2011R0691 — SV — 16.06.2014 — 001.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper (Text av betydelse för EES) (EGT L 192 22.7.2011, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EU nr 538/2014 av den 16 april 2014	L 158	113	27.5.2014

---

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 691/2011

av den 6 juli 2011

om europeiska miljöräkenskaper

(Text av betydelse för EES)

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper, i syfte att upprätta miljöräkenskaper som satelliträkenskaper till ENS 95 genom att tillhandahålla metoder, gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas för att sammanställa miljöräkenskaperna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.	utsläpp till luft : det fysiska flöde av gasformiga ämnen eller partiklar från den nationella ekonomin (produktions- eller konsumtionsprocesser) till atmosfären (som en del av miljösystemet),

2.	miljörelaterad skatt : skatt vars skatteunderlag är en fysisk enhet (eller en uppskattning av en fysisk enhet) av något som har en bevisad och specifik negativ inverkan på miljön och som identifieras som en skatt i ENS 95,

3.	materialflödesräkenskaper för ekonomin (EW-MFA) : konsistenta sammanställningar av materialinflödet till de nationella ekonomierna, förändringarna i materialstocken inom ekonomin och materialutflödet till andra ekonomier eller till miljön,

▼M1

4.

kostnader för miljöskydd : ekonomiska resurser som av inhemska enheter ägnas åt miljöskydd. Miljöskydd omfattar alla aktiviteter och verksamheter som till huvudsyfte har att förebygga, minska och undanröja föroreningar och andra försämringar av miljön. De aktiviteterna och verksamheterna inbegriper alla åtgärder som vidtas för att återställa miljön efter det att den har försämrats. Aktiviteter som i och för sig har miljönytta men främst tillgodoser tekniska behov eller interna krav på hygien eller säkerhet och trygghet vid ett företag eller annan inrättning ingår inte i denna definition,

5.

sektorn för miljövänliga varor och tjänster : sådan produktionsverksamhet i en nationell ekonomi som alstrar miljövänliga produkter (miljövänliga varor och tjänster). Miljövänliga produkter är produkter som framställts för miljöskydd, enligt vad som avses i led 4, och resurshantering. Resurshantering inbegriper bevarande, underhåll och förbättring av beståndet av naturresurser och således skydd mot utarmning,

6.	räkenskaper över fysiska energiflöden : konsekventa sammanställningar av fysiska energiflöden till nationella ekonomier, flöden som cirkulerar inom ekonomin och utflöden till andra ekonomier eller till miljön.

▼B

Artikel 3

Moduler

1.  De miljöräkenskaper som ska sammanställas inom den gemensamma ram som avses i artikel 1 ska grupperas i följande moduler:

▼M1

▼B

2.  Varje bilaga ska innehålla följande information:

3.  När så behövs för att beakta utvecklingen inom miljö, ekonomi och teknik, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9 för att

Kommissionen ska då den utövar sin befogenhet enligt denna punkt säkerställa att de delegerade akterna inte medför betydande ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna och för de deltagande enheterna.

▼M1

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 9 i syfte att specificera de energiprodukter som det hänvisas till i avsnitt 3 i bilaga VI, baserat på de förteckningar som återfinns i bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 ( 7 ).

Sådana delegerade akter ska inte leda till att betydande bördor påläggs medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna. Vid upprättandet och följande uppdaterande av de förteckningar som avses i första stycket ska kommissionen vederbörligen motivera sina åtgärder genom att vid behov utnyttja hjälp från relevanta experter på kostnadseffektivitetsanalyser, samt därvid bilägga en bedömning av den börda som påläggs uppgiftslämnarna och produktionskostnaderna.

5.  För att underlätta en enhetlig tillämpning av bilaga V ska kommissionen senast den 31 december 2015 genom genomförandeakter lägga fram en vägledande sammanställning över miljövänliga varor och tjänster och de ekonomiska aktiviteter som bilaga V ska omfatta enligt följande kategorier: miljöspecifika tjänster, produkter med enbart miljösyfte (anknytande produkter), anpassade varor samt miljöteknik. Kommissionen ska vid behov uppdatera sammanställningen.

De genomförandeakter som nämns i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.

▼B

Artikel 4

Pilotstudier

1.  Kommissionen ska utarbeta ett program för pilotstudier, som på frivillig basis ska genomföras av medlemsstaterna för att utveckla rapporteringen och förbättra uppgiftskvaliteten, skapa långa tidsserier och utveckla metoder. Programmet ska innehålla pilotstudier för kontroll av om det är genomförbart att införa nya moduler för miljöräkenskaper. Vid utarbetandet av programmet ska kommissionen se till att medlemsstaterna och de deltagande enheterna inte drabbas av några ytterligare administrativa eller finansiella bördor.

2.  Kommissionen ska utvärdera och offentliggöra resultaten av pilotstudierna och då ta hänsyn till fördelarna med att ha tillgång till uppgifterna i förhållande till kostnaderna för insamling och den administrativa bördan för uppgiftslämnarna. Dessa resultat ska beaktas i de förslag om att införa nya moduler för miljöräkenskaper som kommissionen får ta med i den rapport som avses i artikel 10.

Artikel 5

Uppgiftsinsamling

1.  Medlemsstaterna ska i enlighet med bilagorna till denna förordning samla in de uppgifter som behövs för att undersöka de variabler som avses i artikel 3.2 c.

2.  Medlemsstaterna ska i enlighet med principen om administrativ förenkling samla in de uppgifter som behövs genom att kombinera följande olika källor:

3.  Medlemsstaterna ska informera kommissionen och lämna närmare upplysningar om de metoder och källor som används.

Artikel 6

Överföring till kommissionen (Eurostat)

1.  Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de uppgifter som anges i bilagorna, inklusive konfidentiella uppgifter, inom de angivna tidsfristerna.

2.  Uppgifterna ska överföras i ett lämpligt tekniskt format, som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.

Artikel 7

Kvalitetsbedömning

1.  Vid tillämpningen av denna förordning ska de kvalitetskriterier som avses i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 gälla för de uppgifter som överförs.

2.  Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med en rapport om de överförda uppgifternas kvalitet.

3.  Vid tillämpningen av de kvalitetskriterier som avses i punkt 1 på uppgifter som omfattas av denna förordning ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa kvalitetsrapporternas form, frekvens och uppställning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.

4.  Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet och får inom en månad efter mottagandet av uppgifterna begära att den berörda medlemsstaten vid behov lämnar ytterligare information om uppgifterna eller en reviderad uppsättning uppgifter.

Artikel 8

Undantag

1.  Kommissionen får anta genomförandeakter i syfte att medge undantag för medlemsstaterna under de övergångsperioder som avses i bilagorna om betydande anpassningar krävs av de nationella statistiksystemen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.

▼M1

2.  I syfte att erhålla ett undantag enligt punkt 1 för bilagorna I, II och III ska den berörda medlemsstaten lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den 12 november 2011. I syfte att erhålla ett undantag enligt punkt 1 för bilagorna IV, V och VI ska den berörda medlemsstaten lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den 17 september 2014.

▼B

Artikel 9

Delegeringens utövande

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

▼M1

2.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.3 och 3.4 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 11 augusti 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.3 och 3.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

▼B

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

▼M1

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 3.3 och 3.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

▼B

Artikel 10

Rapportering och översyn

Senast den 31 december 2013 och därefter vart tredje år ska kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska innehålla en utvärdering av framför allt kvaliteten hos de uppgifter som har överförts, de metoder som använts vid uppgiftsinsamlingen, den administrativa bördan för medlemsstaterna och de deltagande enheterna samt statistikens användbarhet och effektivitet.

Rapporten ska vid behov och med beaktande av de resultat som avses i artikel 4.2 åtföljas av förslag

Artikel 11

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, inrättad genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

---

BILAGA I

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER UTSLÄPP TILL LUFT

Avsnitt 1

MÅL

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras och presenteras uppgifter om utsläpp till luft på ett sätt som är förenligt med systemet för nationalräkenskaper. De nationella ekonomiernas utsläpp till luft registreras uppdelat på ekonomisk aktivitet i enlighet med ENS 95. Med ekonomisk aktivitet avses både produktion och konsumtion.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för räkenskaperna över utsläpp till luft. Dessa uppgifter kommer att bearbetas på ett sätt som kopplar utsläpp till industrins och hushållens produktion och konsumtion. De uppgifter om direkta utsläpp som rapporteras i enlighet med denna förordning kommer att kombineras med de ekonomiska input-output-tabeller, tillgångs- och användningstabeller samt uppgifter om hushållens konsumtion som redan har rapporterats in till kommissionen (Eurostat) som ett led i ENS 95.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaperna över utsläpp till luft använder samma systemavgränsningar som ENS 95 och bygger också på hemvistprincipen.

I enlighet med ENS 95 bygger hemvistbegreppet på följande princip: En enhet sägs vara en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse inom landets ekonomiska territorium – vilket innebär att den under en längre tid (ett år eller mer) utövar ekonomisk aktivitet inom det territoriet.

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras utsläpp från alla inhemska enheters aktiviteter, oberoende av var dessa utsläpp sker rent geografiskt.

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras flöden av restprodukter i form av gaser och partiklar som härrör från den nationella ekonomin och släpps ut i atmosfären. I denna förordning avses med atmosfär en komponent i miljösystemet. Systemavgränsningen avser gränsen mellan den nationella ekonomin (som en del av det ekonomiska systemet) och atmosfären (som en del av miljösystemet). Efter att ha passerat denna systemavgränsning är de ämnen som släppts ut utom räckhåll för mänsklig kontroll och blir en del av kretsloppet, vilket kan få flera slags konsekvenser för miljön.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera statistik över utsläppen av följande luftföroreningar:

Alla uppgifter ska anges med en decimal.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

---

BILAGA II

MODUL FÖR MILJÖRELATERADE SKATTER EFTER EKONOMISK AKTIVITET

Avsnitt 1

MÅL

I statistiken om miljörelaterade skatter registreras och presenteras uppgifter med utgångspunkt i de enheter som betalar skatterna, på ett sätt som är helt förenligt med de uppgifter som rapporteras enligt ENS 95. Där registreras de nationella ekonomiernas intäkter av miljörelaterade skatter uppdelat på ekonomisk aktivitet. Med ekonomisk aktivitet avses både produktion och konsumtion.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för intäkter av miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet.

Vid statistiken om miljörelaterade skatter kan man direkt använda skattestatistik och statistik över de offentliga finanserna, men det finns vissa fördelar med att om möjligt använda skatteuppgifter som rapporterats enligt ENS 95.

Statistik över miljörelaterade skatter bygger på belopp som styrks av taxeringar och deklarationer eller diskonterade betalningar, för att säkerställa överensstämmelse med ENS 95 och förbättra den internationella jämförbarheten.

ENS 95 innehåller också information om vilka branscher och sektorer som betalar skatterna. Information om skatter som rapporterats enligt ENS 95 finns i räkenskaperna för de institutionella sektorerna och tillgångs- och användningstabeller.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Miljörelaterade skatter har samma systemavgränsningar som ENS 95 och består av obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av unionens institutioner.

Miljörelaterade skatter ingår i följande kategorier i ENS 95:

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera statistik om miljörelaterade skatter enligt följande variabler:

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

För varje variabel som avses i avsnitt 3 ska uppgifter rapporteras med utgångspunkt i de enheter som betalar skatterna.

För producenter ska rapporteringen av uppgifter ske enligt den hierarkiska näringsgrensindelningen, Nace rev. 2 (aggregeringsnivå A*64 enligt ENS 95).

För konsumenter ska uppgifter rapporteras för

Om skatten inte kan hänföras till en av de ovan nämnda grupperna, ska uppgiften rapporteras som ”ej allokerad”.

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

---

BILAGA III

MODUL FÖR MATERIALFLÖDESRÄKENSKAPER FÖR EKONOMIN (EW-MFA)

Avsnitt 1

MÅL

EW-MFA omfattar alla fasta, gasformiga och flytande material, utom flöden av luft och vatten, och mäts i massenheter per år. I likhet med nationalräkenskapssystemet har EW-MFA två huvudsyften. De detaljerade materialflödena ger ett omfattande empiriskt dataunderlag för flera analytiska studier. De används också för att sammanställa olika materialflödesindikatorer för ekonomin för de nationella ekonomierna.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för EW-MFA.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Skillnaden mellan flöden och stockar är en grundläggande princip i materialflödessystem. Ett flöde är i allmänhet en variabel som mäter en kvantitet under en tidsperiod, medan en stock är en variabel som mäter en kvantitet vid en viss tidpunkt. EW-MFA är ett flödesbegrepp. Det mäter in- och utflöden av material och lagerförändringar inom ekonomin i massenheter per år.

EW-MFA överensstämmer med principerna i nationalräkenskapssystemet, t.ex. hemvistprincipen. Det omfattar materialflöden i samband med alla inhemska enheters verksamhet i en nationell ekonomi oavsett var de befinner sig geografiskt.

Två typer av materialflöden över systemavgränsningar är relevanta i EW-MFA:

Alla flöden som passerar dessa systemavgränsningar ingår i EW-MFA, vilket också gäller ökningar av stockar producerade av människor. Alla övriga materialflöden inom ekonomin ingår inte i EW-MFA. Detta innebär att den nationella ekonomin behandlas i sin helhet i EW-MFA och att t.ex. branschinterna produktleveranser inte beskrivs. Naturliga flöden inom den naturliga miljön ingår inte heller.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall producera statistik över de variabler som förtecknas i avsnitt 5 för EW-MFA.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Uppgifter uttryckta i massenheter ska tas fram för variablerna i följande tabeller:

Tabell A - Inhemsk utvinning

1    Biomassa

1.1   Grödor (utom fodergrödor)

1.1.1   Spannmål

1.1.2   Rötter och rotknölar

1.1.3   Sockergrödor

1.1.4   Baljväxter

1.1.5   Nötter

1.1.6   Oljeväxter

1.1.7   Grönsaker

1.1.8   Frukter

1.1.9   Fibrer

1.1.10   Övriga grödor

1.2   Skörderester (använda), fodergrödor och betad biomassa

1.2.1   Skörderester (använda)

1.2.1.1   Halm

1.2.1.2   Övriga skörderester (blast från socker- och foderbetor, övrigt)

1.2.2   Foderväxter och betad biomassa

1.2.2.1   Foderväxter (inklusive skörd av biomassa från gräsmark)

1.2.2.2   Betad biomassa

1.3   Trä (plus frivillig rapportering av nettoökning av virkeslager)

1.3.1   Timmer (industriellt rundvirke)

1.3.2   Träbränsle och annan utvinning

1.4   Fångst av vildlevande fisk, vattenväxter och vattenlevande djur, jakt och skörd

1.4.1   Fångst av vildlevande fisk

1.4.2   Övriga vattenlevande djur och vattenväxter

1.4.3   Jakt och skörd

2    Metallmalm (råmalm)

2.1   Järn

2.2   Andra metaller än järn

2.2.1   Koppar (plus frivillig rapportering av metallhalten)

2.2.2   Nickel (plus frivillig rapportering av metallhalten)

2.2.3   Bly (plus frivillig rapportering av metallhalten)

2.2.4   Zink (plus frivillig rapportering av metallhalten)

2.2.5   Tenn (plus frivillig rapportering av metallhalten)

2.2.6   Guld, silver, platina och andra ädla metaller

2.2.7   Bauxit och andra typer av aluminium

2.2.8   Uran och torium

2.2.9   Övriga

3    Icke-metalliska mineraliska produkter

3.1   Marmor, granit, sandsten, porfyr, basalt, annan natur- eller byggnadssten (utom skiffer)

3.2   Krita och dolomit

3.3   Skiffer

3.4   Mineral för framställning av kemikalier och gödselmedel

3.5   Salt

3.6   Kalksten och gipssten

3.7   Leror och kaolin

3.8   Sand och grus

3.9   Övriga

3.10   Utvunna markmaterial (inklusive jord), endast om använda (frivillig rapportering)

4    Fossila bränslen/bärare

4.1   Kol och andra fasta bränslen/bärare

4.1.1   Lignit (brunkol)

4.1.2   Stenkol

4.1.3   Oljeskiffer och oljesand

4.1.4   Torv

4.2   Flytande och gasformiga bränslen/bärare

4.2.1   Råolja, kondensat och naturgasvätskor (NGL)

4.2.2   Naturgas

Tabell B (Import – total handel), C (Import – handel utanför EU), D (Export – total handel), E (Export – handel utanför EU)

1    Biomassa och biomasseprodukter

1.1   Grödor, obearbetade och bearbetade

1.1.1   Spannmål, obearbetat och bearbetat

1.1.2   Rötter och rotknölar, obearbetade och bearbetade

1.1.3   Sockergrödor, obearbetade och bearbetade

1.1.4   Baljväxter, obearbetade och bearbetade

1.1.5   Nötter, obearbetade och bearbetade

1.1.6   Oljeväxter, obearbetade och bearbetade

1.1.7   Grönsaker, obearbetade och bearbetade

1.1.8   Frukter, obearbetade och bearbetade

1.1.9   Fibrer, obearbetade och bearbetade

1.1.10   Övriga grödor, obearbetade och bearbetade

1.2   Skörderester och fodergrödor

1.2.1   Skörderester (använda), obearbetade och bearbetade

1.2.1.1   Halm

1.2.1.2   Övriga skörderester

1.2.2   Foderväxter

1.2.2.1   Foderväxter

1.3   Trä och trävaror

1.3.1   Timmer, obearbetat och bearbetat

1.3.2   Träbränsle och annan utvinning, obearbetat och bearbetat

1.4   Fiskefångst och andra vattenlevande djur och vattenväxter, obearbetade eller bearbetade

1.4.1   Fiskefångst

1.4.2   Övriga vattenlevande djur och vattenväxter

1.5   Andra levande djur än i 1.4 och animaliska produkter

1.5.1   Andra levande djur än i 1.4

1.5.2   Kött och köttberedningar

1.5.3   Mejerivaror, ägg och honung

1.5.4   Andra animaliska produkter (fibrer, skinn, pälsar, läder m.m.)

1.6   Produkter framställda huvudsakligen ur biomassa

2    Metallmalm, även anrikad, obearbetad och bearbetad

2.1   Metallmalm, även anrikad, järn och stål, obearbetad och bearbetad

2.2   Annan metallmalm än järnmalm, även anrikad, obearbetad och bearbetad

2.2.1   Koppar

2.2.2   Nickel

2.2.3   Bly

2.2.4   Zink

2.2.5   Tenn

2.2.6   Guld, silver, platina och andra ädla metaller

2.2.7   Bauxit och andra typer av aluminium

2.2.8   Uran och torium

2.2.9   Övriga

2.3   Produkter huvudsakligen av metall

3    Icke-metalliska mineraliska produkter, obearbetade och bearbetade

3.1   Marmor, granit, sandsten, porfyr, basalt och annan natur- eller byggnadssten (utom skiffer)

3.2   Krita och dolomit

3.3   Skiffer

3.4   Mineral för framställning av kemikalier och gödselmedel

3.5   Salt

3.6   Kalksten och gipssten

3.7   Leror och kaolin

3.8   Sand och grus

3.9   Övriga

3.10   Utvunna markmaterial (inklusive jord), endast om använda (frivillig rapportering)

3.11   Produkter huvudsakligen av icke metallisk mineral

4    Fossila bränslen/bärare, obearbetade och bearbetade

4.1   Kol och andra fasta energiprodukter, obearbetade och bearbetade

4.1.1   Lignit (brunkol)

4.1.2   Stenkol

4.1.3   Oljeskiffer och oljesand

4.1.4   Torv

4.2   Flytande och gasformig energi, obearbetad och bearbetad

4.2.1   Råolja, kondensat och naturgasvätskor (NGL)

4.2.2   Naturgas

4.3   Produkter framställda huvudsakligen ur fossil energi

5    Andra produkter

6    Avfall som importeras (tabell B och C)/exporteras (tabell D och E) för slutbehandling och bortskaffande

Följande justeringar till hemvistprincipen ska införas i tabellerna B och D:

Bränsle som bunkras av inhemska enheter utomlands (tillägg till import, tabell B) och bränsle som bunkras av utländska enheter på inhemskt territorium (tillägg till export, tabell D)

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

▼M1

---

BILAGA IV

MODUL FÖR RÄKENSKAPER FÖR MILJÖSKYDDSKOSTNADER

Avsnitt 1

MÅL

Räkenskaper för miljöskyddskostnader visar uppgifter på ett sätt som är förenligt med uppgifter som lämnas enligt ENS, och avser utgifter för miljöskydd, dvs. ekonomiska resurser som av inhemska enheter avsätts till miljöskydd. Tack vare sådana räkenskaper kan nationella utgifter för miljöskydd sammanställas, vilket definieras som summan av inhemska enheters användning av miljöskyddstjänster, fasta bruttoinvesteringar för miljöskyddsaktiviteter samt transfereringar för miljöskydd som inte motsvarar tidigare poster minus finansiering från övriga världen.

Räkenskaperna för miljöskyddskostnader bör bygga på befintlig information från nationalräkenskaperna (produktion och sammanställning av inkomstkonton, fasta bruttoinvesteringar enligt Nace, tillgångs- och användningstabeller, uppgifter grundade på ändamålsklassifikationen av den offentliga sektorns slutliga användning), statistiken över företagsstrukturer, företagsregister och andra källor.

I denna bilaga anges vilka uppgifter avseende räkenskaper för miljöskyddskostnader som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaper för miljöskyddskostnader har samma systemgränser som ENS och visar utgifter för miljöskydd för primära aktiviteter, sekundära aktiviteter och hjälpaktiviteter. Följande sektorer omfattas:

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska sammanställa räkenskaper för miljöskyddskostnader enligt följande variabler som definieras i enlighet med ENS:

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

---

BILAGA V

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER SEKTORN FÖR MILJÖVÄNLIGA VAROR OCH TJÄNSTER

Avsnitt 1

MÅL

Statistiken om miljövänliga varor och tjänster registrerar och visar uppgifter om de nationella ekonomiernas produktionsaktiviteter som alstrar miljövänliga produkter, på ett sätt som är förenligt med de uppgifter som lämnas inom ENS.

Räkenskaperna över miljövänliga varor och tjänster bör använda de redan befintliga uppgifterna från nationalräkenskaper, strukturell företagsstatistik, företagsregister och andra källor.

I denna bilaga anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera i fråga om miljövänliga varor och tjänster.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Sektorn för miljövänliga varor och tjänster har samma systemavgränsningar som ENS och består av alla miljövänliga varor och tjänster som skapas inom produktionsgränsen. I ENS definieras produktion som en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet, som använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för att producera varor och tjänster.

Miljövänliga varor och tjänster indelas i följande kategorier: miljöspecifika tjänster, produkter med enbart miljösyfte (anknytande produkter), anpassade varor samt miljöteknik.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska sammanställa statistik om sektorn för miljövänliga varor och tjänster enligt variablerna

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter, utom variabeln ”sysselsättning” som ska anges i ”heltidsekvivalenter”.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

---

BILAGA VI

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER FYSISKA ENERGIFLÖDEN

Avsnitt 1

MÅL

Räkenskaperna över fysiska energiflöden visar uppgifter om fysiska flöden av energi, uttryckt i terajoule, på ett sätt som är helt förenligt med ENS. Räkenskaperna över fysiska energiflöden registrerar energiuppgifter i förhållande till de nationella ekonomiernas inhemska enheters ekonomiska aktiviteter, uppdelat efter ekonomisk aktivitet. De visar försörjning och användning av primära energibärare, energiprodukter och energiresidualer. Som ekonomiska aktiviteter räknas produktion, förbrukning, anskaffning och förändringar i lagerhållning.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för räkenskaperna över fysiska energiflöden.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaperna över fysiska energiflöden har samma systemavgränsningar som ENS och bygger också på hemvistprincipen.

I enlighet med ENS bygger hemvistbegreppet på följande princip: En enhet sägs vara en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse inom det landets ekonomiska territorium – vilket innebär att den under en längre tid (ett år eller mer) utövar ekonomisk aktivitet inom det territoriet.

I räkenskaperna över fysiska energiflöden registreras fysiska flöden av energi som uppstår vid ekonomiska aktiviteter vid alla inhemska enheter, oberoende av var dessa flöden faktiskt sker geografiskt.

Räkenskaper över fysiska energiflöden registrerar fysiska flöden av energi från miljön till ekonomin, inom ekonomin och från ekonomin tillbaka till miljön.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera räkenskaper över fysiska energiflöden enligt följande variabler:

Alla uppgifter ska anges i terajoule.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

---

( 1 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 7 juni 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 21 juni 2011.

( 2 ) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

( 3 ) EUT L 344, 28.12.2007, s. 15.

( 4 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

( 5 ) EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

( 6 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).

( 8 ) Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring.

( 9 ) Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (EUT L 97, 9.4.2008, s. 13).