31978L0660

RÅDETS FJÄRDE DIREKTIV av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (78/660/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

med beaktande av följande:

En samordning av de nationella bestämmelserna om uppställningen av och innehållet i årsbokslut och förvaltningsberättelser, om de i dessa handlingar använda värderingsmetoderna och om offentliggörandet av handlingarna är, främst i fråga om aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, av särskild betydelse för skyddet av bolagsmännen och tredje man.

En samtidig samordning behövs på dessa områden för de angivna bolagsformerna, eftersom å ena sidan verksamheten för ett sådant bolag ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna medan å andra sidan bolaget endast erbjuder tredje man säkerhet i sina egna tillgångar. Att en sådan samordning är nödvändig och brådskande har för övrigt erkänts och bekräftats i artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG (3).

Dessutom är det nödvändigt att inom gemenskapen uppställa likvärdiga rättsliga minimikrav på omfattningen av den ekonomiska information som konkurrerande bolag skall vara skyldiga att låta allmänheten ta del av.

Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar och skulder, ekonomiska ställning och resultat. I detta syfte måste en obligatorisk uppställningsform föreskrivas för balans- och resultaträkningarna samt ett minsta innehåll fastställas för notanteckningarna och förvaltningsberättelsen. Undantag kan dock medges med hänsyn till vissa bolags mindre ekonomiska och sociala betydelse.

De olika värderingsmetoderna måste samordnas i den utsträckning som behövs för att årsboksluten skall ge en jämförbar och likvärdig information.

Årsboksluten för alla bolag på vilka detta direktiv skall tillämpas måste offentliggöras enligt direktiv 68/151/EEG. Även här kan dock vissa undantag medges till förmån för små och medelstora företag.

Årsboksluten skall granskas av behöriga personer för vilka minimikvalifikationerna senare kommer att samordnas. Endast små bolag får undantas från detta krav på revision.

När ett bolag ingår i en företagsgrupp är det önskvärt att ett sammanställt bokslut offentliggörs som ger en rättvisande bild av hela företagsgruppens verksamhet. I avvaktan på att ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning träder i kraft är det dock nödvändigt med undantag från vissa bestämmelser i detta direktiv.

För att bemästra de svårigheter som kan uppstå på grund av det nuvarande lagstiftningsläget i vissa medlemsstater, måste fristen för att genomföra vissa av föreskrifterna i detta direktiv vara längre än den frist som i allmänhet fastställs i sådana fall.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om följande bolagsformer:

- I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

- I Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la socété de personnes à responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

- I Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

- I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.

- I Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

- I Italien:

la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a responsabilità limitata.

- I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.

- I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

- I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee,

private companies limited by shares or by guarantee.

2. I avvaktan på senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa föreskrifterna i detta direktiv på banker och andra finansiella institut eller på försäkringsbolag.

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 2

1. Årsbokslutet skall bestå av balansräkning, resultaträkning och noter. Dessa handlingar bildar en helhet.

2. Årsbokslutet skall upprättas på ett överskådligt sätt och enligt föreskrifterna i detta direktiv.

3. Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.

4. När tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker till för att ge en rättvisande bild enligt punkt 3, skall ytterligare upplysningar lämnas.

5. Om undantagsvis tillämpningen av en föreskrift i detta direktiv är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, skall avsteg göras från den förstnämnda föreskriften så att en rättvisande bild enligt punkt 3 kan ges. Varje sådant avsteg skall anmärkas i en not med upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan ha på bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Medlemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de undantagsregler som behövs.

6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att annan information lämnas i årsboksluten utöver vad som fordras enligt detta direktiv.

AVSNITT 2

Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar

Artikel 3

Balans- och resultaträkningarnas uppställning, särskilt när det gäller valet av form för uppställningen, får inte ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg från denna princip tillåts dock i undantagsfall. Varje sådant avsteg skall redovisas i noterna med en tillfredsställande motivering.

Artikel 4

1. I balans- och resultaträkningarna måste de i artikel 9, 10 och 23-26 angivna posterna tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. En mera detaljerad underindelning av posterna är tillåten, förutsatt att uppställningsformen följs. Nya poster får tillkomma såvitt deras innehåll inte täcks av de i uppställningsformen angivna posterna. Medlemsstaterna får föreskriva en sådan underindelning eller komplettering.

2. Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för sådana poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror skall anpassas i de fall ett företags särskilda inriktning kräver det. En sådan anpassning får medlemsstaterna begära av företagen inom en särskild ekonomisk sektor.

3. De av arabiska siffror föregångna posterna i balans- och resultaträkningarna får sammanslås

a) när de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 har ett obetydligt värde, eller

b) när sammanslagningen främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna posterna specificeras i noter. Medlemsstaterna får kräva en sådan sammanslagning.

4. För varje balans- och resultaträkningspost måste beloppet för motsvarande post från föregående räkenskapsår anges. För att jämförbarhet skall uppnås får medlemsstaterna föreskriva att beloppen för det föregående räkenskapsåret skall justeras. I vart fall skall bristande jämförbarhet och eventuella justeringar av beloppen med anledning härav förklaras i noterna.

5. Balans- eller resultaträkningsposter som saknar belopp skall inte redovisas, utom när det finns en motsvarande post för det föregående räkenskapsåret enligt punkt 4.

Artikel 5

1. Utan hinder av artikel 4.1 och 4.2 får medlemsstaterna föreskriva särskilda uppställningsformer för årsboksluten i förvaltningsbolag och finansiella holdingbolag, under förutsättning att dessa uppställningsformer ger en bild av bolagen som motsvarar vad som föreskrivs i artikel 2.3.

2. I detta direktiv avses med förvaltningsbolag endast:

a) bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta aktie- och andelsägarna få del av resultatet av kapitalförvaltningen,

b) bolag med kapitalandel i förvaltningsbolag med fast kapital, om föremålet för de förstnämnda bolagens verksamhet uteslutande är att förvärva fullt betalda aktier som utfärdas av dessa förvaltningsbolag, dock utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 20.1 h i direktiv 77/91/EEG (4).

3. Med finansiella holdingbolag avses i detta direktiv endast bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva intressen i andra företag och att förvalta sina kapitalandelar för att få vinst utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra företag, dock utan inskränkning i sina rättigheter som aktieägare eller andra bolagsmän. En domstol eller administrativ myndighet skall kunna övervaka att de finansiella holdingbolagen iakttar de begränsningar som gäller för deras verksamhet.

Artikel 6

Medlemsstaterna får tillåta eller föreskriva en anpassning av balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att dessa utvisar disposition av vinsten eller behandling av förlusten.

Artikel 7

Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter.

AVSNITT 3

Balansräkningens uppställningsform

Artikel 8

Medlemsstaterna skall föreskriva att den ena eller båda av de i artikel 9 och 10 angivna formerna skall användas för uppställning av balansräkningen. Om en medlemsstat föreskriver båda uppställningsformerna, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.

Artikel 9

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har infordrats skall redovisas på passivsidan. I så fall skall den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas som en tillgång antingen under A eller under D II 5).

B. Kostnader för bolagsbildning

så som de definieras i nationell lagstiftning och om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. Nationell lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader redovisas som första post under "Immateriella anläggningstillgångar".

C. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Forsknings- och utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har

a) förvärvats mot vederlag och inte skall redovisas under C I 3, eller

b) utvecklats av företaget själv, under förutsättning att nationell lagstiftning tillåter att de redovisas som tillgångar.

3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4. Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Mark och byggnader.

2. Tekniska anläggningar och maskiner.

3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Ägarintressen.

4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.

6. Andra långfristiga lånefordringar.

7. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

D. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1. Råvaror och förnödenheter.

2. Varor under tillverkning.

3. Färdiga varor och handelsvaror.

4. Förskottsbetalningar.

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år skall redovisas särskilt för varje post.)

1. Kundfordringar.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

4. Övriga fordringar.

5. Tecknat ej inbetalt kapital som är infordrat (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat skall redovisas som tillgång under A).

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under D II 6).

F. Förlust under räkenskapsåret

(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att den skall redovisas under A VI på passivsidan).

Skulder och eget kapital

A. Eget kapital

I. Tecknat kapital

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Kapitalreserver

1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.

2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv 77/91/EEG.

3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4. Övriga reserver.

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Vinst eller förlust under räkenskapsåret

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att denna post skall redovisas under F på aktivsidan eller under E på passivsidan).

B. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2. Avsättningar för skatter.

3. Andra avsättningar.

C. Skulder

(Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år måste redovisas särskilt för varje post liksom summorna av dessa skulder).

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under D på passivsidan).

D. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under C 9 på passivsidan).

E. Årets vinst

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att vinsten skall redovisas under A VI på passivsidan).

Artikel 10

A. Tecknat ej inbetalt kapital

varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som infordrats skall upptas under L. I så fall skall den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas antingen under A eller under D II 5).

B. Kostnader för bolagsbildning

så som de definieras i nationell lagstiftning och om denna medger att de redovisas som en tillgång. Nationell lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader skall redovisas som första post under "Immateriella anläggningstillgångar".

C. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Forsknings- och utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de är

a) förvärvade mot vederlag och inte skall redovisas under C I 3, eller

b) utvecklade av företaget själv, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4. Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Mark och byggnader.

2. Tekniska anläggningar och maskiner.

3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Ägarintressen.

4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.

6. Andra långfristiga lånefordringar.

7. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

D. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1. Råvaror och förnödenheter.

2. Varor under tillverkning.

3. Färdiga varor och handelsvaror.

4. Förskottsbetalningar.

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år skall redovisas särskilt för varje post).

1. Kundfordringar.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

4. Övriga fordringar.

5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat skall redovisas som tillgång under A).

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar.

IV. Kassa och bank.

E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa skall redovisas som tillgångar under D II 6).

F. Kortfristiga skulder (förfaller till betalning inom ett år)

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under K).

G. Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder (med beaktande av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter enligt E, samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt K).

H. Summan av tillgångarna med avdrag för kortfristiga skulder

I. Långfristiga skulder (förfaller till betalning efter mer än ett år)

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under K).

J. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2. Avsättningar för skatter.

3. Andra avsättningar.

K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under F 9 och/eller I 9).

L. Eget kapital

I. Tecknat kapital

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Kapitalreserver

1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.

2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv 77/91/EEG.

3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4. Övriga reserver.

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust

Artikel 11

Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre gränsvärden:

- Balansomslutning: 1 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Nettoomsättning: 2 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 50,

upprättar en balansräkning i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, varvid särskilt skall anges - dock endast med totalbelopp för varje post - de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid posten D II i artikel 10.

Artikel 12

1. Om ett bolag på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida två av de i artikel 11 angivna tre gränsvärdena, skall detta förhållande inverka på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i sistnämnda artikel endast om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.

2. Vid omräkning till nationella valutor får de i artikel 11 i europeiska beräkningsenheter angivna beloppen ökas med högst tio procent.

3. Den i artikel 11 nämnda balansomslutningen skall utgöras av de tillgångar som avses i artikel 9 under A till E eller i artikel 10 under A till E.

Artikel 13

1. Hänför sig en tillgång eller en skuld till mer än en post i uppställningen, måste tillgångens eller skuldens förhållande till andra poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i en not, om en sådan redovisning är väsentlig för förståelsen av bokslutet.

2. Egna aktier och andelar samt aktier och andelar i anknutna företag får endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna rubrikerna.

Artikel 14

Alla ansvarsförbindelser skall, i den mån de inte måste redovisas som skulder, antecknas under balansräkningen eller i noter och därvid delas in efter de olika slag av sådana förbindelser som den nationella lagstiftningen erkänner, med särskild uppgift om varje ställd säkerhet. Förekommer ansvarsförbindelser för anknutna företag skall dessa förbindelser redovisas särskilt.

AVSNITT 4

Särskilda föreskrifter för vissa poster i balansräkningen

Artikel 15

1. Om tillgångar skall redovisas som anläggnings- eller omsättningstillgångar skall bero på det ändamål för vilket de är avsedda.

2. Anläggningstillgångarna skall omfatta sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.

3. a) Förändringar i anläggningstillgångarnas olika poster skall redovisas i balansräkningen eller i noterna. Med utgångspunkt i anskaffnings- eller tillverkningsvärdet skall därför för varje sådan post redovisas dels årets tillkommande och avgående poster samt överföringar, dels ansamlade värdejusteringar fram till balanstidpunkten samt korrigeringar gjorda under räkenskapsåret av tidigare års värdejusteringar. Värdejusteringarna skall öppet redovisas antingen i balansräkningen som avdrag från respektive anläggningstillgång eller i en not.

b) Om anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för en anläggningstillgång inte kan fastställas till rimlig kostnad och inom rimlig tid då ett årsbokslut upprättas för första gången enligt detta direktiv, får restvärdet vid räkenskapsårets början användas som anskaffnings- eller tillverkningskostnad. Om denna bestämmelse tillämpas, skall det anges i en not till årsbokslutet.

c) Om artikel 33 tillämpas, skall de i punkt 3.a ovan avsedda förändringarna av de olika posterna bland anläggningstillgångarna redovisas med utgångspunkt i de anskaffnings- eller tillverkningskostnader som har kommit fram genom omvärderingen.

4. Punkt 3. a och b skall tillämpas på redovisning av "Kostnader för bolagsbildning".

Artikel 16

Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa definieras i nationell lagstiftning, skall redovisas under rubriken "Mark och byggnader".

Artikel 17

Ägarintressen är enligt detta direktiv sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja den egna verksamheten. En kapitalandel i ett bolag skall anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en procentsats som medlemsstaterna skall bestämma men som inte får överstiga 20 procent.

Artikel 18

Under räkenskapsåret bokförda utgifter som utgör kostnader för efterföljande år samt under räkenskapsåret bokförda intäkter som förfaller till betalning under efterföljande år skall redovisas under rubriken "Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter". Medlemsstaterna får dock föreskriva att sådana intäkter skall tas upp under rubriken "Fordringar". Större belopp skall förklaras i noter till balansräkningen.

Artikel 19

Värdejusteringar skall omfatta alla på balansdagen konstaterade värdeförsämringar av individuella tillgångsposter oavsett om en sådan värdeförsämring är slutlig eller inte.

Artikel 20

1. Avsättningar skall ha till syfte att täcka förluster eller skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

2. Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att täcka sådana kostnader som hör till det aktuella räkenskapsåret eller till ett tidigare räkenskapsår och som till sin karaktär är klart bestämda samt på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

3. Avsättningar får inte användas för att justera tillgångarnas värde.

Artikel 21

Under rubriken "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter" skall redovisas de intäkter som före balansdagen har bokförts som betalda men som avser efterföljande år samt kostnader som avser räkenskapsåret men som förfaller till betalning under ett följande år. Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att sådana kostnader skall redovisas som "Skulder". Större belopp skall förklaras i noter till årsbokslutet.

AVSNITT 5

Resultaträkningens uppställningsform

Artikel 22

Medlemsstaterna skall föreskriva att en eller flera av de i artikel 23-26 angivna formerna skall användas för uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat föreskriver mer än en sådan uppställningsform, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.

Artikel 23

1. Nettoomsättning.

2. Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.

3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4. Övriga rörelseintäkter.

5. a) Råvaror och förnödenheter.

b) Övriga externa kostnader.

6. Personalkostnader:

a) löner och arvoden,

b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.

7. a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala nedskrivningar i företaget.

8. Övriga rörelsekostnader.

9. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.

13. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.

14. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

15. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

16. Extraordinära intäkter.

17. Extraordinära kostnader.

18. Extraordinärt resultat.

19. Skatt på extraordinärt resultat.

20. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

21. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 24

A. Kostnader

1. Minskning av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.

2. a) Råvaror och förnödenheter.

b) Övriga externa kostnader.

3. Personalkostnader:

a) löner och arvoden,

b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.

4. a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala nedskrivningar i företaget.

5. Övriga rörelsekostnader.

6. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.

7. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.

8. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

9. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

10. Extraordinära kostnader.

11. Skatt på extraordinärt resultat.

12. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

13. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

B. Intäkter

1. Nettoomsättning.

2. Ökning av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.

3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4. Övriga rörelseintäkter.

5. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

6. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

7. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

8. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

9. Extraordinära intäkter.

10. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 25

1. Nettoomsättning.

2. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

3. Bruttoresultat.

4. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

5. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

6. Övriga rörelseintäkter.

7. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

8. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

9. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

10. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.

11. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.

12. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

13. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

14. Extraordinära intäkter.

15. Extraordinära kostnader.

16. Extraordinärt resultat.

17. Skatt på extraordinärt resultat.

18. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

19. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 26

A. Kostnader

1. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

2. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

3. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

4. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.

5. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.

6. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

7. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

8. Extraordinära kostnader.

9. Skatt på extraordinärt resultat.

10. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

11. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

B. Intäkter

1. Nettoomsättning.

2. Övriga rörelseintäkter.

3. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

4. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

5. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

6. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

7. Extraordinära intäkter.

8. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 27

Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre gränsvärden:

- Balansomslutning: 4 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Nettoomsättning: 8 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 250,

använder en uppställningsform som avviker från dem som föreskrivs i artikel 23-26 i följande avseenden:

a) I artikel 23: posterna 1-5 får slås ihop till en enda post kallad "Bruttoresultat".

b) I artikel 24: posterna A 1, A 2 och B 1-B 4 får slås ihop till en enda post kallad "Bruttoresultat".

c) I artikel 25: posterna 1, 2, 3 och 6 får slås ihop till en enda post kallad "Bruttoresultat".

d) I artikel 26: posterna A 1, B 1 och B 2 får slås ihop till en enda post kallad "Bruttoresultat".

Artikel 12 skall tillämpas.

AVSNITT 6

Särskilda föreskrifter för vissa poster i resultaträkningen

Artikel 28

Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försäljning av produkter och utförda tjänster som avser bolagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdeskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Artikel 29

1. Intäkter och kostnader från annat än bolagets normala verksamhet skall redovisas som "Extraordinära intäkter och kostnader".

2. Om de i punkt 1 angivna intäkterna och kostnaderna inte är av endast ringa betydelse för bedömningen av resultatet, skall deras storlek och art förklaras i noterna. Detsamma skall gälla intäkter och kostnader som avser ett annat räkenskapsår.

Artikel 30

Medlemsstaterna får tillåta att skatt på resultatet av den normala verksamheten och skatt på extraordinärt resultat redovisas i en gemensam post i resultaträkningen före "Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster". I så fall skall "Resultatet av den normala verksamheten efter skatt" utgå ur de i artikel 23-26 föreskrivna uppställningsformerna.

Om detta undantag tillämpas, skall bolagen i notform upplysa om hur skatten på resultatet påverkar resultatet av den normala verksamheten och det extraordinära resultatet.

AVSNITT 7

Värderingsregler

Artikel 31

1. Medlemsstaterna skall svara för att de i boksluten redovisade posterna värderas enligt följande allmänna grunder:

a) Bolaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

b) Oförändrade värderingsprinciper skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

c) Värderingen skall ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

aa) endast per balansdagen konstaterade intäkter får tas med,

bb) hänsyn måste tas till alla förutsebara risker och möjliga förluster som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår, även om dessa risker eller förluster blir kända först efter balansdagen men före upprättandet av balansräkningen,

cc) hänsyn måste tas till värdeförsämringar vare sig räkenskapsårets resultat är en vinst eller en förlust.

d) De intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp utan hänsyn till tidpunkten för betalningen.

e) Aktiv- och passivposternas beståndsdelar skall värderas var för sig.

f) Den ingående balansen för varje räktenskapsår måste stämma överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.

2. Avvikelser från dessa allmänna grunder kan undantagsvis accepteras. Redogörelse för en sådan avvikelse skall lämnas i en not med uppgift om skälen för avvikelsen samt en bedömning av dennas inverkan på tillgångarna, skulderna, den ekonomiska ställningen och resultatet.

Artikel 32

Posterna i årsbokslutet skall värderas enligt bestämmelserna i artikel 34-42 som utgår från anskaffnings- och tillverkningskostnaderna.

Artikel 33

1. Medlemsstaterna får meddela kommissionen att de med avvikelse från artikel 32 och i avvaktan på en senare samordning förbehåller sig rätten att i fråga om samtliga eller vissa kategorier av bolag tillåta eller fordra

a) en på återanskaffningsvärdet baserad värdering av materiella anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd och av varulager,

b) en värdering av posterna i årsbokslutet - inklusive det egna kapitalet - enligt andra värderingsmetoder än den i a angivna, för att ta hänsyn till inflationen,

c) uppskrivning av materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Om den nationella lagstiftningen tillåter värderingsmetoder enligt a, b och c, skall lagstiftningen ange metodernas innehåll och tillämpningsområde samt hur de skall användas.

Om en nu angiven metod tillämpas, skall detta anges i en not med uppgift dels om vilka poster i balans- och resultaträkningarna som berörs och dels om vilken metod som har använts för framräkning av de redovisade värdena.

2. a) Om punkt 1 tillämpas, skall ett belopp som motsvarar skillnaden mellan en värdering enligt den använda metoden och en värdering enligt bestämmelserna i artikel 32 tillföras en uppskrivningsfond på passivsidan. Hur detta belopp behandlas skattemässigt skall anges i balansräkningen eller i en not.

Tillämpas punkt 1 sista stycket skall ett bolag, om uppskrivningsfondens storlek har ändrats under räkenskapsåret, i en not lämna en översikt som visar

- uppskrivningsfondens storlek vid räkenskapsårets början,

- uppskrivningsbelopp som har tillförts uppskrivningsfonden under räkenskapsåret,

- belopp som har överförts till det egna kapitalet eller på annat sätt under räkenskapsåret överförts från uppskrivningsfonden med uppgift om överföringens art,

- uppskrivningsfondens storlek vid räkenskapsårets utgång.

b) Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis överföras till det egna kapitalet.

c) Uppskrivningsfonden skall upplösas eller minskas i den mån det till fonden överförda beloppet inte längre behövs för att den använda värderingsmetoden skall kunna tillämpas och dess syfte uppnås.

Medlemsstaterna får besluta om regler för uppskrivningsfondens användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Beloppen skall redovisas särskilt i resultaträkningen. Belopp från uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en realiserad intäkt.

d) Uppskrivningsfonden får inte minskas i andra fall än som framgår av b och c.

3. För varje räkenskapsår skall värdejusteringar beräknas på grundval av de för detta år åsatta värdena. Med avvikelse från artikel 4 och 22 får medlemsstaterna dock tillåta eller kräva att endast den del av en värdejustering som uppkommer vid tillämpning av den allmänna regeln i artikel 32 skall redovisas vid den post som är aktuell enligt uppställningsformerna i artikel 23-26 och att den mellanskillnad som uppkommer vid en tillämpning av i denna artikel angiven värderingsmetod skall redovisas särskilt i uppställningarna. Dessutom skall artikel 34-42 tillämpas.

4. Om punkt 1 tillämpas, skall - utom i fråga om varulager - antingen i balansräkningen eller i en not till denna, särskilt för varje post i balansräkningen enligt uppställningarna i artikel 9 och 10 tas upp:

a) antingen värdet på balansdagen enligt den allmänna regeln i artikel 32 och beloppet av de ansamlade värdejusteringarna fram till balansdagen, eller

b) skillnaden på balansdagen mellan en värdering enligt denna artikel och den värdering som en tillämpning av artikel 32 skulle leda till, samt, i förekommande fall, summan av värdejusteringar härutöver.

5. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 52 skall rådet, på förslag av kommissionen och inom sju år efter anmälan av detta direktiv, pröva och om det behövs ändra denna artikel med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen.

Artikel 34

1. a) Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för bolagsbildning aktiveras under "Tillgångar", skall dessa kostnader avskrivas inom högst fem år.

b) Innan kostnaderna för bolagsbildningen har avskrivits helt får någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare år är minst lika stora som de inte avskrivna kostnaderna.

2. De belopp som redovisas som bolagsbildningskostnader skall förklaras i en not.

Artikel 35

1. a) Anläggningstillgångar skall med förbehåll för vad som gäller enligt b och c nedan värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden.

b) Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall minskas genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av tillgången över dess ekonomiska livslängd.

c) aa) Finansiella anläggningstillgångar får göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen.

bb) Anläggningstillgångar skall - oberoende av om de har en begränsad ekonomisk livslängd eller inte - göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, om det kan förutses att värdeminskningen är bestående.

cc) De i aa och bb nämnda värdejusteringarna skall redovisas i resultaträkningen och anges var för sig i en not, om de inte har tagits upp särskilt i resultaträkningen.

dd) Den lägre värdesättningen enligt aa och bb får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.

d) Om anläggningstillgångar är föremål för en extraordinär värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbeloppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.

2. I anskaffningskostnaden ingår utöver inköpspriset även övriga med förvärvet sammanhängande kostnader.

3. a) Tillverkningskostnaden utgörs av anskaffningskostnaderna för råvaror och förnödenheter samt av de övriga kostnader som direkt kan hänföras till produkten.

b) Av de kostnader som har uppkommit under tillverkningsperioden, men som endast indirekt kan hänföras till produkten, får en skälig andel tillföras tillverkningskostnaden.

4. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av anläggningstillgångar får inräknas i tillverkningskostnaderna i den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om en sådan räntekostnad tas upp bland tillgångarna skall detta anges i en not.

Artikel 36

Med avvikelse från artikel 35.1 c cc får medlemsstaterna tillåta förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 att vidta värdejusteringar av värdepapper direkt mot eget kapital. Beloppen i fråga skall särredovisas på passivsidan i balansräkningen.

Artikel 37

1. Artikel 34 skall tillämpas på kostnader för forskning och utveckling. I undantagsfall får medlemsstaterna dock tillåta avvikelser från artikel 34.1 a. I sådana fall får medlemsstaterna även föreskriva avvikelser från artikel 34.1 b. Sådana avvikelser och skälen för dem skall redovisas i noterna.

2. Artikel 34.1 a skall tillämpas på goodwill. Medlemsstaterna får dock tillåta ett bolag att systematiskt skriva av goodwill under en begränsad period som överstiger fem år, förutsatt att denna period inte överskrider tillgångens ekonomiska livslängd samt redovisning lämnas i en not med angivande av skälen.

Artikel 38

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget får tas upp under "Tillgångar" till en bestämd mängd och ett fast värde, om kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Artikel 39

1. a) Omsättningstillgångarna skall med förbehåll för vad som gäller enligt b och c värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden.

b) Omsättningstillgångar skall göras till föremål för värdejusteringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre värde som kan åsättas dem på balansdagen.

c) Medlemsstaterna får tillåta extraordinära värdejusteringar, om sådana på grundval av skäliga affärsmässiga bedömningar är nödvändiga för att värderingen av dessa poster inte skall behöva ändras inom en nära framtid till följd av prisändringar. Beloppet av dessa värdejusteringar skall särredovisas i resultaträkningen eller i noter.

d) Nedsättningen till det lägre värdet enligt b eller c får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.

e) Om en omsättningstillgång är föremål för en extraordinär värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbeloppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.

2. Bestämningen av begreppen anskaffningskostnad och tillverkningskostnad i artikel 35.2 och 35.3 skall gälla. Medlemsstaterna får även tillämpa artikel 35.4. Försäljningskostnader får inte räknas in i produktionskostnaderna.

Artikel 40

1. Medlemsstaterna får tillåta att anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna för likartade lagertillgångar och andra fungibla tillgångsposter, inräknat värdepapper, får värderas antingen på grundval av vägda genomsnittspriser eller enligt FIFO-metoden ("först in - först ut"), LIFO-metoden ("sist in - först ut") eller någon annan jämförbar metod.

2. Om det värde som med tillämpning av beräkningsmetoderna i punkt 1 redovisas i balansräkningen, på balansdagen väsentligt avviker från ett värde baserat på det senast kända marknadspriset, skall skillnadsbeloppet för varje slag av tillgångar redovisas i noterna.

Artikel 41

1. Om det belopp som skall återbetalas för en skuld överstiger det mottagna lånebeloppet, får mellanskillnaden tas upp som en tillgång. Den skall redovisas särskilt i balansräkningen eller i en not.

2. Mellanskillnaden måste skrivas av med ett skäligt belopp varje år och skall vara helt avskriven senast då skulden återbetalas.

Artikel 42

Avsättningar för förluster och skulder får inte överstiga erforderliga belopp.

Större avsättningar som i balansräkningen är upptagna under "Andra avsättningar" skall specificeras i noter.

AVSNITT 8

Noternas innehåll

Artikel 43

1. Utöver vad som fordras enligt andra bestämmelser i detta direktiv skall noterna minst innehålla följande upplysningar:

1) Tillämpade värderingsmetoder på de olika posterna i årsbokslutet och använda beräkningsmetoder för värdejusteringar. För poster i bokslutet som är eller som ursprungligen var redovisade i främmande valuta skall anges enligt vilka grunder beloppen har omräknats till inhemsk valuta.

2) Namn och säte för varje företag i vilket bolaget antingen själv eller genom en person som handlar i eget namn men för bolagets räkning innehar minst en andel av kapitalet som medlemsstaterna får fastställa till högst 20 procent, med uppgift om bolagets kapitalandel i företaget samt beloppet för det senare företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Dessa uppgifter får utelämnas, om de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 är av ringa betydelse. Uppgifterna om eget kapital och årsresultat får även utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och bolaget, direkt eller indirekt, äger mindre än 50 procent av företagets egna kapital.

3) Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under räkenskapsåret inom ramen för det "godkända" kapitalet, med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals storlek enligt artikel 2.1 e i direktiv 68/151/EEG eller artikel 2 c i direktiv 77/91/EEG.

4) Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för varje aktieslag.

5) Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev eller liknande värdepapper eller rättigheter med uppgift om antal och tillhörande rättigheter.

6) Summan av bolagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år samt alla skulder för vilka bolaget har ställt säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form. Uppgifterna skall anges särskilt för varje skuldpost enligt uppställningsformerna i artikel 9 och 10.

7) Det totala beloppet för sådana ekonomiska förpliktelser som inte är upptagna i balansräkningen, om uppgiften har betydelse för bedömningen av den ekonomiska ställningen. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna företag skall anges särskilt.

8) Nettoomsättningen enligt artikel 28 fördelad på rörelsegrenar och geografiska marknader, under förutsättning att dessa rörelsegrenar och marknader avviker betydligt inbördes med hänsyn till hur försäljningen av varor och utförandet av tjänster normalt är organiserad.

9) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer fördelade på kategorier och, om uppgift inte har lämnats särskilt om detta i resultaträkningen, räkenskapsårets personalkostnader fördelade enligt artikel 23.6.

10) I vilken utsträckning beräkningen av årsresultatet har påverkats av en sådan värdering av posterna som med avvikelse från principerna i artikel 31 och 34-42 har ägt rum under räkenskapsåret eller ett tidigare räkenskapsår för att få skattelättnader. Om en sådan värdering har väsentlig inverkan på den framtida beskattningen skall detta anges.

11) Skillnaden mellan å ena sidan de skatter som har påförts detta och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan de skatter som har betalats eller skall betalas för dessa år, förutsatt att skillnaden har betydelse för den framtida beskattningen. Summan får även särredovisas med ett totalbelopp i balansräkningen i en särskild post med lämplig beteckning.

12) Storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av deras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.

13) Storleken av de förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgift skall lämnas om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.

2. I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa punkt 1.2 på finansiella holdingbolag enligt artikel 5.3.

Artikel 44

Medlemsstaterna får tillåta de bolag som avses i artikel 11 att upprätta noter i förkortad form utan de uppgifter som krävs enligt artikel 43.1.5-12. Noterna skall dock sammanfattningsvis för alla berörda poster lämna de i artikel 43.1.6 angivna uppgifterna.

Artikel 12 skall tillämpas.

Artikel 45

1. Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.2

a) ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 68/151/EEG; uppgift om detta skall lämnas i en not,

b) utelämnas, om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något i artikel 43.1.2 angivet företag. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Uppgift om varje utelämnande skall lämnas i en not.

2. Punkt 1 b skall tillämpas även i fråga om de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.8.

Medlemsstaterna får tillåta de bolag som avses i artikel 27 att utelämna de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.8. Artikel 12 skall tillämpas.

AVSNITT 9

Förvaltningsberättelsens innehåll

Artikel 46

1. Förvaltningsberättelsen skall minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning.

2. Förvaltningsberättelsen skall även upplysa om

a) viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut,

b) bolagets förväntade framtida utveckling,

c) verksamhet inom forskning och utveckling,

d) den information om förvärv av egna aktier som föreskrivs i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG.

AVSNITT 10

Offentlighet

Artikel 47

1. Vederbörligen fastställt årsbokslut, förvaltningsberättelsen och en berättelse avgiven av den person som är ansvarig för revisionen av räkenskaperna skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.

En medlemsstats lagstiftning får dock tillåta att förvaltningsberättelsen inte offentliggörs på det sätt som ovan anges. I så fall skall den hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget där detta har sitt säte i den ifrågavarande medlemsstaten.

Det skall vara möjligt att på begäran kostnadsfritt få en kopia av hela eller någon del av denna berättelse.

2. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna tillåta de i artikel 11 avsedda bolagen att offentliggöra

a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, varvid särskilt skall anges - dock endast med totalbelopp för varje post - de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten DII på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid posten DII i artikel 10, och

b) noter i förkortad form utan den i artikel 43.1.5-12 begärda informationen. I notform skall dock sammanfattningsvis för samtliga berörda poster lämnas de i artikel 43.1.6 begärda upplysningarna.

Artikel 12 skall tillämpas.

Dessutom får medlemsstaterna befria dessa bolag från skyldigheten att offentliggöra resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen.

3. Medlemsstaterna får tillåta de i artikel 27 avsedda bolagen att offentliggöra

a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, med särredovisning antingen i balansräkningen eller i noter av

- posterna C I 3, C II 1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6 samt D III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan i artikel 9,

- posterna C I 3, C II 1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6, D III 1 och 2, F 1, 2, 6, 7 och 9 samt I 1, 2, 6, 7 och 9 i artikel 10,

- de inom parentes vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 fordrade upplysningarna, dock totalt för alla berörda poster och särskilt för posterna D II 2 och 3 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,

- de inom parentes vid posten D II i artikel 10 fordrade upplysningarna, dock totalt för alla de berörda posterna och särskilt för posterna D II 2 och 3,

b) noter i förkortad form som inte innehåller de upplysningar som fordras enligt artikel 43.1.5, 6, 8, 10 och 11. Noterna skall dock totalt för alla berörda poster lämna de i artikel 43.1.6 angivna uppgifterna.

Denna punkt inverkar inte på tillämpligheten av bestämmelserna i punkt 1 när det gäller resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen.

Artikel 12 skall tillämpas.

Artikel 48

När ett årsbokslut och en förvaltningsberättelse offentliggörs i sin helhet, skall de återges i den form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. De skall åtföljas av revisionsberättelsen i oavkortat skick. Om revisorn har anfört förbehåll eller avböjt att avge revisionsberättelse skall detta förhållande med angivna skäl redovisas.

Artikel 49

Om ett årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet, skall det anges att den offentliggjorda versionen är förkortad och hänvisning göras till det register till vilket bokslutet har getts in på grund av bestämmelserna i artikel 47.1. Har bokslutet ännu inte getts in skall detta förhållande anges. Revisionsberättelsen behöver inte omfattas av det offentliggörande som här avses, men det skall anges om revisionsberättelsen har avlämnats med eller utan förbehåll eller om revisorn har avböjt att avge revisionsberättelse.

Artikel 50

Samtidigt med årsbokslutet och på samma sätt skall följande uppgifter offentliggöras:

- förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust,

- dispositionen av bolagets vinst eller förlust,

om dessa uppgifter inte redan framgår av årsbokslutet.

AVSNITT 11

Revision

Artikel 51

1. a) Bolagens årsbokslut skall granskas av en eller flera personer som enligt nationell lagstiftning är behöriga att revidera räkenskaper.

b) Den eller de personer som ansvarar för revision av bokslutet skall även granska om förvaltningsberättelsen överensstämmer med årsbokslutet för samma räkenskapsår.

2. Medlemsstaterna får befria de bolag som avses i artikel 11 från skyldigheterna enligt punkt 1.

Artikel 12 skall tillämpas.

3. Om undantag enligt punkt 2 medges, skall medlemsstaterna införa lämpliga påföljder i sin lagstiftning för sådana fall då de berörda bolagen underlåter att upprätta årsbokslut eller förvaltningsberättelser enligt kraven i detta direktiv.

AVSNITT 12

Slutbestämmelser

Artikel 52

1. En kontaktkommitté skall tillsättas under kommissionens överinseende. Dess uppgift skall vara att

a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en enhetlig tillämpning av detta direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska problem i samband med tillämpningen,

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i detta direktiv.

2. Kontaktkommittén skall bestå av representanter för medlemsstaterna och kommissionen. En representant för kommissionen skall vara ordförande. Kommissionen skall tillhandahålla ett sekretariat.

3. Ordföranden skall sammankalla kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av en ledamot i kommittén.

Artikel 53

1. I detta direktiv skall med en europeisk beräkningsenhet avses en sådan enhet som har bestämts genom kommissionens beslut nr 3289/75/EKSG av den 18 december 1975 (5). Som motvärde i nationell valuta skall första gången gälla motvärdet den dag då detta direktiv antas.

2. Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen skall rådet vart femte år på förslag av kommissionen se över och vid behov ändra de i denna artikel i europeiska räkningsenheter uttryckta beloppen.

Artikel 54

Detta direktiv skall inte inverka på tillämpligheten av den lagstiftning i en medlemsstat, som fordrar att årsbokslut för bolag som inte lyder under medlemsstaten skall ges in till ett register över filialer till sådana bolag.

Artikel 55

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas först 18 månader efter utgången av den i punkt 1 medgivna fristen.

Dessa 18 månader får dock förlängas till fem år

a) i fråga om "unregistered companies" i Storbritannien och Irland,

b) när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i artikel 9 och 10 samt 23-26 om uppställningsformerna för balans- och resultaträkningarna, om en medlemsstat högst tre år före anmälan av detta direktiv har satt i kraft regler om andra uppställningsformer för dessa handlingar,

c) när det gäller tillämpningen av detta direktiv på beräkning och redovisning i balansräkningen av avskrivningar som hänför sig till sådana tillgångar som omfattas av de tillgångsposter som anges vid C II 2 och 3 i artikel 9 samt vid C II 2 och 3 i artikel 10,

d) när det gäller tillämpningen av artikel 47.1 i detta direktiv, utom i fråga om bolag som redan är underkastade publiceringsskyldighet enligt artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG. I så fall skall andra stycket i artikel 47.1 i detta direktiv tillämpas på årsbokslutet och revisionsberättelsen,

e) när det gäller tillämpningen av artikel 51.1 i detta direktiv.

Vidare får fristen på 18 månader sträckas ut till åtta år för bolag som har rederirörelse till huvudsakligt föremål för sin verksamhet och som finns till redan då de i punkt 1 avsedda bestämmelserna träder i kraft.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 56

Skyldigheten att i årsbokslutet redovisa de i artikel 9 och 10 samt 23-26 föreskrivna posterna som avser anknutna företag samt skyldigheten att tillhandahålla uppgifter om dessa företag enligt artikel 13.2, artikel 14 eller artikel 43.1.7 skall träda i kraft samtidigt med ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning.

Artikel 57

1. Till dess att ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning träder i kraft och med förbehåll för vad som gäller enligt direktiv 68/151/EEG och 77/91/EEG, behöver en medlemsstat inte på sådana beroende bolag i en företagsgrupp som lyder under dess lagstiftning tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om innehåll, revision och offentliggörande av årsbokslut i dessa beroende bolag, om följande villkor är uppfyllda:

a) Det bestämmande bolaget skall lyda under en medlemsstats lagstiftning.

b) Alla aktieägare eller bolagsmän i det beroende bolaget skall ha förklarat att de går med på det här avsedda undantaget; en sådan förklaring skall lämnas för varje räkenskapsår.

c) Det bestämmande bolaget skall ha förklarat att det ansvarar för de förpliktelser som det beroende bolaget har åtagit sig.

d) De vid b och c angivna förklaringarna skall offentliggöras av det beroende bolaget enligt artikel 47.1 första stycket.

e) Det beroende bolagets årsbokslut skall tas in i det sammanställda bokslutet.

f) I en not till det sammanställda bokslutet skall anges att undantag gjorts i fråga om innehåll, revision och offentliggörande av årsbokslutet i det beroende bolaget.

2. Artikel 47 och 51 skall tillämpas på det sammanställda bokslutet.

3. Artikel 2-46 skall i möjligaste mån tillämpas på det sammanställda bokslutet.

Artikel 58

1. Till dess att ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning träder i kraft och med förbehåll för vad som gäller enligt direktiv 77/91/EEG, behöver en medlemsstat inte i fråga om sådana bestämmande bolag i företagsgrupper som lyder under dess lagstiftning tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om revision och offentliggörande av resultaträkningen, om följande villkor är uppfyllda:

a) Detta undantag skall offentliggöras av det bestämmande bolaget enligt artikel 47.1.

b) Det bestämmande bolagets årsbokslut skall tas in i det sammanställda bokslutet.

c) Undantaget i fråga om revision och offentliggörande av det bestämmande bolagets resultaträkning skall anges i en not till det sammanställda bokslutet.

d) Det bestämmande bolagets resultat, beräknat enligt principerna i detta direktiv, skall redovisas i detta bolags balansräkning.

2. Artikel 47 och 51 skall tillämpas på det sammanställda bokslutet.

3. Artikel 2-46 skall i möjligaste mån tillämpas på det sammanställda bokslutet.

Artikel 59

I avvaktan på en senare samordning får medlemsstaterna tillåta att aktier och andelar i anknutna företag värderas enligt kapitalandelsmetoden, om följande villkor är uppfyllda:

a) Att denna värderingsmetod används skall anges i en not till årsbokslutet för det bolag som äger aktierna eller andelarna.

b) Det bolag som äger aktierna eller andelarna skall i sin balansräkning eller i en not särskilt redovisa skillnaden vid tidpunkten för förvärvet av detta kapitalinnehav mellan innehavets anskaffningskostnad och den andel av det anknutna företagets kapital, inklusive reserver, årsresultat samt balanserad vinst eller förlust, som innehavet representerar.

c) Det bolag som äger aktierna eller andelarna skall i sin balansräkning göra kapitalinnehavet till föremål för upp- eller nedskrivning med en så stor del av den i det anknutna företaget uppkomna vinsten eller förlusten som svarar mot den andel som innehavet utgör av kapitalet i sistnämnda företag.

d) Det bolag som äger aktierna eller andelarna skall för varje år i sin resultaträkning under en särskild post med lämplig rubrik redovisa summan av de belopp som avses i c.

e) Om det bolag som äger aktierna eller andelarna får utdelning från det anknutna företaget skall det bokförda värdet av kapitalinnehavet nedskrivas i motsvarande mån.

f) Om de belopp som har redovisats i resultaträkningen enligt d överstiger de utdelningsbelopp som redan har mottagits eller förfallit till betalning, skall mellanskillnaden föras över till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna.

Artikel 60

I avvaktan på en senare samordning får medlemsstaterna föreskriva att de tillgångar i vilka förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 har placerat sina medel skall värderas på grundval av sitt marknadsvärde.

I detta fall får medlemsstaterna även befria förvaltningsbolag med rörligt kapital från skyldigheten att särredovisa de värdejusteringar som avses i artikel 36.

Artikel 61

Till dess att ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning träder i kraft behöver en medlemsstat i fråga om sådana bestämmande bolag i företagsgrupper som lyder under dess lagstiftning inte tillämpa bestämmelserna i artikel 43.1.2 angående beloppen av de där angivna företagens egna kapital och resultat, om årsboksluten för dessa företag tas in i det sammanställda bokslutet eller om kapitalinnehaven i företagen värderas enligt kapitalandelsmetoden.

Artikel 62

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 juli 1978.

På rådets vägnar

K. von DOHNANYI

Ordförande

(1) EGT nr C 129, 11.12.1972, s. 38.

(2) EGT nr C 39, 7.6.1973, s. 31.

(3) EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8.

(4) EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 1.

(5) EGT nr L 327, 19.12.1975, s. 4.