EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014DC0029

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen

/* COM/2014/029 final */

52014DC0029

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen /* COM/2014/029 final */


INNEHÅLL

1........... INLEDNING............................................................................................................... 3

2........... TENDENSERNA INOM KVALITETSSÄKRING SEDAN 2009........................... 4

2.1........ Hur har kvalitetssäkringen främjat den akademiska världen, studenter och andra berörda parter när det gäller att uppnå kvalitetsmål?....................................................................................... 4

2.2........ Hur har kvalitetssäkringen hjälpt utbildningsanstalterna att bredda tillgången och se till att de studerande slutför sin examen?....................................................................................................... 6

2.3........ Hur har kvalitetssäkringen bidragit till de högre utbildningsanstalternas förmåga att ge studenterna kvalitativ och relevant kompetens?............................................................................... 7

2.4........ Har kvalitetssäkringen främjat rörlighet och internationalisering?............................... 8

3........... SLUTSATSER – EU-STÖD FÖR KVALITETSFÖRBÄTTRING I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN.................................................................................................................................... 10

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen

(Text av betydelse för EES)

1.           Inledning

Den högre utbildningen i Europa står inför flera stora utmaningar. I en rad strategidokument beskriver Europeiska kommissionen dessa utmaningar: kraftigt öka antalet studenter, höja kvaliteten och i högre grad anpassa undervisning och lärande till behoven i samhället och på arbetsmarknaden[1], anpassa sig till globaliseringen och den kraftiga ökningen av antalet studenter och högre utbildningsanstalter runt om i världen som utmanar Europas ställning som världsledande inom utbildning[2], samt förbättra och bredda tillhandahållandet av högre utbildning genom att utnyttja ny teknik såsom storskaliga öppna nätkurser och virtuellt eller blandat lärande[3]. OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens kompetens (PIAAC)[4] visar att kompetensen hos utexaminerade skiljer sig åt från land till land. Med tanke på dessa utmaningar är det mycket viktigt att bibehålla och höja kvaliteten på högre utbildning, och att utveckla moderna högre utbildningsanstalter som erbjuder kompetens på hög nivå, driver den ekonomiska och sociala utvecklingen framåt och bidrar till att Europa 2020-målen om bättre arbeten och starkare tillväxt kan uppnås.

I slutändan är det de högre utbildningsanstalterna som ansvarar för kvaliteten på de tjänster de erbjuder (att ställa upp, övervaka och förnya sina kvalitetsmål genom intern kvalitetssäkring). De stöds av externa organ (kvalitetssäkringsorgan) som bedömer kvalitetsstandarder, utvärderar utbildningsanstalter, ackrediterar program och jämför kvaliteten hos olika högre utbildningsanstalter (extern kvalitetssäkring). De offentliga myndigheterna har emellertid en skyldighet att se till att kvaliteten på enskilda utbildningsanstalter och på deras system för högre utbildning som helhet är god. Ett ramverk för verktyg och samarbete på nationell nivå och EU-nivå leder till ökat ömsesidigt förtroende mellan systemen. Därför krävs mekanismer för kvalitetsäkring för att hjälpa utbildningsanstalter och beslutsfattare att lyckas med sina reformer.

Denna rapport är en uppföljning av den rapport som offentliggjordes 2009[5] och som var ett svar på Europaparlamentets och rådets uppmaning från 2006 att rapportera om framsteg när det gäller kvalitetssäkring[6]. Förutom att bygga vidare på slutsatserna av rapporten från 2009, där det konstateras att man måste göra kvalitetssäkring mer effektiv och öppen för användarna, öppet koppla den till prioriteringarna för högre utbildning och utveckla gränsöverskridande samarbete för att förbättra kvaliteten, lyfter den nya rapporten, med stöd av ett brett urval källor, fram kvalitetssäkringens potential när det gäller att mer aktivt främja reformer på systemnivå och institutionell nivå. I rapporten föreslås även EU-åtgärder för att stödja utbildningsanstalterna och medlemsstaterna.

Kvalitetssäkring betraktas oftast som en fokusering på processer snarare än på innehåll. Kvalitetssäkring har emellertid fortfarande outnyttjad potential när det gäller att hjälpa utbildningsanstalterna att uppnå sina mål. Kvalitetssäkring som skräddarsys för att passa varje högre utbildningsanstalts vision och prioriteringar främjar förutom ökad mångfald och specialisering hos utbildningsanstalterna även ett bredare engagemang för och ansvarighet gentemot intressenter genom att resultaten systematiskt tillämpas i det strategiska beslutsfattandet, med tonvikt på ständig förbättring. Och det sker förändringar. Vissa kvalitetssäkringsorgans befogenheter har utökats till att omfatta en bredare översyn av målen med högre utbildning, såsom breddad tillgång, livslångt lärande, internationalisering osv.[7] I vissa fall genomförs även kvalitetsöversyn av utbildning på doktorsnivå[8] och personalstrategier.[9] Den externa kvalitetssäkringen håller på att förändras. Från att tidigare ha varit inriktad på ackreditering av de enskilda program som en högre utbildningsanstalt erbjuder har den nu kommit att omfatta utvärderingar av hela utbildningsanstalten. Den stora majoriteten (69 %) av systemen för kvalitetssäkring är nu inriktade på en kombination av institutionell utvärdering och programackreditering, och en växande minoritet har helt och hållet övergått till institutionell utvärdering[10]. Detta bådar gott inför kvalitetssäkringens framtid – institutionell utvärdering skapar möjligheter för den akademiska världen och högre utbildningsanstalter att upprätta kursplaner och säkerställa deras kvalitet. Därmed undviks behovet av formell, extern ackreditering av varje enskilt program och utbildningsanstalterna får möjlighet att anpassa utbildningarna till nya behov på arbetsmarknaden och förändringar av studentpopulationens sammansättning.

2.           TENDENSERNA INOM KVALITETSSÄKRING SEDAN 2009 

2.1.        Hur har kvalitetssäkringen främjat den akademiska världen, studenter och andra berörda parter när det gäller att uppnå kvalitetsmål?

Den stora majoriteten av högre utbildningsanstalter har upprättat tydliga strukturer och processer för kvalitetssäkring (i en undersökning från 2010 saknade endast 5 % av dem en uttalad kvalitetspolicy)[11]. Över 75 % av de högre utbildningsanstalterna har en offentlig strategi för ständig kvalitetsförbättring och i Tjeckien, Danmark, Spanien, Italien, Finland, Luxemburg och Nederländerna har hela 100 % detta[12]. Det kan dock vara svårt för utbildningsanstalterna att övergå från en inriktning på processer till upprättandet en kultur av ständig kvalitetsförbättring[13]. Uppgiften att utforma kvalitetssäkringen så att den skapar en process av ständig återkoppling på en utbildningsanstalts strategiska inriktning, med tydligt ansvar på alla nivåer, fortsätter att vara en utmaning[14]. 

Enligt QUEST:s undersökning har studenternas delaktighet i kvalitetssäkringen förbättrats. Omkring 85 % av dem har möjlighet att delta i studentutvärderingar och många tror att dessa påverkar kvaliteten på utbildningen[15]. Under 2012 var studenterna ”högst delaktiga” eller ”likvärdiga samarbetsparter” inom kvalitetssäkringen i 17 länder, jämfört med 9 under 2009 – men graden av delaktighet varierar inte bara mellan utan även inom nationella system. Inom många högre utbildningsanstalter är delaktigheten begränsad till formell närvaro och observation[16].

Många länder har ett formellt krav på att arbetsgivare ska delta i extern kvalitetssäkring (franska språkgemenskapen i Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Danmark, Estland, Grekland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Portugal, Skottland). [17] Insatser för att aktivt engagera arbetsgivarna i kvalitetsförbättring genom deltagande i exempelvis institutionella granskningar är emellertid inte vanliga. De enda länder där arbetsgivarna deltar i externa granskningslag är fransktalande gemenskapen i Belgien, Tyskland, Grekland, Finland, Lettland (för program med yrkesinriktning), Litauen och Storbritannien (beroende på utbildningsanstalt)[18].

De externa intressenternas deltagande sträcker sig dessutom oftast endast till informationsdelning och de deltar sällan aktivt i utbildningsanstaltens egen interna kvalitetssäkring.

Offentliggörandet av kvalitetssäkringsresultat främjar kvalitetsförbättringen och bidrar till ökat förtroende och insyn, men tendensen att endast offentliggöra positiva utvärderingar (flamländska språkgemenskapen i Belgien, Cypern, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Storbritannien) är inte till hjälp. I endast 12 fall (tysktalande språkgemenskapen i Belgien, franska språkgemenskapen i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Ungern, Irland, Italien, Luxemburg, Lettland, Portugal, Slovakien) offentliggör mer än en fjärdedel av utbildningsanstalterna även kritiska rapporter[19]. Ofta är informationen svårbegriplig eller svårtillgänglig, vilket begränsar dess värde[20].

På EU-nivå har de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring, som antogs 2005, främjat konvergensen av kvalitetssäkring i de olika länderna och skapat en ram för samarbete mellan kvalitetssäkringsorgan. Deras nuvarande allmänna karaktär innebär emellertid att de uppfattas och tillämpas på olika sätt. På institutionell nivå är deras genomslagskraft och inverkan begränsad. Endast 12 % av deltagarna i en EURASHE-undersökning ansåg att de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring var användbara för den akademiska världen. Endast 10 % ansåg att de var användbara för studenter, utexaminerade och arbetsgivare[21]. Många högre utbildningsanstalter anser att det trots den allmänna ramen saknas praktiska råd om hur en stark kvalitetskultur utvecklas[22]. Studenterna är till stor del omedvetna om standarderna och riktlinjerna (59,7 % uppgav att de inte alls kände till dem och 23,9 % att deras kunskap om dem var mycket begränsad)[23]. På begäran av ministerkonferensen i Bukarest 2012 genomförs en översyn av de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i syfte att förbättra deras tydlighet, tillämplighet, användbarhet och räckvidd[24]. Översynen är en möjlighet att stärka de institutionella åtgärderna för att hantera utmaningar som att bredda deltagandet, minska avhoppen från högskolan, förbättra anställningsbarheten osv. och se till att kvalitetssäkringen främjar utvecklingen av en stark kvalitetskultur och ett äkta engagemang hos den akademiska världen.

2.2.        Hur har kvalitetssäkringen hjälpt utbildningsanstalterna att bredda tillgången och se till att de studerande slutför sin examen?

För att nå Europa 2020-målen och de nationella målen om att öka antalet studerande som tar examen och därigenom minska kompetensklyftan måste Europa locka ett bredare utsnitt ur samhället att satsa på högre utbildning. Kvalitetssäkringen måste stödja utbildningsanstalterna i översynen och stärkandet av kvaliteten och effekterna av deras politik för rekryteringen av studerande och hur dessa påverkar en breddad tillgång. Tidigare undersökningar visar emellertid få tecken på att kvalitetssäkringsorgan stöder utbildningsanstalterna i arbetet med att bredda tillgången genom mer innovativa strategier för tillträde, exempelvis genom att erkänna tidigare utbildning och ge de studerande möjlighet att dokumentera och överföra poäng från program som de har hoppat av från eller genom att utveckla vägar från yrkesutbildning eller andra delsektorer inom utbildning [25].

Kvaliteten på de strategier som de högre utbildningsanstalterna använder sig av för att förhindra avhoppen från studierna[26] och få studenter att stanna kvar, med indikatorer eller mål för att mäta framsteg, påverkar studenternas möjligheter att slutföra sin utbildning. Att engagera de studerande i programutformning och utveckling av kursplaner kan leda till bättre resultat för de studerande. Endast 50 % av de högre utbildningsanstalterna gör dock detta och endast 40 % använder sig av studentundersökningar för att mäta arbetsbelastningen.[27] System som registrerar de studerandes framsteg, såsom i Belgien, Danmark, Tyskland, Irland och Storbritannien, kan upptäcka riskfaktorer och anpassa insatserna för att förbättra lyckade studier. Övervakning av målen vad gäller antalet studenter med avslutad utbildning, vilket sker i hälften av EU:s kvalitetssäkringssystem (tysktalande språkgemenskapen i Belgien, franska språkgemenskapen i Belgien, flamländska språkgemenskapen i Belgien, Estland, Grekland, Finland, Italien, Litauen, Ungern, Portugal, Slovenien, Island, Liechtenstein, Norge), eller koppling av antalet studenter med avslutad utbildning till finansiering, vilket sker i en minoritet av länderna (Österrike, nederländsktalande Belgien, Tjeckien, Danmark, Irland, Tyskland, Italien, Nederländerna, Sverige, Skottland)[28] uppmuntrar de högre utbildningsanstalterna att övervaka och förbättra resultaten när det gäller att förhindra avhoppen från skolan.

För närvarande utvärderar endast 40 % av de högre utbildningsanstalterna sina stödtjänster för studenter[29]. Trots att nästan alla erbjuder utbildningsstöd i form av handledare, mentorer, vägledning och rådgivning, är det endast drygt hälften som utvärderar hur väl dessa fungerar. Ett liknande mönster kan urskiljas när det gäller bibliotek, datorer och laboratoriestöd.

2.3.        Hur har kvalitetssäkringen bidragit till de högre utbildningsanstalternas förmåga att ge studenterna kvalitativ och relevant kompetens?

Övergången till studentcentrerat lärande är en av de mest utmanande nya reformerna. Trots att de flesta högre utbildningsanstalter utformar utbildningsprogram utifrån avsedda läranderesultat för studenterna är det fortfarande en utmaning att införliva läranderesultat i undervisning, lärande och utvärdering. Kvalitetssäkring kan uppmuntra högre utbildningsanstalter att stödja universitetsföreträdare i detta (t.ex. obligatorisk utbildning för universitetsföreträdare om användning av läranderesultat som erbjuds i Österrike, Belgien, Tjeckien, Irland, Lettland, Rumänien, Storbritannien)[30]. Tillämpning av kvalitetssäkring vid programutformning kan vara till hjälp för universitetsföreträdare när de ska utforma och utvärdera kurser utifrån tydliga och relevanta resultat och sätta poäng på ett konsekvent sätt. Detta sker emellertid oftast inte vid extern programackreditering.[31] Genom att säkerställa rätt tillämpning av andra insynsverktyg som baseras på läranderesultat – ramar för kvalifikationer, Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS), tillägget till examensbevis – kan kvalitetssäkring främja läranderesultat som viktiga byggstenar inom den högre utbildningen – och därigenom stödja ett bättre erkännande av akademiska meriter från andra länder[32].

De flesta högre utbildningsanstalter utvärderar och utvecklar kompetens och färdigheter för undervisning, men forskning tenderar fortfarande att väga tyngre än undervisning vid akademisk befordran, och endast en fjärdedel av de högre utbildningsanstalterna tillhandahåller obligatorisk utbildning för sina lärare[33]. Kvalitetssäkring kan stödja utarbetandet av nationella och institutionella strategier som främjar personalutbildning, erkänna undervisningskompetens vid karriärutveckling, främja priser eller praktik inom undervisning, använda återkoppling från studerande och stimulera internationella erfarenheter[34].

Nya utbildningsmetoder, t.ex. blandat lärande och storskaliga öppna nätkurser har potential att förändra sätten att tillhandahålla utbildning. Ramar och institut för kvalitetssäkring måste vara flexibla för att göra det lättare för utbildningsanstalterna att anta olika innovativa metoder att tillhandahålla utbildning och anpassa sin uppfattning om kvalitet samt utveckla nya indikatorer för att möjliggöra dessa ändringar. Institutionell utvärdering bör hjälpa utbildningsanstalterna att planera och fördela resurser för att utveckla nya metoder i syfte att öka sin dragningskraft, utveckla nischade tjänster eller nå studerande utanför formell utbildning. I vissa länder – Spanien, Italien, Norge – undersöker man för närvarande potentialen för kvalitetssäkringsorgan att bedöma storskaliga öppna nätkurser.

Många utbildningsanstalter upplever att det är svårt att systematiskt engagera arbetsgivare i utformning och tillämpning av kursplan, exempelvis när det gäller att säkerställa att placeringar leder till tydliga läranderesultat. Kvalitetssäkring kan hjälpa utbildningsanstalterna att engagera arbetsgivarna i utformande av arbetsbaserat lärande om relevanta läranderesultat och utvärderingsmetoder. I vissa länder (Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Österrike, Norge, Tjeckien) måste de högre utbildningsanstalterna visa att de engagerar arbetsgivare i programutveckling[35]. Mer systematiskt samarbete med yrkesutbildning, både från de högre utbildningsanstalterna och organen för kvalitetssäkring, kan främja det här målet och bidra till att fler flexibla vägar till lärande utvecklas.

För att bidra till att se till att utexaminerade har rätt kompetens för arbetsmarknaden och minska glappet mellan deras färdigheter och arbetsmarknadens behov kan kvalitetssäkring användas för att visa att utbildningsprogrammen tillgodoser arbetsmarknadens behov. I Bulgarien, Tjeckien, Italien, Österrike och Slovenien kan det krävas att de högre utbildningsanstalterna visar att deras program uppfyller ett befintligt behov[36]. Kvalitetssäkring kan även hjälpa de högre utbildningsanstalterna att föra in kunskap om utexaminerades karriärvägar in i utformningen och genomförandet av programmen – genom att exempelvis koppla uppföljning av utexaminerade till finansiering (Tjeckien, Italien, Slovakien, Storbritannien) eller till (åter-)ackreditering (Österrike, flamländska språkgemenskapen i Belgien, Bulgarien, Tyskland, Danmark, Nederländerna) [37]. I flera länder (t.ex. Bulgarien, Danmark, Estland, Irland, Grekland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Ungern) lämnar de högre utbildningsanstalterna regelbundet in uppgifter eller visar att de övervakar eller följer upp utexaminerades sysselsättning[38].

Trots dessa resultat är det få högre utbildningsanstalter som för närvarande följer upp eller undersöker tidigare studerande för att förbättra utbildningsprogram och utexaminerades anställningsbarhet[39]. De som gör det noterar många fördelar – en mer systematisk strategi vad gäller kvalitetssäkring, förbättring av ansvarstagande, ett aktivt bidrag till ett Europa av kunskap och bättre kontakt med berörda parter[40].

2.4.        Har kvalitetssäkringen främjat rörlighet och internationalisering?

Det växande internationella samarbetet inom högre utbildning har lett till ett ökat tryck på utbildningsanstalterna att utveckla en stark kvalitetssäkring, och högre utbildningsanstalter som strävar efter att utveckla sin internationella profil vill kunna visa sina kvalitetsstandarder som en nödvändig förutsättning för det förtroende som ligger bakom internationella partnerskap[41]. Studenter tycker att välkända kvalitetsstandarder är viktiga när de gör studieval eftersom de kan hjälpa dem att undvika utbildningsleverantörer och utbildningsanstalter av bristfällig kvalitet som erbjuder eller ackrediterar falska examensbevis eller examensbevis av bristfällig kvalitet utan behörighet. Ett engagemang för kvalitetssäkring kan också bidra till att räta ut oklarheter (något som exempelvis tas upp i OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens kompetens, PIAAC) angående kvaliteten på utländska examensbevis, oklarheter som annars kan hindra erkännande och studentrörlighet.

Det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom den högre utbildningen, ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education) och EQAR (European Quality Assurance Register) främjar kvalitetssäkringssamarbetet på EU-nivå. Omkring två tredjedelar av kvalitetssäkringsorganen inom det europeiska området för högre utbildning (en ökning från omkring hälften 2009)[42] är medlemmar i ENQA. Medlemskapet är ett bevis på att de uppfyller de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring. I tio EU-länder (Cypern, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Portugal, Sverige, Slovenien, Slovakien) saknas emellertid organ som är fullvärdiga medlemmar i ENQA[43].

EQAR har också växt i antal (från 19 medlemmar under 2008 till 32 under 2013[44]). Genom registret främjas en alleuropeisk strategi för extern kvalitetssäkring. Utbildningsanstalterna kan välja att utvärderas av ett kvalitetssäkringsorgan utanför hemlandet, vilket tillför en europeisk kvalitetsfrämjande dimension för kvalitetssäkring. Hittills har 39 EHEA-organ (84 % av alla kvalitetssäkringsorgan som efter att ha granskats enligt de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring funnits vara berättigade att ansöka om medlemskap) ansökt om att bli medlemmar i EQAR. 35 ansökningar har godkänts[45]. Viktiga användare av registret känner sig nu säkrare på att EQAR bidrar till att öppna nationella kvalitetssäkringssystem för organ från andra länder (60 % av de nationella studentorganisationerna under 2012, jämfört med 41 % 2009)[46].

De nationella ministerierna tenderar emellertid att föredra att arbeta med sina egna organ framför utländska organ. Hittills är det endast två femtedelar av de EQAR-registrerade organen för kvalitetssäkring som faktiskt bedriver gränsöverskridande verksamhet, och av dem som gör det innebär de nationella skillnaderna vad gäller kvalitetssäkring och bristen på en gemensam europeisk kvalitetssäkringsdimension svårigheter. Sex EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Lettland, Polen, Rumänien) låter sina högre utbildningsanstalter samarbeta med organ som är registrerade utomlands för regelbunden utvärdering, granskning eller ackreditering. Ytterligare två länder (Tyskland, Danmark) erkänner kvalitetssäkringsbeslut från alla EQAR-registrerade organ vad gäller gemensamma program[47].

Den extra kvalitetssäkringen och ackrediteringen av gemensamma program är en utmaning eftersom den normalt omfattar flera nationella ackrediteringsförfaranden. Regeringarna har åtagit sig att granska nationell lagstiftning och nationella rutiner kopplade till gemensamma program och examensbevis som ett sätt att avlägsna hinder mot samarbete och rörlighet. Ett aktuellt initiativ inom ramen för Bolognaprocessen för att utveckla en EU-strategi för ackreditering av gemensamma examensbevis kan bidra till minskad byråkrati och underlätta ökningen av gemensamma examensbevis. Under tiden utgör projekt av ECA[48] ett steg mot förenkling och ömsesidig tillit.

Budgetbegränsningar har lett till att många kvalitetssäkringsorgan har koncentrerat sig på kärnverksamhet inom sina nationella system.[49] I takt med att högre utbildning blir mer globalt sammankopplad måste kvalitetssäkringen emellertid utvecklas för att skapa det förtroende som krävs för att högre utbildningsanstalter ska kunna samarbeta internationellt. En positiv utveckling sedan 2009 är tendensen att inkludera internationella experter i kvalitetssäkringspaneler. ENQA och EQAR kan spela en nyckelroll när det gäller att skapa tillit, bland annat genom att engagera ministerier och andra intressenter, samla in uppgifter om den gränsöverskridande verksamhet som kvalitetssäkringsorgan bedriver, och främja gemensamma normer och strategier (som omfattar sammanställning av uppgifter på nationell nivå, jämförbara normer, strategiska dokument och rapporter).[50]

Gränsöverskridande samarbete i fråga om kvalitetssäkring är särskilt viktigt för gränsöverskridande högre utbildning. Än så länge påverkas bara ett litet antal studerande i Europa av detta, men antalet ökar och kvalitetssäkringsrutinerna varierar kraftigt mellan länder och utbildningsleverantörer. Genom att övervaka kvaliteten på deras utbildningsanstalters export av gränsöverskridande högre utbildning kan kvalitetssäkringsorgan bidra till att garantera utbildning av hög kvalitet och därmed värna om det anseende som deras system för högre utbildning har och öka förmågan att locka till sig nya studenter.

Genom att kvalitetssäkringsorganen i högre grad fokuserar på kvaliteten i gränsöverskridande samarbete, där de stärker sina egna internationella förbindelser, kommer deras trovärdighet, insyn och konsekvensen i deras bedömningar att öka. För att underlätta processen kan kvalitetssäkringsorgan i värdlandet informeras om de kvalitetsbedömningar som utbildningsanstalter för gränsöverskridande högre utbildning i deras land har gjort, alternativt utföra gemensamma bedömningar. Bilaterala avtal som ger organet för kvalitetssäkring i mottagarlandet mandat att agera på det avsändande kvalitetssäkringsorganets vägnar eller låta ett EQAR-registrerat organ utvärdera utbildningsanstalten för gränsöverskridande högre utbildning skulle bidra till uppfyllandet av kvalitetskrav och medföra den ytterligare fördelen av att uppmuntra gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt lärande.

3.           SLUTSATSER – EU-STÖD FÖR KVALITETSFÖRBÄTTRING I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN

Den här rapporten visar att det har skett vissa framsteg sedan 2009, men avslöjar även att det finns skillnader när det gäller hur kvalitetssäkring stöder reformer av högre utbildning, såsom breddad tillgång, bättre anställningsbarhet och internationalisering, eller bättre doktorsutbildning och personalstrategier. För att överbrygga dessa skillnader måste kvalitetssäkring främja skapandet av en intern kvalitetskultur snarare än att vara en rutinmässig process där man kryssar i rutor. Kvalitetssäkringen måste samverka med alla delar av en utbildningsanstalts verksamhet, för att följa med i förändringarna av utformning och undervisning inom högre utbildning, och se till att hela utbildningsanstalten deltar i skapandet av en kvalitetskultur som stöder undervisning och lärande.

Dessutom förflyttar sig medborgarna i allt högre utsträckning mellan systemen – både inom den traditionella första utbildningsvägen och för att uppgradera och bredda sin kunskap och kompetens under livet. Allt fler lärandemöjligheter passar inte längre in i de traditionella klassificeringsmetoderna. De studerande erbjuds i allt högre utsträckning – och med rätta – chansen att kombinera olika utbildningsvägar genom att välja möjligheter från olika undersystem och former av undervisning, däribland genom de läranderesurser som IKT erbjuder, och de måste kunna lita på deras kvalitet.

För att kvalitetssäkrade ramar för kvalifikationer för livslångt lärande ska kunna upprättas, med starkt stöd av den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, krävs det att sektorsbaserade strategier för kvalitetssäkring och möjligheterna att upprätta vissa grundläggande principer och riktlinjer som är giltiga inom flera sektorer och tillämpliga för alla kvalifikationer övervägs. För att ta itu med sådana utmaningar vore det värdefullt att diskutera kvalitetssäkring inom högre utbildning inom ramen för en övergripande strategi med alla instrument för insyn och kvalitetssäkring. Möjligheten till närmare samarbete mellan alla EU-instrument för insyn och kvalitetssäkring undersöks för närvarande av kommissionen i syfte att uppnå ett verkligt europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer. Räckvidden för kvalitetssäkring bör utökas till att omfatta ett bredare urval ämnen som är relevanta för högre utbildning.

Mot bakgrund av detta planerar kommissionen att vidta följande åtgärder för att uppnå ett bättre europeiskt samarbete i fråga om kvalitetssäkring för livslångt lärande:

· Rådfråga berörda parter om resultatet av den här rapporten och om behovet av och möjligheten att förbättra samordningen mellan kvalitetssäkring inom olika undersektorer av utbildning, som en del av det kommande offentliga samrådet för ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer, och försöka skapa fler synergieffekter och samordning mellan EU-verktyg för insyn och erkännande[51].

· Betona behovet av en ingående omarbetning av de europeiska standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring där tonvikten ligger på att höja kvalitetsstandarderna snarare än på förfaranden för att utöka räckvidden till att omfatta de frågor som tas upp i denna rapport, och skapa förutsättningar för samarbete i fråga om kvalitetssäkring med andra utbildningssektorer.

· Fortsätta att förbättra samordningen av EU-verktyg för insyn som stöder kvalitetssäkring, erkännande och rörlighet, bland annat dess uppföljning av 2013 års utvärderingar av den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, Eqavet och Europass, genom stöd till nätverket ENIC-NARIC, de nationella samordningspunkterna inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och Europass-center, och genom omarbetningen av användarhandboken för Europeiska systemet för överföring av studiemeriter.

· Samarbeta med medlemsstaterna för att uppmuntra[52] fler kvalitetssäkringsorgan att ansöka om registrering i EQAR och låta EQAR-registrerade organ bedriva verksamhet inom deras system för högre utbildning.

· Fortsätta att främja samarbete kopplat till kvalitetssäkring på internationell nivå, genom politisk dialog med viktiga internationella samarbetspartner och som ett underlag för samarbeten med högre utbildningsanstalter runt om i världen.

Genom Erasmus+ kommer EU att tillhandahålla följande:

· Stöd för gränsöverskridande samarbete inom kvalitetssäkring genom:

· Strategiska partnerskap och kunskapsallianser som gör det möjligt för högre utbildningsanstalter att lära sig av varandra i utvecklingen av kvalitetskulturer och stödja engagemang från arbetsgivare och nya intressenter såsom forskare, anställda osv.

· Tillhandahålla stöd så att kvalitetssäkringsorgan och högre utbildningsanstalter tillsammans ska kunna utveckla interna kvalitetssäkringsprocesser för att ta itu med viktiga utmaningar och garantera bättre inverkan på de omarbetade europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring på institutionell nivå.

· Förbättra den sektorsöverskridande dialogen med yrkesutbildningssystemen i fråga om kvalitetssäkring.

· Dela god praxis för att främja enklare förfaranden för ackreditering av gemensamma program genom EU-stödda initiativ.

· Stöd till en reform av högre utbildning, bland annat genom följande: 

· Ett initiativ för att främja reformer inom högre utbildning, däribland när det gäller utveckling av en kvalitetskultur, genom ömsesidigt lärande och granskning samt intressenters studier eller verktyg, handböcker osv.

· Innovativa projekt för att öka kapaciteten i fråga om kvalitetssäkring när det gäller att stödja hållbara reformer.

Kommissionen gläder sig att ett antal länder har lagt stor vikt vid kvaliteten i sina system för högre utbildning i de förslag till partnerskapsavtal som har lämnats in för att skapa en ram för utgifter inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020. Dessa åtaganden måste stödjas av fokuserade initiativ inom ramen för de operativa program där avtalen kommer att genomföras, och stärkandet av kvalitetssäkringsmetoderna bör vara ett tydligt mål med sådana initiativ.

[1]           KOM(2011) 567 slutlig

[2]           KOM(2013) 499 slutlig

[3]           KOM(2013) 654 slutlig

[4]               OECD Skills Outlook 2013: First Results from the Survey of Adult Skills. http://skills.oecd.org/documents/OECD_Skills_Outlook_2013.pdf

[5]           KOM(2009) 487 slutlig

[6]           Rekommendation 2006/143/EG av den 15 februari 2006 (EUT L 64 av 4.3.2006)

[7]               Rauhvargers, Andrejs (2012): Rapport från EHEA:s arbetsgrupp för erkännande, s 23. Tillgänglig online på http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/Recognition%20WG%20Report.pdf

[8]               http://www.eua.be/Libraries/Publications_homepage_list/Salzburg_II_Recommendations.sflb.ashx

                http://ec.europa.eu/euraxess/pdf/research_policies/Principles_for_Innovative_Doctoral_Training.pdf

[9]               http://ec.europa.eu/euraxess/index.cfm/rights/strategy4Researcher

[10]             EACEA (2012): The European Higher Education Area in 2012: Bologna Process Implementation Report, s. 60

http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/Bologna%20Process%20Implementation%20Report.pdf

[11]             Loukkola, Tia; Zhang, Thérèse (2010): Examining Quality Culture: Part 1. EUA. Bryssel, s. 33. http://www.eua.be/pubs/Examining_Quality_Culture_Part_1.pdf

[12]             EACEA, a.a., s. 68

[13]             IBAR (2012): Identifying Barriers in Promoting the ESG for Quality Assurance at Institutional Level. Work Package 8, s. 4

 http://www.ibar-llp.eu/assets/files/wp8/WP8%20Cross-country%20comparative%20study.pdf

[14]          Ibid, s. 38

[15]         Jungblut, Jens; Vukasovic, Martina (2013): QUEST FOR QUALITY FOR STUDENTS – Survey on Students’ perspectives. ESU, Bryssel, s. 68. http://www.esu-online.org/resourcehandler/30010f4b-c7a9-4827-93a5-84aaaaa91709/

[16]             Bischof, Lukas; Gajowniczek, Joanna; Maikämper, Moritz (2013): Study to Prepare the Report on Progress in the Development of Quality Assurance Systems in the Various Member States and on Cooperation Activities at European Level, s. 27

[17]             Modernisation of Higher Education in Europe: access, retention and employability – Eurydice-undersökning som kommer att offentliggöras under den första terminen 2014. I tysktalande Belgien och Island får arbetsgivarna delta i extern kvalitetssäkring utan några formella krav.

[18]             Eurydice-källdata för rapporten om genomförande av Bolognaprocessen

[19]          EACEA, a.a., s. 69

[20]          Bischof et al., a.a., s. 39 Vercruysse, Proteasa, 2012

[21]         ENQA (2011): MAPPING THE IMPLEMENTATION AND APPLICATION OF THE ESG (MAP-ESG PROJECT). ENQA. Bryssel, s. 56. http://www.enqa.eu/files/op_17_web.pdf

[22]          IBAR (2012): Work Package 5, s. 12

http://www.ibar-llp.eu/assets/files/wp5/WP5%20Cross-country%20comparative%20study.pdf

[23]          Jungblut, Vukasovic, a.a., s. 67

[24]             Bolognaprocessens ministerkonferens (2012): Bukarestkommunikén, s. 2. Översyn genomförd av berörda organisationer (ENQA, ESU, EUA, EURASHE, Education international, EQAR, Business Europe) för godkännande av ministrarna under 2015.

[25]             Eurydice, a.a.

[26]          OECD:s genomsnitt för antalet studerande på grundnivå som slutför sin examen uppgick till 68,4 % under 2011.

[27]          Loukkala, Zhang, a.a., s. 11, 30

[28]             EACEA, a.a., s. 112

[29]         Sursock, Andrée; Smidt, Hanne (2010): Trends 2010: A decade of change in European Higher Education. EUA. Bryssel, s. 86

http://www.eua.be/typo3conf/ext/bzb_securelink/pushFile.php?cuid=2756&file=fileadmin/user_upload/files/Publications/Trends_2010.pdf

[30]             EACEA, a.a., s. 51

[31]             Ibid, s. 51

[32]             Jfr. Bucharest Communiqué, s. 4

[33]             Loukkala, Zhang, a.a., s. 34

[34]         Rapport från högnivågruppen för modernisering av högre utbildning, http://ec.europa.eu/education/higher-education/modernisation/index.html

[35]             Ej publicerad Eurydice-undersökning

[36]             Ibid.

[37]         Gaebel, Michael et al (2012): Tracking Learners’ and Graduates’ Progression Paths (TRACKIT). EUA. Bryssel, s 27 – 28.

 http://www.eua.be/Libraries/Publications_homepage_list/EUA_Trackit_web.sflb.ashx

[38]             Ej publicerad Eurydice-undersökning

[39]          Gaebel et al., a.a., s. 26

[40]          Ibid, s. 44

[41]          Sursock, Smidt, a.a., s. 21

[42]             Bischof, a.a., s. 50

[43]         http://www.enqa.eu/agencies.lasso, kontrollerat 4 november 2013 (även om detta omfattar små länder som kanske inte har ett nationellt kvalitetssäkringsorgan)

[44]             Statliga medlemmar inom EU: Österrike, Belgien, Bulgarien, Ungern, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Spanien, Frankrike, Tyskland, Irland, Portugal, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien – http://www.eqar.eu/association/members.html#c28

[45]             http://www.eqar.eu/fileadmin/documents/eqar/information/EQAR_AR12_screen.pdf

[46]             Bischof, a.a., s. 56

[47]             Tück, Colin (2013): EQAR:s årsrapport 2012, s. 15-17. http://www.eqar.eu/fileadmin/documents/eqar/information/EQAR_AR12_print.pdf

[48]             Ibid. Se även MULTRA på: http://www.ecaconsortium.net/main/documents/mutual-recognition-agreements

[49]          Bischof, a.a., s. 52

[50]         Projekt under ledning av ENQA och EQAR ska rapportera under 2014.

[51]             COM(2012) 669 final

[52]             I Strategic Plan 2013–2017 (Tück, a.a., s. 25-29) föreslås bland annat att detta görs genom omarbetningen av de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring.

Top