1.

BNP-tillväxten minskade avsevärt till 1,3 % under 2008. Anledningen till detta var svagare extern efterfrågan och dämpad inhemsk efterfrågan, vilket till stor del berodde på hög inflation och finanskrisens inverkan. Det förväntas att den ekonomiska situationen försvagas ytterligare under 2009. Inflationen under 2008 beräknas ha uppgått till runt 4,5 %, vilket nästan är en fördubbling mot 2007, och det förklaras till stor del av högre inhemska energipriser. Sjunkande energipriser på världsmarknaden borde leda till lägre inflation under 2009. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas enligt kommissionen bli runt 0,9 % av BNP för 2008. Bruttoskulden förväntas uppgå till omkring 88 % av BNP under 2008. Det traditionella överskottet i bytesbalansen övergick till ett underskott 2008 som förväntas öka under 2009.

2.

Sysselsättningen ökade under 2008 och arbetslösheten minskade till 6,9 %. Prognosen för 2009 ser dock sämre ut med en ökande arbetslöshet. De sektorer som drabbats mest av krisen är bil- och stålbranscherna samt finanssektorn.

3.

Till följd av finanskrisen har Belgien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Belgien nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat finansiellt stöd till små och medelstora företag.

4.

Kommissionen och rådet kommer att utvärdera de åtgärder som Belgien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen och rådet att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7, bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Belgien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Landet har meddelat att man ska vidta åtgärder för att ytterligare minska skatten på arbete genom att höja det skattebefriade inkomstbeloppet för låg- och medelinkomsttagare, men att fler åtgärder kan komma att behövas. Det krävs ytterligare ansträngningar för att förbättra situationen på arbetsmarknaden, särskilt för äldre arbetstagare och mindre gynnade grupper, och för att säkra den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, öka konkurrensen på gas- och elmarknaderna och förbättra FoU-resultaten.

6.

Belgien är en exportinriktad ekonomi, vilket gör det särskilt viktigt att bibehålla konkurrenskraften. Därför är det av avgörande betydelse att enhetsarbetskostnaderna utvecklas i samma takt som för de viktigaste handelspartnerna. Den kostnadsmässiga konkurrenskraften försämrades dock under 2008. En förbättrad konkurrens på gas- och elmarknaderna skulle vara gynnsamt. Fortsatta investeringar i FoU och kompetens är viktigt för att påskynda produktivitetstillväxten och främja konkurrenskraften. Ett lågt arbetsmarknadsdeltagande, ökade åldersrelaterade utgifter och en stor offentlig skuld gör att de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet äventyras, vilket understryker behovet av att öka det primära överskottet och genomföra en politik som stödjer tillväxt och sysselsättning. En integrerad strategi för genomförandet av strukturreformerna skulle kunna leda till snabbare resultat i Belgien. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Belgien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Belgien rekommenderas särskilt

1.

Tack vare stark inhemsk efterfrågan ökade tillväxten i Bulgarien till 7 % under de första nio månaderna av 2008, vilket ledde till en BNP per capita på runt 40 % av EU-genomsnittet. Tillväxten förväntas dock avmattas betydligt under 2009 med tanke på de hastigt försämrade yttre förutsättningarna och de stramare lånevillkoren. Den årliga genomsnittliga inflationen nådde en ny rekordnivå på 12 % under 2008, som utlöstes av plötsliga exogena höjningar av råvarupriserna, drevs på av den starka inhemska efterfrågan och stimulerades av kraftiga löneökningar som vida översteg produktivitetstillväxten. Inflationen minskar men kommer sannolikt att vara högre än genomsnittet för EU. De offentliga finanserna är fortsatt starka och uppvisade ett överskott på mer än 3 % av BNP 2008, tack vare både gynnsam sammansättning av tillväxten och förbättrad skatteuppbörd. Den kraftiga inhemska efterfrågan, särskilt investeringarna som har lett till kraftig import av investeringsvaror, har bidragit till att förvärra underskottet i bytesbalansen. Bytesbalansunderskottet ligger högt, på nästan 25 % av BNP.

2.

Sysselsättningen ökade med mer än 3 % under 2008, men kommer att minska under de kommande två åren. Arbetslösheten sjönk till 6 % under 2008, men förväntas öka något under 2009. Den senaste tidens försämrade företagsklimat och den minskade efterfrågan i flera sektorer, framför allt inom tillverkningsindustrin och byggnadssektorn, förmodas leda till avsevärt lägre sysselsättning i dessa och närliggande ekonomiska sektorer.

3.

Bulgarien har bedrivit en stabilitetsinriktad makroekonomisk politik och finanspolitik och aviserade nyligen ett antal åtgärder, bland annat för att förbättra konkurrensen inom energisektorn och detaljhandeln.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Bulgarien har vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Bulgarien upprätthålla en stram finanspolitisk inriktning och skyndsamt ta itu med de makroekonomiska obalanserna. De åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör genomföras snabbt, särskilt för att främja både övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten.

5.

Bulgarien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framstegen har varit blygsamma, men under andra halvåret har åtgärderna genomförts snabbare efter regeringsbeslut i detta syfte. Bulgarien har fortsatt att genomföra sin försiktiga finanspolitik, även om de offentliga utgifternas effektivitet fortfarande kan förbättras. Det har vidtagits uppmuntrande åtgärder för att förbättra organisationen av och kvaliteten på utbildningen, men det krävs ytterligare modernisering för att förbättra styrningen och resultaten. Det krävs ytterligare insatser för att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig, och den oberoende översyn som förutskickats är nödvändig för att åstadkomma betydande förbättringar av reformernas genomförande. Det kvarstår även mycket att göra när det gäller att minska onödig byråkrati och att investera betydligt mer i kompetens samt att reformera det offentliga systemet för forskning och utveckling.

6.

Mot bakgrund av den globala finans- och ekonomikrisen är det allt viktigare att Bulgarien tar itu med sin makroekonomiska sårbarhet (den höga inflationen och det stora underskottet i bytesbalansen), genom att bibehålla sin strama finanspolitik och genom att påskynda strukturreformerna för att stärka konkurrenskraften. Bulgarien måste påskynda genomförandet för att kunna omvandla sin ekonomi från att främst ha varit baserad på kostnadsfördelar till en mer produktiv och kunskapsintensiv ekonomi. I det nuvarande ekonomiska och penningpolitiska läget är reformerna nödvändiga också för att bibehålla konkurrenskraften i landets ekonomi. Det praktiska genomförandet av de nödvändiga reformerna är avhängigt hur snabbt Bulgarien kan förbättra effektiviteten i sin offentliga förvaltning. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Bulgarien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Bulgarien rekommenderas särskilt

1.

BNP-tillväxten tros ha dämpats till cirka 4 % år 2008, och kommissionen räknar med en ytterligare avmattning under 2009. Den genomsnittliga inflationstakten, som uppgick till 6,3 % för hela året, bör nu sjunka till följd av de avklingande effekterna av tidigare skattehöjningar samt lägre energipriser. Det offentliga underskottet har under loppet av ett flertal år minskats till 1,2 % av BNP 2008. Bytesbalansunderskottet uppgick till omkring 1 % av BNP år 2008 och handelsöverskottet har varit betydande.

2.

Sysselsättningsgraden har ökat med 1,8 procentenheter sedan 2005 och uppgick 2008 till 66,6 %. Arbetslösheten sjönk till 4,3 % under tredje kvartalet 2008, vilket är den lägsta siffran på tolv år. Enligt nuvarande prognoser väntas en måttlig nedgång i sysselsättningstillväxten och ökad arbetslöshet. Med tanke på sjunkande exportefterfrågan förväntas arbetslösheten särskilt påverka arbetstagare inom fordonsindustrin och andra exportorienterade branscher.

3.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Tjeckien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 6, bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

4.

Tjeckien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal reformer har genomförts för att förbättra den långsiktiga hållbarheten i den offentliga sektorns finanser, minska den administrativa bördan, öka FoU-investeringarna, reformera utbildningssystemet, sörja för aktivt åldrande och att utveckla en flexicurity-grundad strategi för reformen av arbetsmarknaden. Ytterligare åtgärder behövs för att förbättra tillgången på finansiering, ytterligare öka FoU-investeringarna, stärka respekten av immateriella rättigheter och att integrera missgynnade grupper på arbetsmarknaden.

5.

Tjeckien har en snabbt åldrande befolkning vilket kommer att få betydande effekter på pensions- och hälsovårdssystemen. Bland de viktigaste strukturella utmaningarna är att sörja för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt och uppmuntra övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Åtgärder som tacklar dessa strukturella utmaningar kommer att förbättra tillväxtpotentialen, skapa arbetsplatser och göra ekonomin mer motståndskraftig mot externa chocker. Allt detta kräver ytterligare reformer på områdena FoU, innovation, utbildning samt en mer integrerad flexicurity-strategi för reformen av arbetsmarknaden och ytterligare förbättringar av villkoren för företagsamhet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

6.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Tjeckien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Tjeckien rekommenderas särskilt

1.

BNP-tillväxten minskade markant 2008. Korrektionen nedåt av huspriserna har dämpat den inhemska efterfrågan, vilket försvagar den privata konsumtionen och byggverksamheten. Stramare finansieringsvillkor kommer förmodligen att pressa ner huspriserna snabbare, vilket förvärrar effekterna av den globala ekonomiska avmattningen. Inflationen, som förstärktes av högre energi- och livsmedelspriser, var i genomsnitt 3,6 % 2008, men har börjat avta. Statsbudgetöverskottet kan överstiga 3 % av BNP för 2008 men bör försämras betydligt till att vara nära nog i balans 2009. Danmark torde få ett litet överskott i bytesbalansen för 2008 och 2009.

2.

Sysselsättningen ökade under loppet av 2008, men förväntas minska 2009. På samma sätt ökade arbetslösheten under de sista månaderna 2008 och beräknas öka under 2009. Även om detta torde mildra trycket på arbetsmarknaden på kort sikt, kommer det fortsatt att vara viktigt att åtgärda den återstående arbetskraftbristen och ytterligare underlätta omställningar på arbetsmarknaden. En kvarvarande utmaning på sysselsättningsområdet är att se till att den totala storleken på arbetskraften ökar och att deras kvalifikationer passar efterfrågan. På kortare sikt bör en skattereform understödja åtgärder i detta avseende.

3.

Till följd av finanskrisen har Danmark som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom är skattepolitiken expansiv motsvarande omkring en procent av GDP, inklusive skattesänkningar och utgiftsökningar från 2009.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Danmark vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

5.

Danmark har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ytterligare framsteg har gjorts med tidigare igångsatta reformplaner, särskilt när det gäller att stimulera tillgången på arbetskraft och marginalskattesänkningar från 2009. Fler reformplaner för skatteområdet och arbetsmarknaden håller på att tas fram med tanke på att befolkningen åldras.

6.

Danmarks tillväxtpotential är i allra högsta grad avhängig av att tillgången på arbetskraft, produktiviteten samt avkastningen på investeringar i humankapital, forskning och innovation ökar. Befolkningens stigande ålder har börjat påverka tillgången på arbetskraft, vilket accentuerar behovet av reformer som stimulerar arbetskraftsdeltagande och antalet arbetstimmar. En ytterligare utmaning är att förbättra konkurrensen så att de relativt höga konsumentpriserna i Danmark kan sänkas. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

1.

BNP-tillväxten i Tyskland minskade till 1,3 % 2008 från 2,5 % 2007, när den globala konjunkturnedgången medförde en skarp nedgång i exporttillväxten. Därtill kommer stramare finansieringsvillkor och försämrade ekonomiska utsikter vilket förmodligen kommer att leda till minskade investeringar. Man räknar därför med att den ekonomiska verksamheten avsevärt kommer att dämpas under 2009. På grund av stigande råvarupriser under första halvan av 2008 nådde inflationen en topp på 3,2 %, men förväntas minska under 2009. Statsbudgeten var nära nog i balans 2008 men förväntas enligt kommissionen uppvisa ett underskott på nära 3 % under 2009. Betydligt förbättrad konkurrenskraft i prishänseende under senare år har bidragit till ett överskott i bytesbalansen på över 7 % av BNP 2008.

2.

År 2008 ökade sysselsättningen med 1,3 %, men den ekonomiska avmattningen förväntas drabba arbetsmarknaden i form av stigande arbetslöshet under 2009. På grund av de pågående nedskärningarna av arbetskraften och som en följd av demografiska förändringar, kan företagen komma att försöka behålla sin kvalificerade personal och avskedandena kan därför mest komma att drabba lågkvalificerade personer och tillfälligt anställda.

3.

Till följd av finanskrisen har Tyskland, som ett led i en samordnad EU-strategi, antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom antog Tyskland nyligen flera åtgärder som ett svar på konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om investeringar i utbildningsinfrastruktur och annan infrastruktur, säkerställande av krediter till företagen, sänkta skatter och socialförsäkringsavgifter samt åtgärder för att förhindra avskedanden och höja kompetensen.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Tyskland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Tyskland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal positiva åtgärder har vidtagits för att skapa ett kunskapssamhälle, främja miljöinnovation och reformera arbetsmarknaden. Framstegen mot de medelfristiga målen för de offentliga finanserna och kvaliteten på dessa finanser har varit goda. Ytterligare åtgärder behövs dock för att främja konkurrensen på tjänsteområdet, förbättra företagsklimatet samt minska den strukturella arbetslösheten.

6.

Förbättringar av produktivitetstillväxten och åtgärder som motverkar hög arbetslöshet bland lågkvalificerade personer bör hjälpa till att understödja de starka tyska ekonomiska resultaten i framtiden. Här är förbättringarna gällande FoU och innovation till hjälp. Emellertid skulle bättre fungerande tjänstemarknader, särskilt vad gäller tjänster inom de fria yrkena, energisektorn och järnvägsektorn, samt förbättringar av företagsklimatet, ytterligare höja den tyska ekonomins tillväxtpotential. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Tyskland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Tyskland rekommenderas särskilt

1.

Efter en BNP-tillväxt på 6,3 % under 2007 krympte ekonomin under 2008. Ytterligare nedgång i den ekonomiska verksamheten förväntas under 2009. Denna utveckling drivs på av en minskning av den privata konsumtionen och de privata investeringarna där det tidigare har rått hög inflation och stramare lånevillkor. Inflationen sjunker i takt med lägre löneökningar och lägre internationella råvarupriser. Det har skett en tydlig försämring av den offentliga sektorns finanser och trots betydande utgiftsminskningar omvandlades ett offentligt överskott på 2,7 % av BNP under 2007 till ett underskott under 2008. Underskottet i bytesbalansen minskade markant till 10 % av BNP under 2008 och beräknas av kommissionen minska ytterligare.

2.

Avmattningen av den ekonomiska verksamheten påverkar arbetsmarknaden med snabbt stigande arbetslöshet. Enligt kommissionens nuvarande prognoser kommer arbetslösheten under 2009 att stiga från en nivå på omkring 5 % under 2008. Bygg-, bostads- och detaljhandelssektorerna löper störst risk att drabbas. I både den privata och den offentliga sektorn förväntas en betydande avmattning av löneökningarna och möjliga löneminskningar. Läget på arbetsmarknaden är särskilt svårt för äldre arbetstagare och ungdomar.

3.

Till följd av konjunkturnedgången har Estland nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat investeringar i infrastruktur och kompetenshöjande åtgärder.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Estland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Estland bör i detta sammanhang fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Estland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra resultaten inom FoU och innovation, öka konkurrensen och främja livslångt lärande. De politiska insatserna var mer blandade i finanspolitiskt hänseende och i fråga om strukturreformer för att underlätta den anpassning på arbetsmarknaden (särskilt aktiva arbetsmarknadsåtgärder) som skulle kunna bidra till att begränsa inflationen och löneinflationen. Med tanke på strukturfondernas avgörande betydelse för finansieringen av åtgärderna i det nationella reformprogrammet är det viktigt att stärka den administrativa kapaciteten för att genomföra programmen.

6.

Exporten av varor och tjänster är en avgörande komponent i landets samlade ekonomiska resultat. Omedelbara strukturreformer är nödvändiga för att stödja den nödvändiga omfördelningen av resurser till externa sektorer som drivs av efterfrågan och har högre mervärde. Det krävs fortsatta investeringar i FoU, innovation och utbildning som kompensation för förlusten av konkurrenskraft på kostnadssidan i arbetsintensiva sektorer och för att säkerställa tillväxten på medellång och lång sikt i termer av produktivitet och resultat. På grund av den försämrade arbetsmarknaden kommer det att krävas större betoning på aktiv arbetsmarknadspolitik och livslångt lärande för att tillfredsställa arbetsmarknadens nya behov. En annan viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Genomförandet av reformpaket för arbetsmarknaden måste följas noga för att minska stelheten på arbetsmarknaden. För att öka den makroekonomiska stabiliteten fordras en bestämd och stabilitetsinriktad finanspolitik, en väl genomdriven konkurrenspolitik och förbättrad energieffektivitet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Estland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Estland rekommenderas särskilt

1.

På grund av försämringen på bostadsmarknaden, något som förstärkts av finanskrisen, beräknas BNP ha minskat med 2 % under 2008 (jämfört med en tillväxt på 6 % under 2007). Irland är dessutom särskilt exponerat för sina främsta handelspartners försämrade tillväxtutsikter och real-BNP förväntas minska ytterligare under 2009. Inflationen, som steg till nära 4 % i mitten av 2008, avstannade kraftigt mot slutet av 2008 och förväntas enligt kommissionen att plana ut ytterligare under 2009. Den offentliga sektorns finanser har försämrats på grund av en betydande minskning av skatteintäkterna i samband med korrigeringen av fastighetsmarknaden och den allmänna recessionen. Det offentliga underskottet var 6 % av BNP under 2008, vilket kontrasterar mot de måttliga överskotten under senare tid. Underskottet riskerar nu att öka betydligt. Balansen i utrikesaffärerna har försämrats under senare år på grund av en minskning av kostnadskonkurrenskraften och ett underskott i bytesbalansen (på omkring 6 % av BNP) förutses enligt kommissionen för 2008, medan ett något mindre underskott beräknas för 2009.

2.

Enligt aktuella uppskattningar av läget på arbetsmarknaden minskade antalet sysselsatta under 2008 och beräknas minska ytterligare under 2009. Arbetslösheten beräknas ha stigit till 6,5 % 2008 och förväntas öka ytterligare under 2009. Det genomsnittliga antalet personer som får arbetslöshetsunderstöd ökade med 40 % under 2008 jämfört med 2007. Anställda i byggsektorn, särskilt unga män, berörs mest av den stigande arbetslösheten.

3.

Till följd av finanskrisen har Irland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Irland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om stöd till bostadssektorn och inkomsttillägg till de mest utsatta.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Irland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Irland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Åtgärder har vidtagits för att öka antalet platser i barnomsorgen och höja kompetensen. Även om ytterligare insatser krävs, pågår arbetet med att lägga fram en ram för en mer långsiktig pensionspolitik. Utvecklingen på bostadsmarknaden har haft en mer negativ effekt på den offentliga sektorns finanser och på BNP-tillväxten än väntat.

6.

De utmaningar som Irland för närvarande står inför beror på följderna av den kraftiga prisstegringen på fastighetsmarknaden och finanskrisen. Den irländska ekonomin har dock även blivit mer sårbar i takt med att dess konkurrensläge gradvis har försämrats. Det finns nu ett trängande behov av att balansera tillväxten och på nytt bygga upp konkurrenskraften med hjälp av åtgärder för en stärkt produktivitetstillväxt och en lämplig lönepolitik. På medellång sikt fordras ytterligare reformer av pensionssystemet för att kunna garantera hållbarheten. Eftersom budgetläget också har försämrats avsevärt bör det vara en prioritet att återställa finanspolitisk hållbarhet. I kombination med en noggrann prioritering av de offentliga utgifterna och ett främjande av reformer som stärker tillväxt med högre produktivitet genom att öka och förbättra det fysiska kapitalet och humankapitalet, kommer detta att stärka den irländska ekonomins kapacitet att anpassa sig och successivt återvända till en hållbar tillväxt på medellång sikt. Detta kräver dock ökad konkurrens, även i detaljhandeln. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Irland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Irland rekommenderas särskilt

1.

BNP-tillväxten minskade något under 2008, till knappt under 3 %, främst på grund av svagare extern efterfrågan. Den förväntas enligt kommissionen minska ytterligare under 2009 på grund av avmattningen i bostadssektorn och dämpade investeringar. Inflationen steg under 2008 till över 4 % till följd av höga energi- och livsmedelspriser, men väntas sjunka under 2009. Det offentliga underskottet nådde 3,4 % av BNP under 2008 på grund av skattebortfall och, i någon mån, överskridna utgiftstak. Bruttoskulden förväntas uppgå till omkring 94 % av BNP under 2008. Bytesbalansen kommer att uppvisa ett underskott på 13,4 % av BNP 2008. Underskottet förväntas av kommissionen minska under 2009.

2.

Sysselsättningen ökade under 2008, även om ökningen var långsammare än föregående år. Denna tillväxt förväntas bli negativ under 2009. Arbetslösheten beräknas öka till 9 % under 2009. Finanskrisen förväntas särskilt drabba små och medelstora företag genom stramare kreditvillkor. Dess effekter gör sig redan gällande i bygg- och sjötransportsektorn.

3.

Till följd av finanskrisen har Grekland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom aviserade Grekland nyligen ett antal riktade åtgärder som bland annat omfattar stöd till små och medelstora företag och ekonomiskt utsatta samhällsgrupper.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Grekland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Grekland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att reformera pensionssystemet. Försämringen av de offentliga finanserna under 2007 underströk behovet av att fortsätta den konsolidering av de offentliga finanserna som inleddes 2004. Det är positivt att Grekland har inriktat sin politik på att reformera den offentliga förvaltningen. Resultatet är nu avhängigt ett effektivt genomförande. Det krävs kraftfullare politiska insatser, särskilt när det gäller aktiv arbetsmarknadspolitik och åtgärder för att motverka svart arbete, för att Grekland ska kunna hantera sina utmaningar på arbetsmarknaden. Genomförandet av reformerna inom allmän och yrkesinriktad utbildning bör påskyndas.

6.

Det ogynnsamma internationella läget gör det absolut nödvändigt att öka ansträngningarna för att åtgärda den makroekonomiska obalansen och de strukturella svagheterna i Greklands ekonomi. Fortsatta strukturreformer är grundläggande för att öka konkurrenskraften och tillväxtpotentialen. Grekland måste bland annat inrikta sig på att genomföra politiken med investeringar i humankapital, FoU och innovation, förbättrat företagsklimatet, bland annat genom att inrätta one-stop-shops, effektivisera den offentliga förvaltningen och arbeta för ett hållbart makroekonomiskt klimat. En annan viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Grekland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Grekland rekommenderas särskilt

1.

Spaniens reala BNP-tillväxt har minskat betydligt till 1,2 % under 2008. En ytterligare avmattning är trolig under 2009. Utvecklingen drivs på av den pågående nedgången i bostadsbyggande och har förvärrats av den globala finanskrisen och de stramare kreditvillkoren, vilket gett upphov till en drastisk minskning av den inhemska efterfrågan. Inflationen ökade till 4,1 % under 2008, men förväntas dämpas betydligt. De offentliga finanserna uppvisade 2008 ett underskott på 3,4 % av BNP, vilket motsvarar en försämring på över 5 procentenheter jämfört med 2007. Bytesbalansunderskottet uppgick till nästan 9,5 % av BNP 2008, men kommissionen räknar med att det kommer att minska under 2009.

2.

Sysselsättningen minskade under 2008 och kommer att fortsätta att minska under 2009, även om förvärvsfrekvensen, framför allt bland kvinnor, var fortsatt hög. Detta har pressat upp arbetslösheten till över 11 % under 2008 och en ytterligare markant ökning till över 16 % väntas under 2009. Invandrare, ungdomar och lågkvalificerade arbetstagare, särskilt män mellan 25 och 54 år, är mest utsatta och bostadsbyggnads- och bilsektorn löper särskild risk.

3.

Till följd av finanskrisen har Spanien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Spanien nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om investeringar i offentliga arbeten, underlättande av finansiering av små och medelstora företag och arbetslöshetsunderstöd.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Spanien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Spanien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framsteg har gjorts med programmet för bättre lagstiftning och när det gäller att öka tillgången till barnomsorg och förbättra energisektorns funktionssätt, särskilt avseende sammanlänkningen av nät med grannländerna.

6.

Den största utmaningen på medellång sikt är att fortsätta strukturreformerna för att bibehålla den ekonomiska tillväxten, korrigera det stora bytesbalansunderskottet och underlätta omstruktureringen av bostadssektorn. Centralt i detta hänseende är att förbättra konkurrenskraften, bland annat genom viktiga prioriteringar som att öka innovationen, stärka konkurrensen, särskilt inom tjänstesektorn, förbättra regleringen av hyresmarknaden och öka kvaliteten på humankapitalet genom livslångt lärande och genomförande av utbildningsreformen. En annan viktig aspekt när det gäller att förbättra konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen på företagsnivå inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter. En fortsatt omdirigering av offentliga utgifter mot produktivitetsökande områden, såsom FoU och innovation, skulle bidra till att bibehålla sysselsättningen och den ekonomiska verksamheten. Ökad konkurrens inom tjänstesektorn skulle bidra till att hålla inflationen nere och öka exportens kostnadskonkurrenskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Spanien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Spanien rekommenderas särskilt

1.

BNP-tillväxten i Frankrike minskade under 2008 märkbart till 0,7 %, främst på grund av svag inhemsk efterfrågan. Tillväxten när det gäller investeringar i kapital och bostäder har stannat upp på grund av försämrade ekonomiska utsikter och stramare kreditvillkor. Den svaga tillväxten förväntas fortsätta under 2009. Inflationen steg till 3,2 % under 2008 men kommer att minska under 2009. Det offentliga underskottet var 3,2 % av BNP under 2008. Den globala konjunkturnedgången drabbar exporten och bidrar till en förväntad ökning av bytesbalansunderskottet till omkring 3,8 % av BNP under 2008, vilket av kommissionen förväntas kvarstå.

2.

Sysselsättningstillväxten stagnerade nästan under 2008 och förväntas 2009 bli negativ. Arbetslösheten låg kvar på omkring 8 % under 2008 men torde stiga under 2009. Den nuvarande ekonomiska avmattningen har börjat få påtagliga effekter på arbetsmarknaden där industrin, särskilt bilindustrin, drabbats av förluster av arbetstillfällen.

3.

Till följd av finanskrisen har Frankrike som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Frankrike nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om investeringar i infrastruktur, produktion av energi och energieffektivitet, samt stöd till små och medelstora företag och byggsektorn.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Frankrike vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Frankrike har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Som en del av ett omfattande reformprogram har flera åtgärder vidtagits, särskilt vad gäller stöd till små och medelstora företag, användning av IKT, FoU-resultaten, miljöpolitik, detaljhandel och arbetsmarknadsreformer, förbättring av dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt planering av den medellångsiktiga finanspolitiken. Det krävs dock ytterligare insatser för att förbättra konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt och öka konkurrensen inom energi- och järnvägstransportsektorn samt inom reglerade yrken, modernisering av arbetsrätten och ökade möjligheter inom yrkesutbildningen.

6.

Frankrikes största utmaningar på medellång sikt blir att fortsätta moderniseringen av arbetsmarknaden i syfte att förbättra dess funktion och motarbeta en segmentering av arbetsmarknaden samt att fortsätta att förbättra de övergripande ramarna för konkurrensen i tjänstesektorn liksom att följa framstegen inom detaljhandel. Dessa åtgärder måste vidtas samtidigt som man strikt håller fast vid de utgiftsmål som regeringen tillkännagivit utan att öka de offentliga utgifterna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Frankrike att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Frankrike rekommenderas särskilt

1.

Den italienska ekonomin beräknas under 2008 ha krympt med 0,6 %. Hög inflation, negativa förmögenhetseffekter och ökad osäkerhet har dämpat den privata konsumtionen, medan sjunkande efterfrågan och stramare finansieringsvillkor lett till lägre investeringar. Exporten påverkades också negativt av försämrad kostnadskonkurrenskraft och svagare global efterfrågan. BNP förväntas enligt kommissionen krympa ytterligare med 2 % under 2009. Inflationen nådde en topp under det tredje kvartalet 2008 men beräknas sjunka. Efter att ha sjunkit till 1,6 % av BNP under 2007 stiger det offentliga underskottet nu åter. Bruttoskulden förväntas ha stigit till över 105 % av BNP under 2008 och att den kommer att stiga ytterligare under 2009 och 2010. Underskottet i bytesbalansen förväntas 2008 ligga över 2 % av BNP enligt kommissionen, men vara oförändrad under kontroll under 2009 och 2010.

2.

Sysselsättningsökningen beräknas ha varit fortsatt svagt positiv under 2008 men förväntas bli negativ under 2009. Eftersom tillväxten på arbetskraft är högre än sysselsättningstillväxten ökade arbetslösheten under 2008 för första gången på tio år och denna negativa trend förväntas fortsätta under 2009. Lågkvalificerade personer och arbetstagare med atypiska anställningsformer tillhör de grupper som med stor sannolikhet kommer att drabbas av krisen.

3.

Till följd av finanskrisen har Italien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Italien på grund av konjunkturnedgången vidtagit åtgärder, i första hand för att skydda privatkonsumtionen, genom att framför allt stödja hushåll med låg inkomst, samt investeringarna.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Italien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Italien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framstegen är mest märkbara när det gäller den finanspolitiska anpassningen. Vissa åtgärder har införts för att förbättra affärsklimatet, särskilt genom att upphäva ett antal överflödiga lagar och effektivisera den offentliga förvaltningen. Ett mål på 25 % senast 2012 har satts för minskningen av företagens administrativa börda och ett projekt för att mäta denna börda håller på att slutföras. Ytterligare steg har tagits mot en flexicurity-baserad strategi och det återstår att se vilken effekt de nya åtgärderna inom utbildnings- och forskningsområdet kommer att ha. Ytterligare insatser krävs för att stärka konkurrensen.

6.

Under flera år har Italiens ekonomi bromsats av svag produktivitetstillväxt och en statsskuld som ständigt har överstigit BNP, även om bolags- och hushållssektorernas skuldsättning är relativt låg. Den offentliga skulden utgör en börda för den finanspolitiska hållbarheten. Bland de viktiga politiska målen när det gäller att hantera produktivitetsutmaningen är omfattande strukturreformer, däribland stärkta konkurrensförutsättningar, och ytterligare förbättringar av företagsklimatet genom minskning av onödig byråkrati på alla förvaltningsnivåer, förbättring av arbetsmarknadens funktion och främjande av FoU. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt humankapitalbildning och oanvänd arbetskraftskapacitet bör utnyttjas bättre, särskilt i södra Italien. Ytterligare en viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen anpassas till produktivitetsutvecklingen, via ytterligare decentralisering av lönesättningssystemet. För att kunna bygga på de budgetreformer som genomfördes i juli 2008 är det på medellång sikt viktigt att de offentliga finanserna på ett permanent och hållbart sätt inriktas på att skapa gynnsammare investeringsvillkor och lämnar utrymme för större utgifter på humankapital och infrastruktur. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Italien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Italien rekommenderas särskilt

1.

Den reala BNP-tillväxten sjönk 2008 endast måttligt till 3,6 %, medan den inhemska efterfrågan och särskilt den privata konsumtionen fortsätta att växa stadigt. Tillväxten beräknas enligt kommissionen avta ytterligare under 2009 för att hamna på omkring 1 %, främst på grund av den inverkan som lägre ekonomisk verksamhet hos Cyperns främsta handelspartner kommer att få på turismen och den utländska efterfrågan på bostäder. Ökande skulder för hushållen och osäkra förutsättningar kommer troligen också att dämpa den privata konsumtionen. Inflationen låg 2008 på 4,4 %, vilket var en fördubbling jämfört med 2007. Detta berodde främst på högre pris på importerad olja och på livsmedel. Kommissionen förväntar sig en minskning av inflationen till 2 % under 2009. Överskottet i den offentliga sektorns finanser under 2008 beräknas bli 1 %. Lägre extern efterfrågan, lägre inkomster från turism, betydligt högre olje- och råvarupriser och nominella löneökningar har påverkat den cypriotiska ekonomins konkurrenskraft ledde till att underskottet i bytesbalansen 2008 steg till över 13 % av BNP. Detta förväntas minska till 12 % under 2009. Konkurrenskraften måste återhämta sig och detta ska ske genom åtgärder för en stärkt produktivitetstillväxt och en adekvat utveckling av enhetsarbetskostnaderna

2.

Enligt aktuella uppskattningar av läget på arbetsmarknaden var sysselsättningstillväxten under 2008 omkring 2 %, medan arbetslösheten låg på ca 4 %. Sysselsättningstillväxten beräknas minska under 2009, vilket kommer att leda till ökad arbetslöshet, omkring 5 %. Den aktuella utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på att det är turism- och byggsektorerna, tillsammans med den i stor utsträckning lågkvalificerade utländska arbetskraft som är sysselsatt inom dessa sektorer, som troligen kommer att drabbas hårdast av krisens verkningar.

3.

Till följd av konjunkturnedgången har Cypern nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat stöd till hushåll med låg inkomst och billiga bolån. Landet aviserade även åtgärder till stöd för bygg- och turismsektorerna som kan omfatta åtgärder för att påskynda förfarandena så att genomförandet av infrastrukturprojekt underlättas.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Cypern vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Cypern har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Till Cyperns goda resultat under 2008 bidrog mikroekonomiska åtgärder inriktade på att utveckla informationssamhället och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, liksom för en övergripande social integrationspolitik. Åtgärder för att bidra till att trygga långsiktig finanspolitisk hållbarhet, särskilt på pensionsområdet, har förelagts parlamentet för godkännande. Som komplement krävs det dock ytterligare åtgärder för att reformera hälsovårdssystemet. Fler åtgärder främjas för att förbättra innovation i stället för FoU, med tanke på ekonomins inriktning och att de flesta företag är små. Genomförandet av strategin för livslångt lärande pågår, medan ytterligare åtgärder för att reformera den tekniska och yrkesinriktade sekundärutbildningen samt lärlingssystemet bör vidtas. På det mikroekonomiska området har vissa nya åtgärder bidragit till att motverka otillräcklig konkurrens när det gäller tjänster inom de fria yrkena.

6.

Cyperns ekonomi är i hög grad inriktad på handel, vilket i kombination med landets öppenhet leder till ökad utsatthet för externa chocker. Den pågående omställningen till en mer diversifierad och innovationsdriven ekonomi är viktig för att öka motståndskraften mot konkurrens från ekonomier med lägre kostnader. Åtgärder krävs för att öka arbetskraftens produktivitet genom investeringar i kunskap, ny teknik, kompetens, företagsklimatet och innovation. En politisk utmaning kommer att vara att förbättra landets konkurrenskraft. Mot bakgrund av den relativt stora obalansen i utrikesaffärerna torde det vara av vikt att intensifiera strukturreformer som ökar produktivitetstillväxten och anpassar lönerna till produktiviteten. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Cypern att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Cypern rekommenderas särskilt

1.

Lettlands BNP-tillväxt försämrades enligt kommissionen drastiskt under 2008, från över 10 % 2007 till en förväntad BNP-minskning på omkring 2 %. Den svaga ekonomiska situationen och finanskrisen har minskat tillgången på kredit och därigenom utövat ett nedåtriktat tryck på den privata konsumtionen och bostadsmarknaden. I synnerhet har investeringarna påverkats och förväntas ha minskat med omkring 9 % under 2008. En fortsatt avsevärd minskning av BNP förväntas under den kommande tiden. Inflationen steg till 15,3 % under 2008 men kommer att sjunka 2009. Den djupa recessionen kommer att ha en negativ inverkan på de offentliga finanserna, som enligt kommissionen förväntas uppvisa ett underskott på omkring 3,5 % av BNP under 2008. Sjunkande inhemsk efterfrågan har bidragit till att den stora obalansen i utrikesaffärerna har korrigerats. Importen minskade markant under 2008, vilket bidrog till att minska underskottet i bytesbalansen till omkring 15 % av BNP.

2.

Sysselsättningen kommer att minska betydligt under 2009. Arbetslösheten stiger nu markant från runt 6,5 % under 2008. Förlusterna av arbetstillfällen har hittills främst drabbat lågkvalificerade arbetstagare i byggsektorn och detaljhandeln, men även andra grupper drabbas allt mer. Det är troligt att detta kommer att påverka en rad missgynnade grupper och ungdomar, vilket kommer att bryta utvecklingen mot en högre grad av sysselsättning i dessa grupper under de senaste åren.

3.

Till följd av finanskrisen och i samband med det internationella ekonomiska stöd som överenskoms i december 2008 har Lettland antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Under 2008 stod det klart att Lettland skulle få en lång och uttalad konjunkturnedgång. Trycket ökade på Lettlands kapital- och finansmarknader samt på dess bankväsen, vilket ledde till att myndigheterna insåg behovet av omedelbart internationellt ekonomiskt stöd. Mot denna bakgrund antog det lettiska parlamentet den 12 december 2008 ett program för ekonomisk stabilisering och nystart för tillväxten, som skulle hjälpa till att bevara förtroendet för det finansiella systemet i landet och internationellt, direkt och indirekt bidra till att hejda och vända utvecklingen mot försämrad kostnadskonkurrenskraft och ökat inflationstryck genom att, som en central åtgärd i en mycket stramare finanspolitik, sänka den offentliga sektorns lönekostnader, samt stärka ekonomins tillväxtpotential genom en rad strukturella reformer.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Lettland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Lettland iaktta de mål för de offentliga finanserna som anges i landets ekonomiska stabiliseringsprogram, snarast åtgärda de makroekonomiska obalanserna och genomföra sitt memorandum avseende betalningsbalansen. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Lettland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Regeringen har stramat åt planerade utgifter och lagt fram åtgärder för att begränsa löneökningarna i den offentliga sektorn. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultaten på FoU-området. Särskilda insatser har gjorts för att öka tillgången på arbetskraft på medellång sikt, men det fordras ytterligare ansträngningar för att utveckla en strategi för livslångt lärande. Regelverket har förbättrats ytterligare. Vissa framsteg har också gjorts när det gäller att förbättra tillgången till barnomsorg.

6.

Den omedelbara utmaningen i den ekonomiska politiken i Lettland är att trygga den makroekonomiska stabiliteten, eftersom det finns risk för en lång och uttalad konjunkturnedgång. På medellång sikt måste produktivitetshöjande investeringar i FoU, innovation och utbildning göras för att underlätta en omställning från sektorer som drivs av inhemsk efterfrågan till handelsdrivna sektorer. Brådskande strukturreformer är nödvändiga för att kunna främja arbetsmarknadens flexibilitet och stödja omställningen, främst genom effektivare aktivering och yrkesutbildning. Den offentliga lönepolitiken bör ge rätt signal till återhållsamhet med löneökningarna i den privata sektorn, och därigenom bidra till att begränsa inflationen och bibehålla exportens kostnadskonkurrenskraft. Ett beslutsamt genomförande av strukturfondsprogrammen i rätt tid kommer att få en positiv effekt genom att ekonomins utbudspotential stärks, sysselsättningen får stöd och företagens tillgång till finansiering tryggas. Det är viktigt att den administrativa kapaciteten att genomföra programmen kan bibehållas. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Lettland att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Lettland rekommenderas särskilt

1.

BNP förväntas enligt kommissionen ha ökat med 3,4 % under 2008, vilket är mycket mindre än under 2007 (8,9 %). Investeringarna minskade på grund av korrigeringen av bostadsmarknaden. De försämrade lånemöjligheterna, en gradvis minskning av realinkomsterna och minskat förtroende hos företag och konsumenter kommer att utöva ett nedåtriktat tryck på den inhemska efterfrågan under 2009. Inflationen nådde som mest 11,1 % under 2008, underblåst av höga råvarupriser och det inhemska lönetrycket. På grund av det försämrade internationella ekonomiska läget och ytterligare utgifter ökade underskottet i de offentliga finanserna. Det beräknas enligt kommissionen ha legat nära 3 % av BNP under 2008, vilket kommer att förväntas gälla under 2009 till följd av att ett antal sparåtgärder antagits. Betydande löneökningar kan ha underminerat den externa konkurrenskraften, vilket tillsammans med en svag extern efterfrågan torde leda till en dämpad exporttillväxt under 2009. Den nominella lönetillväxten förväntas emellertid avta under de närmaste åren. Den minskade inhemska efterfrågan kommer dessutom troligtvis att försvaga importtillväxten, vilket kommer att leda till en minskning av underskottet i bytesbalansen från förväntade 12,6 % av BNP under 2008. När man går vidare är det viktigt att förbereda för de konsekvenser som den överenskomna nedläggningen av kärnkraftverket i Ignalina 2010 kan få på beräknad BNP och inhemska energipriser.

2.

Enligt aktuella uppgifter om arbetsmarknaden var sysselsättningstillväxten under 2008 negativ och arbetslösheten förväntas stiga till över 5 %. Antalet omfattande uppsägningar ökar redan och drabbar framför allt lågutbildade och lågkvalificerade ungdomar, landsbygdsbefolkningen och äldre arbetstagare. De regionala skillnaderna i arbetslöshet kan bli mer uttalade.

3.

Den 9 december 2008 antog den nyvalda regeringen ett krisprogram där den aviserade en rad finanspolitiska åtgärder mot landets makroekonomiska obalanser och för att minska underskottet i den offentliga sektorn från och med 2009.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Litauen vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang bör Litauen respektera de mål för de offentliga finanserna som fastställts i dess program mot krisen. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Litauen har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har genomförts för att förbättra ungdomars anställbarhet och tillhandahålla utbildning i entreprenörskap. Det krävs dock ytterligare insatser på de centrala politikområdena för att förbättra den makroekonomiska stabiliteten och minska inflationen. De kommer också att behövas ytterligare stöd för att främja utländska direktinvesteringar, förbättra resultaten inom FoU och innovation samt förbättra regelverket, öka tillgången till barnomsorg och förbättra hälsa och säkerhet.

6.

Den höga ekonomiska tillväxten och den stora utvandringen har minskat tillgången på arbetskraft, underblåst arbetskraftskostnaderna och därigenom påverkat Litauens konkurrenskraft negativt. Den nuvarande ekonomiska avmattningen kommer dock att leda till stigande arbetslöshet och en aktiv arbetsmarknadspolitik kommer därför att vara av avgörande betydelse. Minskningen av de omfattande makroekonomiska obalanserna är dock även fortsatt den utmaning som är viktigast att skyndsamt ta itu med. För att kunna begränsa inflationen och hejda försämringen av konkurrenskraften måste löneutvecklingen bättre anpassas till produktiviteten. Vissa åtgärder för att begränsa löneökningarna i den offentliga sektorn har redan vidtagits i enlighet med den generella besparingspolitiken på utgiftssidan. Företagsklimatet behöver förbättras och den administrativa kapaciteten stärkas. Dessutom måste produktivitetstillväxten ökas genom åtgärder för att höja kompetensen och förbättra innovationsresultaten, bland annat genom att dra till sig utländska direktinvesteringar. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Litauen att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Litauen rekommenderas särskilt

1.

I takt med att den internationella konjunkturnedgången blev märkbar sjönk BNP-tillväxten under 2008 till omkring 1 %, vilket var mycket lägre än tillväxten under 2007 (5,2 %). Inbromsningen väntas fortsätta under 2009. Utvecklingen drivs på av låg extern efterfrågan och begränsade privata investeringar. Inflationen steg under 2008 till över 4 %, underblåst av ökande energi- och livsmedelspriser, men förväntas sjunka under 2009. Det är troligt att den ekonomiska avmattningen har minskat budgetöverskottet till 3,0 % av BNP under 2008. Enligt kommissionen bör Luxemburg redovisa ett överskott i bytesbalansen på över 8 % av BNP för 2008, men detta överskott kommer troligen att minska något under 2009.

2.

Sysselsättningen fortsatte att öka under 2008 och arbetslösheten låg kvar på 4,1 %. Läget under 2009 kommer troligen inte att vara positivt, med långsammare sysselsättningstillväxt och stigande arbetslöshet. Den nuvarande krisen kommer att leda till att Luxemburg ställs inför utmaningar som troligtvis kommer att påverka den finansiella sektorn och transport- och stålsektorerna, samt företag med anknytning till fordonsindustrin.

3.

Till följd av finanskrisen har Luxemburg som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Luxemburg nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre företagsskatter och stöd till hushåll med låg inkomst.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Luxemburg vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

5.

Luxemburg har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Landet har gjort vissa framsteg när det gäller att höja sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare, minska antalet ungdomar som slutar skolan i förtid och undanröja de konstgjorda barriärerna i utbildningssystemet, samt göra det ekonomiska klimatet mer attraktivt. Ytterligare åtgärder fordras för att hantera dessa underliggande utmaningar.

6.

Den nuvarande finanskrisen skulle kunna få djupgående effekter på landet eftersom den finansiella sektorn svarar för mer än en fjärdedel av BNP. Dessutom är det troligt att den relativt snabba ökningen av enhetsarbetskostnaderna kommer att påverka konkurrenskraften negativt. Denna försämring kommer troligtvis att fortsätta under de kommande åren eftersom produktiviteten beräknas minska under 2008 och 2009. På längre sikt måste pensionssystemet reformeras för att trygga dess långsiktiga hållbarhet. Sysselsättningsgraden hos den fast bosatta befolkningen ligger fortfarande under genomsnittet i Europa och är särskilt låg bland äldre arbetstagare. Luxemburg måste också ytterligare stärka företagsklimatets attraktionskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

1.

Sedan BNP-tillväxten sjunkit kraftigt till 1,1 % under 2007 (främst på grund av det finanspolitiska anpassningsprogram som inleddes i mitten av 2006) fortsatte den ner till 0,9 % under 2008 trots landets betydande jordbruksproduktion. Under den närmaste tiden förväntas en kraftig konjunkturnedgång mot bakgrund av de yttre förutsättningarna, som försämras snabbt. Finanskrisen har haft särskilt stor negativ inverkan på Ungerns finans- och valutamarknader, vilket lett till en tillfällig frysning av marknaden för statsobligationer, en markant nedgång på aktiemarknaden och en kraftig depreciering av valutan. Inflationen var över 6 % under 2008, men trenden har varit neråtgående sedan mitten av 2007 och inflationen torde fortsätta att sjunka. Trots konjunkturnedgången har det offentliga underskottet enligt kommissionen troligen minskat till 3,3 % av BNP under 2008 och ytterligare justeringar planeras av myndigheterna. Underskottet i bytesbalansen ökade något till omkring 7 % av BNP under 2008.

2.

Sysselsättningen minskade under 2008 med runt 1 % och denna utveckling kommer att fortsätta under 2009. Arbetslösheten torde fortsätta att stiga från en nivå på runt 7,7 % under 2008. Beroende på den ekonomiska avmattningens intensitet är det möjligt att arbetslösheten inte kan begränsas till lågkvalificerade och missgynnade grupper och geografiska områden.

3.

I samband med ett betalningsbalanslån från gemenskapen för att stödja Ungerns åtgärder mot turbulensen på finansmarknaden undertecknade myndigheterna den 19 november 2008 ett samförståndsavtal med de ekonomisk-politiska villkoren för utbetalningen. Dessa omfattar en konsolidering av de offentliga finanserna och en reform av den finanspolitiska styrningen.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Ungern vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Mot denna bakgrund bör Ungern till fullo genomföra sitt memorandum avseende betalningsbalansen. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Ungern har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det är troligt att finanspolitiken under 2008 åter kommer att resultera i en konsolideringsnivå som ligger över det uppsatta målet. Ytterligare insatser krävs i fråga om struktur- och arbetsmarknadsreformer. Strukturfonderna spelar en nyckelroll i genomförandet av det nationella reformprogrammet och de genomförs i stort sett enligt planerna. Efter oron på finansmarknaderna antog de ungerska myndigheterna en rad åtgärder för att stärka förtroendet för marknaden, bland annat en snabbare minskning av underskottet, ökad finanspolitisk styrning samt stärkt reglering och tillsyn av den finansiella sektorn.

6.

Den politiska utmaningen för Ungern är att begränsa finanskrisens negativa inverkan och samtidigt bibehålla den finanspolitiska stabiliteten och främja den ekonomiska politikens trovärdighet. En ytterligare försämring av den externa konkurrenskraften bör därför förhindras genom att löneökningarna anpassas till produktiviteten. På medellång sikt är ansträngningarna för att förbättra den makroekonomiska och finanspolitiska stabiliteten av avgörande betydelse. För att åstadkomma detta måste sektorn för folkhälsa och hälso- och sjukvård effektiviseras och arbetsmarknadens funktion framför allt förbättras sant socialförsäkringssystemet reformeras så att det lönar sig att arbeta. Trots framstegen sedan i mitten av 2006 kan ytterligare effektivitetsbesparingar göras inom den offentliga sektorn. Den totala sysselsättningsgraden i Ungern (57,3 %) var den tredje lägsta i EU under 2007. Andelen förvärvsarbetande bland ungdomar och äldre samt missgynnade grupper var särskilt lågt. Det allmänna och yrkesinriktade utbildningsväsendet måste anpassas ytterligare till arbetsmarknadens behov så att kompetensglappet kan minskas på ett effektivt sätt. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Ungern att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Ungern rekommenderas särskilt

1.

BNP förväntas enligt kommissionen ha ökat med 2,1 % under 2008, vilket är en minskning från 3,9 % under 2007. Det förväntas att BNP-tillväxten kommer att mattas av under 2009. Inflationen steg till 5,7 % i oktober 2008, pådriven av högre internationella livsmedels- och oljepriser och förstärktes möjligen av låg inhemsk konkurrens och ett stort beroende av importerad energi. De offentliga finanserna försämrades under 2008 och budgetunderskotet steg till 3,5 % av BNP. Svagare global efterfrågan har lett till större underskott i bytesbalansen.

2.

Sysselsättningen minskade under 2008. Detta väntas fortsätta under 2009 i takt med att den ekonomiska aktiviteten mattas av. Sysselsättningen bland kvinnor ökade något under 2007, men förblir den lägsta i EU (36,9 %). Arbetslösheten bland äldre arbetstagare föll (till 28,3 %) under 2007. Arbetslösheten kommer troligen att stiga från 6,5 % 2008 och främst drabba lågkvalificerade arbetstagare från tillverkningsindustrin och turistsektorn, men även andra sektorer kan löpa ökad risk.

3.

Till följd av konjunkturnedgången har Malta nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat kraftfulla investeringar i infrastruktur samt på miljö- och turismområdet, samt skattesänkningar för hushållen.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Malta vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Malta har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Framsteg har gjorts när det gäller att öka konkurrensen och reformera arbetsmarknaden. Till de positiva initiativ som togs under 2008 hör viktiga steg mot att privatisera skeppsvarven, inrätta ett integrerat flexicurity-system och sätta upp ett mål för minskningen av byråkratin. Ytterligare insatser krävs dock för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets hållbarhet, företagsklimatet och diversifieringen av energikällorna. Framstegen när det gäller konsolideringen av de offentliga finanserna bromsade in under 2008.

6.

Malta är beroende av importerad energi, naturresurser, insatsvaror och konsumentvaror. Maltas ekonomiska utveckling vilar på dess humankapital, som kräver omfattande förbättringar, särskilt i fråga om livslångt lärande bland lågkvalificerade arbetstagare och en minskning av antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Ekonomins begränsade storlek gör att konkurrensfrågor får särskild betydelse och ställer krav på förbättringar av företagsklimatet. För att de offentliga finanserna ska kunna användas bättre krävs fortsatt reform av hälso- och sjukvårdssystemet. Även om Malta har diversifierat sin ekonomiska bas fordras det ytterligare framsteg för att åtgärda det nuvarande stora beroendet på turism och elektroniktillverkning. För att klara den utmaning som ett tryggande av konkurrenskraften innebär krävs det ytterligare strukturreformer för att öka produktiviteten och en lönetillväxt som är anpassad till produktivitetsökningarna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Malta att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Malta rekommenderas särskilt

1.

Den reala BNP-tillväxten i Nederländerna sjönk till 1,9 % under 2008 från 3,5 % under 2007. Under 2009 beräknas tillväxten sjunka till följd av den globala konjunkturnedgången med minskade investeringar och en omfattande avmattning av den privata konsumtionen. Inflationen drivs på av de tidigare ökningarna i livsmedels- och energipriserna och har under 2008 stigit till 2,2 %. Budgetöverskottet ökade under 2008 till 1,1 % av BNP. Kommissionen beräknar dock att överskottet ska vändas till ett budgetunderskott på 1,4 % av BNP 2009 och 2,7 % för 2010. Trots den globala konjunkturnedgången förväntas Nederländerna redovisa ett överskott i bytesbalansen på över 8 % av BNP för 2008, vilket troligen kommer att minska till 6,5 % av BNP under 2009.

2.

Sysselsättningstillväxten, som legat nära 2 %, fortsatte under 2008 men förväntas bli negativ under 2009. Arbetslösheten sjönk följaktligen under 2008 men förväntas öka under 2009. Arbetsgivarna har hittills varit motvilliga att säga upp personal eftersom de tror att de inte kommer att hitta kvalificerad personal när ekonomin återhämtar sig. Industrin och finanssektorn kommer troligen att drabbas hårdast.

3.

Till följd av finanskrisen har Nederländerna som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Nederländerna nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre företagsskatt för små och medelstora företag, lägre socialförsäkringsavgifter för arbetstagare och arbetstidsförkortningar och har vidtagit ytterligare åtgärder för att förbättra möjligheterna till finansiering för både små och medelstora företag och större företag.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Nederländerna vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Nederländerna har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Åtgärder har vidtagits för att öka tillgången på arbetskraft men det fordras ytterligare insatser för att öka det totala antalet arbetade timmar. Trots stagnerande FoU-utgifter har framsteg gjorts när det gäller att öka samstämmigheten i policymixen genom att införa nya styrningsstrukturer och inrätta en sammanhängande strategi för FoU och innovation, samt i fråga om att rationalisera policymixen på innovationsområdet.

6.

En ökning av det totala antalet arbetade timmar och förbättrade resultat inom FoU och innovation kan bidra till att bibehålla de goda ekonomiska resultaten i framtiden. Utmaningen är att översätta den långsiktiga FoU- och innovationsstrategin till en uppsättning sammanhängande och effektiva åtgärder, särskilt för att de stimulera privata utgifterna för FoU. Mot bakgrund av den åldrande befolkningen och den därav följande minskningen i arbetskraftsutbudet måste de offentliga finansernas hållbarhet tryggas. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Nederländerna att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Nederländerna rekommenderas särskilt

1.

BNP-tillväxten sjönk till 1,7 % under 2008 från 3,1 % under 2007. Tillväxten förväntas minska med över 1 % till följd av vikande export och en nedgång i investeringarna. Den totala inflationen nådde nästan 4 % i mitten av 2008, men sjunker nu snabbt. Enligt kommissionen uppvisade Österrike ett lågt offentligt underskott på 0,6 % av BNP under 2008, vilket dock kommer att öka markant under 2009. Underskott i bytesbalansen för 2008 beräknas till över 3 % av BNP och kommer troligen att ligga kvar nära denna nivå under 2009 och 2010.

2.

Sysselsättningen ökade med 1,6 % under 2008, men förväntas minska under 2009, medan arbetslösheten förväntas att stiga på nytt efter att ha minskat i nästan tre år. De grupper på arbetsmarknaden som traditionellt har begränsade möjligheter på arbetsmarknaden, bland annat äldre arbetstagare och personer som slutar skolan i förtid med låga kvalifikationer, kommer troligen att drabbas hårdast. Arbetsplatser för kvalificerade tillfälligt anställda inom industrin har dragits in först. Fordonssektorn är för närvarande den hårdast drabbade delen av ekonomin.

3.

Till följd av finanskrisen har Österrike som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Österrike nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om lägre skatter och ytterligare ekonomiskt stöd för hushållen, förbättrade möjligheter till finansiering för små och medelstora företag samt kraftfulla investeringar i infrastruktur, energieffektivitet och FoU.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Österrike vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen och rådet att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Österrike har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Insatser har gjorts för att öka sysselsättningen bland äldre arbetstagare, förbättra missgynnade ungdomars utbildningsresultat, minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden och stärka entreprenörskapsutbildningen. Ytterligare insatser krävs för att stärka konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt och stärka konkurrensen.

6.

Österrikes största utmaning på medellång sikt är omställningen till en mer kunskapsintensiv ekonomi. Österrike har ökat FoU-utgifterna kraftigt. Större uppmärksamhet bör ägnas inte bara åt en ökning av forskningsutgifterna utan även åt humankapitalbildning. En varaktigt återhållsam löneutveckling har stärkt Österrikes globala konkurrenskraft och har bidragit till att skapa arbetstillfällen för den växande arbetskraften. En utmaning för Österrike är att bättre utnyttja arbetskraften, särskilt äldre arbetstagare, och att förbättra integrationen av missgynnade grupper och deras allmänna och arbetsplatsanknutna utbildning. För att säkerställa ett hållbart socialt välfärdssystem måste reformer genomföras och de offentliga finanserna konsolideras varaktigt, vilket måste förenas med ökade offentliga utgifter inom områden som är centrala för tillväxten på medellång sikt. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Österrike att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Österrike rekommenderas särskilt

1.

Enligt kommissionen minskade Polens BNP-tillväxt till 5 % under 2008 efter en tillväxt på 6,7 % under 2007. Den kraftiga tillväxten har främst drivits på av privat konsumtion och omfattande investeringar. BNP-tillväxten kommer att bromsa in ytterligare under 2009 till följd av minskad export och dämpade investeringar. Inflationen låg kvar på omkring 4,25 % under 2008 men torde sjunka under 2009. Det offentliga underskottet förväntas ha ökat något, till 2,5 % av BNP under 2008, och kommissionen beräknar att underskottet kommer att försämras ytterligare med ungefär 1 procentenhet under 2009. Underskottet i bytesbalansen, som låg på 5,6 % av BNP under 2008, kommer troligen att ligga kvar på denna nivå under 2009.

2.

Sysselsättningen ökade med 3 % under 2008 medan arbetslösheten minskade ytterligare till 7,4 %. Sysselsättningstillväxten kommer dock att bromsa in avsevärt under 2009 och arbetslösheten förväntas öka till 8,4 %. Den nuvarande utvecklingen på arbetsmarknaden visar att exportorienterade sektorer såsom tillverkningsindustrin samt bygg- och transportsektorerna drabbas hårdast av den ekonomiska avmattningen. Ytterligare tryck kommer att utövas för att öka förvärvsfrekvensen och förbättra arbetskraftens rörlighet mellan sektorer och industrier, vilket också skulle bidra till att återställa ekonomins kostnadskonkurrenskraft efter en period med snabb sysselsättnings- och lönetillväxt.

3.

Till följd av konjunkturnedgången har Polen nyligen aviserat ett antal åtgärder, bland annat stöd till små och medelstora företag och hushåll med låg inkomst, men fortsätter att koncentrera insatserna på utgiftsnedskärningar och säkerställande av de offentliga finansernas hållbarhet.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Polen vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Polen har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra konkurrensen inom nätverksindustrierna, förstärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, förbättra regelverket för entreprenörer och koppla den allmänna och yrkesinriktade utbildningen till arbetsmarknaden. Ytterligare insatser fordras för att öka kontrollen över utgifterna, ge ett uppsving åt FoU-resultaten, se över bidragssystemen och öka deltagandet i livslångt lärande.

6.

Polens ekonomiska resultat dämpas av ett antal sammanlänkade strukturella problem, låg arbetsproduktivitet och lågt utnyttjande av arbetskraften. Genom att kombinera ansträngningarna för att slutföra reformen av de sociala trygghetssystemen med en ökning av antalet äldre arbetstagare, skulle man samtidigt kunna öka tillgången på arbetskraft och förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Tillväxten och sysselsättningen skulle gynnas av ett bättre företagsklimat, en utveckling av infrastrukturen och förbättrad kvalitet på humankapitalet. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Polen att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Polen rekommenderas särskilt

1.

Enligt kommissionen minskade Portugals BNP-tillväxt till 0,2 % under 2008 efter en tillväxt på nästan 2 % under 2007. Minskningen orsakades av tröga investeringar och svagare exportresultat i kombination med avstannande extern efterfrågan. Under 2009 förväntas den inhemska efterfrågan försvagas ytterligare, vilket kommer att leda till ännu lägre tillväxt. Inflationen ökade till 2,7 % under 2008 men låg kvar under genomsnittet i euroområdet och minskar gradvis på grund av den senaste tidens neråtgående prisutveckling i världen och på grund av trög efterfrågan. Portugals offentliga underskott låg knappt över 2 % av BNP under 2008, vilket innebär en fortsättning på minskningen under senare år. Underskottet i bytesbalansen har stigit till 11,8 % av BNP under 2008 på grund av långsammare exporttillväxt och höga råvarupriser. Underskottet i bytesbalansen kommer troligen att förbättras under 2009.

2.

Sysselsättningen i Portugal ökade något under 2007 och stabiliserades runt 68 %. Arbetslösheten nådde som mest 8,1 % under 2007, men har minskat måttligt under 2008. Den svaga utländska efterfrågan börjar påverka sysselsättningen i den stora exportorienterade sektorn. I takt med att ekonomin genomgår ytterligare omställningar kommer den strukturella arbetslösheten att fortsätta att öka och särskilt drabba lågkvalificerade och missgynnade grupper.

3.

Till följd av finanskrisen har Portugal som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Portugal nyligen på grund av konjunkturnedgången och inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa godkänt ett nytt budgetprogram för att finansiera ett övergripande initiativ (investerings- och sysselsättningsinitiativ) för att stärka riktade investeringar stödja privata investeringar och sysselsättning. Detta är ett tillägg till tidigare beslut om sänkta företagsskatter och ökat ekonomiskt stöd till familjer med låg inkomst.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Portugal vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Portugal har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Viktiga åtgärder har vidtagits för att varaktigt minska det offentliga underskottet samt för att reformera den offentliga förvaltningen och förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. Insatser har gjorts för att uppnå målet för offentlig FoU och vissa steg har tagits för att öka de privata investeringarna och för att åtgärda bristerna i innovationssystemet. Utbildningssystemet har effektiviserats och ett avtal om att se över arbetslagstiftningen har ingåtts mellan arbetsmarknadens parter och redan godkänts av parlamentet. Ytterligare ansträngningar krävs för att fortsätta omdirigeringen av de offentliga utgifterna i riktning mot mer tillväxtbefrämjande användningar, att övervaka resultaten och att stärka den faktiska konkurrensen på energimarknaderna.

6.

Som ett resultat av den betydande minskningen av budgetunderskottet och framgångarna med konsolideringen av de offentliga finanserna samt reformen av den offentliga förvaltningen, har de offentliga finanserna förbättrats. Såväl företagsklimatet som den allmänna och yrkesinriktade utbildningen har förbättrats. Portugal står dock fortfarande inför en rad betydande utmaningar när det gäller att trygga en ökad produktivitetstillväxt och en bättre utrikesbalans. Därför skulle Portugal gynnas av fortsatt genomförande och övervakning av mer integrerade politiska åtgärder, grundade på synergier mellan politikområden, för att höja de offentliga utgifternas kvalitet, förbättra marknadernas funktion, öka effektiviteten i det allmänna och yrkesinriktade utbildningsväsendet och stärka konkurrenskraften. En annan viktig aspekt när det gäller att återställa konkurrenskraften är att se till att löneutvecklingen bättre anpassas till produktivitetsutvecklingen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant. De åtgärder som vidtagits på senare år inom förnybar energi och de som fastställts i samband med investerings- och sysselsättningsinitiativet är viktiga framsteg.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Portugal att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Portugal rekommenderas särskilt

1.

Rumäniens BNP-tillväxt ökade till uppskattningsvis 7,8 % för 2008, vilket framför allt förklaras av en rekordartad ökning av den privata konsumtionen och investeringarna. BNP-tillväxten kommer dock troligen att minska väsentligt för 2009 på grund av markant stramare lånevillkor, försämrat förtroende hos konsumenter och investerare och svagare extern efterfrågan. Inflationen steg till nästan 8 % under 2008 men förväntas enligt kommissionen sjunka under 2009. Underskottet i de offentliga finanserna uppgick uppskattningsvis till 5,2 % 2008 och kommer troligen att fortsätta att öka 2009, om inte politiken läggs om. Trots att bytesbalansunderskottet minskat en aning till följd av minskad inhemsk efterfrågan kommer det enligt kommissionen troligen att ligga kvar på en hög nivå och uppgå till närmare 13 % för 2008 och till ett tvåsiffrigt tal även 2009.

2.

Sysselsättningsgraden förväntas ligga kvar runt en nivå på 60 % under 2009 och arbetslösheten förväntas öka något. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i EU och uppgår till över 20 %. Den globala konjunkturnedgången förväntas leda till ökad arbetslöshet, särskilt inom vissa ekonomiska sektorer, även sådana som tidigare haft brist på arbetskraft (t.ex. bil- och textilindustrin, den petrokemiska industrin och byggnadsindustrin). Framför allt kommer lågutbildade och ungdomar att drabbas.

3.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Rumänien vidtagit för att konsolidera budgeten och till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen och rådet att bedöma om det aktualiserade konvergensprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang kommer Rumänien att intensifiera sina insatser för att konsolidera budgeten och snabbt avhjälpa landets makroekonomiska obalanser. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 6 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

4.

Rumänien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram, även om framstegen varit blygsamma. Rumänien fortsatte att föra en expansiv finanspolitik, vilket ledde till makroekonomiska obalanser och obalanser i de offentliga finanserna. Flera åtgärder har gjorts för att förbättra kvaliteten på utbildningen, men mer måste göras. Rumänien har fortsatt att genomföra sin nationella FoU-strategi. Det fordras dock ytterligare insatser för att man ska lyckas förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och ändamålsenlighet. Det finns ett stort behov både av att minska onödig byråkrati och att investera i kompetensutveckling.

5.

I det rådande ekonomiska klimatet bör Rumänien i första hand inrikta sig på att avhjälpa de makroekonomiska obalanser och obalanser i de offentliga finanserna som utgör ett hot mot en hållbar tillväxt på medellång och lång sikt. I takt med att Rumäniens kostnadsfördelar gradvis urholkas bör landet påskynda genomförandet av strukturreformerna för att genomföra omvandlingen från en ekonomi som grundar sig på kostnadsfördelar till en ekonomi som mer präglas av produktivitet, innovationsförmåga och kunskap för att på så sätt skapa nya tillväxtmöjligheter. En nödvändig förutsättning för att Rumänien verkligen ska lyckas genomföra dessa reformer är dock att man först så snabbt som möjligt lyckas förbättra den offentliga förvaltningen. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

6.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet att Rumänien ska fortsätta att genomföra strukturreformerna. Rumänien rekommenderas särskilt

1.

Enligt kommissionen minskade Sloveniens BNP-tillväxt från 6,8 % för 2007 till 4 % för 2008 och kommer att minska ytterligare under 2009. Inflationen ökade markant under 2007 till följd av prisökningarna på energi och livsmedel och ett starkt efterfrågetryck, men föll från denna topp på 6,5 % till 1,8 % i slutet av 2008. Bytesbalansunderskottet förväntas ha uppgått till 6 % av BNP för 2008. Den förväntas enligt kommissionen att endast förbättras något under 2009. De offentliga finanserna, som uppvisade ett överskott 2007, beräknas uppvisa ett underskott för 2008.

2.

På samma sätt som den ekonomiska utvecklingen mattades sysselsättningstillväxten under andra halvåret 2008 efter ett kraftigt dynamiskt förlopp och förväntas försvagas ytterligare under 2009. Arbetslösheten förväntas ha minskat till 4,5 % för 2008 men att öka under 2009. För närvarande tyder dock mycket på att arbetslösheten kommer att öka inom exportsektorn och arbetskraftsintensiva sektorer, vilket framför allt kommer att drabba visstidsanställda (huvudsakligen ungdomar och utländsk arbetskraft) och lågutbildade.

3.

Till följd av finanskrisen har Slovenien som ett led i en samordnad EU-strategi antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom antog regeringen budgetstimulansåtgärder i december 2008.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Slovenien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen och rådet att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Slovenien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det har vidtagits ett antal åtgärder för att stärka kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Det fordras dock ytterligare insatser för att förbättra den långsiktiga stabiliteten i de offentliga finanserna, ytterligare utveckla flexicurity, förbättra FoU och konkurrensen samt genomföra ytterligare energieffektivitetsåtgärder. Vissa framsteg har gjorts när det gäller att frigöra företagens potential.

6.

För att Slovenien ska kunna hantera de budgetmässiga konsekvenserna av en åldrande befolkning måste landet ta sig an utmaningar när det gäller reform av pensionssystemet och aktivt åldrande. Ett undanröjande av stelheter i anpassningen på arbets- och produktmarknaderna kommer att bidra till att mildra landsspecifika påfrestningar och stärka Sloveniens förmåga till anpassning inom euroområdet. Det är även viktigt att Slovenien ser till att lönerna inte ökar mer än vad som är motiverat av produktivitetsökningen, om landet ska få en hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Slovenien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Slovenien rekommenderas särskilt

1.

Slovakiens BNP-tillväxt dämpades enligt kommissionen till 7,1 % för 2008 efter att ha legat på 10,4 % för 2007, vilket framför allt berodde på den minskade externa efterfrågan. Tillväxten har understötts av en explosionsartad inhemsk efterfrågan, bl.a. med en hög offentlig och privat konsumtion, och omfattande investeringar inom byggsektorn. Under 2009 kommer den slovakiska ekonomin att uppvisa en långsammare tillväxt. Inflationen steg till 4 % under 2008 men kommer att minska under 2009. Underskottet i den offentliga sektorns finanser förväntas enligt kommissionen ha vidgats till 2,2 % av BNP för 2008. Det nuvarande bytesbalansunderskottet förväntas ha ökat till 6 % av BNP för 2008 och beräknas ligga kvar på denna nivå även under 2009.

2.

Sysselsättningen ökade med 2,3 % under 2008 men förväntas minska under 2009. Arbetslösheten kommer sannolikt att ligga kvar på en hög nivå, över 10 % för 2009. Exportföretagen, särskilt bilindustrin, och anställda med atypiska anställningsformer är sannolikt de som kommer att drabbas hårdast av konjunkturnedgången.

3.

Slovakien antog nyligen åtgärder, bland annat stöd till små och medelstora företag, för att motverka konjunkturnedgången.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Slovakien vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser kommer kommissionen och rådet att bedöma om det aktualiserade stabilitetsprogrammet är förenligt med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Slovakien har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra företagsklimatet och reformera utbildningsväsendet. Det fordras ytterligare insatser för att främja entreprenörskap, förbättra konkurrensen på energimarknaden, utarbeta en politik för ett aktivt åldrande och för att avhjälpa ungdomsarbetslöshet.

6.

På medellång sikt måste Slovakien fortsätta sina insatser för att minska arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslösheten, höja kvaliteten på utbildningsväsendet, göra vissa grupper mer anställbara och gradvis minska de regionala olikheterna, både med avseende på inkomster och sysselsättning. När det gäller FoU och innovation är det viktigt att man förbättrar kvaliteten på resultatet och ökar den privata sektorns deltagande. Med hänsyn till att Slovakien nyligen anslutit sig till euroområdet måste landet öka fokus på den finanspolitiska disciplinen, i syfte att skapa makroekonomisk stabilitet och förbättra ekonomins anpassningsförmåga. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Slovakien att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Slovakien rekommenderas särskilt:

1.

Finlands BNP-tillväxt minskade till 1,5 % för 2008 på grund av svagare extern efterfrågan och minskade investeringar. Det förväntas att ekonomin kommer att försvagas ytterligare under 2009. Inflationen steg brant till 3,9 % för 2008 till följd av de globala prisökningarna på livsmedel och olja samt relativt betydande löneökningar. De fallande globala råvarupriserna bör emellertid leda till en markant nedgång i inflationen under 2009. Finlands överskott i de offentliga finanserna kan komma att uppgå till 4,5 % av BNP för 2008. Det nuvarande bytesbalansöverskottet på 4,2 % av BNP beräknas minska en aning.

2.

Sysselsättningen ökade under 2008, om än i långsammare takt än under 2007. Denna utveckling förväntas bli negativ under 2009. Den senaste tidens brist på arbetskraft förväntas dock dämpa konjunkturnedgångens omedelbara konsekvenser för sysselsättningen. När det gäller exportindustrin, äldre arbetskraft och ungdomar förväntas arbetslösheten däremot öka.

3.

Till följd av finanskrisen har Finland som ett led i en samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Finland nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången, bland annat stöd till små och medelstora företag och för att främja byggsektorn.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Finland vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade stabilitetsprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

5.

Finland har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. Det har vidtagits åtgärder inom ramen för det redan påbörjade reformarbetet, särskilt när det gäller genomförandet av lagen om konkurrensbegränsningar och av tjänstedirektivet. Efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen har dock ännu inte förbättrats. En rad reformer håller på att genomföras för att avhjälpa flaskhalsar på arbetsmarknaden, men det krävs ytterligare insatser för att komma till rätta med den ihållande bristande överensstämmelsen mellan arbetskraftens kompetens och den kompetens som faktiskt efterfrågas. Vidare planeras en översyn av socialförsäkringssystemet och en ny klimat- och energistrategi har antagits i syfte att få en mer hållbar ekonomisk utveckling.

6.

Finlands exportinriktade industri har uppvisat goda resultat under de senaste åren. Bristen på arbetskraft har dock en hämmande effekt på den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften och den kommer dessutom att förvärras ytterligare på medellång sikt på grund av en snabbt åldrande befolkning. Med hänsyn till att sysselsättningsgraden redan är hög måste åtgärderna inriktas på att öka arbetskraftsdeltagandet och minska den strukturella arbetslöshet som beror på bristande anpassning mellan utbud och efterfrågan på kompetens, både när det gäller regioner och sektorer och enskilda individer. Antagandet och genomförandet av en ny innovationsstrategi kan också bidra till att skapa en hållbar tillväxt på lång sikt. Eftersom den finska ekonomin är mycket energiintensiv skulle ökad energieffektivitet bidra till att stärka både tillväxten och produktiviteten. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

1.

Sveriges BNP-tillväxt minskade från 2,5 % för 2007 till ca 0,5 % för 2008 till följd av dämpad extern efterfrågan, snabbt försämrat förtroende hos konsumenter och företag, fallande börser och en avmattning på bostadsmarknaden. En ytterligare avmattning förväntas under 2009. Inflationen steg till 3,3 % under 2008 men kommer att minska under 2009. Överskottet i statsbudgeten kan komma att överstiga 2,3 % av BNP år 2008. Sverige fortsatte dock att uppvisa ett betydande överskott i bytesbalansen (6,2 % av BNP) år 2008.

2.

Sysselsättningen minskade till följd av den ekonomiska nedgången. Det förefaller som om arbetslösheten kommer att öka väsentligt över sin nuvarande nivå på ca 6 %. De sektorer som sannolikt kommer att drabbas mest av krisen är tillverknings- och byggnadsindustrin, den privata tjänstesektorn och detaljhandeln.

3.

Till följd av finanskrisen och som ett led i en samordnad EU-strategi har Sverige antagit en rad stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera banksektorn. Dessa åtgärder bör bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom har Sverige nyligen aviserat ett antal åtgärder på grund av konjunkturnedgången. Det rör sig bland annat om stöd till bil- och byggnadssektorn och uppskjuten företagsbeskattning och subventioner för hushållsnära tjänster.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Sverige vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

5.

Sverige har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. När det gäller behovet av att förbättra konkurrensen har regeringen beställt en fördjupad studie av orsakerna till den bristande konkurrensförmågan. För att öka arbetskraftsutbudet har en rad åtgärder meddelats som har till syfte att ytterligare sänka skatterna och arbetsgivaravgifterna samt förbättra arbetskraftens produktivitet och anställbarhet.

6.

Även om den svenska ekonomin är stark och de ekonomiska reformerna fortskrider i god ordning fordras det ytterligare insatser för att stärka konkurrensen och öka sysselsättningen för vissa grupper. Stärkt konkurrens kan bidra till ökad produktivitet och en minskning av prisgapet mellan Sverige och övriga EU. Om man lyckas få in fler långtidsarbetslösa, personer som varit sjukskrivna och ungdomar med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden kan detta leda till ökad tillväxt och skapa ökad hållbarhet i de offentliga finanserna. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

1.

BNP-tillväxten föll från 3 % för 2007 till 0,7 % för 2008, och kommer att krympa ytterligare under 2009. Den ekonomiska nedgången förklaras av finanskrisen och kraftigt fallande bostadspriser, vilket i sin tur lett till en markant försvagning av den inhemska efterfrågan och en minskning av den privata konsumtionen och investeringarna. Inflationen steg till närmare 4 % för 2008 men beräknas minska till en mycket låg nivå under 2009. De offentliga finanserna håller hastigt på att försämras på grund av konjunkturnedgången och diskretionära lättnader i finanspolitiken. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas öka till 5,7 % av BNP för budgetåret 2008/09. Det förväntas dessutom öka ytterligare under det därpå följande budgetåret. Sedan mitten av 2007 har valutan deprecierats väsentligt. Bytesbalansunderskottet uppgår till ca 2,3 % av BNP för 2008 och beräknas enligt kommissionen öka betydligt under 2009.

2.

Kommissionens beräkningar ger vid handen att sysselsättningen ökade en aning under 2008 men beräknas minska i takt med att ekonomin krymper under 2009. Arbetslösheten ökade till ca 6 % under 2008 och ser ut att öka ytterligare under 2009. De sektorer som ursprungligen drabbats av förlorade arbetstillfällen var visserligen finans- och byggindustrin, men följderna för sysselsättningen är större i och med att den minskade efterfrågan på arbetskraft är allmän. Hittills har arbetslösheten framför allt drabbat män och vissa regioner medan effekterna mellan olika åldersgrupper varit ganska jämn.

3.

Till följd av finanskrisen och som ett led i en samordnad EU-strategi har Förenade kungariket antagit ett antal stödåtgärder på det finansiella området i syfte att stabilisera banksektorn. Åtgärderna bör även bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Dessutom aviserade Förenade kungariket nyligen, på grund av konjunkturnedgången, olika åtgärder, bland annat en tillfällig momssänkning på 3 miljarder GBP till offentliga investeringar, ökade skattelättnader för personlig inkomst, planerade höjningar av barnbidrag och skattereduktion för barnfamiljer, stöd till pensionärer, finansiellt stöd till små och medelstora företag, stödlån till fordonssektorn samt ökade utbildningsmöjligheter och annat stöd till arbetslösa liksom främjande av investeringar.

4.

Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som Förenade kungariket vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som antagits av Europeiska rådet. När det gäller den offentliga sektorns finanser har kommissionen och rådet bedömt det aktualiserade konvergensprogrammets förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Förenade kungariket har fortsatt att genomföra sitt nationella reformprogram. En rad åtgärder har vidtagits för att öka kompetensen och ytterligare förbättra anställningsmöjligheterna för de mest missgynnade grupperna. Det har meddelats att man kommer att vidta kortsiktiga åtgärder som syftar till att öka kompetensen hos både enskilda och arbetsgivare under konjunkturnedgången. Dessutom har det gjorts betydande framsteg när det gäller genomförandet av politiken för FoU och innovation. Även om det vidtagits vissa åtgärder för att öka utbudet av bostäder på medellång sikt, är det svårt att avgöra om dessa kommer att ge effekt under rådande marknadsförhållanden.

6.

De brittiska hushållens höga skuldsättningsgrad, finansindustrins betydelse för ekonomin och den omfattande justering som för närvarande äger rum på bostadsmarknaden, gör att Förenade kungariket är särskilt utsatt till följd av den kraftigt försämrade situationen på världens finansmarknader. Finanskrisen har sannolikt skadat landets tillväxtmöjligheter. Tack vare strukturreformer har man lyckats öka produktiviteten under den senaste tiden, men Förenade kungariket har trots detta fortfarande problem på detta område. Genomförandet av fortsatta reformer, bl.a. strategier för att förbättra kompetens, FoU och innovation, tillsammans med insatserna för att förbättra de offentliga finanserna på medellång sikt, är av central betydelse för att man ska kunna uppnå ökad tillväxt och stärka den brittiska ekonomin inför framtida chocker. Genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet Förenade kungariket att fortsätta genomförandet av strukturreformerna. Förenade kungariket rekommenderas särskilt

1.

Den globala finanskrisen har drabbat euroområdet hårt och en recession är nu under uppsegling. Villkoren på finansmarknaden kommer sannolikt att vara åtstramade under längre tid än förväntat. Hushållens och företagens förtroende har försämrats avsevärt och spridningen av krisen har fått negativa effekter för exporten från länderna i euroområdet. Inflationen sjönk kraftigt under andra halvåret 2008 och beräknas fortsätta att sjunka till omkring 1 % under 2009. Framsteg har gjorts med konsolideringen av de offentliga finanserna under de senaste åren. Trots detta räknar man med att underskotten och skulderna i statsbudgeten nu ska öka som en återspegling av konjunkturnedgången, stimulansåtgärderna i återhämningsplanen och effekterna av finanssektorns stödåtgärder på de offentliga finanserna.

2.

Arbetsmarknaden har tills relativt nyligen stått emot den ekonomiska avmattningen också till följd av tidigare arbetsmarknadsreformer, men kommer att påverkas negativt inom en snar framtid med prognoser som talar om en kraftig stigning av arbetslösheten. Vissa länder drabbas hårdare än andra, men ingen av euroområdets medlemsstater förväntas förbli opåverkad.

3.

Till följd av finanskrisen har många av euroområdets medlemsstater som ett led i en gemensam och samordnad EU-strategi antagit stödåtgärder på det finansiella området för att stabilisera sina banksektorer, vilket bör bidra till att öka tillgången på finansiering och därigenom stödja ekonomin i dess helhet, samt stärka den makroekonomiska stabiliteten. Ett kraftfullt genomförande av dessa nationella program bör bidra till att skydda den finansiella stabiliteten, och återställa normalt fungerande kreditmarknader samt understödja företagens och hushållens tillgång till kredit med fortsatt rättvisa villkor på den inre marknaden. Den makroekonomiska politiken har dessutom lindrats, mot bakgrund av att chockerna omfattar euroområdet som helhet, de stora risker som en starkare avmattning av den ekonomiska verksamheten medför samt den snabbt sjunkande inflationen. I samband med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har många av euroområdets medlemsstater aviserat eller antagit åtgärder för att stimulera efterfrågan, skapa förtroende och lindra krisens verkningar.

4.

Kommissionen och rådet kommer att fortsätta att utvärdera de åtgärder som euroområdets medlemsstater vidtagit till följd av konjunkturnedgången i enlighet med principerna i den återhämtningsplan som Europeiska rådet enats om. Utöver ett snabbt genomförande av de åtgärder som rekommenderas i punkt 7 bör övergången till ett utsläppssnålt samhälle och åtgärder som ökar den långsiktiga tillväxten främjas.

5.

Euroområdets medlemsstater har fortsatt att genomföra reformer som motsvarar de rekommendationer som riktats till dem. Euroområdesdimensionen finns med, dock i varierande grad, i de övergripande reformstrategier som aviserats i euroländernas nationella reformprogram. Den sköra ekonomiska situationen understryker behovet av att åtgärda kvarvarande strukturella svagheter också på produkt- och arbetsmarknaderna, vilket är oumbärligt för justeringar i en monetär union.

6.

Tillväxtpotentialen för euroområdets medlemsstater beror i hög grad på snabbt genomförda reformer som underlättar anpassningar av arbetsmarknaden och förbättrar konkurrensen inom tjänstesektorerna. Särskilt i ekonomier med stor obalans i utrikesaffärerna bör dessutom utvecklingen av arbetskraftskostnaderna avspegla konkurrenspositionen inom euroområdet.

7.

Mot bakgrund av kommissionens bedömning av de framsteg som gjorts rekommenderar rådet euroområdets medlemsstater att påskynda genomförandet av strukturreformerna. I synnerhet följande rekommendationer riktas till Euroområdets medlemsstater:

8.

För att maximera den politiska synergin, som är starkare i en monetär union, och öka det politiska egenansvaret för reformerna bör euroområdets medlemsstater fortsatt stärka den politiska samordningen inom ramen för Eurogruppen. Målet är att effektivisera skatteåtgärderna, genomföra den överenskomna övervakningen av förändringar i konkurrenskraften, införa nödvändiga reformer och snabbt och effektivt eftersträva samordnade ståndpunkter i internationella forum. I detta syfte bör befintliga överenskommelser om euroområdets representation utåt genomföras fullt ut.