26.7.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 204/10

(1)

Livsmedelstillsatser får godkännas för användning i livsmedel endast om de uppfyller kraven i bilaga II till rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (3).

(2)

I direktiv 95/2/EG (4) fastställs en förteckning över livsmedelstillsatser som får användas inom gemenskapen och deras användningsvillkor.

(3)

I direktiv 94/35/EG (5) fastställs en förteckning över sötningsmedel som får användas inom gemenskapen och deras användningsvillkor.

(4)

Sedan direktiven 95/2/EG och 94/35/EG antogs har den tekniska utvecklingen gått framåt när det gäller livsmedelstillsatser. Dessa direktiv bör anpassas till denna utveckling.

(5)

På grundval av ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) av den 26 november 2003, ändras gällande godkännanden så att mängden nitrit och nitrat som får tillsättas livsmedel sänks för att nivån av nitrosaminer skall hållas så låg som möjligt samtidigt som livsmedlens mikrobiologiska säkerhet bibehålls. EFSA rekommenderar att nitrit- och nitrathalterna i lagstiftningen skall fastställas som ”tillsatt mängd”. EFSA anser att det är den tillsatta mängden nitrit och inte restmängden som hämmar tillväxten av C. botulinum. De gällande bestämmelserna bör ändras på ett sådant sätt att de av EFSA angivna gränsvärdena som tillåts i icke-värmebehandlade och värmebehandlade köttprodukter och i ost och fisk fastställs som tillsatt mängd. För vissa traditionellt framställda köttprodukter bör dock undantagsvis gränsvärden för resthalten fastställas, under förutsättning att dessa produkter tillräckligt noggrant anges och identifieras. De nivåer som fastställs bör säkerställa att det acceptabla dagliga intag (ADI) som vetenskapliga kommittén för livsmedel fastställde 1990 inte överskrids. Produkter som inte särskilt anges i detta direktiv, men som traditionellt produceras på liknande sätt (dvs. liknande produkter) kan vid behov kategoriseras i enlighet med artiklarna 5 och 6 i direktiv 95/2/EG. För ost bör gränsvärdet fastställas som tillsatt mängd i ystmjölken. Om man använder en process där tillsats av nitrat sker efter avlägsnande av vassla och tillsats av vatten, bör detta leda till nivåer som är identiska med dem som hade nåtts om nitratet tillsatts direkt till ystmjölken.

(6)

Enligt direktiv 2003/114/EG om ändring av direktiv 95/2/EG skulle kommissionen och EFSA se över användningsvillkoren för E 214–E 219 p‐Hydroxibensoater och deras natriumsalter före den 1 juli 2004. EFSA utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller p-hydroxibensoater och avgav sitt yttrande den 13 juli 2004. EFSA fastställde för hela gruppen ett acceptabelt dagligt intag (ADI) på 0-10 mg/kg kroppsvikt för summan av p‐hydroxibensoesyraetylestrar och p‐hydroxibensoesyrametylestrar och deras natriumsalter. EFSA ansåg att ADI-värdet för denna grupp inte bör omfatta propylparaben därför att propylparaben, i motsats till metyl- och etylparaben, visat sig ha en inverkan på könshormonerna och de manliga reproduktionsorganen hos unga råttor. Med hänsyn till att det inte föreligger något entydigt NOAEL-värde (no‐observed‐adverse‐effect‐level), kunde EFSA därför inte rekommendera något ADI för propylparaben. Det är nödvändigt att stryka E 216 p-hydroxibensoesyrapropylester och E 217 p-hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt i direktiv 95/2/EG. Det är också nödvändigt att dra tillbaka godkännandet av användningen av p-hydroxibensoater i flytande kosttillskott.

(7)

Genom kommissionens beslut 2004/374/EG (6) sköts utsläppandet på marknaden upp och avbröts importen av gelégodis i minibägare som innehåller tillsatser från alger och/eller vissa gummisorter, detta på grund av att kvävningsrisk föreligger i samband med dessa produkter. En översyn av detta beslut har gjort det nödvändigt att dra tillbaka godkännandet av användningen av vissa geleringsmedel i gelégodis i minibägare.

(8)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller erytritol och avgav sitt yttrande den 5 mars 2003. Kommittén kom fram till att användningen av erytritol som livsmedelstillsats kan godtas. Kommittén påpekar också att erytritol har en laxerande effekt, men först vid en högre dos än andra sockeralkoholer. Erytritol har många tekniska icke-sötande egenskaper som är av betydelse i en rad livsmedel – från konfektyrvaror till mejeriprodukter – bland annat som smakförstärkare, bärare, fuktighetsbevarande medel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, fyllnadsmedel och komplexbildare. Användningen av erytritol bör godkännas för samma användningsområden som andra nu godkända sockeralkoholer. Det är dessutom nödvändigt att ändra direktiv 94/35/EG, eftersom erytritol även kan användas som sötningsmedel i likhet med övriga nu godkända sockeralkoholer.

(9)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller sojabönshemicellulosa och avgav sitt yttrande den 4 april 2003. Kommittén kom fram till att användningen av sojabönshemicellulosa är godtagbar i vissa av de livsmedel som omfattas av begäran och i vissa mängder. Det är därför lämpligt att godkänna sådan användning för vissa ändamål. För att underlätta för allergiker bör dock inte sådan användning godkännas för livsmedel i vilka man inte förväntar sig att det skall finnas sojabönor. Under alla förhållanden bör konsumenterna i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (7) informeras när produkterna innehåller hemicellulosa som framställts av sojabönor.

(10)

EFSA utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller etylcellulosa och avgav sitt yttrande den 17 februari 2004. EFSA beslutade att ta upp etylcellulosa i gruppen ”icke specificerat” ADI för modifierad cellulosa som fastställts av Vetenskapliga kommittén för livsmedel. Etylcellulosa används främst i kosttillskott och inkapslade aromer. Användningen av etylcellulosa bör därför godkännas på likartat sätt som annan cellulosa.

(11)

EFSA utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller pullulan och avgav sitt yttrande den 13 juli 2004. EFSA fann användningen av pullulan godtagbar i dragerat kosttillskott i form av kapslar och tabletter samt i blad för frisk andedräkt. Det är därför lämpligt att godkänna denna användning.

(12)

EFSA utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller tertiär butylhydrokinon (TBHQ) och avgav sitt yttrande den 12 juli 2004. EFSA fastställde ett ADI på 0–0,7 mg/kg kroppsvikt för denna antioxidant och fann användning därav godtagbar i vissa livsmedel och i vissa mängder. Det är därför lämpligt att godkänna denna tillsats.

(13)

Vetenskapliga livsmedelskommittén utvärderade uppgifterna om säkerheten när det gäller aluminiumoktenylsuccinatstärkelse och avgav sitt yttrande den 21 mars 1997. Kommittén fann användning av denna tillsats som komponent i mikroinkapslade vitaminer och karotenoider godtagbar. Det är därför lämpligt att godkänna sådan användning.

(14)

Vid framställningen av surmjölksost tillsätts natriumvätekarbonat (E 500ii) till den pastöriserade mjölken för att buffra mjölksyran till lämpligt pH-värde, varigenom de tillväxtförhållanden skapas som krävs för mognadskulturerna. Det är därför lämpligt att godkänna användningen av natriumvätekarbonat i surmjölksost.

(15)

För närvarande får en blandning av sorbater (E 200, E 202 och E 203) och bensoater (E 210–E 213) användas i kokta räkor för konservering. Det är lämpligt att utvidga detta godkännande till att även omfatta användning i alla kokta kräftdjur och blötdjur.

(16)

E 551 kiseldioxid är godkänd som bärare i livsmedelsfärgämnen upp till en maximihalt på 5 %. Användningen av kiseldioxid som bärare i livsmedelsfärgämnena E 171 titandioxid och E 172 järnoxider och järnhydroxider bör även godkännas till en nivå om högst 90 % i förhållande till andelen färgpigment.

(17)

Genom direktiv 95/2/EG begränsas användningen av sådana tillsatser som förtecknas i bilaga I till det direktivet i traditionellt framställt franskt bröd ”Pain courant français”. Samma begränsning bör gälla för liknande traditionellt framställt ungerskt bröd. Det är även lämpligt att godkänna användningen av askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat (E 301) och kalciumdinatrium-etylen-diamintetraacetat (E 385) i ungersk leverpaté.

(18)

Det är nödvändigt att uppdatera gällande bestämmelser om användningen av sulfiter (E 220–E 228) i kokta kräftdjur, bordsdruvor och litchifrukter.

(19)

På begäran av en medlemsstat och i enlighet med yttrandet av den 5 mars 2003 från Vetenskapliga kommittén för livsmedel bör 4-hexylresorcinol, som godkänts på nationell nivå enligt direktiv 89/107/EEG, godkännas på gemenskapsnivå.

(20)

Den terminologi som används i direktiv 95/2/EG bör anpassas så att den stämmer överens med rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel (8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (9) och kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (10).

(21)

Direktiven 95/2/EG och 94/35/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1.3 c skall ersättas med följande:

2.

I artikel 3.2 skall ”avvänjningskost till spädbarn och småbarn” ersättas med ”spannmålsbaserade livsmedel och barnmat”.

3.

Bilagorna skall ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

a)

tillåta handel med och användningen av produkter som uppfyller kraven i detta direktiv senast från och med den 15 februari 2008,

b)

förbjuda handel med och användningen av produkter som inte uppfyller kraven i detta direktiv senast från och med den 15 augusti 2008.