31991L0157

RÅDETS DIREKTIV av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (91/157/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skillnader mellan medlemsstaternas lagar och andra författningar om bortskaffande av batterier och ackumulatorer kan skapa handelshinder samt snedvrida konkurrensen inom gemenskapen och därigenom direkt påverka den inre marknadens upprättande och funktion. En tillnärmning av lagstiftningen på detta område framstår därför som nödvändig.

Enligt artikel 2.2 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(4), i dess lydelse enligt direktiv 91/156/EEG(5), kan bestämmelser som avser särskilda fall eller kompletterar bestämmelserna i det nämnda direktivet och som gäller hanteringen av vissa avfallskategorier fastställas genom särskilda direktiv.

Målsättningarna och principerna för gemenskapens miljöpolitik, som uttrycks i Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram för miljön på grundval av de principer som stadfästs i artikel 130r 1 och 130r 2 i Romfördraget, syftar särskilt till att motverka, minska och så långt möjligt eliminera förorening och att säkerställa en sund hushållning med råvaruresurserna, varvid principen att "förorenaren betalar" tillämpas.

För att förverkliga dessa målsättningar bör utsläppande på marknaden av vissa batterier och ackumulatorer förbjudas, med hänsyn till de mängder farliga ämnen som de innehåller.

För att säkerställa att förbrukade batterier och ackumulatorer återvinns och bortskaffas under kontrollerade former måste medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att de märks och insamlas separat.

Genom insamling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer kan slöseri med råvaror undvikas.

Apparater med batterier eller ackumulatorer som inte kan avlägsnas kan utgöra en miljöfara i samband med bortskaffandet. Medlemsstaterna bör därför vidta lämpliga åtgärder.

Åtgärdsprogram för att förverkliga de olika målsättningar som nämnts ovan bör utarbetas i medlemsstaterna. Kommissionen bör underrättas om sådana program och om de särskilda åtgärder som kommer att vidtas.

Ekonomiska instrument, exempelvis i form av ett pantsystem, kan utnyttjas för att uppmuntra separat insamling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer.

Åtgärder för konsumentupplysning bör vidtas på detta område.

Lämpliga förfaranden bör tillämpas för att genomföra detta direktiv, särskilt systemet för märkning, och för att säkerställa att direktivet lätt kan anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg. Den kommitté som avses i artikel 18 i direktiv 75/442/EEG bör få i uppdrag att biträda kommissionen med dessa uppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syftet med detta direktiv är att tillnärma medlemsstaternas lagstiftning om återvinning och kontrollerat bortskaffande av sådana förbrukade batterier och ackumulatorer som innehåller farliga ämnen enligt bilaga 1.

Artikel 2

I detta direktiv avses med

a) batteri eller ackumulator: en källa till elektrisk energi vilken genereras genom direkt omvandling av kemisk energi och som består av en eller flera primärbatterier (inte uppladdningsbara) eller sekundärceller (uppladdningsbara) i enlighet med bilaga 1,

b) förbrukat batteri eller ackumulator: ett batteri eller en ackumulator som inte kan återanvändas och som skall återvinnas eller bortskaffas,

c) bortskaffande: ett förfarande som anges i bilaga 2 A till direktiv 75/442/EEG och som kan omfatta batterier och ackumulatorer,

d) återvinning: ett förfarande som anges i bilaga 2 B till direktiv 75/442/EEG och som kan omfatta batterier och ackumulatorer,

e) insamling: insamling, sortering eller gruppindelning av förbrukade batterier och ackumulatorer,

f) pantsystem: ett system som innebär att köparen i samband med inköp av batterier eller ackumulatorer till säljaren betalar en avgift, som återbetalas när de förbrukade batterierna eller ackumulatorerna återlämnas.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall från och med den 1 januari 1993 förbjuda saluförande av

- alkaliska brunstensbatterier för långvarig användning under extrema förhållanden (t.ex. i temperaturer under 0 °C eller över 50 °C eller utsatta för stötar) som innehåller mer än 0,05 viktprocent kvicksilver,

- alla andra alkaliska brunstensbatterier som innehåller mer än 0,025 viktprocent kvicksilver.

Alkaliska knappceller av brunstenstyp och batterier som består av knappceller skall undantas från detta förbud.

2. Punkt 1 skall införas i bilaga 1 till rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)(6), senast ändrat genom direktiv 85/610/EEG(7).

Artikel 4

1. Inom ramen för de program som avses i artikel 6 skall medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att förbrukade batterier och ackumulatorer insamlas separat för återvinning eller bortskaffande.

2. I detta syfte skall medlemsstaterna säkerställa att batterier och ackumulatorer samt, i förekommande fall, de apparater i vilka de är inbyggda märks på lämpligt sätt.

Genom märkningen skall upplysningar lämnas om

- separat insamling,

- i förekommande fall, återvinning,

- tungmetallinnehåll.

3. Kommissionen skall med tillämpning av förfarandet i artikel 10 utforma detaljerade anvisningar om märkningssystemet. Dessa anvisningar skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall besluta om åtgärder för att säkerställa att batterier och ackumulatorer endast byggs in i apparater om de lätt kan avlägsnas av konsumenten när de är förbrukade.

Dessa beslut skall träda i kraft den 1 januari 1994.

Denna artikel gäller inte de kategorier av apparater som anges i bilaga 2.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall upprätta program för att förverkliga följande målsättningar:

- En minskning av tungmetallinnehållet i batterier och ackumulatorer.

- Främjande av att sådana batterier och ackumulatorer släpps ut på marknaden som innehåller mindre mängder farliga ämnen eller ämnen som förorenar mindre.

- En gradvis minskning i hushållsavfall av sådana förbrukade batterier och ackumulatorer som avses i bilaga 1.

- Främjande av forskning i syfte att minska innehållet av farliga ämnen och att öka användningen av mindre förorenande ersättningsämnen i batterier och ackumulatorer, samt forskning om metoder för återvinning.

- Separat bortskaffande av sådana förbrukade batterier och ackumulatorer som avses i bilaga 1.

De första programmen skall avse en fyraårsperiod med början den 18 mars 1993. De skall överlämnas till kommissionen senast den 17 september 1992.

Programmen skall regelbundet och minst vart fjärde år ses över och aktualiseras, särskilt med hänsyn till tekniska framsteg, ekonomiska förhållanden och miljösituationen. De ändrade programmen skall i god tid överlämnas till kommissionen.

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att den separata insamlingen och, i förekommande fall, upprättandet av pantsystemet organiseras effektivt. Dessutom får medlemsstaterna införa åtgärder för att uppmuntra återvinning, exempelvis i form av ekonomiska styrmedel. Sådana åtgärder skall föregås av samråd med de berörda parterna samt baseras på välgrundade ekologiska och ekonomiska kriterier och inte medföra en snedvridning av konkurrensförhållandena.

2. När medlemsstaterna anmäler de program som avses i artikel 6 skall de samtidigt underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits i enlighet med punkt 1.

Artikel 8

Inom ramen för de program som avses i artikel 6 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att konsumenterna får fullständig information om

a) de risker som är förknippade med att förbrukade batterier och ackumulatorer bortskaffas utan kontroll,

b) märkningen av batterier och ackumulatorer samt av apparater med fast inbyggda batterier och ackumulatorer,

c) metoder för att avlägsna batterier och ackumulatorer som är fast inbyggda i apparater.

Artikel 9

Medlemsstaterna får inte begränsa, hindra eller förbjuda att batterier och ackumulatorer som omfattas av detta direktiv släpps ut på marknaden, om de överensstämmer med bestämmelserna i direktivet.

Artikel 10

Kommissionen skall anpassa artikel 3 5 och bilaga 1 och 2 till tekniska framsteg enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 75/442/EEG.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 18 september 1992. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de andra medlemsstaterna om detta.

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 18 mars 1991.

På rådets vägnar

A. BODRY

Ordförande

(1) EGT nr C 6, 7.1.1989, s. 3, EGT nr C 11, 17.1.1990, s. 6.

(2) EGT nr C 158, 26.6.1989 s. 209, EGT nr C 19, 28.1.1991.

(3) EGT nr C 194, 31.7.1989, s. 21.

(4) EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 47.

(5) EGT nr L 78, 26.3.1991, s. 32.

(6) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201.

(7) EGT nr L 375, 31.12.1985, s. 1.

BILAGA 1

BATTERIER OCH ACKUMULATORER SOM OMFATTAS AV DETTA DIREKTIV

1. Batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden från och med den dag som anges i artikel 11.1 och som innehåller

- mer än 25 mg kvicksilver per cell, utom alkaliska brunstensbatterier,

- mer än 0,025 viktprocent kadmium,

- mer än 0,4 viktprocent bly.

2. Alkaliska brunstensbatterier som innehåller mer än 0,025 viktprocent kvicksilver och som släpps ut på marknaden från och med den dag som anges i artikel 11.1.

BILAGA 2

FÖRTECKNING ÖVER KATEGORIER AV APPARATER SOM INTE OMFATTAS AV ARTIKEL 5

1. Apparater i vilka batterierna är fastlödda, fastsvetsade eller på annat sätt permanent fästa vid kontaktpunkter för att säkerställa en kontinuerlig strömförsörjning vid krävande industriell användning och för att bevara minnes- och datafunktioner i databehandlings- och kontorsutrustning, om det av tekniska skäl är nödvändigt att använda sådana batterier och ackumulatorer som avses i bilaga 1.

2. Referensceller i utrustning för vetenskapligt eller yrkesmässigt bruk samt batterier och ackumulatorer i medicinska anordningar avsedda att upprätthålla vitala funktioner och i pacemakers, om en oavbruten funktion är nödvändig samt batterierna eller ackumulatorerna endast kan avlägsnas av kvalificerad personal.

3. Bärbara apparater, om ett batteribyte som utförs av okvalificerad personal kan medföra säkerhetsrisker för användaren eller påverka apparatens funktion, samt utrustning för yrkesmässig användning i mycket känslig omgivning, exempelvis i närvaro av flyktiga ämnen.

Apparater vilkas batterier eller ackumulatorer enligt denna bilaga inte lätt kan avlägsnas av användaren skall åtföljas av en bruksanvisning, som upplyser användaren om att miljöfarliga batterier eller ackumulatorer ingår och som anger hur dessa kan avlägsnas på ett säkert sätt.