordonen, komponenterna eller separata tekniska enheterna.

3. De behöriga myndigheter som avses i punkt 2 skall - om så är nödvändigt i samarbete med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillverkningen eller importen till gemenskapen sker - säkerställa att bestämmelserna i bilaga 6 även fortsättningsvis iakttas.

4. Om en ansökan om typgodkännande av fordon åtföljs av ett eller flera intyg om godkännande för komponenter som utfärdats av en annan eller flera andra medlemsstater skall den medlemsstat som utför typgodkännandet av fordonet godta dessa intyg och inte utföra de kontroller, som krävs i punkt 1 b, av de typgodkända komponenterna eller separata tekniska enheterna.

5. Varje medlemsstat skall ansvara för de typgodkännanden för komponenter som den utfärdar. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdar typgodkännande för en fordonstyp skall kontrollera överensstämmelsen med den godkända typen vid serietillverkning, om så är nödvändigt i samarbete med de typgodkännandeorgan i andra medlemsstater som har utfärdat typgodkännandeintyg för komponenter eller separata tekniska enheter.

Artikel 5

1. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat skall fylla i samtliga avdelningar i den blankett för typgodkännande som återges i bilaga 3 för varje fordonstyp som den meddelar typgodkännande för.

2. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat skall fylla i samtliga kolumner i det intyg om typgodkännande som återges i en bilaga eller ett tillägg till det tillämpliga särdirektivet för varje typ av separat teknisk enhet eller komponent som den meddelar typgodkännande för.

Artikel 6

1. De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall inom en månad till sina motsvarigheter i övriga medlemsstater översända en kopia av varje intyg om typgodkännande som de utfärdat för fordonstyper som de beviljat eller vägrat typgodkännande för.

2. De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall även tillämpa bestämmelserna i punkt 1 på varje intyg om godkännande för varje typ av separat teknisk enhet eller komponent som de beviljat eller vägrat typgodkännande för.

Artikel 7

1. Tillverkaren skall fylla i ett intyg om överensstämmelse enligt mallen i bilaga 4 A för varje fordon som produceras i överensstämmelse med den godkända typen. Medlemsstaterna har dock rätt att, för att beskatta ett fordon eller för att utfärda dess registreringshandlingar, begära att uppgifter som inte nämns i bilaga 4 A skall läggas till i intyget, förutsatt att dessa uppgifter uttryckligen anges i det tekniska underlaget.

2. Tillverkaren skall fylla i ett intyg om överensstämmelse enligt mallen i bilaga 4 B för varje separat teknisk enhet eller komponent som inte är originalutrustning och som tillverkas i överensstämmelse med den typ som har beviljats typgodkännande. Något sådant intyg krävs däremot inte för separata tekniska enheter eller komponenter som är originalutrustning.

3. Om den separata tekniska enhet eller komponent som ansökan om typgodkännande gäller endast kan fungera eller uppvisa sina särskilda egenskaper i kombination med andra komponenter eller separata tekniska enheter och det därför inte är möjligt att kontrollera dess överensstämmelse med ett eller flera krav om den inte kombineras med sådana fordonsdelar, verkliga eller simulerade, skall räckvidden av typgodkännandet för denna separata tekniska enhet eller komponent begränsas i motsvarande utsträckning. I intyget om typgodkännande för sådana separata tekniska enheter eller komponenter skall då eventuella begränsningar i fråga om användningen eller monteringsanvisningar anges. Vid typgodkännande av fordon skall det kontrolleras att sådana begränsningar och krav iakttas.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 skall innehavaren av ett typgodkännande för en separat teknisk enhet eller komponent, som beviljats enligt artikel 4, vara skyldig att förse alla enheter och komponenter som produceras i överensstämmelse med typgodkännandet med sitt fabriks- eller varumärke, typbeteckning samt, om så krävs i särdirektivet, det typgodkännandemärke som avses i artikel 8. I detta senare fall skall han inte ha skyldighet att fylla i det intyg som avses i punkt 2.

5. Varje innehavare av ett intyg om typgodkännande för komponent vilket innehåller begränsningar för användningen enligt punkt 3 skall lämna fullständiga uppgifter om dessa begränsningar och, i tillämpliga fall, monteringsanvisningar tillsammans med varje tillverkad separat teknisk enhet eller komponent.

6. Varje innehavare av ett intyg om typgodkännande för en separat teknisk enhet som inte är originalutrustning och som typgodkänts i samband med en eller flera fordonstyper skall lämna fullständiga upplysningar om detta tillsammans med varje sådan enhet så att det klart framgår vilka dessa fordonstyper är.

Artikel 8

1. Samtliga fordon som tillverkas i överensstämmelse med en godkänd fordonstyp skall vara försedda med ett typgodkännandemärke som innehåller

- typgodkännandets nummer,

- bokstaven « e » följt av identifikationsnummer eller bokstavsbeteckning för den medlemsstat som meddelat typgodkännandet,

- fordonets identifikationskod i numerisk eller alfanumerisk form.

2. Om så krävs i det tillämpliga särdirektivet, skall samtliga separata tekniska enheter och komponenter som tillverkas i överensstämmelse med en godkänd typ vara försedda med ett typgodkännandemärke som motsvarar föreskrifterna i bilaga 5.

Uppgifterna i ett sådant typgodkännandemärke får i vissa fall kompletteras med ytterligare upplysningar av vilka vissa av den aktuella separata tekniska enhetens eller komponentens utmärkande egenskaper framgår. Detta skall i tillämpliga fall specificeras i de särdirektiv som avser sådana separata tekniska enheter eller komponenter.

Artikel 9

1. Tillverkaren skall ansvara för att samtliga fordon, separata tekniska enheter eller komponenter tillverkas i överensstämmelse med typgodkännandet. Om tillverkningen upphör eller om uppgifter i informationsdokumentet ändras, skall innehavaren av typgodkännandet anmäla detta till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade typgodkännandet.

2. Om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som avses i punkt 1 finner att en anmäld ändring inte är av sådan natur att det befintliga intyget om typgodkännande behöver ändras eller att ett nytt intyg behöver upprättas, skall de underrätta tillverkaren om detta.

3. Om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som avses i punkt 1 fastställer att en ändring av uppgifterna i informationsdokumentet kräver ny kontroll eller provning, skall de underrätta tillverkaren om detta och utföra denna kontroll eller provning. Om det därvid framkommer att det befintliga intyget om typgodkännande måste ändras eller att ett nytt intyg måste upprättas, skall dessa myndigheter sända de reviderade handlingarna till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater senast en månad efter dagen för utfärdandet.

4. Om ett intyg om typgodkännande upphör att gälla på grund av att tillverkningen av det typgodkända fordonet eller den typgodkända fordonsdelen slutgiltigt upphör, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som meddelade typgodkännandet inom en månad underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater om detta.

Artikel 10

1. Om en medlemsstat som har beviljat ett typgodkännande för fordon eller fordonsdelar finner att fordon, separata tekniska enheter eller komponenter inte överensstämmer med den typ den har godkänt, skall denna stat vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att samtliga typgodkända serietillverkade produkter åter överensstämmer med den godkända typen. De behöriga myndigheterna i denna medlemsstat skall underrätta myndigheterna i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna, som även, då så är påkallat, kan omfatta återkallande av typgodkännandet.

2. Om en medlemsstat finner att fordon, separata tekniska enheter eller komponenter inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet skall undersöka det påvisade missförhållandet. Varje medlemsstat som har beviljat ett typgodkännande skall därpå inom sex månader från den dag den mottog en sådan begäran utföra nödvändiga kontroller. Om bristande överensstämmelse konstateras, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som beviljade typgodkännandet vidta sådana åtgärder som avses i punkt 1.

3. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall inom en månad underrätta varandra om varje återkallande av typgodkännanden och orsakerna till detta.

4. Om den medlemsstat som beviljade typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, på lämpligt sätt inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 11

Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemenskapen och tredje land får rådet på förslag av kommissionen med kvalificerad majoritet förklara förfaranden, som upprättats genom internationella förordningar eller förordningar i tredje land, likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för typgodkännande av fordon, komponenter och separata tekniska enheter som fastställs i detta direktiv samt i särdirektiven.

Artikel 12

Om en medlemsstat finner att fordon, separata tekniska enheter eller komponenter äventyrar vägsäkerheten, trots att de är typgodkända, får denna medlemsstat under högst sex månader förbjuda att dessa säljs, tas i bruk eller används inom dess territorium. Medlemsstaten skall omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen och ange skälen till sitt beslut.

Artikel 13

I varje beslut, som fattas enligt tillämpningsföreskrifterna för detta direktiv och som innebär att typgodkännande vägras eller återkallas eller att försäljning eller användning av ett fordon, en separat teknisk enhet eller en komponent förbjuds, skall det i detalj anges på vilka skäl beslutet grundas. Den berörda parten skall underrättas om beslutet och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som står till buds inom ramen för gällande lagstiftning i medlemsstaterna och inom vilken tid prövning skall begäras.

Artikel 14

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater senast den dag som anges i artikel 18 anmäla namn på och adresser till

a) de myndigheter som ansvarar för typgodkännanden av fordon och fordonsdelar och, i tillämpliga fall, de specialområden för vilka dessa myndigheter ansvarar, samt

b) de tekniska tjänster de har ackrediterat med uppgift för varje sådan tjänst om vilka slag av provningar ackrediteringen gäller. De utsedda enheterna skall uppfylla de harmoniserade standarderna för provningslaboratoriers verksamhet (EN 45001), under iakttagande av följande bestämmelser:

i) En tillverkare får inte ackrediteras som teknisk tjänst, såvida inte bestämmelserna i ett särdirektiv uttryckligen tillåter detta.

ii) Vid tillämpningen av detta direktiv får den tekniska tjänsten med typgodkännandeorganets samtycke använda extern utrustning i sin löpande verksamhet utan att exceptionella omständigheter föreligger.

2. Det förutsätts att en anmäld teknisk tjänst motsvarar den harmoniserade standarden, men kommissionen får, då så är lämpligt, begära att medlemsstaterna skall styrka att så är fallet.

Tjänster i tredje land får endast anmälas som ackrediterade tekniska tjänster om detta sker inom ramen för bilaterala eller multilaterala avtal mellan gemenskapen och tredje land.

KAPITEL III Villkor för den fria rörligheten samt övergångsbestämmelser

Artikel 15

1. Medlemsstaterna får inte förbjuda att nya fordon som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden, saluförs, tas i bruk eller används. Endast fordon som uppfyller kraven i detta direktiv får förstagångsregistreras.

2. Medlemsstaterna får inte förbjuda att nya separata tekniska enheter eller komponenter som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden, saluförs eller används. Endast separata tekniska enheter och komponenter som uppfyller kraven i detta direktiv får släppas ut på marknaden och förstagångsförsäljas för användning i medlemsstaterna.

3. De särskilda krav som skall gälla för sådana fordon som avses i artikel 1.3 första stycket b skall fastställas med det förfarande som anges i artikel 16.

Innan så skett, får medlemsstaterna bibehålla sin nationella lagstiftning i fråga om detta slag av fordon.

4. Följande undantag får göras från punkterna 1 och 2:

a) De medlemsstater som i fråga om mopeder har särskilda nationella bestämmelser som avser pedaler eller kraftöverföringssystemet och gränsvärden för massan får fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser under längst tre år från den dag detta direktiv träder i kraft.

b) Medlemsstaterna får undanta fordon, separata tekniska enheter och komponenter som är avsedda antingen

- för tillverkning i små serier på högst 200 enheter per år för varje typ av fordon, separat teknisk enhet eller komponent, eller

- för försvaret, ordningsmakten, civilförsvaret eller offentliga arbeten

från varje krav på överensstämmelse med föreskrifterna i särdirektiven.

Övriga medlemsstater skall underrättas om sådana undantag inom en månad efter det att de beviljats.

c) Intyg om typgodkännande av fordon och fordonsdelar som medlemsstaterna utfärdat på nationell nivå, innan detta direktiv eller de särdirektiv som ersätter nationellt beslutade bestämmelser trätt i kraft, skall förbli giltiga i den medlemsstat som utfärdat dem under högst fyra år från den dag då den nationella lagstiftningen ersätts med detta direktiv eller med tillämpliga särdirektiv.

Samma fyraårsperiod skall gälla för typer av fordon, komponenter eller tekniska enheter som - innan detta direktiv eller de tillämpliga särdirektiven träder i kraft - uppfyller gällande nationella krav i medlemsstater som tillämpar andra system än typgodkännande i sin lagstiftning.

Fordon som omfattas av det senast nämnda undantaget får under denna period släppas ut på marknaden, säljas och tas i bruk utan någon tidsbegränsning för användningen.

Separata tekniska enheter och komponenter till sådana fordon skall få släppas ut på marknaden, säljas och användas utan tidsbegränsning.

5. Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att i överensstämmelse med fördraget fastställa krav som de finner nödvändiga till skydd för trafikanter som använder de aktuella fordonen, förutsatt att detta inte medför ändringar av fordonen.

KAPITEL IV Förfarande för anpassning till den tekniska utvecklingen

Artikel 16

De ändringar som kan bli nödvändiga för anpassningen till den tekniska utvecklingen av

- bilagorna 1 6,

- de bestämmelser i de särdirektiv som anges i bilaga 1 som uttryckligen åberopas i vart och ett av dessa särdirektiv

skall antas med det förfarande som fastställs i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG(4).

Artikel 17

Kommissionen skall, senast två år efter den dag som anges i artikel 18, lämna rapport till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén om de resultat som uppnåtts vid genomförandet av detta direktiv.

Efter samråd på lämpligt sätt skall kommissionen avge yttrande om det eventuella behovet av ändringar av detta direktiv samt, i tillämpliga fall, ändringsförslag.

KAPITEL V Slutbestämmelser

Artikel 18

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar sådana bestämmelser skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 19

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 30 juni 1992.

På rådets vägnar

Arlindo MARQUES CUNHA

Ordförande

(1) EGT nr C 110, 25.4.1991, s. 3 och EGT nr C 97, 16.4.92, s. 10.

(2) EGT nr C 13, 20.1.1992, s. 13, och EGT nr C 176, 13.7.1992.

(3) EGT nr C 14, 20.1.1992, s. 31.

(4) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet är senast ändrat genom direktiv 87/403/EEG (EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 44).

BILAGA 1

I nedanstående förteckning över fordonens delar och kännetecken används beteckningen Ö för att ange att det är överensstämmelsen med de uppgifter som lämnats av tillverkaren som skall kontrolleras och beteckningen S för att ange att kontrollen gäller överensstämmelsen med föreskrifter som fastställts på gemenskapsnivå.

>Plats för tabell>

Anmärkning

I särdirektiven kommer särskilda föreskrifter att fastställas för mopeder med låg effekt, dvs. mopeder med pedaler som har en hjälpmotor vars effekt inte överstiger 1 kW och en högsta hastighet för vilken fordonet är konstruerat som inte överstiger 25 km/tim. Dessa särskilda föreskrifter kommer främst att avse de komponenter och kännetecken som avses i rubrikerna 18, 19, 29, 32, 33, 34, 41, 43 och 46 i denna bilaga.

BILAGA 2

INFORMATIONSDOKUMENT(1a)

(Mall)

Följande uppgifter om det fordon, som skall typgodkännas, och den separata tekniska enhet eller de komponenter, som skall typgodkännas, skall inlämnas i tre exemplar med bifogad innehållsförteckning. Alla ritningar skall vara tillräckligt detaljerade och utarbetade i lämplig skala på A 4-papper eller vikt A 4. Även fotografier skall vara tillräckligt detaljerade. Om funktioner styrs av mikroprocessorer skall tillfredsställande upplysningar om prestanda lämnas. Den sökande skall förse informationsdokumentet med ett referensnummer.

A GEMENSAMMA UPPGIFTER FÖR MOPEDER, MOTORCYKLAR, TREHJULIGA MOTORCYKLAR OCH FYRHJULINGAR

>Start Grafik>

0 Allmänt

0.1 Fabrikat:

0.2 Typ (Ange samtliga eventuella varianter och versioner. Varje variant och version skall identifieras med en numerisk eller alfanumerisk kod):

0.3 Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet(b):

0.3.1 Märkningens placering:

0.4 Fordonsklass(c ):

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.6 Eventuell representant för tillverkaren (namn och adress):

0.7 Placering av föreskrivna skyltar och uppgifter samt fastsättningsmetod:

0.7.1 Typens serienumrering börjar med nummer:

0.8 Typgodkännandemärkets placering och placeringssätt på komponenter och separata tekniska enheter:

1. Allmänna uppgifter om fordonet

1.1 Fotografier eller ritningar av ett representativt fordon:

1.2 Måttskiss av hela fordonet:

1.3 Antal axlar och hjul (eventuellt larvfötter eller -band):

1.4 Motorns placering och montering:

2. Massa (i kg)(d)

2.1 Fordonets massa i körklart skick:

2.1.1 Denna massas fördelning mellan axlarna:

2.2 Fordonets massa i körklart skick, inklusive förare:

2.2.1 Denna massas fördelning mellan axlarna:

2.3 Största tekniskt tillåtna massa enligt tillverkarens uppgifter:

2.3.1 Denna massas fördelning mellan axlarna:

2.3.2 Största tekniskt tillåtna massa på varje axel:

2.4 Största förmåga att starta i motlut med största tekniskt tillåtna massa enligt tillverkarens uppgifter:

2.5 Högsta släpvagnsvikt (i tillämpliga fall):

3. Motor(e)

3.0 Tillverkare:

3.1 Fabrikat:

3.1.1 Typ (enligt märkning på motorn eller annan identifikationsform):

3.2 Motorer med styrd tändning eller kompressionständning

3.2.1 Motorns särskilda egenskaper

3.2.1.1 Funktionssätt: styrd tändning/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt(1)

3.2.1.2 Antal cylindrar och dessas placering och tändningsföljd:

3.2.1.2.1 Borrning: mm(f)

3.2.1.2.2 Slaglängd: mm(f)

3.2.1.3 Slagvolym: cm3 (g)

3.2.1.4 Kompressionsförhållande(2):

3.2.1.5 Ritningar av topplock, kolv(ar), kolvringar och cylinder:

3.2.1.6 Tomgångsvarvtal(2): min-1

3.2.1.7 Högsta nettoeffekt: kW vid min-1

3.2.1.8 Högsta nettovridmoment: Nm vid min-1

3.2.2 Bränsle: diesel/bensin/blandning/gasol (LPG)/annat(1))

3.2.3 Bränsletank

3.2.3.1 Högsta kapacitet(2):

3.2.3.2 Ritning av tanken med uppgift om ingående material:

3.2.3.3 Ritning som tydligt anger tankens placering på fordonet:

3.2.4 Bränslematning

3.2.4.1 Med förgasare: ja/nej(1)

3.2.4.1.1 Fabrikat:

3.2.4.1.2 Typ(er):

3.2.4.1.3 Antal monterade förgasare:

3.2.4.1.4 Inställningar(2)

antingen uppgifter om:

3.2.4.1.4.1 Munstycken:

3.2.4.1.4.2 Flottörkammarnivå:

3.2.4.1.4.3 Flottörmassa:

3.2.4.1.4.4 Flottörnål:

eller:

3.2.4.1.4.5 Kurva över bränslematningen i funktion av luftinsugningen och de inställningar som krävs för att upprätthålla kurvan:

3.2.4.1.5 Kallstartsystem: manuellt/automatiskt(1)

3.2.4.1.5.1 Funktionsprincip(er):

3.2.4.2 Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej(1)

3.2.4.2.1 Systembeskrivning:

3.2.4.2.2 Arbetsprincip:

direktinsprutning/förkammare/virvelkammare(1)

3.2.4.2.3 Insprutningspump

antingen

3.2.4.2.3.1 Fabrikat:

3.2.4.2.3.2 Typ(er):

eller

3.2.4.2.3.3 Högsta insprutad bränslemängd(1)(2): mm3/takt eller varv vid en pumphastighet av: min-1 eller karakteristikdiagram:

3.2.4.2.3.4 Insprutningsförställning(2):

3.2.4.2.3.5 Kurva för förställd insprutning(2):

3.2.4.2.3.6 Kalibreringsmetod: provbänk/motor(1)

3.2.4.2.4 Regulator

3.2.4.2.4.1 Typ:

3.2.4.2.4.2 Avregleringspunkt

3.2.4.2.4.2.1 Avregleringspunkt under belastning: min-1

3.2.4.2.4.2.2 Avreglering utan belastning: min-1

3.2.4.2.4.3 Tomgångsvarvtal: min-1

3.2.4.2.5 Insprutningsrör

3.2.4.2.5.1 Längd: mm

3.2.4.2.5.2 Invändig diameter: mm

3.2.4.2.6 Insprutare

antingen

3.2.4.2.6.1 Fabrikat:

3.2.4.2.6.2 Typ(er):

eller

3.2.4.2.6.3 Öppningstryck(2): kPa

eller karakteristikdiagram(2):

3.2.4.2.7 Kallstartsystem (om sådant finns)

antingen

3.2.4.2.7.1 Fabrikat:

3.2.4.2.7.2 Typ(er):

eller

3.2.4.2.7.3 Beskrivning:

3.2.4.2.8 Extra starthjälp (om sådan finns)

antingen

3.2.4.2.8.1 Fabrikat:

3.2.4.2.8.2 Typ(er):

eller

3.2.4.2.8.3 Systembeskrivning:

3.2.4.3 Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej(1)

antingen

3.2.4.3.1 Systembeskrivning:

3.2.4.3.2 Arbetsprincip: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-)(1)/direktinsprutning/annan (precisera)(1):

eller

3.2.4.3.2.1 Insprutningspumpens fabrikat:

3.2.4.3.2.2 Typ(er) av insprutningspump:

3.2.4.3.3 Insprutare: öppningstryck(2): kPa

eller karakteristikdiagram(2):

3.2.4.3.4 Insprutningsförställning:

3.2.4.3.5 Kallstartsystem

3.2.4.3.5.1 Funktionsprincip(er):

3.2.4.3.5.2 Funktions- och inställningsgränser(1)(2):

3.2.4.4 Bränslepump: ja/nej(1)

3.2.5 Elsystem

3.2.5.1 Märkspänning: V, positiv/negativ jord(1)

3.2.5.2 Generator

3.2.5.2.1 Typ:

3.2.5.2.2 Nominell effekt: W

3.2.6 Tändning

3.2.6.1 Fabrikat:

3.2.6.2 Typ(er):

3.2.6.3 Arbetsprincip:

3.2.6.4 Tändförställningskurva eller karakteristikdiagram(2):

3.2.6.5 Statisk tändningsinställning(2): grader före ÖD

3.2.6.6 Gap, brytarspetsar(2): mm

3.2.6.7 Kamvinkel(2): grader

3.2.6.8 Radioavstörning:

3.2.6.8.1 Förteckning med ritning över radioavstörningssystemet:

3.2.6.8.2 Uppgift om nominellt motståndsvärde och för motståndständkablar uppgift om nominellt motstånd per meter:

3.2.7 Kylsystem (vätska/luft)(1):

3.2.7.1 Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn:

3.2.7.2 Vätskekylning

3.2.7.2.1 Slag av vätska:

3.2.7.2.2 Cirkulationspump(ar): ja/nej(1)

3.2.7.3 Luftkylning

3.2.7.3.1 Ventilation: ja/nej(1)

3.2.8 Inloppssystem

3.2.8.1 Överladdare: ja/nej(1)

3.2.8.1.1 Fabrikat:

3.2.8.1.2 Typ(er):

3.2.8.1.3 Systembeskrivning (t. ex. högsta laddtryck: kPa, eventuell övertrycksventil)

3.2.8.2 Laddluftkylare: ja/nej(1)

3.2.8.3 Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.):

3.2.8.3.1 Beskrivning av inloppssamlarrör (bifoga ritningar eller fotografier):

3.2.8.3.2 Luftrenare, ritningar:, eller

3.2.8.3.2.1 Fabrikat:

3.2.8.3.2.2 Typ(er):

3.2.8.3.3 Inloppsljuddämpare, ritningar:, eller

3.2.8.3.3.1 Fabrikat:

3.2.8.3.3.2 Typ(er):

3.2.9 Avgassystem

3.2.9.1 Ritning av det fullständiga avgassystemet:

3.2.10 Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler:

3.2.11 Ventilsystem eller motsvarande

3.2.11.1 Högsta ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar i förhållande till dödpunkterna eller uppgifter för alternativa system:

3.2.11.2 Referens- eller inställningsintervall(1):

3.2.12 Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1 Anordning för återföring av vevhusgaser (endast för fyrtaktsmotorer) (beskrivning och ritningar):

3.2.12.2 Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik):

3.2.12.2.1 Beskrivning eller ritningar:

3.2.13 Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.3 Elektrisk drivmotor

3.3.1 Typ (lindning, magnetisering):

3.3.1.1 Högsta effekt per timme: kW

3.3.1.2 Driftspänning: V

3.3.2 Ackumulator

3.3.2.1 Antal celler:

3.3.2.2 Massa: kg

3.3.2.3 Kapacitet: Ah (amperetimmar)

3.3.2.4 Placering:

3.4 Andra förbrännings- eller elmotorer eller kombinationer av sådana (lämna närmare upplysningar om dessa motorer):

3.5 Temperaturer som tillåts av tillverkaren

3.5.1 Kylsystem

3.5.1.1 Vätskekylning

Högsta temperatur vid motorns utlopp: °C

3.5.1.2 Luftkylning

3.5.1.2.1 Referenspunkt:

3.5.1.2.2 Högsta temperatur vid referenspunkten: °C

3.6 Smörjsystem

3.6.1 Beskrivning av systemet

3.6.1.1 Eventuell smörjmedelsbehållares placering:

3.6.1.2 Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.)(1):

3.6.2 Smörjmedel blandat med bränsle

3.6.2.1 Procenttal:

3.6.3 Oljekylare: ja/nej(1)

3.6.3.1 Ritning(ar):, eller

3.6.3.1.1 Fabrikat:

3.6.3.1.2 Typ(er):

4 Kraftöverföring(h)

4.1 Ritning av kraftöverföringssystemet:

4.2 Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.3 Koppling (typ):

4.4 Växellåda

4.4.1 Typ: automat/manuell(1)

4.4.2 Manövreringsmetod: hand/fot(1)

4.5 Utväxlingsförhållanden

N R1 R2 R3 Rt

Minimum för kontinuerligt varierbar utväxling

1

2

3

...

Maximum för kontinuerligt varierbar utväxling

Backväxel

N=utväxlingsförhållande

R1=primär utväxling (förhållandet mellan motorns och första axelns varvtal)

R2=sekundär utväxling (förhållandet mellan första axelns och mellanaxelns varvtal i växellådan)

R3=slutlig utväxling (förhållandet mellan utgångsaxelns och drivhjulens varvtal)

Rt=total utväxling

4.6 Fordonets högsta hastighet och växel med vilken denna uppnås (km/tim.)(i):

4.7 Hastighetsmätare och vägmätare: ja/nej(1)

4.7.1 Fabrikat:

4.7.2 Typ(er):

5 Hjulupphängning

5.1 Ritning av hjulupphängningssystemet:

5.2 Däck (kategori, dimensioner och högsta belastningstal) och fälgar som normalt monteras:

5.2.1 Nominell rullningsomkrets:

5.2.2 Ringtryck enligt tillverkarens rekommendationer: kPa

5.2.3 Däck/fälgkombination(er):

6 Styrning

6.1 Styrväxel och -organ

6.1.1 Typ av växel:

7 Bromsar

7.1 Ritning av bromssystemet:

7.2 Fram- och bakhjulsbromsar, skiv- och trumbromsar(1)

7.2.1 Fabrikat:

7.2.2 Typ(er):

7.3 Ritning av delar av bromssystemet

7.3.1 Backar och klossar(1)

7.3.2 Belägg och klossar(1)

7.3.3 Bromsspakar och pedaler(1)

7.3.4 Bromsvätskebehållare (i tillämpliga fall):

7.4 Andra anordningar (i tillämpliga fall): ritning och beskrivning:

8 Belysning och ljussignalanordningar

8.1 Tabell över samtliga anordningar (med uppgift om antal, fabrikat, modell, typgodkännandemärkning(ar), helljusstrålkastarnas högsta ljusstyrka, färg, motsvarande kontrollampa):

8.2 Ritning som visar belysningens och ljussignalanordningarnas placering:

8.3 Varningsblinkrar (om sådana finns):

8.4 Ytterligare anordningar som krävs på specialfordon:

9 Övrig utrustning

9.1 Kopplingsanordningar (i tillämpliga fall)

9.1.1 Typ(er): krok/ögla/annat(1)

9.1.2 Fotografier eller ritningar som visar kopplingsanordningens (-anordningarnas) placering och konstruktion:

9.2 Manöverorgan, kontrollampor och visare (placering och identifikationsuppgifter)

9.2.1 Fotografier eller ritningar som visar symbolernas, manöverorganens, kontrollampornas och visarnas placering:

9.3 Föreskrivna skyltar och märkningar

9.3.1 Fotografier eller ritningar som visar de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas samt chassinumrets placering:

9.3.2 Fotografier eller ritningar som visar de officiella delarna av skyltarna och märkningarna (med måttangivelser):

9.3.3 Fotografier eller ritningar av chassinumret (med måttangivelser):

9.4 Stöldskyddsanordning(ar)

9.4.1 Typ av anordning(ar):

9.4.2 Kortfattad beskrivning av anordningen (anordningarna):

9.5 Ljudsignalanordning(ar)

9.5.1 Kortfattad beskrivning av den eller de anordningar som används och dessas syfte:

9.5.2 Fabrikat:

9.5.3 Typ(er):

9.5.4 Tillverkarens (tillverkarnas) namn och adress:

9.5.5 Typgodkännandemärke:

9.5.6 Ritning(ar) som visar ljudsignalanordningens (-anordningarnas) placering i fordonet:

9.5.7 Uppgifter om fästmetod, inklusive plats på fordonet där anordningen (anordningarna) är monterad(e):

9.6 Utrymme för bakre registreringsskylt (ange eventuella varianter; ritningar kan användas då så är lämpligt):

9.6.1 Nummerskyltningens lutning i förhållande till lodplanet:

B UPPGIFTER SOM UTESLUTANDE GÄLLER TVÅHJULIGA MOPEDER OCH MOTORCYKLAR

1 Utrustning

1.1 Backspegel (-speglar) (ange följande uppgifter för varje backspegel)

1.1.1 Fabrikat:

1.1.2 Typgodkännandemärke:

1.1.3 Variant:

1.1.4 Ritning(ar) som visar backspegelns (-speglarnas) placering på fordonet:

1.1.5 Detaljerade uppgifter om fästmetod, inklusive plats på fordonet där backspegeln

(-speglarna) är monterad(e):

1.2 Stöd

1.2.1 Typ: mitt- eller sidställt

1.2.2 Ritning som visar stödets (stödens) placering på fordonet:

1.3 Fästanordningar för sidvagn till motorcykel (i tillämpliga fall):

1.3.1 Fotografier eller ritningar som visar placering och konstruktion:

1.4 Passagerarhandtag

1.4.1 Typ: rem eller handtag

1.4.2 Fotografier eller ritningar som visar placeringen:

C UPPGIFTER SOM UTESLUTANDE GÄLLER TREHJULIGA MOPEDER OCH MOTORCYKLAR SAMT FYRHJULINGAR

1 Mått och vikter (i mm och kg) (använd ritningar då så är nödvändigt)

1.1 Mått för chassi utan karosseri

1.1.1 Längd:

1.1.2 Bredd:

1.1.3 Höjd utan last:

1.1.4 Främre överhäng:

1.1.5 Bakre överhäng:

1.1.6 Begränsningar för tyngdpunktens position på fordon med karosseri:

1.2 Massa(d)

1.2.1 Största nyttolast enligt tillverkarens uppgift:

2 Utrustning

2.1 Karosseri

2.1.1 Typ av karosseri:

2.1.2 Ritning som visar invändiga dimensioner:

2.1.3 Ritning som visar utvändiga dimensioner:

2.1.4 Förekommande material samt konstruktion:

2.1.5 Dörrar, dörrlås och -gångjärn:

2.1.6 Dörrarnas placering, mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel:

2.1.7 Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna:

2.1.8 Teknisk beskrivning av lås och gångjärn:

2.2 Vindruta och övriga rutor

2.2.1 Vindruta

2.2.1.1 Förekommande material:

2.2.2 Övriga rutor

2.2.2.1 Förekommande material:

2.3 Vindrutetorkare

2.3.1 Detaljerad teknisk beskrivning (med fotografier eller ritningar):

2.4 Vindrutespolare

2.4.1 Detaljerad teknisk beskrivning (med fotografier eller ritningar):

2.5 Avfrostnings- och avimningsanordningar

2.5.1 Detaljerad teknisk beskrivning (med fotografier eller ritningar):

2.6 Backspegel (-speglar) (lämna uppgifter för varje spegel)

2.6.1 Fabrikat:

2.6.2 Typgodkännandemärke:

2.6.3 Variant:

2.6.4 Ritning(ar) som visar placering i förhållande till karosseriet:

2.6.5 Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

2.7 Säten

2.7.1 Antal:

2.7.2 Placering:

2.7.3 Koordinater för eller ritning av R-punkten(j)

2.7.3.1 Förarsäte:

2.7.3.2 Övriga sittplatser:

2.7.4 Ryggstödsvinkel

2.7.4.1 Förarsäte:

2.7.4.2 Övriga sittplatser:

2.7.5 Inställningsmöjligheter (i tillämpliga fall)

2.7.5.1 Förarsäte:

2.7.5.2 Övriga sittplatser:

2.8 Passagerarutrymmets uppvärmningssystem (i tillämpliga fall)

2.8.1 Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar motorkylvätskans värme:

2.8.2 Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motoravgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive

2.8.2.1 Översiktsritning av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet (och placeringen av ljuddämpningsanordningarna inklusive de platser där värmeväxlingen äger rum):

2.8.2.2 Översiktsritning av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värmeväxlingen äger rum, om systemet utnyttjar motorns kylluft:

2.8.2.3 Genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum med uppgift om väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper:

2.8.2.4 Specifikationer för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t. ex. värmefläkten, med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data:

2.9 Säkerhetsbälten

2.9.1 Säkerhetsbältenas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan monteras på:

D/P Fullständig typgod- Variant

kännandemärkning (om sådan finns)

Framsäten

Baksäten

Mittsäten fram- och baktill

Tilläggsutrustning (t. ex. till säten som är justerbara i höjdled, sträckningsanordning osv.)

D = förarsidan

P = passagerarsidan framtill

2.10 Förankringar

2.10.1 Bältesförankringarnas antal och placering:

2.10.2 Fotografier eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga, effektiva förankringarnas placering och mått, inklusive R-punktens placering:

2.10.3 Ritningar av bältesförankringarna och de delar av fordonskroppen de är fästade vid (med uppgift om material):

2.10.4 Typbeteckningar(*) för de bälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är utrustat med:

Förankringens placering

På fordons-

kroppen

På

sätesramarna

Framsäten

Höger säte {

nedre förankringar { yttre

inre

övre örankring

Mittsäte {

nedre förankringar { höger

vänster

övre örankring

Vänster säte {

nedre förankringar { yttre

inre

övre örankring

(*) A = trepunktsbälte

B = höftbälte

S = särskilda typer av bälten. Ange i detta fall bältestyp under « anmärkningar ».

Ar, Br eller Sr = bälten med upprullare

Are, Bre eller Sre = bälten med upprullare och energiupptagaranordning på minst en förankring

Baksäten

Höger säte {

nedre förankringar { yttre

inre

övre örankring

Mittsäte {

nedre förankringar { höger

vänster

övre örankring

Vänster säte {

nedre förankringar { yttre

inre

övre örankring

2.10.5 Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med energiupptagaranordning:

Anmärkningar

(1) Stryk vad som ej är tillämpligt.

(2) Ange toleran(er).

(b) Identifikationsmärkning får endast användas på fordon, separata tekniska enheter eller komponenter som omfattas av ett typgodkännande som fastställts genom särdirektiv.

Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen «? » i dokumentationen (t. ex. ABC??123??).

(c) Klassificerade enligt följande kategorier:

- tvåhjulig moped,

- trehjulig moped och lätt fyrhjuling,

- motorcykel,

- motorcykel med sidvagn,

- trehjulig motorcykel och fyrhjuling.

(d) 1. Vikt utan last: Fordonets massa, då det är klart för normal användning, med följande utrustning:

- extrautrustning, uteslutande sådan som krävs vid normalt bruk,

- fullständig elektrisk utrustning, inklusive den belysning och de ljussignalanordningar som levereras av tillverkaren,

- i lag föreskrivna instrument och anordningar som skall medräknas i fordonets massa utan last,

- de vätskemängder som krävs för att säkerställa att alla fordonets delar fungerar riktigt.

ANM: Bränsle och oljeblandat bränsle skall inte ingå i mätningen; däremot t. ex. batterivätska, hydraulvätska, kylarvätska och motorolja.

2. Vikt i körklart skick: Vikt utan last med tillägg av följande:

- bränsle (bränsletanken skall fyllas till minst 90 % av den volym som angivits av tillverkaren),

- sådan tilläggsutrustning som normalt levereras av tillverkaren utöver vad som krävs för normalt bruk (verktygslåda, bagagehållare, vindruta, skyddsanordning osv.)

ANM: För fordon som drivs med oljeblandat bränsle gäller följande:

a) Om färdig blandning olja/bränsle används, skall med « bränsle » avses sådant oljeblandat bränsle.

b) Om bränsle och olja tillförs separat, skall med « bränsle » uteslutande avses bensinen. I detta fall ingår redan oljan i mätningen av vikten utan last.

3. Största tekniskt tillåtna vikt: Den vikt som tillverkaren beräknat för vissa användningsförhållanden med hänsyn till faktorer som materialstyrka, däckens tålighet för belastning osv.

4. Största tillåtna nyttolast enligt tillverkarens uppgifter: Skillnaden mellan den vikt som definieras i punkt 2, inklusive förare, och den vikt som avses i punkt 3.

5. Förarens vikt beräknas som 75 kg.

(e) För icke-konventionella motorer och system skall motsvarande uppgifter lämnas av tillverkaren.

(f) Detta tal skall avrundas nedåt till närmaste tiondels millimeter.

(g) Detta värde skall beräknas med ð = 3,1416 och avrundas till närmaste cm3.

(h) Dessa uppgifter skall lämnas för varje föreslagen variant.

(i) 5 % tolerans medges.

(j) R-punkten eller sittreferenspunkten är en referenspunkt som anges av tillverkaren och som

- har koordinater som har fastställts i förhållande till fordonets karosseristomme,

- representerar läget av den teoretiska rotationspunkten för torso/lår (H-punkten) vid den bakersta och lägsta, normala förar- eller passagerarposition som uppgivits av fordonstillverkaren för varje angivet säte,

- får användas som referenspunkt av de behöriga myndigheterna, om de så önskar, för alla säten utom förarsätena för vilka H-punkten inte kan fastställas med det tredimensionella referenssystemet eller med hjälp av metoderna för fastställande av H-punkten.>Slut Grafik>

(1a) Anordningar som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På samma sätt behöver komponenter inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller ritningar. Ange de motsvarande bilagornas nummer för varje rubrik där fotografier och ritningar skall bifogas.

BILAGA 3

TYPGODKÄNNANDEINTYG

(Mall)

A. FÖRFARANDE

Utfärdandet av typgodkännandeintyg omfattar följande moment:

1. Typgodkänndeintygets rubriker (enligt punkt B nedan) kompletteras med motsvarande uppgifter från den tekniska dokumentationen.

2. Om rubriken har beteckningen Ö kontrolleras riktigheten av uppgifterna i den tekniska dokumentationen och resultatet av kontrollen anges med kryss, antingen i första rutan (= uppgifterna är riktiga) eller i andra rutan (= uppgifterna är inte riktiga).

3. Om rubriken har beteckningen S kontrolleras överensstämmelsen med kraven på komponenten eller egenskapen i fråga i det relevanta särdirektivet och resultatet av kontrollen anges med kryss, antingen i första rutan (= kraven är uppfyllda) eller i andra rutan (= kraven är inte uppfyllda).

4. Efter utförda kontroller enligt punkterna 2 och 3 ifylls det typgodkännandeintyg som återges i punkt C.

B. TYPGODKÄNNANDEINTYG NR

>Start Grafik>

Rubrik nr Rubrik Beteckning Ja Nej

1. Allmänna upplysningar

1.1 Fabrikat: Ö |B) |B)

1.2 Typ (ange ev. varianter och versioner): Ö |B) |B)

1.3 Tillverkarens namn och adress: Ö |B) |B)

1.4 Eventuell representant för tillverkaren (namn och adress): Ö |B) |B)

2. Allmänna specifikationer för fordonet

2.1 Fordonskategori: Ö |B) |B)

2.2 Högsta hastighet för vilken fordonet är konstruerat: S |B) |B)

2.3 Hjul:

2.3.1 Antal: Ö |B) |B)

2.3.2 Symmetrisk eller asymmetrisk konstruktion (för trehjuliga fordon):

Ö

|B)

|B)

2.4 Översiktsritning av ramen: Ö |B) |B)

3. Mått och vikter S |B) |B)

4. Motor

4.1 Motortillverkarens namn och adress (om annan än fordonstillverkaren):

Ö

|B)

|B)

4.2 Fabrikat: Ö |B) |B)

4.3 Typ (styrd tändning eller kompressionständning och/eller elektrisk) och beskrivning:

Ö

|B)

|B)

4.4 Motorer med styrd tändning eller kompressionständning:

4.4.1 Funktionssätt: Ö |B) |B)

4.4.2 Typ av motorkylare: Ö |B) |B)

4.4.3 Typ av smörjanordning: Ö |B) |B)

4.4.4 Antal cylindrar eller kamrar (för motorer med roterande kolv) och dessas placering i motorn:

Ö

|B)

|B)

4.4.5 Borrning, slaglängd, slagvolym eller förbränningskammarens volym (för motorer med roterande kolv):

Ö

|B)

|B)

4.4.6 Fullständigt schema över motorns insugningsventiler: Ö |B) |B)

4.4.7 Kompressionsförhållande (kolvar och kolvringar): Ö |B) |B)

4.4.8 Motorns högsta nettoeffekt och vridmoment: S |B) |B)

4.4.9 Bränsletank: S |B) |B)

4.4.10 Förgasare eller annat bränsleförsörjningssystem: Ö |B) |B)

4.4.11 Elektriskt system (spänning): Ö |B) |B)

4.4.12 Generator (typ och maximal effekt): Ö |B) |B)

4.4.13 Åtgärder mot luftförorenande utsläpp: S |B) |B)

4.5 Elektrisk drivmotor:

4.5.1 Nominell matarspänning: Ö |B) |B)

4.5.2 Drivbatteri(er): Ö |B) |B)

4.5.3 Högsta nettoeffekt och vridmoment: Ö |B) |B)

4.5.4 Kylsystem: Ö |B) |B)

5 Kraftöverföring Ö |B) |B)

6 Däck S |B) |B)

7 Bromssystem S |B) |B)

8 Belysningens och ljussignalanordningarnas placering S |B) |B)

9 Belysning och ljussignalanordningar S |B) |B)

10 Övrigt

10.1 Ljudsignalanordning: S |B) |B)

10.2 Utrymme för bakre registreringsskylt: S |B) |B)

10.3 Elektrisk och elektromagnetisk störning: S |B) |B)

10.4 Ljudnivå och avgassystem (ej för elfordon): S |B) |B)

10.5 Backspegel (-speglar): S |B) |B)

10.6 Utskjutande delar: S |B) |B)

10.7 Stöd (ej för tre- och fyrhjulingar): S |B) |B)

10.8 Stöldskyddsanordningar: S |B) |B)

10.9 Vindrutor, vindrutetorkare, vindrutespolare samt avfrostnings- och avimningsanordningar på karosseriförsedda trehjuliga fordon och fyrhjulingar:

S

|B)

|B)

10.10 Passagerarhandtag på tvåhjuliga fordon: S |B) |B)

10.11 Säkerhetsbälten och dessas förankringar på karosseriförsedda trehjuliga fordon och fyrhjulingar:

S

|B)

|B)

10.12 Hastighetsmätare och vägmätare för motorcyklar, trehjuliga motorcyklar och fyrhjulingar:

Ö

|B)

|B)

10.13 Identifikation av manöverorgan, kontrollampor och visare: S |B) |B)

10.14 Föreskrivna skyltar (innehåll, placering och fästmetod): S |B) |B)

10.15 Skydd mot olovliga ändringar av mopeder och motorcyklar: S |B) |B)

10.16 Kopplings- och fästanordningar: S |B) |B)

C TYPGODKÄNNANDEINTYG NR

Härmed intygas att uppgifterna i informationsdokumentet nr som lämnats av tillverkaren överensstämmer med den moped/motorcykel/trehjuliga motorcykel/fyrhjuling(1) som anges i avdelning 1 av detta typgodkännandeintyg och varav en prototyp för serietillverkning ställts till förfogande.

Av de undersökningar som gjorts av ovan angivna fordon i prototyp för serieproduktion framgår att fordonet motsvarar/inte motsvarar(1) uppgifterna i detta typgodkännandeintyg.

Utfärdat i, den

(namnteckning)

(befattning)

(1) Stryk vad som ej är tillämpligt>Slut Grafik>

BILAGA 4

A. INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM SKALL LEVERERAS MED VARJE TYP AV FORDON I DEN SERIE SOM HAR GODKÄNTS

(Mall)

>Start Grafik>

Jag,(efternamn och förnamn),

intygar härmed att följande moped/motorcykel/trehjuliga motorcykel/fyrhjuling(1):

1. Fabrikat:

2. Typ:

2.1. Varje version (identifierad med numerisk eller alfanumerisk kod):

2.2. Varje variant (identifierad med numerisk eller alfanumerisk kod):

3. Högsta motoreffekt i kW:

4. Högsta motorvarvtal/minut:

5. Slagvolym i cm3:

6. Högsta hastighet i km/tim.:

7. Ljudnivå i dB(A):

7.1. Motorns ljudnivå stillastående (varvtal):

7.2. Motorns ljudnivå i rörelse:

8. Motortyp och arbetssätt (i tillämpliga fall):

9. Fordonets vikt utan last i kg:

10. Fordonets originaldäck: dimension(er) i mm samt, i tillämpliga fall, fabrikat:

11. Typserienummer:

överensstämmer med den godkända typen i: den:

av:

och som beskrivs i typgodkännandeintyg nr:

och i informationsdokument nr:

Utfärdat i, den

(namnteckning)

(befattning)

(1) Stryk det som inte är tillämpligt>Slut Grafik>

B. INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM SKALL LEVERERAS MED VARJE SEPARAT TEKNISK ENHET ELLER KOMPONENT SOM INTE MONTERAS SOM ORIGINALUTRUSTNING PÅ DEN TYP I SERIEN SOM ÄR TYPGODKÄND

(Mall)

>Start Grafik>

Jag,(efternamn och förnamn),

intygar härmed att

(separat teknisk enhet eller komponent)

1. Fabrikat:

2. Typ:

3. Typserienummer:

överensstämmer med den godkända typen i: den:

av:

och som beskrivs i typgodkännandeintyg för fordonsdel nr:

och i informationsdokument nr:

Utfärdat i, den

(namnteckning)

(befattning)>Slut Grafik>

BILAGA 5

TYPGODKÄNNANDEMÄRKNING FÖR KOMPONENTER

1. Typgodkännandemärkningen för komponenter består av:

1.1. Bokstaven « e » inskriven i en rektangel följt av nummer eller nationalitetsbokstäver för den medlemsstat som utfärdat typgodkännandet, dvs.

>Plats för tabell>

1.2. Typgodkännandenumret som är det samma som blankettnumret på det intyg om typgodkännande som utfärdats för den separata tekniska enheten eller komponenten i fråga. Typgodkännandenumret anbringas omedelbart under den rektangel som beskrivs i punkt 1.1. Siffrorna i typgodkännandenumret skall placeras på samma sida av bokstaven e och i samma riktning. För att förhindra förväxling med andra symboler får romerska siffror inte användas i typgodkännandenumret.

2. Typgodkännandemärkningen skall anbringas på den separata tekniska enheten eller komponenten på ett sådant sätt att den inte kan utplånas och att den lätt kan läsas även då den separata tekniska enheten eller komponenten har monterats på fordonet.

3. Ett exempel på typgodkännandemärkning finns i tillägget till denna bilaga.

Tillägg

>Start Grafik>

Exempel på typgodkännandermärkning för komponenter

>Slut Grafik>

>Hänvisning till >

BILAGA 6

BESTÄMMELSER ANGÅENDE KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE MED DEN GODKÄNDA TYPEN

1. Följande bestämmelser gäller vid kontrollen av att fordon, separata tekniska enheter och komponenter tillverkas på ett sådant sätt att de överensstämmer med det typgodkända fordonet eller den typgodkända komponenten eller separata tekniska enheten:

1.1. Den som innehar ett intyg om typgodkännande är skyldig att

1.1.1. se till att effektiva rutiner finns för produktkvalitetskontroll,

1.1.2. ha tillgång till den utrustning som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med varje typgodkänt fordon eller typgodkänd komponent eller separat teknisk enhet,

1.1.3. se till att provningsdata noteras och att tillhörande dokument sparas under tolv månader efter det att produktionen avslutats,

1.1.4. analysera resultaten av varje typ av provning för att kontrollera och säkerställa att produktens egenskaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

1.1.5. säkerställa att de kontroller som föreskrivs i det relevanta särdirektivet utförs för varje enskild produkt,

1.1.6. se till att, om provtagningen vid en kontroll visar på bristande överensstämmelse, detta leder till förnyad provtagning och förnyade kontroller. Alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att återställa överensstämmelse i den aktuella tillverkningen.

1.2. De behöriga myndigheter som har utfärdat typgodkännandeintyg kan när som helst undersöka de kontrollmetoder för överensstämmelse med den godkända typen som används på varje produktionsenhet.

1.2.1. Vid varje inspektion skall provningsresultat och produktionsjournaler lämnas till inspektören.

1.2.2. Inspektören får ta stickprover för kontroll i tillverkarens laboratorium. Minsta antal stickprover får fastställas med hänsyn till tillverkarens egen kontroll.

1.2.3. Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att utvärdera de provningar som utförts enligt punkt 1.2.2, skall inspektören välja ut stickprover som skall sändas till det tekniska organ som har utfört typgodkännandeprovningar.

1.2.4. De behöriga myndigheterna får utföra varje slag av provning som föreskrivs i det eller de särdirektiv som gäller produkten eller produkterna i fråga.

1.2.5. De behöriga myndigheterna skall föranstalta om en inspektion per år. Om ett annat antal inspektioner krävs, anges detta i varje särdirektiv. Om en inspektion har visat på otillfredsställande resultat skall de behöriga myndigheterna se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa överensstämmelsen med den godkända typen.