EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Avtal om ömsesidigt erkännande

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)

Artikel 218 i EUF-fördraget

VILKET SYFTE HAR ARTIKLARNA 207 OCH 218 I EUF-FÖRDRAGET OCH AVTAL OM ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE?

I artikel 207 i EUF-fördraget fastställs den rättsliga grunden för EU:s handelspolitik och de förfaranden som ska följas när beslut fattas om olika aspekter av handeln.

I artikel 218 i EUF-fördraget fastställs EU:s regler för hur förhandlingar med tredje parter ska genomföras. Artikeln gäller för förhandlingar mellan EU och ett eller flera länder utanför EU eller en eller flera internationella organisationer.

Dessa artiklar utgör den rättsliga grund utifrån vilken Europeiska kommissionen, efter att ha erhållit förhandlingsdirektiv från rådet, förhandlar fram internationella handelsavtal.

Avtal om ömsesidigt erkännande* syftar till att främja handel med varor mellan EU och länder utanför EU genom att undanröja tekniska hinder via tillhandahållande av underlättat tillträde till bedömning av överensstämmelse. Inom ramen för bilaterala avtal mellan stater godtar det importerande landet resultaten av bedömningen av överensstämmelse* som genomförs avseende specifika industriprodukter och utförs av de organ för bedömning av överensstämmelse (CAB) som det exporterande landet har utsett, i syfte att visa på överensstämmelse med den importerande partens krav.

VIKTIGA PUNKTER

Avtal om ömsesidigt erkännande (MRA)

  • möjliggör för EU-företag att få sina produkter testade och certifierade av organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts inom EU i syfte att bekräfta deras överensstämmelse med den importerande partens krav och att därefter exportera till länder utanför EU, utan ytterligare testning i importlandet, och öppnar upp samma möjligheter för företag med hemvist utanför EU och för organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts utanför EU vad gäller deras export till EU-länder,
  • fastställer villkoren för ömsesidigt godkännande av resultaten av bedömningen av överensstämmelse,
  • tillhandahåller en förteckning över godkända laboratorier, inspektionsorgan och olika organ för bedömning av överensstämmelse*,
  • inrättar en gemensam kommitté för att hantera eventuella frågor som kan uppstå i samband med avtalen.

EU har avtal om ömsesidigt erkännande med

BAKGRUND

I sin resolution av den 21 december 1989 kom EU:s regeringar överens om principerna för avtal om ömsesidigt erkännande. Den 21 september 1992 gav de kommissionen tillåtelse att förhandla fram avtal om ömsesidigt erkännande på EU:s vägnar med vissa länder utanför EU.

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Avtal om ömsesidigt erkännande: ett internationellt avtal där två eller fler länder erkänner varandras bedömningar av överensstämmelse.
Bedömning av överensstämmelse: det förfarande under vilket en produkt, innan den kan saluföras, testas, inspekteras och certifieras för att säkerställa att den överensstämmer med gällande lagstiftning.
Organ för bedömning av överensstämmelse: organ som bedömer huruvida en produkt uppfyller relevanta standarder enligt regelverk eller lagstiftning. De kan utgöras av statliga byråer, nationella standardiseringsinstitut, branschorganisationer, konsumentorganisationer eller privata eller offentliga företag.

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen: Unionens yttre åtgärder – Avdelning II: Den gemensamma handelspolitiken – Artikel 207 (f.d. artikel 133 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 140).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen: Unionens yttre åtgärder – Avdelning V: Internationella avtal – Artikel 218 (f.d. artikel 300 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 144).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets resolution av den 21 december 1989 om en helhetsmetod för bedömning av överensstämmelse (EGT C 10, 16.1.1990, s. 1)

Senast ändrat 07.12.2018

Top