52019DC0095

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2019

COM(2019) 95 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av vattendirektivet (2000/60/EG) och översvämningsdirektivet (2007/60/EG)

De andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt

De första planerna för hantering av översvämningsrisker

{SWD(2019) 30 final} - {SWD(2019) 31 final} - {SWD(2019) 32 final} - {SWD(2019) 33 final} - {SWD(2019) 34 final} - {SWD(2019) 35 final} - {SWD(2019) 36 final} - {SWD(2019) 37 final} - {SWD(2019) 38 final} - {SWD(2019) 39 final} - {SWD(2019) 40 final} - {SWD(2019) 41 final} - {SWD(2019) 42 final} - {SWD(2019) 43 final} - {SWD(2019) 44 final} - {SWD(2019) 45 final} - {SWD(2019) 46 final} - {SWD(2019) 47 final} - {SWD(2019) 48 final} - {SWD(2019) 49 final} - {SWD(2019) 50 final} - {SWD(2019) 51 final} - {SWD(2019) 52 final} - {SWD(2019) 53 final} - {SWD(2019) 54 final} - {SWD(2019) 55 final} - {SWD(2019) 56 final} - {SWD(2019) 57 final} - {SWD(2019) 58 final} - {SWD(2019) 59 final} - {SWD(2019) 60 final} - {SWD(2019) 61 final} - {SWD(2019) 62 final} - {SWD(2019) 63 final} - {SWD(2019) 64 final} - {SWD(2019) 65 final} - {SWD(2019) 66 final} - {SWD(2019) 67 final} - {SWD(2019) 68 final} - {SWD(2019) 69 final} - {SWD(2019) 70 final} - {SWD(2019) 71 final} - {SWD(2019) 72 final} - {SWD(2019) 73 final} - {SWD(2019) 74 final} - {SWD(2019) 75 final} - {SWD(2019) 76 final} - {SWD(2019) 77 final} - {SWD(2019) 78 final} - {SWD(2019) 79 final} - {SWD(2019) 80 final} - {SWD(2019) 81 final} - {SWD(2019) 82 final} - {SWD(2019) 83 final} - {SWD(2019) 84 final}

1.Inledning

Vatten är oundgängligt för livet och därmed för samhället och ekonomin. Det kommer att bli viktigt med hållbar vattenförvaltning för att mänskligheten ska kunna anpassa sig till sin förändrade miljö och undvika att den globala temperaturökningen överskrider 1,5 °C. 1 Mer än någonsin kräver förvaltningen av denna livsviktiga resurs en verkligt integrerad strategi som tar hänsyn till miljörelaterade, sociala, ekonomiska och hälsorelaterade aspekter.

I denna femte genomföranderapport beskrivs läget i genomförandet av vattendirektivet 2 och översvämningsdirektivet 3 baserat på kommissionens bedömning av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och de första planerna för hantering av översvämningsrisker, som medlemsstaterna utarbetade och rapporterade för perioden 2015–2021. Denna rapport krävs enligt artikel 18 i vattendirektivet och artikel 16 i översvämningsdirektivet. Den motsvarar också kravet i artikel 11 i grundvattendirektivet.

Vattendirektivet från 2000 säkerställer en fullständig integrering av de ekonomiska och ekologiska perspektiven inom den kvalitativa och kvantitativa vattenförvaltningen. Huvudmålet var att fram till 2015 uppnå god status för de över 111 000 ytvattenresurserna (t.ex. floder, sjöar eller kustvatten) och de över 13 000 grundvattenresurserna i EU. Vattendirektivet gör det dock möjligt att skjuta fram tidsfristen i högst två ytterligare cykler (dvs. den nuvarande perioden 2015–2021 och den efterföljande perioden 2021–2027), såvida inte naturliga förhållanden 4 gör att direktivets mål inte kan uppnås inom dessa tidsfrister. Att uppnå ”god status” innebär att man säkerställer god ekologisk och kemisk status för ytvattenresurser och god kvantitativ status och kemisk status för grundvattenresurser, som är huvudkällan för uttag av dricksvatten.

I översvämningsdirektivet, som lades fram sju år senare som ett svar på de stora översvämningarna längs Donau och Elbe sommaren 2002, fastställs en ram för att minska riskerna för översvämningsskador i EU. Mot bakgrund av de ökade översvämningarna i Europa är detta mål i dag viktigare än någonsin. I takt med att klimatförändringarna fortskrider och stadsbebyggelsen breder ut sig 5 kräver osäkerheten kring hanteringen av översvämningsrisker löpande övervakning och anpassning av praxis för att minimera skadorna. I denna rapport behandlas de hittillsvarande framstegen baserat på de första planerna för hantering av översvämningsrisker.

Den föreliggande rapporten åtföljs av en rad arbetsdokument från kommissionens avdelningar med både EU-översikter, bedömningar av enskilda medlemsstater och sammanfattningar av det internationella samarbetet.

2.Antagande- och rapporteringsläge

Alla medlemsstater har antagit förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och planer för hantering av översvämningsrisker; det enda undantaget är planen för hantering av översvämningsrisker för Kanarieöarna (Spanien) 6 .

Även om det har skett en förbättring jämfört med föregående rapport antog många medlemsstater sina planer sent (efter den 22 december 2015), eller så rapporterade de sent genom databasen Water Information System for Europe (Wise) (rapporteringen skulle ha avslutats senast den 22 mars 2016). 7 I vissa fall var förseningen två år eller mer. Kommissionen vidtog rättsliga åtgärder mot alla medlemsstater som inte uppfyllde sina rättsliga rapporteringskrav.

3.Bedömning av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och de första planerna för hantering av översvämningsrisker

Informationen i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och planerna för hantering av översvämningsrisker laddades upp via den gemensamma databasen Wise, som sköts av Europeiska miljöbyrån (EEA). Kommissionen baserade sin bedömning på Wise och på upplysningar direkt från de nationella och internationella förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och planerna för hantering av översvämningsrisker.

Irland, Grekland och de spanska Kanarieöarna rapporterade varken sina förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt eller sina planer för hantering av översvämningsrisker i tid för att de skulle kunna bedömas, medan Litauen och Storbritannien (för Gibraltar) inte rapporterade sina förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt i tid. Därför omfattar den föreliggande rapporten inte dessa länder eller regioner.

Kommissionen tog hänsyn till resultaten av vattenkonferensen i Wien den 20–21 september 2018, som gjorde det möjligt för en rad berörda aktörer och medlemsstater att bidra till rapporten.

Kommissionen tog också hänsyn till Europaparlamentets och rådets synpunkter på tidigare genomföranderapporter. Europaparlamentet antog en vattenrelaterad resolution 2015, i vilken parlamentet bl.a. betonade vikten av kvalitativ och kvantitativ vattenförvaltning samt behovet av ett fullständigt genomförande av EU:s vattenlagstiftning och en ökad integrering av denna lagstiftning i annan EU-politik. Parlamentet uppmanade medlemsstaterna att färdigställa och genomföra sina förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och lämna relevant information online. Parlamentet framhävde också synergierna mellan förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och planer för hantering av översvämningsrisker. Rådet utfärdade slutsatser vid flera tillfällen mellan 2007 och 2016. 8 Rådet framhävde särskilt behovet av att fullständigt genomföra EU:s vattenregelverk för att skydda vattenresurserna mot försämring och stegvis uppnå god status, och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att på ett bättre sätt integrera dessa insatser i annan relevant politik. Särskilt när det gäller översvämningar hänvisade rådet till användningen av grön infrastruktur och naturliga vattenhållningsåtgärder som ett sätt att minska översvämningsriskerna. Kommissionen stöder alla dessa överväganden och har åtagit sig att agera i linje med dem.

4.Vattendirektivet – resultat från de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt

I EEA:s rapport om vattentillståndet från juli 2018 9 finns ingående information om tillståndet för Europas vattenförekomster på grundval av medlemsstaternas rapporter enligt vattendirektivet.

Den visar att 74 % av EU:s grundvattenförekomster nu har uppnått god kemisk status och att 89 % av dem har uppnått god kvantitativ status.

Situationen är mindre uppmuntrande för ytvattenresurser: endast 38 % av dem har god kemisk status och endast 40 % god ekologisk status eller potential 10 . Några få enskilda förorenande ämnen, av vilka det vanligaste är kvicksilver 11 , har stor inverkan på status. Åtgärder vidtas både på EU-nivå och internationell nivå för att minska utsläppen av kvicksilver och andra förorenande ämnen, vilket har lett till förbättringar när det gäller nivåerna av vissa enskilda ämnen.

Jämfört med cykeln 2009–2015 har endast ett begränsat antal vattenförekomster bättre status. Detta kan bero på sent fastställande av påverkan, den längre tid som krävs för att utforma ändamålsenliga åtgärder, det långsamma införandet av åtgärder, naturens reaktionstid innan åtgärdernas effekter visar sig, men även skärpta kvalitetsnormer och förbättrad övervakning och rapportering som visar att vattenförekomster, som tidigare ansågs ha ”okänd” status, i själva verket har ”otillfredsställande” status.

Sammantaget har mycket gjorts för att genomföra vattendirektivet. Ett bättre genomförande av andra närbesläktade EU-lagar hade också en positiv effekt. Detta gäller särskilt direktiven om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, nitrater och industriutsläpp samt EU-lagstiftningen om kemikalier.

I EEA:s rapport dras slutsatsen att de europeiska vattenresurserna fortsatt står under stort tryck på grund av föroreningar från både diffusa källor (t.ex. jordbruk eller transportinfrastruktur) och punktkällor (t.ex. industri eller energiproduktion), för stort uttag av vatten och hydromorfologiska förändringar som är förknippade med en rad mänskliga verksamheter.

4.1Bedömning på nationell eller regional nivå

Lämplig styrning på avrinningsområdenas nivå är en viktig förutsättning för att vattendirektivets mål ska kunna uppnås. Vid det här laget har alla medlemsstater utsett behöriga myndigheter, ofta flera typer, och betonar vikten av samordning mellan dem. De använder flera metoder för samråd med berörda parter. Många permanenta rådgivande organ har inrättats. Samråd med berörda parter har enligt uppgift lett till förändringar i utkasten till förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, men det har dock inte alltid stått klart hur dessa bidrag har påverkat den antagna förvaltningsplanen.

Medlemsstaterna ska för varje avrinningsdistrikt analysera distriktets karakteristika och konsekvenserna av mänsklig verksamhet samt göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Denna karakterisering ska uppdateras vart sjätte år. Gränserna och platsen för varje vattenförekomst ska också anges. För varje cykel ska denna ”beskrivning” kontrolleras och uppdateras, och förändrad påverkan samt effekterna på vattnets status måste meddelas. Beskrivningen ändrades i ungefär fyra av tio fall, ofta utan tydlig förklaring. Beskrivningarna av viktig påverkan är i allmänhet tydligare, tack vare mer väldefinierade kriterier. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, eftersom det för en stor andel vattenförekomster rapporterades okända effekter av antropogent ursprung samt påverkan av okända faktorer (särskilt hydromorfologisk påverkan).

Vissa metodrelaterade förbättringar som underlättar övervakningen av framstegen och jämförandet av data har gjorts för att i enlighet med vattendirektivet fastställa när en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst kan anses ha uppnått god ekologisk potential.

Övervakningen och bedömningen av ytvattenförekomsternas ekologiska och kemiska status ger en varierad bild när det gäller mätparametrar och resultatens jämförbarhet. I EU varierar övervakningen av prioriterade ämnen 12 enormt, både i fråga om andelen vattenförekomster och antalet ämnen. De flesta medlemsstaterna övervakade alla prioriterade ämnen som släpptes ut i deras avrinningsdistrikt. Samtliga medlemsstater lämnade in förteckningar över utsläpp och spill av sådana skadliga ämnen, men endast några är kompletta.

Det faktum att det fram till början av 2018 saknades ett formellt gemensamt interkalibreringssystem för många vattentyper 13 gör det fortfarande mycket svårt att jämföra vattenförekomster i denna andra rapporteringscykel.

Det har dock varit möjligt att fastställa nästan alla vattenförekomsters status, vilket minskar mycket av den tidigare osäkerheten. Viktiga luckor i övervakningen av ekologisk status kvarstår dock.

Sammantaget är övervakningen av kvalitetsfaktorer i varje vattenkategori i bästa fall ojämn, och bygger i alltför hög grad på gruppering av flera olika vattenförekomster och expertutlåtanden, snarare än på en mer ingående bedömning av varje berörd vattenförekomst i enlighet med de särskilda parametrarna i vattendirektivet. Det krävs ytterligare insatser för att lämpliga övervakningsnätverk ska uppnå tillräcklig geografisk täckning och tillförlitlighet i bedömningarna.

Övervakningen och bedömningen av grundvattenförekomsters kvantitativa och kemiska status har förbättrats, men många saknar fortfarande lämpliga övervakningsplatser. Här kompletteras vattendirektivet av grundvattendirektivet, som särskilt innehåller en förteckning över berörda förorenande ämnen, gränsvärden och trender för bedömningen av kemisk status. Båda direktiven samverkar också med annan EU-lagstiftning, såsom dricksvattendirektivet och nitratdirektivet. Övervakningen av kemisk status är fortfarande undermålig: många grundvattenförekomster saknar eller övervakar bara en begränsad del av grundparametrarna.

De undantag som föreskrivs i artikel 4 i vattendirektivet 14 omfattar för närvarande ungefär hälften av Europas vattenförekomster. Detta rör huvudsakligen naturliga vattenförekomster, men i allt större utsträckning även kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster, vid sidan av nya fysiska ändringar. Motiveringarna av sådana undantag har överlag förbättrats, men det faktum att de fortfarande används så mycket tyder på att det fortfarande krävs stora insatser för att uppnå god status eller potential fram till 2027. I linje med kraven i samma artikel tyder dock de rapporterade uppgifterna på att medlemsstaterna i högre grad måste se till att de undantag som tillämpas för en vattenförekomst inte permanent utesluter eller äventyrar ett uppnående av miljömålen för andra vattenförekomster (artikel 4.8), och minst garanterar den skyddsnivå som föreskrivs i EU:s övriga miljölagstiftning (artikel 4.9).

I vattendirektivet krävs det att medlemsstaterna ska fastställa ett åtgärdsprogram 15 för att i tid uppnå god status. När det gäller vattenförekomster som påverkas av vattenuttag har huvudåtgärderna i allmänhet fastställts, men genomförandet är ojämnt i Europa och därmed minskas påverkan endast långsamt. Det faktum att de flesta medlemsstater undantar små uttag från reglering eller registrering kan vara problematiskt. Brist på reglering och registrering kan särskilt vara ett problem i medlemsstater som redan har problem med vattenbrist och i vattenförekomster med kvantitativa problem.

Jordbrukets effekter, både i form av för stort vattenuttag eller diffusa föroreningar, hör till den största påverkan som enligt medlemsstaterna utgör en potentiell risk för att vattenförekomsternas status försämras eller att miljömålen inte uppnås i de flesta avrinningsdistrikt. Grundläggande åtgärder 16 har normalt vidtagits. I hälften av fallen görs det ingen förhandsbedömning av i vilken utsträckning åtgärderna är tillräckliga för att närma sig god status. Frivilliga åtgärder är också viktiga, ofta i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionens förslag om den nya gemensamma jordbrukspolitiken omfattar obligatoriska krav 17 för jordbrukarna för att öka miljöambitionerna. Dessutom ska den insatsstrategi som medlemsstaterna fastställer i sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken ta hänsyn till de behov som fastställts i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och ska bidra till att vattendirektivets mål uppnås. Vid behov måste medlemsstaterna ge extra stöd till ytterligare vattenskyddsinsatser genom olika frivilliga program. 18

Grundläggande åtgärder för att hantera påverkan från andra sektorer än jordbruket, såsom industri eller energiproduktion, har i allmänhet också införts. Dessa är i de flesta fall särskilda åtgärder för att hantera förorenande ämnen som leder till att god kemisk eller ekologisk status inte uppnås, exempelvis åtgärder för att minska eller stoppa utsläppen av vissa förorenande ämnen i vattnet. Det krävs dock ytterligare framsteg.

För befintliga fysiska ändringar av vattenförekomster har de flesta medlemsstater rapporterat åtgärder (fisktrappor, avlägsnande av strukturer osv.) som ska minska de negativa miljökonsekvenserna av betydande hydromorfologisk påverkan. Det finns också en tydligare koppling mellan åtgärderna, påverkan och vattenanvändningen eller de ekonomiska sektorerna. Ekologiska minimiflöden måste definieras och genomföras bättre, och flodkontinuitet och lämplig sedimenthantering måste säkerställas.

Flera medlemsstater har uppgraderat sin politik för vattenprissättning genom att uppfylla förhandsvillkoret för vatten enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Åtgärder har vidtagits för definition av vattentjänster, beräkning av ekonomiska kostnader, mätning, genomförande av ekonomiska analyser och bedömning av både miljö- och resurskostnader när kostnadstäckningsbeloppen för vattentjänster beräknas. Det finns dock fortfarande stora brister när det gäller att omsätta dessa förbättrade inslag i den ekonomiska analysen i konkreta åtgärder och uppnå mer harmoniserade sätt att beräkna och integrera miljö- och resurskostnader. Det krävs ökade investeringar för att uppnå vattendirektivets mål. Ett ytterligare förbättrat ekonomiskt underlag för åtgärdsprogrammet skulle i hög grad underlätta vattenrelaterade beslut och investeringar.

Framstegen i fråga om skyddade områden för dricksvatten och naturskyddsområden är små. I utvärderingen av 1998 års dricksvattendirektiv bedömdes dess samstämmighet med vattendirektivet och identifierades en felande länk i skyddet av dricksvattenresurser. I 2018 års förslag till omarbetning av dricksvattendirektivet införs därför en riskbaserad metod från uttag till kran, samtidigt som en bättre kommunikation mellan medlemsstaternas myndigheter och vattenleverantörerna främjas för att säkerställa en cykel med full styrning. Förslagets syfte är att förbättra samstämmigheten mellan de båda direktiven och se till att både principen att förorenaren betalar och försiktighetsprincipen tillämpas.

För en stor del av de skyddade områdena saknas kunskap om exempelvis status och påverkan, och inga mål har fastställts. Rapporteringen av övervakning som är särskilt inriktad på skyddade områden, bl.a. för skaldjur, är mycket begränsad och saknas ibland helt.

I ungefär hälften av medlemsstaterna betraktades torka som en relevant faktor för vattenförvaltningen. En av de viktigaste åtgärderna för att minska effekterna av torka är en förvaltningsplan för torka, men en sådan har inte antagits för alla berörda avrinningsdistrikt.

För de tredje förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt bör medlemsstaterna

·fortsätta att förbättra de berörda parternas deltagande genom aktiv medverkan i planeringen och genom integrering av deras bidrag i förvaltningsplanerna,

·tydligt ange vad som saknas för att uppnå god status för varje påverkan och vattenförekomst samt utforma, finansiera och genomföra riktade åtgärdsprogram för att uppnå god status,

·minska beroendet av undantag för att i tid uppnå vattendirektivets mål och förbättra insynen i fråga om de motiveringar som används,

·säkerställa ett korrekt genomförande av artikel 9 om kostnadstäckning, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnader för all verksamhet med en betydande inverkan på vattenförekomster samt en ekonomisk analys som underlag till åtgärdsprogram.

4.2Gränsöverskridande samarbete enligt vattendirektivet

För avrinningsområden som sträcker sig över nationsgränser krävs det i vattendirektivet att medlemsstaterna samordnar sina insatser och även i rimlig mån samarbetar med tredjeländer, när detta är motiverat. Många europeiska floder sträcker sig utanför EU:s gränser, bl.a. Rhen och Donau. Graden av samarbete varierar. Normalt finns det ett internationellt avtal, ofta även ett internationellt samordningsorgan och ibland en gemensam förvaltningsplan för avrinningsdistrikt. Endast några avrinningsområden i EU saknar samtliga dessa.

Jämfört med den första cykeln har styrstrukturerna ytterligare formaliserats, fler internationella förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt utarbetats och resultatens jämförbarhet förbättrats, vilket även gäller kompatibiliteten hos strategierna mot påverkan.

4.3Frågor som inte kunde hanteras på medlemsstatsnivå

Förfarandet i artikel 12 i vattendirektivet, för frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå, tillgreps en gång. År 2016 betonade Danmark att andra medlemsstater måste vidta åtgärder för att minska sin kvävebelastning av gemensamma vattenförekomster, i syfte att uppnå vattendirektivets mål. Kommissionen, som uppmanades att ingripa, betonade att medlemsstaterna är huvudansvariga för att uppnå målen i vattendirektivet, och konstaterade att man i artikel 3 räknar med samarbete inom avrinningsdistrikten, även internationella sådana. Kommissionen föreslog att bilaterala samarbetsmöjligheter först skulle prövas, bl.a. enligt ramdirektivet om en marin strategi.

5. Översvämningsdirektivet – resultat från de första planerna för hantering av översvämningsrisker

5.1 Bedömning på nationell nivå

Mänskliga val i det förflutna, men i stor utsträckning än i dag, har stor inverkan på förekomsten och effekterna av översvämningar 19 , och det finns bevis på att antalet stora översvämningar har ökat under åren 20 . Prognoserna ger anledning till oro. Utan anpassningar (dvs. med befintligt skydd mot högvattenflöde upp till en nuvarande hundraårsnivå) antas skadorna i EU av den kombinerade effekten av klimatförändringar och socioekonomiska förändringar stiga från 6,9 miljarder euro/år till 20,4 miljarder euro/år fram till 2020-talet, till 45,9 miljarder euro/år fram till 2050-talet och till 97,9 miljarder euro/år fram till 2080-talet. 21 Det är därför logiskt att 27 av 28 medlemsstater har angett att översvämningar är en stor risk i sina nationella riskbedömningar. 22

Att upprätta planer för hantering av översvämningsrisker, ett förvaltningsverktyg som används för att minska de möjliga negativa konsekvenserna av översvämningar, var det tredje steget i översvämningsdirektivets cykliska sätt att gripa sig an hanteringen av översvämningsrisker. Tidigare har medlemsstaterna gjort preliminära bedömningar av översvämningsrisker 23 (2011) och utarbetat kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker (2013).

I fråga om fullständigheten redovisade nästan alla medlemsstater slutsatserna från sina preliminära bedömningar av översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker i sina planer för hantering av översvämningsrisker. Samtliga medlemsstater har fastställt mål för hanteringen av översvämningsrisker, och i 20 av 26 bedömda medlemsstater är dessa mål på nationell nivå eller så har mål på nationell nivå anpassats till regionala/lokala förhållanden. Somliga fastställde några allmänna mål, medan andra lade fram ett stort antal mer detaljerade mål. Samtliga medlemsstater tog med åtgärder för att uppnå målen. Alla mål är dock inte tillräckligt omsorgsfullt utarbetade för att möjliggöra övervakning av genomförandet, och inte alla åtgärder är tydligt kopplade till mål. Sammantaget kan dessa brister innebära en utmaning för den andra cykeln (2016–2021), när medlemsstaterna förväntas bedöma framstegen.

Antalet åtgärder varierar starkt mellan medlemsstaterna: från få enskilda åtgärder till tusentals mätgrupper. Ungefär 50 % av åtgärderna avser förebyggande och beredskap, ungefär 40 % skydd mot översvämningsskador och återstående 10 % återhämtning. I fråga om icke-strukturella initiativ 24 hänvisas det i alla bedömda planer för hantering av översvämningsrisker till fysisk planering. Alla 26 bedömda medlemsstater har tagit med naturbaserade lösningar i vissa eller alla planer för hantering av översvämningsrisker, antingen som projekt eller som förberedande studier. Även om försäkring mot översvämningsrisker inte nämns i översvämningsdirektivet omfattar mer än hälften av de bedömda planerna för hantering av översvämningsrisker åtminstone vissa besläktade åtgärder, bl.a. kunskapshöjande åtgärder.

Samtliga medlemsstater rapporterade åtgärdsprioriteringarna eller angav en tidsplan för genomförandet. Som illustration var ungefär 10 % av de rapporterade åtgärderna kritiska, 60 % hade mycket hög eller hög prioritet, 20 % hade medelhög prioritet och återstoden låg prioritet. I 19 av de 26 bedömda medlemsstaterna hade det gjorts någon form av kostnads–nyttoanalys av åtgärderna. För nästan alla utarbetades en nationell strategi. 25 Färre (elva) medlemsstater använde en kostnads–nyttoanalys i alla bedömda förvaltningsenheter. 26 21 av 26 medlemsstater hänvisar uttryckligen till samordning med miljömålen i artikel 4 i vattendirektivet i samtliga eller åtminstone vissa förvaltningsenheter.

Ungefär hälften av de bedömda medlemsstaterna har beräknat kostnaderna för tillgängliga översvämningsåtgärder, även om de i många fall inte täcker alla planer för hantering av översvämningsrisker eller åtgärder. I 23 av 26 medlemsstater identifierades finansieringskällor för planerna för hantering av översvämningsrisker, men i många fall är det fråga om möjliga finansieringsmekanismer i stort, t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Olika kanaler för samråd med allmänheten och de berörda parterna användes, och sammantaget deltog många olika berörda parter i utarbetandet av de första planerna för hantering av översvämningsrisker. Det stod dock inte alltid klart hur bidragen påverkade de planer som antogs på olika förvaltningsnivåer och genom olika akter.

För de andra planerna för hantering av översvämningsrisker bör medlemsstaterna

·tydligt koppla genomförandet av åtgärderna till uppnåendet av målen, för att kunna bedöma framstegen från den andra cykeln och framåt,

·identifiera särskilda finansieringskällor för genomförandet av åtgärderna.

5.2 Klimatförändringarnas effekter

Alltmer tyder på att klimatförändringarna kommer att ha stor inverkan på förekomsten och effekterna av översvämningar i stora delar av Europa. 27 Mer än hälften av medlemsstaterna tog hänsyn till klimatförändringarna i sina preliminära bedömningar av översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker. På grundval av de bedömda planerna för hantering av översvämningsrisker och medlemsstaternas rapportering beaktade 24 av 26 medlemsstater åtminstone vissa aspekter, och tio styrkte att klimatförändringarnas effekter beaktades. Fjorton medlemsstater tog upp framtida klimatscenarier med olika tidshorisonter i sina planer för hantering av översvämningsrisker (omkring hälften av dem har scenarier för 2050, och scenarier för 2100 finns också i omkring hälften). I mindre än hälften hänvisas till de nationella anpassningsstrategier som medlemsstaterna har tagit fram inom ramen för EU:s strategi för klimatanpassning. I ungefär en fjärdedel av medlemsstaterna hänvisades det i samtliga bedömda planer för hantering av översvämningsrisker till sådana nationella strategier. I ytterligare några medlemsstater hänvisades det till dem i vissa, men inte alla bedömda planer.

För de andra planerna för hantering av översvämningsrisker bör medlemsstaterna

·i enlighet med artikel 14 i översvämningsdirektivet ta hänsyn till klimatförändringarnas sannolika inverkan på förekomsten av översvämningar och anpassa sina åtgärder till detta, med lämplig användning av EU:s modelleringsverktyg, exempelvis i Copernicus klimatförändringstjänst 28 ,

·ta hänsyn till nationella klimatstrategier och samordna med åtgärderna i dem.

5.3 Gränsöverskridande samarbete enligt översvämningsdirektivet

Enligt översvämningsdirektivet ska medlemsstaterna samordna sina insatser för gränsöverskridande avrinningsområden och även sträva efter att samordna sina insatser med tredjeländer. När det finns samordningsstrukturer har utarbetandet av en internationell plan för hantering av översvämningsrisker alltid lett till gemensamma mål för hantering av översvämningsrisker och, i nästan samtliga fall, till en rad samordnade åtgärder. Omfattande offentliga samråd har genomförts för vissa avrinningsområden där en flodkommission har inrättats, såsom Donau, Rhen, Elbe och Oder. När en flodkommission har hand om samordningen tas det större hänsyn till klimatförändringarna på avrinningsområdenas nivå.

För den andra cykeln bör medlemsstater med gränsöverskridande avrinningsområden

·ytterligare utveckla gemensamma strategier, och på avrinningsområdenas nivå därvid beakta uppströms- och nedströmseffekterna av åtgärder mot översvämning som inte vidtas i närheten av nationella gränser, samt öka användningen av internationella offentliga samråd.

6. Slutsatser

Sammantaget har kunskapen och rapporteringen om vattendirektivet förbättrats avsevärt jämfört med föregående cykel. Fler medlemsstater rapporterade i tid och med mer uttömmande, relevant och tillförlitlig information.

Överensstämmelsen med vattendirektivets mål uppges öka gradvis. Även om flera medlemsstater vidtog bra åtgärder och flera ekonomiska investeringar gjordes kommer det fortfarande att ta tid att förbättra vattenkvaliteten i många avrinningsområden. De flesta grundvattenförekomster har uppnått god status, men detta gäller mindre än hälften av ytvattenförekomsterna, även om utvecklingen för flera underliggande enskilda kvalitetsfaktorer och ämnen är positivare.

Mycket återstår att göra för att helt uppnå målen i vattendirektivet och relaterade direktiv, och ansvaret ligger främst på medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan med ett större deltagande av alla berörda marknads- och civilsamhällesaktörer på ett bättre sätt genomdriva principen att förorenaren betalar. EU-medel kommer att fortsätta främja dessa genomförandeinsatser, bl.a. genom finansiering av forskning och innovation och insatser 29 för en digital inre marknad för vattentjänster 30 . Vägen till fullständig överensstämmelse med vattendirektivets mål för 2027, varefter möjligheterna till undantag är begränsade, tycks i detta skede vara mycket svår. Rapporteringen har verkligen visat att ytterligare åtgärder visserligen kommer att vidtas fram till 2021, men att många fler krävs efter 2021.

För översvämningsdirektivet har mycket viktiga åtgärder vidtagits. Även om det rör sig om de första planerna för hantering av översvämningsrisker står det klart att alla medlemsstater i grunden har anammat idén om hantering av översvämningsrisker, även om den praktiska genomförandegraden varierar. Det kommer att krävas oavbrutna insatser från medlemsstaternas sida under de kommande cyklerna för att uppnå översvämningsdirektivets huvudmål att minska de möjliga negativa konsekvenserna av stora översvämningar.

Kommissionen kommer i relevanta delar att följa upp rekommendationerna i denna rapport och åtföljande dokument med medlemsstaterna, för att säkerställa ett bättre genomförande av kraven i vattendirektivet och översvämningsdirektivet. En ökad efterlevnad av de rättsliga skyldigheterna i samband med viktig påverkan på vattenmiljön, vilka t.ex. följer av nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, kommer också att eftersträvas.

Vid sidan av det fortsatta samarbetet med medlemsstaterna ska kommissionen ytterligare samarbeta med medborgarna och alla berörda intressenter för att främja efterlevnaden, även genom Environmental Implementation Review. Om möjligt ska rapporteringen ytterligare rationaliseras eller förenklas. Uppmärksamheten ska inriktas på nya förorenande ämnen, t.ex. mikroplast och läkemedel.

Den föreliggande rapporten ska bidra till den pågående kontrollen av ändamålsenligheten hos EU:s vattenlagstiftning och utvärderingen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Den bidrar också till bedömningen av framstegen i riktning mot att uppnå målen i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram och den globala Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Europas vatten påverkas alltmer av klimatförändringarna. Efterlevnaden av EU:s vattenlagstiftning gör det redan lättare att hantera effekterna av ett förändrat klimat genom att räkna med mer torka och översvämningar. Under förutsättning av att ändamålsenliga åtgärder vidtas nu ger EU:s vattenpolitik stora möjligheter att begränsa klimatförändringarna.

(1)

I rapporten Global Warming of 1.5 °C, som antogs vid IPCC:s 48:e sammanträde (6 oktober 2018), beskrivs de förväntade effekterna av 1,5 °C respektive 2 °C temperaturökning.

(2)

Direktiv 2000/60/EG, kompletterat av grundvattendirektivet (2006/118/EG) och direktivet om miljökvalitetsnormer (2008/105/EG).

(3)

Direktiv 2007/60/EG.

(4)

T.ex. långsam återhämtning i ekosystem efter genomförande av flodåterställningsåtgärder eller liten minskning av nitratkoncentrationerna i grundvattnet.

(5)

T.ex. genom socioekonomiska förändringar som placering av tillgångar i översvämningsplan.

(6)

Spanien underrättade kommissionen om att förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för La Gomera antogs den 17 september 2018, för Tenerife och La Palma den 26 november 2018, för Fuerteventura, Lanzarote och El Hierro den 26 december 2018, och för Gran Canaria den 21 januari 2019.

(7)

Det elektroniska rapporteringsformatet och rapporteringsriktlinjerna utarbetades gemensamt av medlemsstaterna, de berörda parterna och kommissionen som ett led i en samarbetsprocess som kallas ”den gemensamma genomförandestrategin”.

(8)

Om vattenbrist och torka av den 30 oktober 2007, om vattenbrist, torka och anpassning till klimatförändringarna av den 11 juni 2010, om integrerad hantering av översvämningar inom Europeiska unionen av den 12 maj 2011, om skydd av vattenresurser och integrerad hållbar vattenförvaltning inom och utanför Europeiska unionen av den 21 juni 2011, om en strategi för att skydda Europas vattenresurser av den 17 december 2012, om EU:s diplomati i vattenfrågor av den 22 juli 2013 och om hållbar vattenförvaltning av den 17 oktober 2016.

(9)

https://www.eea.europa.eu/publications/state-of-water

(10)

God ekologisk potential är målet för en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst.

(11)

Andra allmänt förekommande, beständiga, bioackumulativa och giftiga ämnen som gör att god kemisk status inte uppnås är PBDE, tributyltenn och vissa polycykliska aromatiska kolväten (bens[a]pyren, bens(ghi)perylen, indeno[1,2,3-cd]pyren, bens[b]fluoranten och bens[b]fluoranten).

(12)

Ämnen som innebär en betydande risk för vattenmiljön eller som via vattenmiljön utgör en sådan risk, vilka förtecknas i direktivet om miljökvalitetsnormer.

(13)

Kommissionens beslut (EU) 2018/229 av den 12 februari 2018.

(14)

Artikel 4.4 möjliggör en förlängning av tidsfristen för att uppnå god status eller potential efter 2015 (i enlighet med artikel 4.1). Artikel 4.5 möjliggör uppställandet av mindre stränga mål. Artikel 4.6 möjliggör en tillfällig försämring av vattenförekomsternas status. Artikel 4.7 fastställer under vilka förhållanden det kan tillåtas att vattenförekomsternas status försämras eller att vattendirektivets mål inte uppnås för nya modifieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika, förändringar i nivån hos grundvattenförekomster eller försämring från hög status till god status till följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter.

(15)

Nästa interimsrapporter om genomförandet av de planerade åtgärdsprogrammen ska lämnas in till kommissionen senast den 22 december 2018.

(16)

Inom varje avrinningsdistrikt ska ett åtgärdsprogram fastställas för att ta itu med de största problemen och göra det möjligt att uppnå målen i artikel 4. Åtgärdsprogrammen ska minst omfatta ”grundläggande åtgärder” samt vid behov ”kompletterande åtgärder” för att uppnå målen.

(17)

Särskilt det nya föreskrivna verksamhetskravet 1 i förhållande till direktiv 2000/60/EG: artikel 11.3 e och artikel 11.3 h när det gäller obligatoriska krav för att reglera diffusa källor till fosfatföroreningar, det föreskrivna verksamhetskravet 2 om skyldigheter enligt nitratdirektivet, GAEC 2 om lämpligt skydd av våtmark och torvmark, GAEC 4 om erosionsskyddande vegetationsremsor, GAEC 5 om användning av Farm Sustainability Tool for Nutrients och GAEC 7 om ingen öppen jord under den känsligaste perioden.

GAEC: Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden https://ec.europa.eu/agriculture/direct-support/cross-compliance_sv .

(18)

Medlemsstaterna måste föreslå stöd för frivilliga miljösystem för att jordbrukarna ska kunna använda jordbruksmetoder som är bra för miljön och klimatet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare. Dessutom kommer stöd till frivilliga miljöåtaganden i jordbruket fortsatt att vara obligatoriska inom ramen för den andra pelaren.

(19)

Placering av tillgångar i översvämningsplan eller nära kusten, minskning av ytor som håller kvar vatten, ingrepp i vattendrag eller deras omgivningar samt klimatförändringar som orsakas av människan är faktorer som ökar risken för och de negativa effekterna av översvämningar.

(20)

Zbigniew W. Kundzewicz, Iwona Pińskwar & G. Robert Brakenridge (2012): ”Large floods in Europe, 1985–2009”, Hydrological Sciences Journal.

(21)

Rojas m.fl. (2013): ”Climate change and river floods in the EU: Socio-economic consequences and the costs and benefits of adaptation”, Global Environmental Change 23, s. 1737–1751, på

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378013001416#.

(22)

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Overview of natural and man-made disaster risks the European Union may face (SWD(2017) 176 final); https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/285d038f-b543-11e7-837e-01aa75ed71a1/language-en .

(23)

I EU finns det nästan 8 000 områden med möjliga betydande översvämningsrisker.

(24)

Åtgärder som inte avser konstruktionsarbeten.

(25)

I november 2017 föreslog kommissionen att EU:s civilskyddsmekanism skulle stärkas genom att främja ett starkare kollektivt europeiskt svar i form av utvecklingen av en reservkapacitet (känd som rescEU) som ska komplettera nationell kapacitet, och genom att öka katastrofberedskapen och de katastrofförebyggande åtgärderna i de stater som deltar i mekanismen (http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-6766_sv.htm).

(26)

I de flesta medlemsstater sammanfaller förvaltningsenheterna med vattendirektivets avrinningsdistrikt. Medlemsstaterna har utsett totalt 196 förvaltningsenheter för genomförandet av översvämningsdirektivet.

(27)

I oktoberrapporten 2018 från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar nämndes det att översvämningarna uppskattas bli mycket mindre om den globala uppvärmningen är 1,5 °C i stället för 2 °C, även om dessa förändringar ger upphov till skilda risker i olika regioner ( http://www.ipcc.ch/report/sr15/ ).

(28)

https://climate.copernicus.eu/

(29)

Relevanta projekt med lösningar som beslutsfrämjande system för mätning av vattnets kvalitet och kvantitet, interoperabilitet mellan vatteninformationssystem på EU-nivå och nationell nivå samt vattenförvaltningens effektivitet finns i klustret ICT4Water: https://www.ict4water.eu/.

(30)

Se åtgärdsplanen för en digital inre marknad för vattentjänster:

https://ec.europa.eu/futurium/en/system/files/ged/ict4wateractionplan2018.pdf.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2019

COM(2019) 95 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av vattendirektivet (2000/60/EG) och översvämningsdirektivet (2007/60/EG)

Andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
Första omgången planer för hantering av översvämningsrisker

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Kommissionens rekommendationer om den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker

[En fullständig förteckning över rekommendationer finns i de nationella bedömningar som åtföljer detta dokument.]

Medlemsstat

Rekommendationer för utarbetandet av den tredje omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

Rekommendationer för utarbetandet av den andra omgången planer för hantering av översvämningsrisker

Österrike (AT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Österrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att den tredje omgången förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt antas i tid.

·Säkerställa kontinuitet, ändamålsenlighet och tillräcklig finansiering i genomförandet av de åtgärder som krävs för att i tid uppnå vattendirektivets mål. Man bör särskilt satsa på åtgärder som minskar den betydande hydromorfologiska påverkan.

·Ta itu med kemiska föroreningar på ett ambitiöst och pragmatiskt sätt, och inte endast samla in information.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Österrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ta fram en mer detaljerad metod för bedömning av de föreslagna åtgärdernas sammantagna kostnadseffektivitet samt lämna mer information om kostnader och relevanta finansieringskällor.

·Säkerställa lämpliga korshänvisningar mellan planer för hantering av översvämningsrisker, preliminära bedömningar av översvämningsrisker/områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker.

Belgien (BE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Belgien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa tydliga finansiella åtaganden för genomförandet av åtgärdsprogrammen.

·Finjustera sin strategi för att uppnå vattendirektivets mål och förbättra den tekniska genomförbarheten för sina kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, genom ett nära samarbete med jordbrukarna och de myndigheter som har hand om det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken samt genom större synergier mellan vattendirektivets mål och alla relevanta strategier och instrument (t.ex. landsbygdsprogram, den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, nitratdirektivet osv.) som genomförs nationellt.

·Ta itu med kemiska föroreningar på ett ambitiöst och pragmatiskt sätt genom att utarbeta en mer ämnesspecifik strategi både för yt- och grundvatten, med inriktning på prioriterade ämnen samt flodspecifika och grundvattenspecifika förorenande ämnen.

·Genomföra kostnads–nyttoanalyser för de föreslagna åtgärderna, när detta är motiverat och baserat på en tydligt förklarad metod, och förklara hur detta har lett till valet och prioriteringen av dessa åtgärder.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Belgien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Tillhandahålla en mer detaljerad beskrivning av klimatförändringarnas förväntade inverkan på förekomsten av översvämningar, baserat på tillgängliga studier.

·Ge en översikt över åtgärdernas kostnader och de förväntade finansieringskällorna.

·Ta med kostnads–nyttoanalys (t.ex. för prioriteringen av åtgärder som lämpar sig för detta) i planerna för hantering av översvämningsrisker och ge en tydlig beskrivning av den använda metoden.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Bulgarien (BG)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Bulgarien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare förbättra det internationella samarbetet genom att utveckla mer harmoniserade metoder för att statusbedöma gemensamma vattenförekomster och tillhandahålla bättre samordnade bedömningar och åtgärdsprogram, så att vattendirektivets mål uppnås i tid.

·Förbättra sin egen övervakningskapacitet för att minska beroendet av experter för bedömning av dess vattenförekomsters ekologiska status/potential.

·Basera användningen av undantag i enlighet med artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i enlighet med vattendirektivet samt för alla avrinningsdistrikt öppet ange motiveringen till undantagen enligt artikel 4.7 i vattendirektivet.

·Säkerställa bättre efterlevnad med artikel 5 i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, särskilt i storstäder, i förhållande till det strängare kravet på rening av avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden.

·Tillhandahålla en ingående bedömning av brister när det gäller mängden förorenande ämnen från diffusa källor inom jordbruket (näringsämnen, jordbrukskemikalier, sediment eller organiskt material) för alla vattenresurser i samtliga avrinningsdistrikt, och koppla den direkt till de föreslagna begränsningsåtgärderna (enligt artikel 11.3 h i vattendirektivet). Dessa åtgärder bör vara specifika, ha en tydlig rättslig grund och omfatta lämpliga övervaknings- och inspektionsordningar.

·Se till att det görs tydlig skillnad mellan vattenbrist och torka i vattenpolitiken och att det antas en förvaltningsplan för torka eller en plan för tilldelning och förvaltning av vattenresurser.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Bulgarien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra utarbetandet av mål och åtgärder genom att tydligt ange när dessa ska uppnås respektive genomföras.

·Tillhandahålla en mer detaljerad beskrivning av klimatförändringarnas förväntade inverkan på förekomsten av översvämningar och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning, när en sådan antas.

Cypern (CY)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Cypern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare förbättra sin kapacitet att bedöma alla vattenkategoriers status (däribland territorialvatten), för att minska andelen vattenförekomster med okänd status och säkerställa en bättre bedömning av om det finns några prioriterade ämnen.

·Övervaka sina vattenförekomster på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning för att alla ska kunna klassificeras (möjligen kombinerat med tillförlitliga grupperings-/extrapoleringsmetoder).

·Öka sin användning av mätning (särskilt för jordbruk) för att bättre fastställa vattenförekomsternas kvantitativa status och minska uttaget av grundvatten, framför allt på grund av oreglerade egenuttag och tillstånd som är otillräckligt anpassade till miljökraven.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Cypern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen (däribland kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar) viktas.

·Fastställa ett referensscenario och relevanta indikatorer för att bedöma resultatet av genomförandet av de föreslagna åtgärderna.

·Systematiskt överväga möjligheter att genomföra naturbaserade lösningar (däribland naturliga vattenhållningsåtgärder) som alternativ till muddring och ”grå infrastruktur” för flodbankar och flodbäddar.

Tjeckien (CZ)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Tjeckien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa bättre övervakning, särskilt tillräckligt många vattenförekomster och lämplig täckning av alla relevanta kvalitetsfaktorer. Den operativa övervakningen av sjöar bör förbättras och kopplas bättre till analysen av påverkan och effekter. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bör övervakas för samtliga vattenkategorier.

·Förbättra tillförlitligheten hos bedömningen av ekologisk status/potential och i synnerhet förbättra bedömningsmetoderna för hydromorfologiska faktorer, samt koppla fysikalisk-kemiska gränser till relevanta biologiska kvalitetsfaktorer i floder.

·Bättre motivera användningen av undantagen i artikel 4.4 och 4.5, och göra tydlig skillnad mellan dem. Detta är särskilt viktigt eftersom många vattenförekomster förväntas uppnå vattendirektivets mål först efter 2027 och undantagen tillämpas allmänt.

·Kvantifiera den minskning i mängden förorenande ämnen som krävs för att uppnå vattendirektivets mål, inverkan på avrinningsområdena av begränsningsåtgärder för vattenföroreningskällor inom jordbruket och i vilken utsträckning redan vidtagna åtgärder i enlighet med nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bidrar samt fastställa vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att helt uppnå målen.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Tjeckien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Tillhandahålla en kostnadsberäkning för varje åtgärd och en total budget för samtliga åtgärder, med uppgift om huruvida beräkningen avser både investeringskostnader och operativa kostnader.

·Beskriva hur åtgärderna prioriteras och lämna tydlig information om de metoder som har använts för att bedöma åtgärdernas kostnader och nytta.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Tyskland (DE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Tyskland särskilt att vidta följande åtgärder:

·För samtliga avrinningsdistrikt förbättra trendövervakningen för alla relevanta ämnen, på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning.

·Bättre motivera tillämpningen av undantagen i artikel 4.4 och artikel 4.5, särskilt motiveringen om oproportionerliga kostnader.

·Göra en ingående bedömning av brister när det gäller mängden förorenande ämnen från diffusa källor inom jordbruket för alla vattenresurser i samtliga avrinningsdistrikt, och koppla den direkt till begränsningsåtgärderna. Ytterligare åtgärder krävs för att förhindra nitratföroreningar genom jordbrukspåverkan.

·Överväga utarbetandet av förvaltningsplaner för torka för områden där risken för torka är större.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Tyskland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Utarbeta mätbara mål (tidsplan, indikatorer) och fastställa tydliga kriterier för vad allvarlig ogynnsam påverkan av översvämningar är.

·Definiera åtgärderna mer i detalj i planerna, bl.a. hur mycket de kommer att bidra till målen och hur de finansieras.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Danmark (DK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Danmark särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förtydliga fördelningen av betydande påverkan mellan olika sektorer, för att lämpliga begränsningsåtgärder bättre ska kunna identifieras.

·Förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier samt öka andelen vattenförekomster som omfattas av övervakningen av förorenande ämnen i avrinningsområden.

·Slutföra utformningen av bedömningsmetoder för alla biologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier, bl.a. metoder som är känsliga för näringsämnen i floder och inbegriper hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i klassificeringen av ekologisk status.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Danmark särskilt att vidta följande åtgärder:

·Tillhandahålla ytterligare och mer konsekvent information om hur planerna för hantering av översvämningsrisker utarbetas, bl.a. hur den preliminära bedömningen av översvämningsrisker och kartorna över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker användes. Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Överväga en enhetligare utformning av planerna för hantering av översvämningsrisker, eftersom de för närvarande har rätt olika karaktär (när det gäller strategi och detaljnivå). I detta syfte överväga ett större informationsutbyte mellan förvaltningarna.

·Lämna fler uppgifter om åtgärdernas kostnader och finansieringskällor och när så är möjligt genomföra kostnads–nyttoanalys. Lämna ytterligare information om prioriteringen av åtgärder, däribland använda kriterier. Lämna information i samtliga planer för hantering av översvämningsrisker om de mekanismer som ska användas för att övervaka genomförandet av åtgärderna.

Estland (EE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Estland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att referensförhållanden fastställs för alla relevanta kvalitetsfaktorer för samtliga ytvattenresurser.

·Upprätta förteckningar över utsläpp och spill av kemiska ämnen.

·Öka insatserna för att statusbedöma alla vattenförekomster, öka förtroendet för statusbedömningen och minska andelen vattenförekomster med okänd status. Övervakningen bör ge tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning (däribland i biota).

·Bättre motivera undantag genom att ta fram och tillämpa tydliga kriterier för tillämpning av artikel 4.4 och göra tydlig skillnad mellan dessa och de kriterier och motiveringar som används enligt artikel 4.5.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Estland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker och beskriva hur målen fastställdes.

·Lämna mer detaljerad information om hur mycket genomförandet av åtgärderna skulle kosta i varje förvaltningsenhet samt om deras tidsplaner. Även tillhandahålla framstegsindikatorer. Beskriva metoden för kostnads–nyttoanalysen och presentera resultaten i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Grekland (EL)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Planerna för hantering av översvämningsrisker rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Spanien (ES)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Spanien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa att de kommande förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt antas i tid och uppfyller kraven på offentligt samråd.

·I högre grad använda flödesmätare för att se till att alla uttag mäts och registreras, och att tillstånden anpassas till de tillgängliga resurserna, och se till att användarna regelbundet rapporterar de faktiskt uttagna volymerna till avrinningsområdenas myndigheter, särskilt i avrinningsdistrikt med stor uttagspåverkan.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·Se till att de kvantitativa och kvalitativa behoven för skyddade livsmiljöer och arter anges och omvandlas till konkreta mål för varje skyddat område, och även ange tillhörande övervakning och åtgärder.

·Se till att nya förvaltningsplaner för torka antas.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Spanien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Snabbt anta den kvarvarande förvaltningsplanen för Kanarieöarnas avrinningsdistrikt och se till att kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt antas i tid.

·På bättre sätt förklara och dokumentera prioriteringen av mål, t.ex. förklara vilka institutioner och berörda parter som har deltagit, och vilka skäl som har angetts för att prioritera olika mål högt eller lågt. Ta fram mätbara mål och indikatorer för åtgärdernas effekt, för att underlätta bedömningen av framstegen.

·Lämna information om hur åtgärdernas kostnader och fördelar bedöms samt om analysens tillämpning och resultat.

·Ta hänsyn till klimatförändringarna, däribland systematisk samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Finland (FI)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Finland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa bättre övervakning av ytvattenresurser, så att den omfattar samtliga vattenförekomster för alla relevanta kvalitetsfaktorer, däribland hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen i kustvatten.

·För samtliga avrinningsdistrikt förbättra trendövervakningen för alla relevanta ämnen, på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning.

·Säkerställa en grundlig bedömning av föreslagna nya ändringar i linje med vattendirektivets krav, mot bakgrund av att man räknar med att en försämring från hög till god status kanske inte leder till någon artikel 4.7-bedömning.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·På grundval av förekomsten av perioder av torka på lokal nivå eller delavrinningsområdenas nivå, som en effekt av klimatförändringarna, på nytt överväga att utarbeta förvaltningsplaner för torka, när så är lämpligt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Finland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa en tydlig tidsram för uppnåendet av målen i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Stärka kopplingen mellan målen och åtgärderna och tydligt ange om de planerade åtgärderna räcker för att målen ska uppnås.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Frankrike (FR)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Frankrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·På bättre sätt motivera tillämpningen av undantagen i artikel 4.4 och 4.5 samt se över och uppdatera motiveringarna, så att alla åtgärder som är möjliga genomförs.

·Förbättra hanteringen av näringsämnesföroreningar, samt bedöma och rapportera åtgärdernas förväntade effekt.

·Öka insatserna för att genomföra och rapportera hydromorfologiska åtgärder för alla vattenförekomster som berörs av hydromorfologisk påverkan, och för samtliga avrinningsdistrikt, även för att fullgöra internationella åtaganden om att undanröja hinder för flodernas kontinuitet.

·Överväga utarbetandet av förvaltningsplaner för torka för områden där risken för torka är större.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Frankrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Lämna mer detaljerad information om de tidigare åtgärderna till planerna för hantering av översvämningsrisker, däribland översiktliga kartor och text om områden med möjliga betydande översvämningsrisker, samt information om var de finns. Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·I möjligaste mån utarbeta mål med konkreta och mätbara delar samt upprätthålla en tydlig koppling mellan mål på högre respektive lägre nivå och mellan åtgärder och mål.

·Lämna mer information i planerna för hantering av översvämningsrisker om åtgärderna, däribland kostnader och finansieringskällor, uppgifter om plats och information om prioritering och övervakningsframsteg.

Kroatien (HR)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Kroatien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Öka insatserna för att fastställa påverkan, särskilt i vatten i övergångszoner och kustvatten.

·Ta fram en lämplig metod för fastställande av kraftigt modifierade vattenförekomster. Fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster bör uppfylla samtliga krav i artikel 4.3 och införa en metod för fastställande av ekologisk potential.

·Lämna all relevant information om tätorters efterlevnadsnivå och när efterlevnad kan uppnås, i enlighet med direktiv 91/271/EEG. Även säkerställa överensstämmelse med artikel 5 i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för strängare reningskrav, särskilt i storstäder.

·Överväga ytterligare åtgärder avseende föroreningar från punktkällor, utöver kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och direktivet om industriutsläpp, för att uppfylla vattendirektivets krav, och slutföra fastställandet av huvudsakliga åtgärdstyper för diffusa källor.

·Se till att uttagskontroll tillämpas och att information om användning, vattenutnyttjande och trender samlas in och rapporteras. Överväga användning av naturliga vattenhållningsåtgärder för att minska risken för vattenkvaliteten på grund av förorenande ämnen från jordbruket. Överväga att anta förvaltningsplan(-er) för torka och fortsätta se över befintliga kontroller för att se till att jordbruksmetoderna inte orsakar hydromorfologisk påverkan samt vid behov uppdatera kontrollerna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Kroatien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Lägga fram konkreta och mätbara mål för hantering av översvämningar och tydligt koppla åtgärderna till målen. Ange vilket referensscenario framstegen ska jämföras med.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ge ytterligare information om sättet att gripa sig an offentliga samråd och berörda parters aktiva deltagande.

Ungern (HU)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Ungern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Alla prioriterade ämnen bör beaktas i bedömningen av status, i relevant matris. Om en annan matris används bör förklaringar lämnas.

·Ta itu med osäkerhet vid fastställandet av kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster genom bättre övervakning, förbättrade data om hydromorfologisk påverkan och förbättrad kunskap om effekterna på de biologiska kvalitetsfaktorerna. Se till att fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster uppfyller samtliga krav i artikel 4.3.

·Se till att uttag är föremål för ändamålsenliga tillstånd, mätningar och kontroller.

·Se till att det görs tydlig skillnad mellan vattenbrist och torka i vattenpolitiken och att det antas en förvaltningsplan för torka.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Ungern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram mål som är mer specifika vad beträffar kvantitativa mål, platser och tidsplaner för uppnående av målen.

·Förtydliga antalet åtgärder, förhållandet mellan åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker och andra åtgärder som anses vara preliminära samt deras prioritering.

·Ta med en uppskattning av kostnaden för alla åtgärder i nästa plan för hantering av översvämningsrisker.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Irland (IE)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Planerna för hantering av översvämningsrisker rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Italien (IT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Italien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Harmonisera olika regionala strategier, särskilt för fastställande av påverkans betydelse.

·Lämna meningsfull information om åtgärdernas omfattning och tidpunkt i åtgärdsprogrammet, så att det står klart hur målen ska uppnås. Åtgärderna i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt bör systematiskt prioriteras.

·Se till att information om finansieringskällor i åtgärdsprogrammet beskrivs tydligare i den tredje omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

·Stärka mätningarna av alla uttag och se över systemen för uttagstillstånd. Se till att åtgärder vidtas för att ta itu med olagliga uttag, särskilt i avrinningsdistrikt med relevanta vattenbristproblem.

·Ta itu med utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse, och se till att de planerade åtgärderna är tillräckliga för att uppnå målen i vattendirektivet (och i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) i alla avrinningsdistrikt.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·Se till att en förvaltningsplan för torka även antas för avrinningsdistriktet på Sicilien.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Italien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Utarbeta konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker och koppla målen till åtgärderna.

·Konsekvent förklara i planerna för hantering av översvämningsrisker hur åtgärderna ska övervakas och lämna ytterligare information om hur åtgärderna ska finansieras.

· När så är möjligt öka användningen av kostnads–nyttoanalyser vid urvalet och prioriteringen av åtgärder.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Litauen (LT)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Litauen särskilt att vidta följande åtgärder:

·Klargöra vad planerna för hantering av översvämningsrisker har för rättslig status. Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, preliminära bedömningar av översvämningsrisker/områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format.

·Tydligt koppla de föreslagna åtgärderna till målen, så att framstegen kan bedömas.

·Ge utrymme åt klimatfrågor i planerna för hantering av översvämningsrisker och samordna med den nationella strategin för klimatanpassning.

Luxemburg (LU)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Luxemburg särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra fastställandet av behoven i kraftigt modifierade vattenförekomster genom att på ett öppet sätt ta fram och tillämpa tydliga kriterier för vad allvarlig ogynnsam påverkan är. Tillämpa en finare metod för fastställande av ekologisk potential.

·Säkerställa en grundlig bedömning av möjliga nya ändringar i linje med vattendirektivets krav.

·Se över och utveckla sin strategi för att uppnå vattendirektivets mål och förbättra den tekniska genomförbarheten för sina kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, i samarbete med jordbrukarna och de myndigheter som har hand om det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, för att se till att alla relevanta strategier och instrument (t.ex. landsbygdsprogram, den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, nitratdirektivet osv.) i hög grad bidrar till förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Luxemburg särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram konkreta och mätbara mål, vilket gör det möjligt att fastställa tydliga mål och mäta resultaten, samt koppla målen till åtgärderna.

·Ta med kostnadsberäkningar för åtgärderna och ange finansieringskällor i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar), och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Fastställa en tydligare tidsplan för genomförandet av åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Lettland (LV)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Lettland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa finansieringskällor för att underlätta genomförandet av vattendirektivets mål.

·Fullborda utarbetandet av bedömningsmetoder för alla biologiska kvalitetsfaktorer. Metoder för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bör utarbetas för vatten i övergångszoner och kustvatten.

·Se till att en grundlig bedömning av möjliga nya ändringar utförs för den potentiella framtida tillämpningen av artikel 4.7.

·Säkerställa lämplig samordning av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt med översvämningsdirektivet och planerna för hantering av översvämningsrisker.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Lettland särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Ange finansieringskällor för åtgärderna.

·När detta är motiverat lägga fram och tillämpa en metod för bedömning av åtgärdernas kostnader och fördelar samt lämna information om dess resultat.

·I den andra omgången förklara hur klimatförändringarnas effekter har beaktats och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning, när en sådan antas.

Malta (MT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Malta särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fördela påverkan mellan olika källor, så att lämpliga åtgärder kan fastställas.

·Fortsätta arbetet med att fullborda övervakningssystemen för grundvattenförekomsters kvantitativa status.

·Se till att möjliga nya ändringar är i linje med vattendirektivets krav.

·På bättre sätt ta itu med vattenbrist och överuttag.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Malta särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål för planerna och uttryckligen koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas, bl.a. genom mekanismer och indikatorer för övervakning av genomförandet.

·Lämna information om den beräknade kostnaden för alla åtgärder för minskning av översvämningsrisken, prioriteringen av dem samt sätten att prioritera.

Nederländerna (NL)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Nederländerna särskilt att vidta följande åtgärder:

·Slutföra bedömningen av de befintliga jordbruksåtgärdernas ändamålsenlighet och fastställa vilka ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå vattendirektivets mål.

·För kemiska föroreningar från källor utanför jordbruket se till att åtgärdsprogrammen bygger på tillförlitliga bedömningar av påverkan.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Nederländerna särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa så konkreta och mätbara mål som möjligt och förklara processen. Beskriva kopplingarna till andra tidigare och pågående nederländska översvämningsrelaterade program och lagstiftning i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Lämna information om de beräknade kostnaderna för åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker, och ange om ett referensscenario används för att övervaka framstegen, eller ta fram ett referensscenario.

·Lämna tydlig information om organiseringen av allmänhetens deltagande och berörda parters aktiva deltagande.

Polen (PL)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Polen särskilt att vidta följande åtgärder:

·Stärka övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier.

·Tillhandahålla en fullständig bedömning av ekologisk status för samtliga vattenkategorier, däribland bedömningar av alla tillämpliga kvalitetsfaktorer.

·Satsa mer på att ta fram en konsekvent metod för fastställande av kraftigt modifierade vattenförekomster för alla tillämpliga vattenkategorier.

·Se till att användningen av undantag enligt artikel 4.7 bygger på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Härleda och genomföra ekologiska flöden.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Polen särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ta hänsyn till slutsatserna från den första omgångens slutgiltiga hotkartor i den andra omgångens preliminära bedömning av översvämningsrisker, kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsrisker.

·I den andra omgången förklara hur klimatförändringarnas effekter har beaktats.

Portugal (PT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Portugal särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier. Ta med alla vattenförekomster som är utsatta för stor påverkan, däribland kustvatten, i den operativa övervakningen.

·Ytterligare stärka skälen att tillämpa artikel 4.7 genom att se till att varje projekt bedöms på vattenförekomstens nivå jämte bedömningar på strategisk nivå.

·Fortsätta uppdatera licenser och tillstånd för alla uttag och flödesregleringar.

·Se till att öavrinningsdistrikt ger mer information om påverkan från prioriterade ämnen och (möjliga) förorenande ämnen i avrinningsområden för att fastställa lämpliga åtgärder.

·Se till att de särskilda målen för skyddade skaldjursområden, däribland riktvärdena för mikrobiologiska standarder, är i linje med det upphävda direktivet om skaldjursvatten.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Portugal särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål i planerna och koppla åtgärderna till målen.

·Fastställa konkretare finansieringskällor för åtgärder. När det är motiverat välja ut och prioritera åtgärder med hänsyn till kostnader och fördelar.

Rumänien (RO)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Rumänien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare fördela påverkan mellan sektorer.

·Stärka övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla tillämpliga kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier, däribland hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, och förbättra övervakningen av grundvattenförekomsters kvantitativa och kemiska status.

·Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Förbättra genomförandet av kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i förhållande till de strängare kraven på rening av avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden, och säkerställa investeringar som möjliggör lämplig rening av avloppsvatten från storstäder.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Rumänien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Stärka kopplingen mellan målen och åtgärderna och ange om de planerade åtgärderna, när de är slutförda, räcker för att målen ska uppnås.

·Tillhandahålla kostnadsberäkningar med en tydlig förklaring av finansieringskällorna för åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Sverige (SE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Sverige särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att det finns lämpliga miljökvalitetsnormer för alla relevanta förorenande ämnen i avrinningsområden.

·Förbättra motiveringen av undantag genom att ytterligare underbygga de tillhörande bedömningarna med ytterligare uppgifter och information och genom att minska de kvarvarande osäkerheterna. Vidta alla åtgärder som krävs för att minska antalet undantag så mycket som möjligt för nästa omgång, så att vattendirektivets mål uppnås i tid.

·Överväga att utarbeta förvaltningsplaner för torka, när så är lämpligt, särskilt i avrinningsdistrikt som präglas av lokal torka.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Sverige särskilt att vidta följande åtgärder:

·Lämna konkret och mätbar information i planerna om deras åtgärder, bl.a. om beräknade kostnader och finansiering, samt lämna information om prioriteringar för alla åtgärder och om sätten att prioritera.

·På bättre sätt ange hur klimatförändringarnas möjliga effekter beaktades i den andra omgången, däribland samordningen med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Stärka samordningen mellan planerna för hantering av översvämningsrisker och förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt.

Slovenien (SI)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Slovenien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fortsätta förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla tillämpliga kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier samt slutföra utformningen av bedömningsmetoder för alla tillämpliga biologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier.

·Göra tydlig skillnad mellan fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster och tillämpningen av undantag. Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Se till att åtgärder genomförs för att ta itu med hydromorfologisk påverkan, vid behov genom att se över tillstånd/koncessioner och fördela nödvändiga resurser.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Slovenien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Bättre förklara och dokumentera hur målen har tagits fram. Ta fram konkreta och mätbara mål, så att det kan fastställas om de har uppnåtts.

·I planerna presentera och förklara det referensscenario som används för bedöma resultatet av de genomförda åtgärderna.

·Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format, bl.a. digitalt. Presentera resultaten av berörda parters aktiva deltagande i utarbetandet av planerna för hantering av översvämningsrisker och av de offentliga samråden i planerna.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Slovakien (SK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Slovakien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa referensförhållanden för alla typer av kvalitetsfaktorer, särskilt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, och förbättra bedömningen av påverkan och effekter.

·Fullborda den övervakningsram som krävs för att utforma ändamålsenliga åtgärdsprogram.

·Behandla halter av prioriterade ämnen som ligger under bestämningsgränsen på det sätt som anges i artikel 5 i kommissionens direktiv 2009/90/EG.

·Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Se till att rapporterade åtgärder för enskilda ämnen som orsakar misslyckande är tillräckliga för att uppnå vattendirektivets mål. Genomföra och tydligt rapportera åtgärder för att hindra utsläpp av prioriterade farliga ämnen.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Slovakien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker samt kopplingar till åtgärderna som visar hur målen uppnås genom att åtgärderna genomförs. Ett referensscenario bör fastställas.

·Tydligare presentera åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Stärka presentationen av offentliga samråd och berörda parters deltagande i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Storbritannien (UK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Storbritannien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att allmänheten får tillfälle att yttra sig i samband med utarbetandet av nästa förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, med beaktande av dessa dokuments ändamål och komplexitet.

·Ta itu med de stora osäkerheter som rapporterats i förhållande till bedömningen av status, påverkan och effekten av möjliga åtgärder för grundvattenförekomster.

·Fortsätta att förbättra motiveringarna för tillämpningen av undantag i förhållande till artikel 4.4 och 4.5 och göra dem tydligare i alla förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Särskilt ompröva de kriterier som används för motivering av undantagen i artikel 4.5.

·För alla avrinningsdistrikt tydligt ange i vilken utsträckning, när det gäller område och minskad föroreningsrisk, grundläggande åtgärder eller kompletterande åtgärder bidrar till att vattendirektivets mål uppnås. Fastställa finansieringskällor för att underlätta det framgångsrika genomförandet av åtgärder i alla avrinningsdistrikt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Storbritannien särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål i planerna.

·Lämna information om hur åtgärdernas kostnader och fördelar bedöms samt om analysens tillämpning och resultat. Bättre dokumentera prioriteringen av åtgärderna, däribland processen.

·Ta med en beräkning av kostnaden för åtgärderna i alla planer för hantering av översvämningsrisker och förklara hur brist på finansiering kan påverka genomförandet av åtgärderna.

·Säkerställa systematisk samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Top