52008DC0760

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 26.11.2008

KOM(2008) 760 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Halvtidsrapport om genomförandet av färdplanen för jämställdhet (2006–2010)

1. INLEDNING

Under de femtio år som gemenskapen har arbetat för ökad jämställdhet har också situationen för kvinnor förbättrats. Brister finns dock fortfarande på många områden och utvecklingen, särskilt globaliseringen och de demografiska förändringarna, har skapat nya utmaningar på vägen mot att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Europeiska unionen och medlemsstaterna har tillsammans ansvaret för att genom samordnade åtgärder uppnå ökad jämställdhet. I den färdplan som antogs i mars 2006[1] presenterades kommissionens åtaganden för jämställdhet under perioden 2006–2010. I den europeiska jämställdhetspakten[2] uppmanade Europeiska rådet, också i mars 2006, medlemsstaterna att i större utsträckning beakta jämställdhetsfrågor och att stödja förverkligandet av målen i färdplanen.

I färdplanen för jämställdhet angav kommissionen vilka åtgärder man planerade på sex olika områden – att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, att ge möjlighet att förena privatliv och förvärvsarbete, att uppnå jämn könsfördelning i beslutsfattandet, att undanröja alla former av könsrelaterat våld, att bekämpa stereotypa könsroller och att främja jämställdhet i utrikes- och biståndspolitiken. Kommissionen förbinder sig även att följa upp och utvärdera färdplanen. Två arbetsprogram[3] har utarbetats sedan färdplanen antogs. Denna rapport beskriver hur de åtgärder som vidtagits sedan mars 2006 har bidragit till att förverkliga målen i färdplanen. Färdplanen kommer slutligen att utvärderas under 2010.

2. FÖRVERKLIGANDE AV MÅLEN I FÄRDPLANEN

2.1. Skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män

I färdplanen framhålls att ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter att kvinnor i ökad utsträckning förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i EU kommer högst sannolikt att nå upp till det mål på 60 % som fastställts för 2010. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är dock fortfarande stora (15 %). I meddelandet Utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män [4] framhöll kommissionen sitt åtagande att undanröja dessa skillnader och angav samtidigt ett antal åtgärdsområden. Kommissionen åtog sig bland annat att granska befintlig lagstiftning för att avgöra om den bör ändras så att den blir effektivare. Lagstiftning räcker dock inte till för att undanröja detta komplexa problem, vilket bland annat beror på att kvinnor oftare arbetar inom sådana verksamhetsgrenar som är mindre välbetalda och har otryggare anställningsformer. Det handlar även om att höja kvaliteten på arbetet i de sektorer där kvinnor arbetar, vilket också framgår av 2008 års jämställdhetsrapport[5].

Många åtgärder i färdplanen har vidtagits för att jämställdhetsfrågor i ökad utsträckning ska beaktas i den nya etappen av strategin för tillväxt och sysselsättning under åren 2008–2010. Granskningen av de nationella åtgärder som vidtagits för att integrera jämställdhetspolitiken i Lissabonstrategin visade att denna politik har ägnats alltför liten uppmärksamhet. I samband med denna granskning mottog medlemsstaterna mycket positivt offentliggörandet av en handledning för integrering av jämställdhetsaspekten i sysselsättningspolitiken[6].

För att öka deltagandet i arbetslivet bör kvinnors arbetskraft tillvaratas fullt ut och alla ekonomiska aktörers engagemang öka. Kommissionen har analyserat de problem kvinnor stöter på när det gäller att bli företagsledare och har bland annat lämnat stöd till nätverket för kvinnliga företagare. Kommissionen har nyligen antagit en förordning som i princip utvidgar tillståndet att lämna statligt stöd till nya företag som startas av kvinnor[7]. Lösningar som syftar till att stimulera ökad jämställdhet har också fått stöd inom ramen för företagens sociala ansvar.

Eftersom befolkningen blir allt äldre, vilket bland annat påverkar de sociala trygghetssystemens långsiktiga stabilitet , krävs en modernisering som tar hänsyn till situationen för kvinnor och män. Det är mot denna bakgrund som kommissionen har granskat hur jämställdhetsmålet har följts i de nationella programmen inom ramen för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration[8] och en handledning har utarbetats för att öka de olika aktörernas möjligheter att främja jämställdhet i politiken[9].

Frågan om kvinnors och mäns behov av och tillgång till hälso- och sjukvård har tagits upp inom ramen för den öppna samordningsmetoden på hälso- och sjukvårdsområdet. I den gemensamma rapporten om social trygghet och social integration[10] behandlades skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om allmänna förbättringar av hälsotillståndet och tillgången till hälso- och sjukvård för olika grupper i samhället. I EU:s hälsostrategi för 2008–2013[11] uppmanas kommissionen att beakta särskilda hälsoaspekter för kvinnor och män. Enligt programmet för åtgärder på folkhälsoområdet[12] ska kunskaperna om kvinnors och mäns behov på folkhälsoområdet förbättras och initiativ för att minska ojämlikheten mellan könen stödjas.

Kvinnor löper större risk att bli fattiga än män. Kvinnor har därför fastställts som en målgrupp för Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010. De missgynnas och utsätts ofta för diskriminering på flera grunder. Diskussionen om den framtida diskrimineringspolitiken[13] bygger på erfarenheterna av Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 i syfte att lyfta fram nödvändigheten av att motarbeta alla former av diskriminering. De åtgärder som vidtagits till förmån för romer har också visat att det är viktigt att integrera jämställdhetsfrågor i alla praktiska instrument.

Bristande jämställdhet förekommer särskilt bland kvinnor som tillhör etniska minoriteter och invandrarkvinnor, som också är i majoritet bland alla invandrare i EU[14]. I samband med att den gemensamma invandringspolitiken[15] utarbetades togs det hänsyn till denna situation, särskilt när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och skydd av kvinnor som utsatts för människohandel. Kommissionen uppmärksammade situationen för kvinnor i samband med uppföljningen av införlivandet av direktivet om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare[16] i Europeiska unionen och vid utarbetandet av ramdirektivet om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning[17].

För att främja jämställdhet mellan kvinnor och män måste alla möjligheter utnyttjas. EU-medel från olika fonder under åren 2007–2013 för sammanhållningspolitiken[18] [19] [20] och för landsbygdsutveckling[21] och fiske[22] är betydelsefulla redskap för jämställdhetspolitiken på många områden. I samband med förhandlingarna om de olika programmen uppmanade kommissionen medlemsstaterna att införa jämställdhetsmål för att underlätta tillgången till förvärvsarbete och utbildning, främja medverkan i beslutsfattandet och förbättra möjligheterna att förena förvärvsarbete och familjeliv.

2.2. Skapa bättre förutsättningar att förena arbete och familj

Trots ett jämnare förhållande mellan kvinnor och män i arbetslivet tar kvinnor fortfarande det största ansvaret för familj och hushållssysslor. Om sysselsättningsmålen ska kunna uppnås måste en mer kraftfull politik föras i syfte att förbättra förutsättningarna att förena arbete och familj så att potentialen i EU:s arbetsstyrka kan utnyttjas. För att främja öppnare och flexiblare arbetsmarknader som är tillgängliga för alla har kommissionen föreslagit gemensamma principer för ”flexicurity”[23], vilket också omfattar att ge kvinnor och män lika tillgång till arbete av god kvalitet och att ge möjligheter att förena arbete och familj.

Diskussionen om de nya demografiska utmaningarna har inriktats på behovet av ökad jämställdhet och en modernare familjepolitik med sikte på att öka solidariteten mellan generationerna[24]. Kommissionen har också uppmuntrat informationsutbytet genom den europeiska alliansen för familjefrågor[25].

Kommissionen har dessutom lagt fram en ny politisk strategi i syfte att ge ökat stöd för att göra det lättare att kombinera arbete och familj [26] och uppnå EU:s mål för tillväxt och sysselsättning.

Lagstiftningsförslag[27] har antagits dels för att stärka kvinnliga arbetstagares rätt till mammaledighet[28], dels för att säkerställa likabehandling av egenföretagare och medhjälpande makar[29]. Kommissionen har gett en lägesbeskrivning över medlemsstaternas framsteg mot målet att förbättra tillgången till barnomsorg (för 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för 33 % av barnen under tre år)[30]. Kommissionen konstaterade i sin rapport[31] att endast en minoritet av medlemsstaterna har nått upp till detta mål. Åtgärder har rekommenderats för att bygga ut barnomsorgen och har bland annat tagits upp i sammanhållningspolitiken. Arbetsmarknadens parter har dessutom rådfrågats om behovet av att förbättra lagstiftningen när det gäller olika typer av ledighet och förhandlingar om föräldraledighet har inletts.

2.3. Främja lika deltagande av kvinnor och män i beslutsfattandet

Ur demokratisk och ekonomisk synvinkel är det nödvändigt att alla medborgare deltar i den politiska processen och i beslutsfattandet, vilket samtidigt är ett viktigt kriterium för känslan av delaktighet i EU. I programmet Ett Europa för medborgarna[32] är kvinnors medverkan i den demokratiska processen en prioriterad fråga. Olika initiativ har tagits[33] för att stimulera debatten om EU-frågor och om ungdomars och kvinnors deltagande i syfte att förmedla vad de förväntar sig av Europa.

Rapporten från 2007 om kvinnor och män i beslutsfattandet visade på grundval av de senaste uppgifterna att kvinnor trots tydliga framsteg fortfarande är underrepresenterade i alla ledande ställningar i de flesta medlemsstater och i EU-institutionerna. Kommissionen har bidragit till medlemsstaternas åtgärder på detta område genom att samla in, analysera och sprida jämförbara uppgifter och uppmuntra till nätverksbyggande mellan berörda parter. Bland annat har ett europeiskt nätverk för stöd till kvinnor på beslutsfattande poster inom politiken och ekonomin upprättats. Genom nätverket samlades för första gången företrädare för europeiska nätverk på detta område med sikte på att agera tillsammans.

För den offentliga forskningen har EU fastställt målet att 25 % av alla personer i beslutsfattande ställning ska vara kvinnor[34]. Detta mål har omsatts i en rad åtgärder. I utbildningsprogrammen [35] ingår åtgärder som syftar till att minska den bristande jämvikten mellan kvinnor och män inom utbildningen och inom vetenskapliga och tekniska yrken. Jämställdhetsfrågan beaktas också i det sjunde ramprogrammet for forskning[36] Kvinnors karriärutveckling har analyserats med sikte på att öka andelen kvinnor i de offentliga forskningsinstitutionerna, bland annat genom sakkunnigas arbete avseende beslutsfattande inom forskningen[37].

Den manliga dominansen inom verksamheter som rör ny kommunikationsteknik har påtalats[38] och en strategi har föreslagits för att uppmuntra kvinnor att söka sig till yrkeskarriärer med koppling till ny kommunikationsteknik. Kommissionen har också samarbetat med nationella aktörer i samband med en kampanj för att uppmuntra unga kvinnor att välja vetenskapliga yrkesbanor eller ingenjörsyrken.

2.4. Undanröja könsrelaterat våld och människohandel

Kommissionen är mycket oroad över antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet, den omfattande människohandeln och prostitutionen och de fortsatta brottsliga gärningar som begås under traditionens och religionens täckmantel.

Åtgärder för att motverka och bekämpa alla former av våld mot kvinnor kommer att fortsätta att genomföras genom Daphne III-programmet[39], som stöder medlemsstaternas och de icke-statliga organisationernas insatser när det gäller våldsoffer och våldsverkare. De många våldshandlingarna bland ungdomar har också föranlett kommissionen att ta upp kampen mot våld mot kvinnor bland projekten i programmet Aktiv ungdom[40].

EU:s handlingsplan mot människohandel uppmuntrar till utnyttjande av alla instrument. För att öka kunskaperna om människohandelns omfattning har gemensamma ramar för att fastställa indikatorer och samla in uppgifter om sådan illegal verksamhet[41] utarbetats. Kommissionen har dessutom lagt fram rekommendationer om kartläggning av och stöd till personer som har utsatts för människohandel och lämnat stöd till de viktigaste aktörerna och till sådana åtgärder som t.ex. den särskilda dagen mot människohandel.

2.5. Undanröja stereotypa könsroller

Kampen mot stereotypa könsroller angavs som ett prioriterat åtgärdsområde i färdplanen, där det också erinrades om att stereotypa kvinno- och mansroller leder till många brister i fråga om jämställdhet. Kommissionen har dessutom nyligen åter framhållit vikten av att integrera jämställdhetsaspekten i ungdomspolitiken[42] . I utbildningsprogrammen för samarbete mellan skolor ingår ökad jämställdhet mellan kvinnor och män som ett mål.

Sexistiskt könsrollstänkande påverkar valet av utbildningsinriktning och, som kommissionen har understrukit[43], leder också till att kvinnor oftast är överrepresenterade i mindre välbetalda yrken. Europeiska rådet har ställt upp som mål att öka antalet utexaminerade i matematik, naturvetenskap och teknik med 15 % och samtidigt minska snedfördelningen mellan kvinnor och män[44]. För att nå dessa mål och allmänt sett minska det stereotypa könsrollstänkandet ingår jämställdhet som en särskild prioritering i EU:s utbildningsprogram[45].

Fördomar om bland annat kvinnors möjligheter att sköta vissa uppgifter i företag har föranlett kommissionen att genomföra upplysningskampanjer riktade till företag.

2.6. Främja jämställdhet utanför EU

I färdplanen erinrar kommissionen om att man fäster vikt vid de internationellt erkända jämställdhetsprinciperna i enlighet med utvecklingsmålen i millenniedeklarationen och handlingsplanen från Peking.

EU:s strategi för jämställdhet i utvecklingssamarbetet [46], som kommer att följas av en handlingsplan, har inneburit att ökad hänsyn har tagits till jämställdhetsaspekten i utvecklingssamarbetet och i EU:s yttre förbindelser. I de landsspecifika strategier som har utarbetats inom ramen för den tionde Europeiska utvecklingsfonden [47] har jämställdhetsaspekten lyfts fram genom utarbetande av riktlinjer för programplaneringen och uppföljning av jämställdhetsfrågor i de nationella planerna.

Jämställdhetsaspekten har också förstärkts i EU:s partnerskap med Medelhavsländerna, där handlingsplanen från Istanbul har utmynnat i en rad åtaganden och till att resurser har avsatts för att främja kvinnors rättigheter och deras fulla medverkan i det civila, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet.

Enligt EU:s nya finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter [48] ska jämställdhet och kvinnors rättigheter stödjas på en rad områden, bland annat när det gäller kvinnors deltagande i politiken, kamp mot våld i hemmet och könsstympning.

Initiativen för att bygga fred och Europeiska gemenskapens och FN:s partnerskap för utveckling och fred har möjliggjort stöd till olika typer av åtgärder som rör situationen för kvinnor och deras roll i samband med och efter väpnade konflikter och för tillämpningen av resolution 1325 från FN:s säkerhetsråd. Det politiska stödet för dessa frågor konkretiserades särskilt vid den internationella konferens som kommissionen anordnade om kvinnors roll för att stabilisera en otrygg värld.

En del av det tematiska programmet Investera i människor [49] tar upp jämställdhet, t.ex. i projekt som rör kvinnors deltagande i beslutsfattandet eller integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Genom samarbetsprogram med länder utanför EU har stöd också lämnats till åtgärder som rör kvinnors roll i samhället och till utbytesprojekt för ungdomar[50].

Jämställdhetsprinciperna har lyfts fram i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd [51] och i sin handlingsplan[52] har EU förbundit sig att i samband med insatser för katastrofbistånd främja kvinnors deltagande och skydda dem mot sexuellt och könsrelaterat våld.

Jämställdhet i EU:s handelspolitik ingår i det mer övergripande arbetet för en hållbar utveckling, vilket innebär att man främjar tillämpning av grundläggande arbetsnormer i handelsförhandlingarna och samarbetet med Internationella arbetsorganisationen (ILO) när det gäller anständiga arbetsförhållanden i utvecklingsländerna.

Den politik som förs när det gäller EU:s utvidgning har medfört att kandidatländer och potentiella kandidatländer har anpassat sig till gemenskapens regelverk och EU:s standarder för jämställdhet och upprättat adekvata institutionella och administrativa strukturer.

3. BÄTTRE STYRELSEFORMER

Jämställdhetsmålen kan uppnås bara om alla berörda parter engagerar sig. Kommissionen har samarbetat med medlemsstaterna genom högnivågruppen för jämställdhetsfrågor, i samband med rådets arbete (särskilt ordförandeskapstrojkan) för att organisera ordförandeskapets konferenser och i den rådgivande kommittén. Arbetsmarknadens parter på europeisk nivå har rapporterat om genomförandet av sin handlingsplan för jämställdhet[53]. Organisationer som företräder det civila samhället har finansierats med sikte på att upprätthålla en dialog och stödja insatser som främjar jämställdhet.

Åtskilliga insatser har gjorts för att stärka de instrument som främjar jämställdhet. Ett EU-nätverk för organ med ansvar för jämställdhetsfrågor[54] har upprättats för att garantera en enhetlig tillämpning av EU-lagstiftningen på detta område. Jurister har varje år analyserat framstegen när det gäller EU-lagstiftningen och lagstiftningens effektivitet, bland annat när det gäller likabehandling[55]. Allmänheten har också fått information och stöd i frågor som rör jämställdhet.

Kommissionen har arbetat vidare med att bättre integrera jämställdhetsaspekten i all EU-politik och alla EU-program med beaktande av konsekvenserna för kvinnor och män och genom att undersöka om det går att föra in jämställdhetsaspekten i budgetprocessen.

Kommissionen har även främjat jämställdhet inom den egna institutionen genom det fjärde handlingsprogrammet för jämställdhet[56].

Arbetet med indikatorer har i allmänhet anslutit till medlemsstaternas internationella åtaganden. Kommissionen har samarbetat med medlemsstaterna för att utforma indikatorerna med utgångspunkt i handlingsplattformen från Peking.

För att öka tillgången till harmoniserade uppgifter på europeisk nivå och för att komplettera de befintliga indikatorerna[57] har arbetet bland annat inriktats på tidsanvändning, löneskillnader och utarbetande av ett europeiskt jämställdhetsindex.

Flera åtgärder i färdplanen har finansierats genom programmet Progress [58], särskilt övergripande åtgärder för samordning och praktiskt omsättning av jämställdhetsmålen samt ökad kommunikation kring jämställdhetspolitiken.

Ett europeiskt jämställdhetsinstitut [59] har nu också inrättats.

4. SLUTSATSER

Färdplanen ställer upp ambitiösa mål för ökad jämställdhet i all EU-politik och EU-verksamhet. Genom färdplanen har kommissionens insatser kunnat göras samstämmiga och lyftas fram. Den har också tjänat som referens för medlemsstaternas arbete med att förverkliga de gemensamma målen enligt färdplanen, jämställdhetspakten och de internationella åtagandena utifrån handlingsplattformen från Peking.

Viktiga framsteg har gjorts och jämställdhetsmålen har beaktats på ett mycket mer konkret sätt i all politik som tas upp i färdplanen. De mest påtagliga framstegen tycks vara kopplade till EU:s politiska åtaganden och de gemensamma kvantitativa mål som styr EU-åtgärderna.

Uppföljningen har visat att nästan alla åtgärder i färdplanen har förts framåt. Framstegen är dock ojämna och belyser nödvändigheten av fortsatta åtgärder fram till 2010. Det är bland annat svårt att få olika aktörer att förstå vad som står på spel när det gäller att genomföra jämställdhetspolitiken. Det behövs en ökad medvetenhet om och ett ökat engagemang för den sociala och ekonomiska betydelse som jämställdhetsmålen har, vilket också förutsätter en stark politisk vilja.

Det gäller bland annat att stödja integreringen av ett jämställdhetsperspektiv, särskilt att ge bättre möjligheter att förena förvärvsarbete och familjeliv inom ramen Lissabonstrategin under åren 2008–2010 och den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration samt att utvärdera om jämställdhetsåtagandena i programmen inom sammanhållnings-, utbildnings- och forskningspolitiken infrias. De viktiga framsteg som gjorts när det gäller jämställdhet i utrikespolitiken måste föras vidare. En jämn könsfördelning i beslutsfattande instanser, såväl inom ekonomin som inom politiken, bör främjas på EU-nivå och i de strukturer som kommissionen ansvarar för. Uppmärksamheten på sexistiska stereotyper bör också förstärkas, särskilt genom dialog med medier och allmänheten. Europeiska jämställdhetsinstitutet bör starta sin verksamhet så snart som möjligt. Kompletterande kommunikationsinsatser bör också kunna leda till bättre kunskaper om jämställdhetspolitikens betydelse. Före valet till Europaparlamentet i juni 2009 kommer informationsinsatserna särskilt att inriktas på kvinnor.

Kommissionen har velat ge nya impulser till EU:s social- och arbetsmarknadspolitiska insatser genom en ny social agenda[60] där jämställdhet ingår som en del. Enligt den nya sociala agendan ska kommissionen bland annat förstärka jämställdhetsaspekten i sin politik och verksamhet.

Den politik som förs påverkar ekonomin och samhället och berör alla medborgare, såväl kvinnor som män. Detta faktum beaktas emellertid ofta i alltför låg grad inom vissa av EU:s politikområden. Särskilt på de områden där jämställdhetsfrågorna traditionellt sett har ägnats mindre uppmärksamhet krävs ökad uppmärksamhet och ökad medvetenhet hos berörda parter. I de politiska besluten och budgetbesluten måste kvinnors och mäns behov beaktas genom ett mer systematiskt övervägande av konsekvenserna för enskilda individer.

Under 2010 kommer kommissionen att utvärdera de resultat som uppnåtts och utarbeta en strategi för uppföljning av färdplanen. Under våren 2009 kommer en konferens att anordnas i syfte att göra en lägesbeskrivning av hur färdplanen har genomförts och att mobilisera politikerna och medvetandegöra alla parter om jämställdhetens betydelse.

[1] KOM(2006) 92 slutlig.

[2] Europeiska rådets möte den 23–24 mars 2006.

[3] SEK(2007) 537 och SEK(2008) 338.

[4] KOM(2007) 424 slutlig.

[5] KOM(2008) 10 slutlig.

[6] Manual for gender mainstreaming of employment policies , 2007.

[7] Förordning (EG) nr 800/2008.

[8] KOM(2005) 706 slutlig.

[9] Manual for gender mainstreaming of social inclusion and social protection policies , 2008.

[10] KOM(2008) 42 slutlig.

[11] KOM(2007) 630 slutlig.

[12] Beslut nr 1786/2002/EG.

[13] KOM(2008) 420 slutlig.

[14] Regionkommitténs förberedande yttrande om invandrarkvinnor i Europeiska unionen av den 15 december 2007.

[15] KOM(2008) 359 slutlig.

[16] Direktiv 2004/81/EG.

[17] KOM(2007) 637 slutlig.

[18] Förordning (EG) nr 1083/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden.

[19] Förordning (EG) nr 1081/2006 om Europeiska socialfonden.

[20] Förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden.

[21] Förordning (EG) nr 1698/2005.

[22] Förordning (EG) nr 1198/2006.

[23] KOM(2007) 359 slutlig.

[24] KOM(2007) 244 slutlig.

[25] Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007.

[26] KOM(2008) 635 slutlig.

[27] KOM(2008) 636 och KOM(2008) 637.

[28] Direktiv 92/85/EG.

[29] Direktiv 86/613/EG.

[30] Europeiska rådets möte den 15–16 mars 2002.

[31] KOM(2008) 638 slutlig.

[32] Beslut nr 1904/2006/EG.

[33] KOM(2005) 494 och KOM(2008) 158.

[34] Rådet, 18.4.2005.

[35] Beslut nr 1720/2006/EG.

[36] Beslut nr 1982/2006/EG.

[37] Mapping the maze: getting more women to the top in research , 2008.

[38] Women in ICT, status and the way ahead , 2008.

[39] Beslut nr 779/2007/EG.

[40] Beslut nr 1719/2006/EG.

[41] KOM(2006) 437 slutlig.

[42] Investing in youth: an empowerment strategy , 2007.

[43] KOM(2007) 498 slutlig.

[44] Europeiska rådets möte den 5–6 maj 2003.

[45] Beslut nr 1720/2006/EG.

[46] KOM(2007) 100 slutlig.

[47] Förordning (EG) nr 1905/2006.

[48] Förordning (EG) nr 1889/2006.

[49] KOM(2006) 18 slutlig.

[50] Beslut nr 1719/2006/EG.

[51] EUT C 25, 30.1.2008, s. 1.

[52] SEK(2008) 1991.

[53] Framework of actions on gender equality second follow-up report 2007.

[54] Direktiv 2002/73/EG.

[55] Direktiv 2004/113/EG.

[56] SEK(2007) 1506/2.

[57] KOM(2006) 92.

[58] Beslut nr 1672/2006/EG.

[59] Förordning (EG) nr 1922/2006.

[60] KOM(2008) 412 slutlig.