This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32018R0292
Commission Implementing Regulation (EU) 2018/292 of 26 February 2018 laying down implementing technical standards with regard to procedures and forms for exchange of information and assistance between competent authorities according to Regulation (EU) No 596/2014 of the European Parliament and of the Council on market abuse (Text with EEA relevance. )
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/292 av den 26 februari 2018 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och bistånd mellan behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (Text av betydelse för EES. )
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/292 av den 26 februari 2018 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och bistånd mellan behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (Text av betydelse för EES. )
C/2018/1063
EUT L 55, 27.2.2018, p. 34–49
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
|
27.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 55/34 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/292
av den 26 februari 2018
om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och bistånd mellan behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (1), särskilt artikel 25.9, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa att de myndigheter som utsetts till behöriga myndigheter i enlighet med förordning (EU) nr 596/2014 kan samarbeta och utbyta information i rätt tid och på ett effektivt sätt och ge varandra fullständigt ömsesidigt bistånd vid tillämpningen av förordningen, är det lämpligt att fastställa gemensamma förfaranden och former som de behöriga myndigheterna ska använda för informationsutbyte och bistånd, inbegripet för inlämnande av begäran om bistånd, mottagningsbevis och svar på sådana begäranden. |
|
(2) |
Utbytet av skriftlig information bör hjälpa en behörig myndighet när den fullgör sina skyldigheter. Muntlig kommunikation får i förekommande fall ske, även innan en skriftlig begäran skickas, för att informera om en kommande begäran om bistånd och för att diskutera eventuella frågor som kan utgöra hinder för det bistånd som tillhandahålls. I brådskande fall bör också en begäran om bistånd tillåtas ske muntligen, om brådskan inte beror på sena åtgärder från den ansökande parten. |
|
(3) |
I förordning (EU) nr 596/2014 fastställs att de behöriga myndigheterna ska utbyta information och tillhandahålla bistånd. Begäranden om bistånd bör dock, så långt det är möjligt, omfatta ett uttalande eller genomförande av en inspektion på plats eller en utredning, endast i de fall då en enkel begäran om utbyte av information inte skulle vara tillräcklig. Innan en begäran om bistånd lämnas till en annan medlemsstats behöriga myndighet, förväntas en behörig myndighet ha vidtagit alla åtgärder som rimligen är möjligt inom sin egen jurisdiktion, även om det kanske inte varit praktiskt genomförbart för denna myndighet att ha uttömt alla utredningsmetoder innan begäran lämnades. |
|
(4) |
Spontant bistånd bör tillhandahållas i enlighet med förordning (EU) nr 596/2014, inklusive på frivillig basis när en behörig myndighet i en medlemsstat anser att uppgifter den förfogar över kan vara användbara för en annan behörig myndighet. |
|
(5) |
En begäran om bistånd i enlighet med förordning (EU) nr 596/2014 bör innehålla tillräcklig information om syftet med begäran, inklusive skälen för begäran och dess bakgrund, så att den anmodade myndigheten kan behandla ansökan på ett effektivt sätt och så snart som möjligt. Angivande av de omständigheter som gav upphov till misstanken bör inte anses som en förutsättning för en begärande myndighet att ta emot bistånd om den begärda informationen är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter. |
|
(6) |
Utöver användning av formulären för begäran om och svar på en begäran om bistånd, bör förfaranden för samarbete möjliggöra och underlätta kommunikation, samråd och samverkan mellan den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten under hela förfarandet, för att säkerställa en effektiv behandling av en begäran om information eller bistånd. Dessa förfaranden bör även göra det möjligt för behöriga myndigheter att ge varandra återkoppling om nyttan av den information eller det bistånd som erhållits, om resultatet av de fall för vilka bistånd sökts och eventuella svårigheter att tillhandahålla sådan information eller sådant bistånd. |
|
(7) |
Förfarandena och formerna för informationsutbyte och bistånd bör säkerställa konfidentiell behandling av den information som utbyts eller överförs och efterlevnad av reglerna om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. |
|
(8) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Esma har överlämnat till kommissionen. |
|
(9) |
Esma har inte genomfört några öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som denna förordning grundar sig på eller gjort någon analys av potentiell kostnad och nytta för de relevanta behöriga myndigheterna av införandet av former och förfaranden som de ska använda, eftersom detta inte skulle ha stått i proportion till standardernas tillämpningsområde och konsekvenser, med tanke på att de endast riktar sig till medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter och inte till marknadsdeltagarna. |
|
(10) |
Esma har begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2). |
|
(11) |
För att säkerställa att finansmarknaderna fungerar smidigt och med tanke på att förordning (EU) nr 596/2014 redan tillämpas, är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft omedelbart. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med säkra elektroniska medel alla former av elektronisk utrustning för behandling (inklusive digital komprimering), lagring och överföring av data med hjälp av ledningar, radiovågor, optisk teknik eller eventuella andra elektromagnetiska medel som säkerställer att informationens fullständighet, integritet och konfidentialitet upprätthålls under överföringen.
Artikel 2
Kontaktpunkter
1. Behöriga myndigheter ska utse kontaktpunkter för tillämpningen av denna förordning.
2. De behöriga myndigheterna ska inom 30 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om uppgifter om dessa kontaktpunkter. De ska förse Esma med uppdaterad information i nödvändiga fall.
3. Esma ska upprätthålla en förteckning över de kontaktpunkter som har utsetts av de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1 och uppdatera den när det krävs för myndigheternas användning av den.
Artikel 3
Begäran om bistånd
1. Den begärande myndigheten ska inkomma med en begäran om bistånd skriftligen via post, fax eller genom säkra elektroniska medel. Den ska ställa begäran till den kontaktpunkt som utsetts av den anmodade myndigheten i enlighet med artikel 2.
2. En behörig myndighet som begär bistånd ska använda det formulär som anges i bilaga I och ska göra följande:
|
a) |
Specificera den relevanta information som den begärande myndigheten begär från den anmodade myndigheten. |
|
b) |
Ange, där så är lämpligt, frågor som rör konfidentialiteten hos de uppgifter som kan komma att erhållas. |
3. Den begärande myndigheten får till sin begäran bifoga dokument eller underlag som den bedömer vara nödvändiga för att underbygga denna.
4. I brådskande fall får den begärande myndigheten framföra en begäran om bistånd muntligen. Förutsatt att den anmodade myndigheten inte överenskommer om annat, ska en sådan muntlig begäran därefter bekräftas skriftligen utan onödigt dröjsmål med hjälp av de medel som anges i punkt 1.
Artikel 4
Bekräftelse av mottagande av handlingar
Inom 10 arbetsdagar från och med mottagandet av en skriftlig begäran om bistånd, ska en anmodad myndighet skicka ett mottagningsbevis per post, fax eller säkra elektroniska medel till den kontaktpunkt som utsetts i enlighet med artikel 2, om inte annat anges i begäran. Detta mottagningsbevis ska grundas på formuläret i bilaga II och ska, om möjligt, innehålla ett uppskattat svarsdatum.
Artikel 5
Svar på begäran om bistånd
1. Den anmodade myndigheten ska besvara en begäran om bistånd skriftligen via post, fax eller genom säkra elektroniska medel. Svaret ska skickas till den kontaktpunkt som utsetts i enlighet med artikel 2, om inte annat anges i begäran.
2. Den anmodade myndigheten ska besvara begäran om bistånd med hjälp av det formulär som anges i bilaga III och ska göra följande:
|
a) |
Så snart som möjligt begära ytterligare förtydliganden, oavsett i vilken form, om det skulle råda oklarheter om informationens innehåll. |
|
b) |
Vidta alla rimliga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att tillhandahålla det begärda biståndet. |
|
c) |
Verkställa begäran om bistånd utan dröjsmål och på ett sätt som säkerställer att alla nödvändiga regleringsåtgärder genomförs så snart som möjligt, varvid hänsyn ska tas till begärans komplexitet och om det är nödvändigt att involvera tredje part eller en annan behörig myndighet. |
3. Om den anmodade myndigheten vägrar att helt eller delvis tillmötesgå begäran, ska den så snart som möjligt muntligen eller skriftligen underrätta den begärande myndigheten om sitt beslut. Den anmodade myndigheten ska också lämna ett skriftligt svar som lämnas in i enlighet med punkt 1, där det anges vilket av undantagen som anges i artikel 25.2 i förordning (EU) nr 596/2014 myndigheten åberopat för sin vägran.
Artikel 6
Förfaranden för inlämning och handläggning av begäranden om bistånd
1. Den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten ska kommunicera med varandra gällande en begäran om bistånd och svaret på den i den form som är snabbast, med vederbörlig hänsyn till behov av sekretess, korrespondenstider, hur mycket material som ska kommuniceras och hur lättåtkomlig informationen ska vara för den begärande myndigheten. Den begärande myndigheten ska i synnerhet svara så snart som möjligt om den anmodade myndigheten ber om förtydliganden.
2. Om den anmodade myndigheten får kännedom om omständigheter som kan leda till en försening av det uppskattade svarsdatumet på mer än 10 arbetsdagar, ska den utan onödigt dröjsmål underrätta den begärande myndigheten om detta.
3. I förekommande fall ska den anmodade myndigheten regelbundet informera om hur arbetet med en pågående begäran fortlöper, inklusive nya uppskattningar av svarsdatum till den begärande myndigheten.
4. Om den begärande myndigheten klassificerat sin begäran som brådskande, ska de behöriga myndigheterna samråda med varandra om hur ofta den anmodade myndigheten ska uppdatera den begärande myndigheten.
5. Den anmodade myndigheten och den begärande myndigheten ska samarbeta för att hantera eventuella problem som kan uppstå vid tillmötesgåendet av en begäran.
Artikel 7
Förfarande för en begäran om att få intervjua en person
1. Om den begärande myndigheten begär att få intervjua en person inom ramen för en utredning eller kontroll ska den anmodade myndigheten och den begärande myndigheten, med beaktande av befintliga rättsliga begränsningar och restriktioner och eventuella skillnader i processrättsliga krav, bedöma och ta hänsyn till följande:
|
a) |
Vilka rättigheter den person man avser att intervjua har, inbegripet i tillämpliga fall, frågor om självangivelse. |
|
b) |
Vilken roll den begärande myndighetens personal bör ha (som observatörer eller som aktiva deltagare). |
|
c) |
Vilken roll personalen hos den anmodade myndigheten och den begärande myndigheten ska ha under intervjun. |
|
d) |
Om den person som ska intervjuas har rätt till juridiskt ombud och vad ombudets bistånd i så fall ska omfatta under intervjun samt i fråga om eventuell upptagning eller rapportering från intervjun. |
|
e) |
Om intervjun ska ske på frivillig eller tvingande basis, om en sådan åtskillnad finns. |
|
f) |
Om den person som ska intervjuas på grundval av den information som är tillgänglig vid tidpunkten för begäran är ett vittne eller misstänkt, om sådan åtskillnad föreligger. |
|
g) |
Om intervjun på grundval av den information som är tillgänglig vid tidpunkten för begäran kan komma att användas eller är avsedd att användas i ett straffrättsligt förfarande. |
|
h) |
Om den redogörelse som lämnas under intervjun är tillåtlig i den begärande myndighetens jurisdiktion. |
|
i) |
Upptagningen av redogörelsen och tillämpliga förfaranden, däribland om den ska utgöras av ett fullständigt eller sammanfattande skriftligt protokoll, av en ljudinspelning eller av en ljud- och videoinspelning. |
|
j) |
Förfaranden för hur de personer som intervjuas ska styrka eller intyga sina redogörelser, bland annat om detta ska ske efter intervjun. |
|
k) |
Förfaranden för hur den anmodade myndigheten ska meddela den begärande myndigheten de uppgifter som framkommer under hörandet, även format och tidsramar. |
2. Den anmodade myndigheten och den begärande myndigheten ska säkerställa att det finns arrangemang som gör det möjligt för deras personal att agera effektivt, bland annat för hur de ska komma överens om eventuell ytterligare information som kan vara nödvändig, bland annat följande:
|
a) |
En tidsplan. |
|
b) |
Listan över frågor som ska ställas till den intervjuade. |
|
c) |
Researrangemang, bland annat säkerställande av att den anmodade myndigheten och den begärande myndigheten kan mötas för att diskutera ärendet innan intervjun äger rum. |
|
d) |
Språkarrangemang. |
Artikel 8
Förfarande för begäran om utredning eller kontroll på plats
1. När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på plats görs i enlighet med artikel 25.6 i förordning (EU) nr 596/2014 ska den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten samråda om bästa sättet att tillmötesgå begäran om bistånd, med hänsyn tagen till artikel 25.6 tredje stycket punkterna a-e i förordning (EU) nr 596/2014, inklusive om de eventuella fördelarna med en gemensam utredning eller en gemensam kontroll på plats.
2. Den anmodade myndigheten ska hålla den begärande myndigheten underrättad om framstegen i utredningen eller kontrollen på plats och presentera sina resultat så snart den kan för den begärande myndigheten.
3. När den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten beslutar inleda en gemensam utredning eller kontroll på plats ska de minst beakta följande:
|
a) |
Innehållet i alla begäranden om samarbete som har mottagits från den begärande myndigheten, däribland sådant som tyder på att en gemensam utredning eller kontroll på plats vore lämplig. |
|
b) |
Om de var för sig genomför egna utredningar av ett ärende med gränsöverskridande följder och om det vore mer lämpligt att hantera ärendet genom samarbete. |
|
c) |
Den rättsliga ramen och regelverket i respektive jurisdiktioner för att säkerställa att bägge myndigheterna har god kännedom om de potentiella restriktioner och rättsliga begränsningar som föreligger när det gäller genomförandet av en gemensam utredning eller kontroll på plats och alla förfaranden som en sådan kan ge upphov till, inbegripet problem som avser principen ne bis in idem. |
|
d) |
Nödvändig ledning av och inriktning för utredningen eller kontrollen på plats. |
|
e) |
Sannolikheten för att de kommer att enas om utredningarna. |
|
f) |
Tilldelningen av resurser och utnämning av personal som ska ansvara för utredningar eller kontroller på plats. |
|
g) |
Möjligheten att upprätta en gemensam handlingsplan och en tidsplan för det arbete som ska utföras av varje myndighet. |
|
h) |
Fastställandet av åtgärder som ska vidtas gemensamt eller enskilt av respektive myndighet. |
|
i) |
Huruvida tillgången till informationen som samlas in ska vara gemensam och hur rapporteringen av enskilda åtgärder ska gå till. |
|
j) |
Andra ärendespecifika frågor. |
4. Om den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten beslutar att genomföra en gemensam utredning eller kontroll på plats ska de
|
a) |
enas om förfaranden för utredningens genomförande och avslutande, |
|
b) |
stå i kontinuerlig kontakt med varandra för att samordna insamlingen av information och undersökningar, |
|
c) |
nära samarbeta i fråga om genomförandet av den gemensamma utredningen eller kontrollen på platsen, |
|
d) |
erbjuda varandra bistånd i samband med verkställighetsförfaranden i den utsträckning som lagen tillåter, inbegripet genom att koordinera eventuella rättsliga förfaranden eller andra verkställighetsåtgärder (förvaltnings-, civil- eller straffrättsliga) som kan följa av den gemensamma utredningen eller kontrollen på plats eller i förekommande fall, utsikterna till en tvistlösning, |
|
e) |
fastställa exakt vilka rättsliga bestämmelser som ligger till grund för den gemensamma utredningen eller kontrollen på plats, |
|
f) |
i relevanta fall överväga åtminstone följande:
|
Artikel 9
Förfaranden för bistånd för indrivning av sanktionsavgifter
1. Den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten ska samråda med varandra när en ansökan om bistånd för indrivning av sanktionsavgifter görs i enlighet med enligt artikel 25.6 i förordning (EU) nr 596/2014 om bästa sättet att tillmötesgå ansökan. Myndigheterna ska beakta de åtgärder som redan vidtagits av den begärande myndighetens inom dess jurisdiktion och inom den anmodade myndighetens nationella ramverk för indrivning av sanktionsavgifter.
2. Den anmodade myndigheten ska ge bistånd eller tillgängliggöra all information som är nödvändig för tillämpningen av denna artikel i enlighet med relevant nationell lagstiftning. Om det begärda biståndet kan tillhandahållas av eller informationen kan finnas tillgänglig för en annan myndighet eller annat relevant organ i den anmodade myndighetens medlemsstat ska den anmodade myndigheten erbjuda den begärande myndigheten den information som behövs för att upprätta direktkontakt mellan den begärande myndigheten och den andra myndigheten eller andra organet som kan göra den begärda informationen tillgänglig i enlighet med nationell lagstiftning.
Artikel 10
Informationsutbyte utan föregående begäran
1. För att överföra icke efterfrågad information i enlighet med artikel 16.4 och artikel 25.5 i förordning (EU) nr 596/2014, eller om en behörig myndighet har information som den bedömer skulle vara användbar för en annan behörig myndighet i fullgörandet av sina uppgifter enligt förordning (EU) nr 596/2014, ska den översända denna information skriftligen, via post, fax eller säkra elektroniska medel, till den behöriga myndighetens kontaktpunkt som utsetts i enlighet med artikel 2.
2. Om den behöriga myndighet som skickar informationen anser att den bör översändas omgående, får den underrätta den andra myndigheten muntligen, förutsatt att en senare överföring görs skriftligen och utan onödigt dröjsmål.
3. En behörig myndighet som skickar information utan någon föregående begäran ska göra detta genom att fylla i formuläret i bilaga IV och särskilt ange om det finns sekretesshänsyn gällande informationen.
Artikel 11
Begränsningar och tillåten användning av information
1. Den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten ska låta en lämplig sekretessvarning ingå i begäran om bistånd, svar på en begäran om bistånd eller överföring av icke efterfrågad information i enlighet med formulären i bilagorna.
2. Om den anmodade myndigheten, för att tillmötesgå begäran, blir tvungen att offentliggöra det faktum att den begärande myndigheten har lämnat en begäran, ska den endast göra detta efter att ha diskuterat med den begärande myndigheten på vilket sätt och i vilken omfattning ett sådant offentliggörande ska ske och efter att den begärande myndigheten lämnat sitt samtycke till offentliggörandet. Om den begärande myndigheten inte samtycker till offentliggörande, ska den anmodade myndigheten inte vidta åtgärder i fråga om begäran och den begärande myndigheten kan dra tillbaka eller skjuta upp begäran till dess att den har möjlighet att samtycka till offentliggörande.
3. Information som tillhandahålls i enlighet med artikel 10 ska endast användas för att säkerställa efterlevnad eller verkställighet av bestämmelserna i förordning (EU) nr 596/2014, inklusive, men inte begränsat till, att inleda, genomföra eller bistå vid straffrättsliga, administrativa, civilrättsliga eller disciplinära förfaranden som följer av en överträdelse av bestämmelserna i den förordningen.
Artikel 12
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 februari 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 173, 12.6.2014, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
