Energieffektivitet bidrar till att minska växthusgasutsläppen och trygga energiförsörjningen

Kommissionen föreslår ett energibesparingsmål på 30 procent senast 2030 för Europeiska unionen (EU). Energieffektivitet spelar en avgörande roll i övergången till ett konkurrenskraftigare, säkrare och hållbarare energisystem, vars grundval är EU:s inre energimarknad.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014) 520 final av den 23 juli 2014).

SAMMANFATTNING

Kommissionen föreslår ett energibesparingsmål på 30 procent senast 2030 för Europeiska unionen (EU). Energieffektivitet spelar en avgörande roll i övergången till ett konkurrenskraftigare, säkrare och hållbarare energisystem, vars grundval är EU:s inre energimarknad.

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET?

I meddelandet analyseras framstegen mot EU:s energieffektivitetsmål för 2020 och ett nytt mål på 30 procent föreslås för 2030. Enligt kommissionen är det överenskomna målet på 20 procents energibesparing senast 2020 fortfarande möjligt, förutsatt att alla EU-länder tillämpar den lagstiftning som redan har antagits.

VIKTIGA PUNKTER

Fördelar med den nuvarande politiken: Energieffektivitetspolitiken har gett resultat för både företag och konsumenter. Exempel på detta är följande:

• Energiintensiteten inom EU:s industri minskade med nästan 19 procent mellan 2001 och 2011.
• Nya byggnader förbrukar i dag hälften så mycket energi som de gjorde under 1980-talet.
• EU-länderna har åtagit sig att installera nästan 200 miljoner smarta elmätare och 45 miljoner smarta gasmätare senast 2020. Sådana mätare registrerar energiförbrukningen med jämna mellanrum under dagens lopp. De hjälper konsumenterna att anpassa sin energianvändning efter olika energipriser under dagtid och på så sätt spara in på sina elräkningar.
• Effektivare apparater som kylskåp och tvättmaskiner förväntas minska konsumenternas elräkningar med 100 miljarder euro per år - ca 465 euro per hushåll - fram till 2020.

Långfristiga fördelar: Följande positiva effekter förväntas uppstå under de kommande 16 åren:

• För varje ytterligare procent energibesparingar förväntas EU:s gasimport minska med 2,6 procent. Detta innebär mindre beroende av externa leverantörer.
• Mer energieffektiva byggnader kommer att medföra ytterligare fördelar för de personer som bor i dem, utöver lägre elräkningar (till exempel främjar bättre fönster luftkvaliteten och skyddar mot ljud utifrån).
• Energieffektivitetspolitiken kommer att skapa nya möjligheter för Europas företag, exempelvis byggnadsföretag och tillverkningsföretag, och ge upphov till nya lokala arbetstillfällen.

Betydande medel till energieffektivitetsåtgärder för perioden 2014-2020 tillhandahålls av EU genom europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, programmet för europeiskt lokalt energistöd (Elena) och Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF).

BAKGRUND

Genom EU:s energieffektivitetsdirektiv införs bindande åtgärder som syftar till att garantera att energieffektiviteten ökar med 20 procent senast 2020. Detta delmål ingår i EU:s mer övergripande energi- och klimatmål, som bland annat innehåller en minskning av växthusgasutsläppen med 20 procent och en 20-procentig andel förnybar energi i EU:s energimix.

I sitt meddelande ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020-2030” föreslog kommissionen den 22 januari 2014 nya mål för minskningen av växthusgasutsläppen och andelen förnybar energi för 2030, nämligen 40 procent respektive minst 27 procent.

Mer information finns på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik, framför allt om energieffektivitetsdirektivet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1-56).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020-2030 (COM(2014) 15 final av den 22 januari 2014).

Senast ändrat 27.12.2014