”BILAGA II

BESTÄMMELSER I KONVENTIONER SOM SKA FORTSÄTTA ATT GÄLLA OCH, I FÖREKOMMANDE FALL, BEGRÄNSAS TILL DE PERSONER SOM OMFATTAS AV DESSA (artikel 8.1)

Allmänna kommentarer

Det ska noteras att bestämmelserna i bilaterala konventioner som inte faller inom denna förordnings tillämpningsområde och som fortfarande är i kraft mellan medlemsstater inte förtecknas i denna bilaga. Detta inkluderar skyldigheter mellan medlemsstater som uppkommer ur konventioner som till exempel innehåller bestämmelser om försäkringsperioder som fullgjorts i ett tredjeland.

Bestämmelser i socialförsäkringskonventioner som ska fortsätta att gälla:

BELGIEN–TYSKLAND

Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma datum, i enlighet med tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts i vissa gränsområden före, under och efter andra världskriget).

BELGIEN–LUXEMBURG

Konvention av den 24 mars 1994 om social trygghet för gränsarbetare (i samband med den kompletterande ersättningen med standardbelopp).

BULGARIEN–TYSKLAND

Artikel 28.1 b i konventionen om social trygghet av den 17 december 1997 (bibehållande av konventioner ingångna mellan Bulgarien och f.d. Tyska demokratiska republiken för personer som fick pension redan före 1996).

BULGARIEN–ÖSTERRIKE

Artikel 38.3 i konventionen om social trygghet av den 14 april 2005 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den konventionen.

BULGARIEN–SLOVENIEN

Artikel 32.2 i konventionen om social trygghet av den 18 december 1957 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 31 december 1957).

TJECKIEN–TYSKLAND

Artikel 39.1 b och c i konventionen om social trygghet av den 27 juli 2001 (bibehållande av konventionen ingången mellan f.d. Tjeckoslovakien och f.d. Tyska demokratiska republiken för personer som fick pension redan före 1996, beräkning av försäkringsperioder fullgjorda i en av de avtalsslutande staterna för personer som fick pension för dessa perioder redan före den 1 september 2002 från den andra avtalsslutande staten, medan försäkringstagaren var bosatt inom dess territorium).

TJECKIEN–CYPERN

Artikel 32.4 i konventionen om social trygghet av den 19 januari 1999 (om fastställande av behörighet för beräkning av perioder av arbete som anställd som fullgjorts i enlighet med den relevanta konventionen från 1976); den bestämmelsen ska endast tillämpas på personer som omfattas av den.

TJECKIEN–LUXEMBURG

Artikel 52.8 i konventionen om social trygghet av den 17 november 2000 (beräkning av pensionsförsäkringsperioder för politiska flyktingar).

TJECKIEN–ÖSTERRIKE

Artikel 32.3 i konventionen om social trygghet av den 20 juli 1999 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961); den bestämmelsen ska endast tillämpas på personer som omfattas av den.

TJECKIEN–SLOVAKIEN

Artiklarna 12, 20 och 33 i konventionen om social trygghet av den 29 oktober 1992 (i artikel 12 fastställs behörigheten för utbetalning av överlevande anhörigas förmåner; i artikel 20 fastställs behörigheten för beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts fram till dagen för den tjeckiska och den slovakiska federala republikens upplösning; i artikel 33 fastställs behörigheten för utbetalning av pensioner som beviljats före dagen för den tjeckiska och den slovakiska federala republikens upplösning).

DANMARK–FINLAND

Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003 (avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land).

DANMARK–SVERIGE

Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003 (avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land).

TYSKLAND–SPANIEN

Artikel 45.2 i konventionen om social trygghet av den 4 december 1973 (representation genom diplomatiska och konsulära myndigheter).

TYSKLAND–FRANKRIKE

a)	Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma datum, i enlighet med kompletterande avtal nr 2 av den 18 juni 1955 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts mellan den 1 juli 1940 och den 30 juni 1950).

b)	Avdelning I i kompletterande avtal nr 2 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts före den 8 maj 1945).

c)	Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma datum (administrativa överenskommelser).

d)	Avdelningarna II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963 (social trygghet i Saarland).

TYSKLAND–LUXEMBURG

Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i konventionen av den 11 juli 1959 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts mellan september 1940 och juni 1946).

TYSKLAND–UNGERN

Artikel 40.1 b i konventionen om social trygghet av den 2 maj 1998 (bibehållande av konventionen ingången mellan f.d. Tyska demokratiska republiken och Ungern för personer som redan fick pension före 1996).

TYSKLAND–NEDERLÄNDERNA

Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtal nr 4 av den 21 december 1956 till konventionen av den 29 mars 1951 (om reglering av de rättigheter som förvärvades av nederländska arbetare enligt det tyska socialförsäkringssystemet mellan den 13 maj 1940 och den 1 september 1945).

TYSKLAND–ÖSTERRIKE

a)

Artiklarna 1.5 och 8 i konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 19 juli 1978 och artikel 10 i slutprotokollet till denna konvention (enligt vilken den tidigare anställningsstaten beviljar arbetslöshetsersättning till gränsarbetare) ska fortsätta att gälla för personer som var gränsarbetare den 1 januari 2005 eller tidigare och som blir arbetslösa före den 1 januari 2011.

b)

Artikel 14.2 g, 14.2 h, 14.2 i och 14.2 j i konventionen om social trygghet av den 4 oktober 1995 (om behörighetsfördelningen mellan de båda länderna i fråga om tidigare försäkringsärenden och fullgjorda försäkringsperioder), tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

TYSKLAND–POLEN

a)

Konvention av den 9 oktober 1975 om bestämmelser om ålderdom och arbetsskador, i enlighet med de villkor och det tillämpningsområde som fastställs i artikel 27.2–4 i konventionen om social trygghet av den 8 december 1990 (bibehållande av rättslig status, på grundval av 1975 års konvention, av personer som bosatte sig inom Tysklands eller Polens territorium före den 1 januari 1991 och som fortfarande är bosatta där).

b)

Artiklarna 27.5 och 28.2 i konventionen om social trygghet av den 8 december 1990 (bibehållen rätt till pension utbetalad på grundval av 1957 års konvention ingången mellan f.d. Tyska demokratiska republiken och Polen, beräkning av försäkringsperioder fullgjorda av polska anställda i enlighet med 1988 års konvention ingången mellan f.d. Tyska demokratiska republiken och Polen).

TYSKLAND–RUMÄNIEN

Artikel 28.1 b i konventionen om social trygghet av den 8 april 2005 (bibehållande av konvention ingången mellan f.d. Tyska demokratiska republiken och Rumänien för personer som fick pension redan före 1996).

TYSKLAND–SLOVENIEN

Artikel 42 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1997 (reglering av rättigheter förvärvade före den 1 januari 1956 under den andra avtalsslutande statens socialförsäkringssystem); tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

TYSKLAND–SLOVAKIEN

Artikel 29.1 andra och tredje stycket i avtalet av den 12 september 2002 (bibehållande av konventionen mellan f.d. Tjeckoslovakien och f.d. Tyska demokratiska republiken för personer som redan fick pension före 1996; beräkning av försäkringsperioder fullgjorda i en av de avtalsslutande staterna för personer som fick pension för dessa perioder redan före den 1 december 2003 från den andra avtalsslutande staten, medan försäkringstagaren var bosatt inom dess territorium).

TYSKLAND–FÖRENADE KUNGARIKET

a)	Artikel 7.5 och 7.6 i konventionen om social trygghet av den 20 april 1960 (lagstiftning som tillämpas på civila försvarsanställda).

b)	Artikel 5.5 och 5.6 i konventionen om arbetslöshetsersättning av den 20 april 1960 (lagstiftning som tillämpas på civila försvarsanställda).

IRLAND–FÖRENADE KUNGARIKET

Artikel 19.2 i avtalet av den 14 december 2004 om social trygghet (som avser överföring och beräkning av vissa tillägg för funktionshinder).

SPANIEN–PORTUGAL

Artikel 22 i den allmänna konventionen av den 11 juni 1969 (export av arbetslöshetsförmåner). Dessa uppgifter gäller i två år från den dag då denna förordning ska börja tillämpas.

ITALIEN–SLOVENIEN

a)

Avtal om reglering av ömsesidiga skyldigheter inom socialförsäkringen med hänvisning till punkt 7 i bilaga XIV till fredsfördraget, ingånget genom notväxling den 5 februari 1959 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 18 december 1954). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av det avtalet.

b)	Artikel 45.3 i konventionen om social trygghet av den 7 juli 1997 avseende f.d. zon B i fristaten Trieste (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 5 oktober 1956). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den konventionen.

LUXEMBURG–PORTUGAL

Avtal av den 10 mars 1997 (om erkännande av beslut av institutioner i en avtalsslutande part beträffande invaliditetsstatus för personer som ansöker om pensioner från institutioner i den andra avtalsslutande parten).

LUXEMBURG–SLOVAKIEN

Artikel 50.5 i konventionen om social trygghet av den 23 maj 2002 (beräkning av pensionsförsäkringsperioder för politiska flyktingar).

UNGERN–ÖSTERRIKE

Artikel 36.3 i konventionen om social trygghet av den 31 mars 1999 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

UNGERN–SLOVENIEN

Artikel 31 i konventionen om social trygghet av den 7 oktober 1957 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 29 maj 1956). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

UNGERN–SLOVAKIEN

Artikel 34.1 i konventionen om social trygghet av den 30 januari 1959 (artikel 34.1 i den konventionen anger att försäkringsperioder som godkänts före den dag då den konventionen undertecknades är försäkringsperioder som tillhör den avtalsslutande stat inom vars territorium den försäkrade personen var bosatt). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

ÖSTERRIKE–POLEN

Artikel 33.3 i konventionen om social trygghet av den 7 september 1998 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

ÖSTERRIKE–RUMÄNIEN

Artikel 37.3 i avtalet om social trygghet av den 28 oktober 2005 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

ÖSTERRIKE–SLOVENIEN

Artikel 37 i konventionen om social trygghet av den 10 mars 1997 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 1 januari 1956). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

ÖSTERRIKE–SLOVAKIEN

Artikel 34.3 i konventionen om social trygghet av den 21 december 2001 (beräkning av försäkringsperioder fullgjorda före den 27 november 1961). Tillämpningen av den bestämmelsen är fortfarande begränsad till de personer som omfattas av den.

FINLAND–SVERIGE

Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003 (avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land).”

”BILAGA III

BEGRÄNSNINGAR AV VÅRDFÖRMÅNER FÖR GRÄNSARBETARES FAMILJEMEDLEMMAR

(som avses i artikel 18.2)

DANMARK

ESTLAND (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

IRLAND

SPANIEN (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

ITALIEN (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

LITAUEN (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

UNGERN (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

NEDERLÄNDERNA (dessa uppgifter kommer att gälla under den period som avses i artikel 87.10.a)

FINLAND

SVERIGE

FÖRENADE KUNGARIKET”.

”BILAGA VIII

FALL NÄR PRO RATA-BERÄKNINGEN INTE SKA GÖRAS ELLER INTE SKA TILLÄMPAS (artikel 52.4 och 52.5)

Del 1:   Fall där pro rata-beräkningen inte ska göras enligt artikel 52.4

DANMARK

Alla ansökningar om pensioner som avses i lagen om social pension, utom de pensioner som nämns i bilaga IX.

IRLAND

Alla ansökningar om statlig pension (transfererad), statlig pension (avgiftsfinansierad) samt pension till efterlevande make (avgiftsfinansierad).

CYPERN

Alla ansökningar om ålders- och invaliditetspension samt pension till efterlevande make.

LETTLAND

a)	Alla ansökningar om invaliditetspension (lag om statlig pension av den 1 januari 1996).

b)	Alla ansökningar om efterlevandepension (lag om statlig pension av den 1 januari 1996, lag om statligt finansierad pension av den 1 juli 2001).

LITAUEN

Alla ansökningar om efterlevandepension från den statliga socialförsäkringen på grundval av basbeloppet för efterlevandepension (lag om pension från den statliga socialförsäkringen).

NEDERLÄNDERNA

Alla ansökningar om ålderspension enligt lagen om allmän åldersförsäkring (AOW).

ÖSTERRIKE

a)

Alla ansökningar om förmåner enligt lagen av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring – ASVG, lagen av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för egenföretagare verksamma inom handeln – GSVG, lagen av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare – BSVG och lagen av den 30 november 1978 om socialförsäkring för egenföretagare inom de fria yrkena – FSVG.

b)	Alla ansökningar om invaliditetspension grundad på ett pensionskonto enligt lagen om allmän pension – (APG) av den 18 november 2004.

c)	Alla ansökningar om efterlevandepension grundad på ett pensionskonto enligt lagen om allmän pension (APG) av den 18 november 2004, såvida förmånerna inte ska ökas efter beaktande av tillkommande försäkringsmånader enligt artikel 7.2 i lagen om allmän pension (APG).

d)	Alla ansökningar om invaliditets- och efterlevandepension från österrikiska Landesärztekammern grundad på grundgaranti (grundförmåner och eventuella kompletterande förmåner, eller grundpension)

e)	Alla ansökningar om permanent stöd vid yrkesinvaliditet och efterlevandestöd från den österrikiska veterinärkammarens pensionsfond.

f)	Alla ansökningar om förmåner i samband med pension vid yrkesinvaliditet, änke- och barnpension i enlighet med stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, del A.

POLEN

Alla ansökningar om invaliditets- och ålderspension enligt det fastställda förmånssystemet, samt om efterlevandepension.

PORTUGAL

Alla ansökningar om invaliditets-, ålders- eller efterlevandepension, utom när det sammanlagda antalet fullgjorda försäkringsperioder enligt lagstiftningen i mer än en medlemsstat uppgår till minst 21 kalenderår, de nationella försäkringsperioderna uppgår till högst 20 år och beräkningen görs enligt artikel 11 i lagdekret nr 35/2002 av den 19 februari.

SLOVAKIEN

a)	Alla ansökningar om efterlevandepension (pension till efterlevande make samt pension till efterlevande barn) beräknad i enlighet med den före den 1 januari 2004 gällande lagstiftningen, vars belopp härrör från pension som tidigare har betalats till den avlidne/avlidna.

b)	Alla ansökningar om pension beräknad i enlighet med lag nr 461/2003 Coll. om social trygghet i gällande lydelse.

SVERIGE

Alla ansökningar om garantipension i form av ålderspension (lag 1998:702) och ålderspension i form av tilläggspension (lag 1998:674).

FÖRENADE KUNGARIKET

Alla ansökningar om ålderspension, änkepension och efterlevandeförmåner, med undantag för sådana där under ett beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare

i)	den berörda parten har fullgjort försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder enligt Förenade kungarikets och en annan medlemsstats lagstiftning, och ett (eller flera) av beskattningsåren inte betraktas som ett kvalificerande år enligt Förenade kungarikets lagstiftning,

ii)

de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som gäller i Förenade kungariket för perioder före den 5 juli 1948 skulle beaktas vid tillämpningen av artikel 52.1 b i förordningen genom tillämpning av försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder enligt en annan medlemsstats lagstiftning.

Alla ansökningar om ytterligare pension enligt avsnitt 44 i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act) 1992 och avsnitt 44 i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner för Nordirland (Social Security Contributions and Benefits Act (Northern Ireland)) 1992.

Del 2:   Fall där artikel 52.5 tillämpas

BULGARIEN

Ålderspension från obligatorisk tilläggspensionsförsäkring, enligt del II avdelning II i socialförsäkringslagen.

ESTLAND

Obligatoriskt finansierat system för ålderspension.

FRANKRIKE

Allmänna eller kompletterande system i vilka förmånerna vid ålderdom beräknas på grundval av pensionspoäng.

LETTLAND

Ålderspension (lag om statlig pension av den 1 januari 1996, lag om statligt finansierad pension av den 1 juli 2001).

UNGERN

Pension på grundval av medlemskap i privata pensionsfonder.

ÖSTERRIKE

a)	Ålderspension grundad på ett pensionskonto enligt lagen om allmän pension (APG) av den 18 november 2004.

b)	Obligatoriska bidrag enligt artikel 41 i lagen av den 28 december 2001 - BGBl I nr 154 – om österrikiska farmaceuters allmänna lönefond (Pharmazeutische Gehaltskasse für Österreich).

c)	Ålders- och förtidspension från de österrikiska Landesärtztekammern med grundbelopp (grundförmåner och eventuella kompletterande förmåner, eller grundpension) samt alla pensionsförmåner från de österrikiska Landesärtztekammern med tilläggsbelopp (tilläggspension eller individuell pension).

d)	Åldersstöd från den österrikiska veterinärkammarens pensionsfond.

e)	Förmåner enligt stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, delarna A och B, med undantag för ansökningar om förmåner från invaliditets-, änke- och barnpensioner enligt stadgarna för de österrikiska advokatsamfundens institutioner för social omsorg, del A.

f)

Förmåner från den federala arkitekt- och ingenjörskonsultkammarens institutioner för social omsorg enligt lagen om den österrikiska civilingenjörskammaren (Ziviltechnikerkammergesetz) från 1993 och stadgarna för dessa institutioner, med undantag för förmåner på grund av yrkesskada och förmåner till efterlevande grundade på dessa förmåner.

g)	Förmåner i enlighet med den federala revisors- och skatterådgivarkammarens stadga för välfärdsinstitutioner i enlighet med Österrikes lag om yrkesverksamma revisorer och skatterådgivare (Wirtschaftstreuhandberufsgesetz).

POLEN

Ålderspensioner enligt det fastställda avgiftssystemet.

SLOVENIEN

Pension från obligatorisk tilläggspensionsförsäkring.

SLOVAKIEN

Obligatoriskt ålderspensionssparande.

SVERIGE

Inkomstgrundad pension och premiepension (lag 1998:674).

FÖRENADE KUNGARIKET

Progressiva pensionsförmåner (graduated retirement benefits), som betalas ut enligt avsnitten 36 och 37 i lagen om allmän försäkring (National Insurance Act) 1965 och avsnitten 35 och 36 i lagen om allmän försäkring för Nordirland (National Insurance Act (Northern Ireland)) 1966.”

”BILAGA X

SÄRSKILDA ICKE AVGIFTSFINANSIERADE KONTANTA FÖRMÅNER (artikel 70.2 c)

BELGIEN

a)	Förmån vid inkomstbortfall (lag av den 27 februari 1987).

b)	Garantiinkomst för äldre (lag av den 22 mars 2001).

BULGARIEN

Social ålderspension (artikel 89 i socialförsäkringslagen).

TJECKIEN

Socialbidrag (lag nr 117/1995 Sb. om statligt socialstöd).

DANMARK

Bostadsstöd för pensionärer (lagen om individuellt bostadsstöd, konsoliderad genom lag nr 204 av den 29 mars 1995).

TYSKLAND

a)	Minimiinkomst för äldre och för personer med nedsatt intjänandeförmåga enligt kapitel 4 i volym XII i lagen om social trygghet – Sozialgesetzbuch.

b)

Förmåner som ska täcka levnadsomkostnader enligt grundgarantin för arbetssökande, såvida inte kraven när det gäller dessa förmåner är uppfyllda för rätt till ett tillfälligt tillägg efter det att arbetslöshetsförmåner har utgetts (artikel 24.1 i volym II i lagen om social trygghet – Sozialgesetzbuch).

ESTLAND

a)	Bidrag till vuxna med funktionshinder (lagen om sociala förmåner för funktionshindrade av den 27 januari 1999).

b)	Statligt arbetslöshetsunderstöd (lagen om arbetsmarknadstjänster och arbetsmarknadsstöd av den 29 september 2005).

IRLAND

a)	Bidrag till arbetssökande (del 3 kapitel 2 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

b)	Statlig (icke avgiftsfinansierad) pension (del 3 kapitel 4 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

c)	Efterlevandepension (icke avgiftsfinansierad) (del 3 kapitel 6 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

d)	Bidrag till funktionshindrade (del 3 kapitel 10 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

e)	Färdbidrag (avsnitt 61 i 1970 års hälso- och sjukvårdslag).

f)	Pension för synskadade (del 3 kapitel 5 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet).

GREKLAND

Särskilda förmåner för äldre (lag 1296/82).

SPANIEN

a)	Minimiinkomstgaranti (lag nr 13/82 av den 7 april 1982).

b)	Kontantförmåner till äldre och arbetsoförmögna personer (Kungligt dekret nr 2620/81 av den 24 juli 1981).

c)

i) Icke avgiftsfinansierade invaliditets- och ålderspensioner enligt artikel 38.1 i den konsoliderade texten till den allmänna lagen om social trygghet, godkänd genom Kungligt lagstiftningsdekret nr 1/1994 av den 20 juni 1994, och ii) de förmåner som kompletterar pensionerna ovan, i enlighet med de autonoma gemenskapernas lagstiftning, där sådana tillägg garanterar en minimiinkomst med hänsyn tagen till den ekonomiska och sociala situationen i de berörda autonoma regionerna.

d)	Färdbidrag för ökad rörlighet (lag nr 13/1982 av den 7 april 1982).

FRANKRIKE

a)	Tilläggsbidrag från i) den särskilda invaliditetsfonden, och ii) solidaritetsfonden för äldre med avseende på förvärvade rättigheter (lag av den 30 juni 1956, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet).

b)	Bidrag till vuxna funktionshindrade (lag av den 30 juni 1975, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet).

c)	Särskilt bidrag (lag av den 10 juli 1952, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet) med avseende på förvärvade rättigheter.

d)	Solidaritetsbidrag till äldre (förordning av den 24 juni 2004, kodifierad i volym VIII i lagen om social trygghet) från den 1 januari 2006.

ITALIEN

a)	Socialpension för obemedlade personer (lag nr 153 av den 30 april 1969).

b)	Pensioner och bidrag för funktionshindrade eller arbetsoförmögna civilpersoner (lag nr 118 av den 30 mars 1971, nr 18 av den 11 februari 1980 och nr 508 av den 23 november 1988).

c)	Pensioner och bidrag för döva och stumma (lag nr 381 av den 26 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988).

d)	Pensioner och bidrag för synskadade civilpersoner (lag nr 382 av den 27 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988).

e)	Förmåner som tillägg till minimipensioner (lag nr 218 av den 4 april 1952, nr 638 av den 11 november 1983 och nr 407 av den 29 december 1990).

f)	Kompletterande förmåner för funktionshindrade (lag nr 222 av den 12 juni 1984).

g)	Socialbidrag (lag nr 335 av den 8 augusti 1995).

h)	Förhöjt socialbidrag (artikel 1.1 och 1.12 i lag nr 544 av den 29 december 1988, i dess ändrade lydelse).

CYPERN

a)	Socialpension (lagen om socialpension från 1995 (lag 25(I)/95), i dess ändrade lydelse.

b)	Bidrag till gravt rörelsehindrade (regeringsbeslut nr 38210 av den 16 oktober 1992, nr 41370 av den 1 augusti 1994, nr 46183 av den 11 juni 1997 och 53675 av den 16 maj 2001).

c)	Särskilt bidrag för synskadade (lagen om särskilda bidrag från 1996 (lag 77(I)/96), i dess ändrade lydelse).

LETTLAND

a)	Statliga socialförsäkringsförmåner (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003).

b)	Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003).

LITAUEN

a)	Socialpension (artikel 5 i 2005 års lag om statliga sociala förmåner).

b)	Särskilt understöd (artikel 15 i lagen från 2005 om statliga sociala förmåner).

c)	Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (artikel 7 i lagen om resebidrag från 2000).

LUXEMBURG

Inkomst för gravt funktionshindrade (artikel 1.2 i lag av den 12 september 2003), med undantag för personer som erkänts som funktionshindrade arbetstagare och som är anställda på den öppna arbetsmarknaden eller i skyddat arbete.

UNGERN

a)	Invaliditetslivränta (regeringsdekret nr 83/1987 (XII 27) om invaliditetslivränta).

b)	Icke avgiftsfinansierade förmåner för äldre (lag III från 1993 om socialförvaltning och sociala förmåner).

c)	Färdbidrag (regeringsdekret nr 164/1995 (XII 27) om färdbidrag för gravt funktionshindrade).

MALTA

a)	Inkomststöd (avsnitt 73 i lagen om social trygghet (kapitel 318) 1987).

b)	Ålderspension (lagen om social trygghet (kapitel 318) 1987).

NEDERLÄNDERNA

a)	Lagen om bistånd vid arbetsoförmåga för unga funktionshindrade av den 24 april 1997 (Wajong).

b)	Lagen om tilläggsförmåner av den 6 november 1986 (TW).

ÖSTERRIKE

Tilläggsersättning (federal lag av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring - ASVG, federal lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för personer verksamma inom handeln – GSVG och federal lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare – BSVG).

POLEN

Socialpension (lag av den 27 juni 2003 om socialpension).

PORTUGAL

a)	Icke avgiftsfinansierad statlig ålders- och invaliditetspension (lagdekret nr 464/80 av den 13 oktober 1980).

b)	Icke avgiftsfinansierad änkepension (förordning nr 52/81 av den 11 november 1981).

c)	Solidaritetstillägg för äldre (lagdekret nr 232/2005 av den 29 december 2005, ändrad genom lagdekret nr 236/2006 av den 11 december 2006).

SLOVENIEN

a)	Statlig pension (lagen om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999).

b)	Inkomststöd för pensionärer (lagen om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999).

c)	Underhållsbidrag (lag om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999).

SLOVAKIEN

a)	Justering beviljad före den 1 januari 2004 av pensioner som enda inkomstkälla.

b)	Socialpension som beviljades före den 1 januari 2004.

FINLAND

a)	Bostadsbidrag för pensionstagare (lagen om bostadsbidrag för pensionstagare 571/2007).

b)	Arbetsmarknadsstöd (lagen om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002).

c)	Särskilt stöd till invandrare (lagen om särskilt stöd till invandrare 1192/2002).

SVERIGE

a)	Bostadstillägg till pensionärer (lag 2001:761).

b)	Äldreförsörjningsstöd (lag 2001:853).

FÖRENADE KUNGARIKET

a)	Statligt pensionstillägg (2002 års lag om statligt pensionstillägg och 2002 års lag om statligt pensionstillägg – Nordirland).

b)	Inkomstbaserade bidrag till arbetssökande (1995 års lag om arbetssökande och 1995 års förordning om arbetssökande – Nordirland).

c)	Inkomststöd (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner och 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland).

d)	Färdbidrag för funktionshindrade (1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner och 1992 års lag om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner – Nordirland).”

”BILAGA XI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM TILLÄMPNINGEN AV MEDLEMSSTATERNAS LAGSTIFTNINGAR

(Artiklarna 51.3, 56.1 och 83)

BULGARIEN

Artikel 33.1 i den bulgariska sjukförsäkringslagen ska tillämpas på alla personer för vilka Bulgarien är behörig medlemsstat enligt avdelning III kapitel 1 i denna förordning.

TJECKIEN

För definitionen av familjemedlemmar i enlighet med artikel 1 i omfattar ’make/maka’ även registrerade partner enligt definitionen i tjeckisk lag nr 115/2006 Coll. om registrerat partnerskap.

DANMARK

a)

Vid beräkningen av pensionen enligt lagen om social pension (lov om social pension) ska perioder av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt dansk lagstiftning av en gränsarbetare eller en arbetstagare som rest till Danmark för att utföra ett säsongsbetonat arbete betraktas som bosättningsperioder i Danmark fullgjorda av den efterlevande maken, förutsatt att den efterlevande maken under dessa perioder var gift med ovannämnda person och de inte var separerade eller levde faktiskt åtskilda på grund av osämja och att den efterlevande maken under dessa perioder var bosatt inom en annan medlemsstats territorium. Vid tillämpningen av detta led avses med säsongsbetonat arbete sådant arbete som på grund av årstidernas växlingar automatiskt återkommer varje år.

b)

Vid beräkningen av pensionen enligt lagen om social pension (lov om social pension) ska perioder av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare som fullgjorts enligt dansk lagstiftning före den 1 januari 1984 av en person på vilken punkt 1 a inte ska tillämpas betraktas som bosättningsperioder i Danmark fullgjorda av den efterlevande maken, förutsatt att den efterlevande maken under dessa perioder var gift med personen och de inte var separerade eller levde faktiskt åtskilda på grund av osämja och att den efterlevande maken under dessa perioder var bosatt inom en annan medlemsstats territorium.

c)

Perioder som medräknas enligt leden a och b ska inte beaktas om de sammanfaller med perioder som medräknas vid beräkningen av pension som ska betalas till den berörda personen enligt lagstiftningen om obligatorisk försäkring i en annan medlemsstat eller med de perioder för vilka personen uppbar pension enligt sådan lagstiftning. Sådana perioder ska dock beaktas om det årliga beloppet för denna pension är lägre än halva grundbeloppet för den sociala pensionen.

a)

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 6 i denna förordning ska personer som inte har arbetat som anställda i någon medlemsstat ha rätt till dansk social pension bara om de har varit stadigvarande bosatta i Danmark under minst tre år, med beaktande av de åldersgränser som gäller enligt dansk lagstiftning. Om inget annat följer av artikel 4 i denna förordning, ska artikel 7 inte tillämpas på en dansk social pension som sådana personer har rätt till.

b)	De bestämmelser som anges ovan ska inte gälla rätt till dansk social pension för familjemedlemmar till personer som är eller har varit anställda i Danmark eller för studerande och deras familjemedlemmar.

3.   Den tillfälliga förmånen för arbetslösa personer som har antagits till systemet med flexibelt arbete (ledighedsydelse) enligt lag nr 455 av den 10 juni 1997 ska omfattas av avdelning III kapitel 6 i denna förordning. Arbetslösa personer som reser till en annan medlemsstat ska omfattas av artiklarna 64 och 65 när denna medlemsstat har liknande sysselsättningsåtgärder för samma kategori av personer.

4.   Om en person som får dansk social pension också har rätt till efterlevandepension från en annan medlemsstat, ska dessa pensioner, vid tillämpningen av dansk lagstiftning, betraktas som förmåner av samma slag i den mening som avses i artikel 53.1 i denna förordning, förutsatt att den person vars försäkrings- eller bosättningsperioder ligger till grund för beräkningen av efterlevandepensionen också har rätt till dansk social pension.

TYSKLAND

1.   Utan hinder av artikel 5 a i denna förordning och artikel 5.4.1 i bok VI av socialförsäkringsbalken (Sozialgesetzbuch VI), får en person som uppbär full ålderspension enligt någon annan medlemsstats lagstiftning ansöka om obligatorisk försäkring enligt det tyska pensionsförsäkringssystemet.

2.   Utan hinder av artikel 5 a i denna förordning och artikel 7.1 och 7.3 i bok VI av socialförsäkringsbalken (Sozialgesetzbuch VI), får en person som är obligatoriskt försäkrad i en annan medlemsstat eller uppbär ålderspension enligt en annan medlemsstats lagstiftning ansluta sig till den frivilliga försäkringen i Tyskland.

3.   När kontantförmåner enligt § 47.1 i bok V av socialförsäkringsbalken, § 47.1 i bok VII av socialförsäkringsbalken och § 200.2 i riksförsäkringsordningen (Reichsversicherungsordnung) beviljas försäkrade personer som är bosatta i en annan medlemsstat, beräknas enligt det tyska försäkringssystemet nettolönen, som ligger till grund för beräkningen av förmånerna, som om den försäkrade personen vore bosatt i Tyskland, såvida inte den försäkrade personen begär en beräkning på grundval av den nettolön som han faktiskt uppbär.

4.   Medborgare i andra medlemsstater som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist utanför Tyskland och som uppfyller de allmänna villkoren för det tyska pensionsförsäkringssystemet får göra frivilliga inbetalningar endast om de vid något tidigare tillfälle har varit frivilligt eller obligatoriskt försäkrade enligt det tyska pensionsförsäkringssystemet. Detta gäller även statslösa personer och flyktingar som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist i en annan medlemsstat.

5.   Den schablonberäknade tillgodoräknandeperioden (pauschale Anrechnungszeit) enligt artikel 253 i bok VI av socialförsäkringsbalken (Sozialgesetzbuch VI) ska fastställas enbart på grundval av perioder i Tyskland.

6.   I de fall då den tyska pensionslagstiftning som gällde den 31 december 1991 är tillämplig på omräkningen av en pension ska enbart den tyska lagstiftningen tillämpas för tillgodoräknandet av ersättningsperioder (Ersatzzeiten).

7.   Den tyska lagstiftningen om arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar som kompenseras enligt lagen om utländska pensioner och om förmåner för försäkringsperioder som kan tillgodoräknas enligt lagen om utländska pensioner på de territorier som anges i punkt 1.2.3 i lagen om frågor som rör fördrivna personer och flyktingar (Bundesvertriebenengesetz) fortsätter att gälla inom denna förordnings tillämpningsområde utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 i lagen om utländska pensioner (Fremdrentengesetz).

8.   För beräkningen av det teoretiska belopp som avses i artikel 52.1 b i i denna förordning i pensionssystemen för de fria yrkena ska den behöriga institutionen, med avseende på varje försäkringsår som fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, utgå från den genomsnittliga årliga pensionsrätt som förvärvats under medlemskapet i behöriga institutioner genom betalning av avgifter.

ESTLAND

Vid beräkningen av föräldraförmåner ska anställningsperioder i andra medlemsstater än Estland anses vara grundade på samma genomsnittliga socialavgiftsbelopp som betalats under de anställningsperioder i Estland med vilka de läggs samman. Om personen under referensåret endast har varit anställd i en annan medlemsstat ska beräkningen av förmånerna anses vara grundad på det genomsnittliga socialavgiftsbelopp som betalats i Estland mellan referensåret och moderskapsledigheten.

IRLAND

1.   Vid beräkningen av en försäkrad persons föreskrivna antagna veckoinkomster för beviljandet av förmåner vid sjukdom eller arbetslöshet enligt irländsk lagstiftning ska, utan hinder av artiklarna 21.2 och 62, ett belopp som är lika med den genomsnittliga veckolönen för anställda under det föreskrivna året tillgodoräknas den försäkrade personen för varje vecka med arbete som anställd enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat under det föreskrivna året.

2.   I de fall då artikel 46 i denna förordning är tillämplig ska Irland, om den berörda personen är arbetsoförmögen med invaliditet som följd och omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat, vid tillämpningen av avdelning 118.1 a i den konsoliderade lagen om social trygghet (Social Welfare Consolidation Act, 2005), beakta varje period under vilken, med hänsyn till den invaliditet som följde på arbetsoförmågan, personen skulle ha ansetts vara arbetsoförmögen enligt irländsk lagstiftning.

GREKLAND

1.   Lag nr 1469/84 om frivillig anslutning till pensionsförsäkringssystemet för grekiska medborgare och utländska medborgare av grekisk härkomst är tillämplig på medborgare i andra medlemsstater, statslösa personer eller flyktingar, om de berörda personerna, utan hänsyn till deras bosättnings- eller vistelseort, vid något tidigare tillfälle har varit obligatoriskt eller frivilligt anslutna till det grekiska pensionsförsäkringssystemet.

2.   Utan hinder av artikel 5 a i denna förordning och artikel 34 i lag nr 1140/1981 får en person som uppbär pension på grund av olycksfall i arbetet eller arbetssjukdom enligt en annan medlemsstats lagstiftning begära att bli obligatoriskt försäkrad enligt den lagstiftning som tillämpas genom försäkringssystemet för jordbruket (OGA) i den utsträckning som personen bedriver en verksamhet som omfattas av den lagstiftningens tillämpningsområde.

SPANIEN

1.   Vid tillämpningen av artikel 52.1 b i i denna förordning ska de år som arbetstagaren saknar för att uppnå den pensionsålder eller obligatoriska pensionsålder som föreskrivs i artikel 31.4 i den konsoliderade versionen av lagen om statliga pensioner (Ley de Clases Pasivas del Estado) beaktas som faktisk statlig tjänstgöring endast om den förmånsberättigade vid den tidpunkt då det försäkringsfall för vilket invaliditets- eller efterlevandepension betalas ut omfattades av Spaniens särskilda system för offentligt anställda, de väpnade styrkorna eller utförde en verksamhet som assimilerats i det systemet eller om den förmånsberättigade vid tidpunkten för det försäkringsfall för vilket pensionerna betalas ut utförde en verksamhet som skulle ha erfordrat att den berörda personen omfattades av staten särskilda system för offentligt anställda, de väpnade styrkorna eller domarkåren, om verksamheten hade ägt rum i Spanien.

a)

Den teoretiska spanska förmånen i enlighet med artikel 56.1 c i denna förordning ska beräknas på grundval av personens faktiska avgifter under åren närmast före betalningen av den sista avgiften till den spanska socialförsäkringen. Om försäkrings- och/eller bosättningsperioder enligt någon annan medlemsstats lagstiftning måste beaktas vid beräkningen av grundbeloppet för pensionen, ska det avgiftsunderlag i Spanien som tidsmässigt ligger närmast referensperioderna användas för de ovannämnda perioderna, med beaktande av utvecklingen av konsumentprisindex.

b)	Det beräknade pensionsbeloppet ska höjas med beloppet på de höjningar och uppräkningar som beräknats för varje efterföljande år för pensioner av samma slag.

3.   Perioder som fullgjorts i andra medlemsstater och som måste beräknas inom det särskilda systemet för offentligt anställda, de väpnade styrkorna och domstolsförvaltningen, ska vid tillämpningen av artikel 56 i denna förordning behandlas på samma sätt som de perioder som ligger närmast den tid som fullgjorts som offentligt anställd i Spanien.

4.   De åldersgrundade tilläggsbelopp som avses i den andra övergångsbestämmelsen i den allmänna lagen om social trygghet ska tillämpas på alla förmånstagare enligt förordningen som har avgifter i sitt namn enligt spansk lagstiftning före den 1 januari 1967. Det ska inte vara möjligt att genom tillämpning av artikel 5 i denna förordning behandla försäkringsperioder som har tillgodoräknats i en annan medlemsstat före ovannämnda datum som likvärdiga med avgifter som betalats i Spanien, endast för föreliggande syften. Det datum som motsvarar den 1 januari 1967 ska vara den 1 augusti 1970 för det särskilda systemet för sjöfolk och den 1 april 1969 för det särskilda sociala trygghetssystemet för kolindustrin.

FRANKRIKE

1.   Medborgare i andra medlemsstater som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist utanför Frankrike och som uppfyller de allmänna villkoren för det franska pensionsförsäkringssystemet får göra frivilliga inbetalningar till detta endast om de vid något tidigare tillfälle har varit frivilligt eller obligatoriskt försäkrade enligt det franska pensionsförsäkringssystemet. Detta gäller även statslösa personer och flyktingar som har sin bosättningsort eller stadigvarande hemvist i en annan medlemsstat.

2.   För personer som får vårdförmåner i Frankrike enligt artiklarna 17, 24 eller 26 i denna förordning och som är bosatta i de franska departementen Haut-Rhin, Bas-Rhin eller Moselle, ska de vårdförmåner som utges för en annan medlemsstats institutions räkning, vilken ska stå för kostnaderna för dessa, omfatta förmåner som utges både genom den allmänna sjukförsäkringen och genom den obligatoriska kompletterande lokala sjukförsäkringen i Alsace-Moselle.

3.   Vid tillämpningen av avdelning III kapitel 5 i denna förordning ska den franska lagstiftning som är tillämplig på en person som arbetar eller tidigare har arbetat som anställd eller som bedriver eller tidigare har bedrivit verksamhet som egenföretagare omfatta både det eller de allmänna system för ålderspension och det eller de kompletterande pensionssystem som personen omfattades av.

CYPERN

Vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 6, 51 och 61 i denna förordning ska, för varje period från och med den 6 oktober 1980, en försäkringsperiod på en vecka enligt cypriotisk lagstiftning fastställas, genom att man delar den totala försäkringsgrundande inkomsten under den aktuella perioden med den lägsta försäkringsgrundande inkomst per vecka som fastställts för det aktuella avgiftsåret, förutsatt att det antal veckor som beräknas på detta sätt inte överstiger antalet kalenderveckor under den aktuella perioden.

MALTA

Särskilda bestämmelser för offentligt anställda

a)

Personer anställda i enlighet med lagen om Maltas väpnade styrkor (kapitel 220 i Maltas lagstiftning, polislagen (kapitel 164 i Maltas lagstiftning) och fängelselagen (kapitel 260 i Maltas lagstiftning) ska behandlas som offentligt anställda endast vad avser tillämpningen av artiklarna 49 och 60 i denna förordning.

b)	Pensioner som betalas i enlighet med de ovan nämnda lagarna och i enlighet med pensionsförordningen (kapitel 93 i Maltas lagstiftning) ska, endast för tillämpningen av artikel 1 e i förordningen, betraktas som ’särskilda system för offentligt anställda’.

NEDERLÄNDERNA

1.   Sjukvårdsförsäkring

a)

När det gäller rätt till vårdförmåner enligt nederländsk lagstiftning, ska personer som har rätt till vårdförmåner vid tillämpningen av avdelning III kapitlen 1 och 2 i förordningen avse i) personer som enligt artikel 2 i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) är skyldiga att teckna en sjukförsäkring, och ii) familjemedlemmar till aktiv militär personal bosatta i en annan medlemsstat och personer som är bosatta i en annan medlemsstat och som enligt förordningen har rätt till sjukvård i sin bosättningsstat på Nederländernas bekostnad, om de inte redan omfattas av led i.

b)	De personer som avses i punkt 1 a i måste enligt bestämmelserna i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) teckna en sjukförsäkring och de personer som avses i punkt 1 a ii måste registrera sig hos sjukvårdsförsäkringsstyrelsen (College voor zorgverzekeringen).

c)

Bestämmelserna om betalning av avgifter enligt lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) och den allmänna lagen om särskilda sjukvårdskostnader (Algemene wet bijzondere ziektekosten) ska tillämpas på de personer som avses i led a och deras familjemedlemmar. Familjemedlemmarnas avgifter ska betalas av den person från vilken rätten till sjukvård härrör, med undantag av familjemedlemmar till militär personal bosatta i en annan medlemsstat, vilka ska betala direkt.

d)	Bestämmelserna om sen anmälan till en försäkring enligt lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet) ska, för de personer som avses i punkt 1 a ii, även gälla vid sen registrering hos sjukvårdsförsäkringsstyrelsen (College voor zorgverzekeringen).

e)

Personer som har rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat än Nederländerna och är bosatta eller tillfälligt vistas i Nederländerna ska ha rätt till vårdförmåner enligt de försäkringsvillkor som institutionen på bosättnings- eller vistelseorten erbjuder försäkrade i Nederländerna, med beaktande av artikel 11.1, 11.2 och 11.3 och artikel 19.1 i lagen om sjukvårdsförsäkring (Zorgverzekeringswet), och till de vårdförmåner som föreskrivs enligt den allmänna lagen om särskilda sjukvårdskostnader (Algemene wet bijzondere ziektekosten).

f)

Vid tillämpningen av artiklarna 23–30 i denna förordning ska följande förmåner (förutom de pensioner som omfattas av avdelning III kapitlen 4 och 5 i denna förordning) betraktas som pension enligt nederländsk lagstiftning: — Pension som beviljas enligt lagen av den 6 januari 1966 om pension till offentligt anställda och deras efterlevande (Algemene burgerlijke pensioenwet). — Pension som beviljas enligt lagen av den 6 oktober 1966 om pension till militär personal och deras efterlevande (Algemene militaire pensioenwet). — Förmåner vid arbetsoförmåga enligt lagen av den 7 juni 1972 om förmåner vid arbetsoförmåga till militär personal (Wet arbeidsongeschiktheidsvoorziening militairen). — Pension som beviljas enligt lagen av den 15 februari 1967 om pension till anställda vid de nederländska järnvägarna och till deras efterlevande (Spoorwegpensioenwet). — Pension som beviljas enligt anställningsvillkoren vid de nederländska järnvägarna (Reglement Dienstvoorwaarden Nederlandse Spoorwegen). — Förmåner som beviljas personer som går i pension innan de uppnår pensionsåldern 65 år enligt ett pensionssystem som ska tillförsäkra tidigare anställda en inkomst under deras ålderdom eller förmåner som utges då någon lämnar arbetsmarknaden i förtid enligt ett av staten inrättat system eller genom ett kollektivavtal för personer från och med 55 års ålder. — Förmåner som beviljas militär personal och offentligt anställda vid övertalighet, överårighet och förtidspensionering.

g)	Vid tillämpningen av avdelning III kapitlen 1 och 2 i denna förordning ska den ersättning som enligt det nederländska systemet kan utges då sjukvården endast utnyttjats i begränsad omfattning betraktas som sjukvårdsförmåner.

2.   Tillämpning av den nederländska lagen om allmän ålderspension (Algemene Ouderdomswet, AOW)

a)

Den minskning som avses i artikel 13.1 i den nederländska lagen om allmän ålderspension (Algemene Ouderdomswet, AOW) ska inte tillämpas på kalenderår före den 1 januari 1957 under vilka en förmånsberättigad som inte uppfyller villkoren för att dessa år ska betraktas som försäkringsperioder — var bosatt i Nederländerna mellan 15 och 65 års ålder, eller — var bosatt i en annan medlemsstat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller — arbetade i en annan medlemsstat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna. Med avvikelse från artikel 7 i AOW ska personer som endast före den 1 januari 1957 var bosatt eller arbetade i Nederländerna enligt ovannämnda villkor också anses ha rätt till pension.

b)

Den minskning som avses i artikel 13.1 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 2 augusti 1989 under vilka en person som är eller var gift, mellan 15 och 65 års ålder inte var försäkrad enligt nämnda lagstiftning och var bosatt inom en annan medlemsstats territorium än Nederländernas, om dessa kalenderår sammanfaller med försäkringsperioder som fullgjorts av personens make enligt den lagstiftningen eller med kalenderår som ska beaktas enligt punkt 2 a, förutsatt att parets äktenskap bestod under dessa perioder. Med avvikelse från artikel 7 i AOW ska en sådan person anses ha rätt till pension.

c)

Den minskning som avses i artikel 13.2 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 1 januari 1957 under vilka en pensionstagares make som inte uppfyller villkoren för att dessa år ska betraktas som försäkringsperioder — var bosatt i Nederländerna mellan 15 och 65 års ålder, eller — var bosatt i en annan medlemsstat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller — arbetade i en annan medlemsstat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna.

d)

Den minskning som avses i artikel 13.2 i AOW ska inte tillämpas på kalenderår före den 2 augusti 1989 under vilka en pensionstagares make mellan 15 och 65 års ålder var bosatt inom en annan medlemsstats territorium än Nederländernas och inte var försäkrad enligt nämnda lagstiftning, om dessa kalenderår sammanfaller med försäkringsperioder som pensionstagaren fullgjort enligt den lagstiftningen eller med kalenderår som ska beaktas enligt punkt 2 a, förutsatt att parets äktenskap bestod under dessa perioder.

e)

Punkt 2 a, b, c och d ska inte tillämpas på perioder som sammanfaller med — perioder som kan beaktas vid beräkningen av pensionsrättigheter enligt lagstiftningen om försäkring vid ålderdom i någon annan medlemsstat än Nederländerna, eller — perioder för vilka den berörda personen har fått ålderspension enligt en sådan lagstiftning. Perioder av frivillig försäkring enligt ett system i en annan medlemsstat ska inte beaktas vid tillämpningen av denna bestämmelse.

f)	Punkt 2 a, b, c och d ska tillämpas endast om den berörda personen har varit bosatt i en eller flera medlemsstater under sex år efter 59 års ålder och bara för den tid då personen var bosatt i en av dessa medlemsstater.

g)

Med avvikelse från kapitel IV i AOW ska en person som är bosatt i någon annan medlemsstat än Nederländerna och vars make omfattas av den obligatoriska försäkringen enligt den lagstiftningen ha rätt att teckna en frivillig försäkring enligt den lagstiftningen för de perioder under vilka maken är obligatoriskt försäkrad. Denna rätt ska inte upphöra att gälla om makens obligatoriska försäkring upphör att gälla på grund av dennes dödsfall och om den efterlevande maken endast får pension enligt den nederländska lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet). Rätten till frivillig försäkring upphör under alla omständigheter att gälla den dag då personen fyller 65 år. Avgiften till den frivilliga försäkringen ska fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den frivilliga försäkringen enligt AOW. Om den frivilliga försäkringen följer på en sådan försäkringsperiod som avses i punkt 2 b, ska avgiften dock fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgiften till den obligatoriska försäkringen enligt AOW, med beaktande av den inkomst som anses ha uppburits i Nederländerna.

h)	Den rätt som avses i punkt 2 g ska inte beviljas någon som är försäkrad enligt någon annan medlemsstats lagstiftning om pensions- eller efterlevandeförmåner.

i)	Den som vill teckna en sådan frivillig försäkring som avses i punkt 2 g ska ansöka om detta hos socialförsäkringsbanken (Sociale Verzekeringsbank) senast ett år efter den dag då villkoren för försäkringsanslutningen var uppfyllda.

3.   Tillämpning av den nederländska lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet, ANW)

a)

Om den efterlevande maken enligt artikel 51.3 i denna förordning har rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän efterlevandeförsäkring (Algemene nabestaandenwet, ANW), ska den pensionen beräknas enligt artikel 52.1 b i denna förordning. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska även försäkringsperioder före den 1 oktober 1959 betraktas som försäkringsperioder som fullgjorts enligt nederländsk lagstiftning, om den försäkrade under dessa perioder efter 15 års ålder — var bosatt i Nederländerna, eller — var bosatt i en annan medlemsstat, men arbetade i Nederländerna hos en arbetsgivare som var etablerad i Nederländerna, eller — arbetade i en annan medlemsstat under perioder som betraktas som försäkringsperioder enligt socialförsäkringssystemet i Nederländerna.

b)	Hänsyn ska inte tas till perioder som ska beaktas enligt punkt 3 a vilka sammanfaller med perioder av obligatorisk försäkring som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning om efterlevandepension.

c)	Vid tillämpningen av artikel 52.1 b i denna förordning ska endast försäkringsperioder som fullgjorts enligt nederländsk lagstiftning efter 15 års ålder räknas som försäkringsperioder.

d)

Med avvikelse från artikel 63a.1 i ANW ska en person som är bosatt i en annan medlemsstat än Nederländerna och vars make är obligatoriskt försäkrad enligt ANW ha rätt att teckna en frivillig försäkring enligt den lagstiftningen, förutsatt att denna försäkring redan har börjat gälla den dag som denna förordning börjar tillämpas, men endast för de perioder under vilka maken är obligatoriskt försäkrad. Denna rätt ska upphöra att gälla den dag då makens obligatoriska försäkring enligt ANW upphör att gälla, såvida inte makens obligatoriska försäkring upphör att gälla på grund av dennes dödsfall och den efterlevande maken endast får pension enligt ANW. Rätten till frivillig försäkring upphör under alla omständigheter att gälla den dag då personen fyller 65 år. Avgiften till den frivilliga försäkringen ska fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den frivilliga försäkringen enligt ANW. Om den frivilliga försäkringen följer på en sådan försäkringsperiod som avses i punkt 2 b, ska avgiften dock fastställas enligt bestämmelserna om fastställande av avgifter till den obligatoriska försäkringen enligt ANW, med beaktande av den inkomst som anses ha uppburits i Nederländerna.

4.   Tillämpning av den nederländska lagstiftningen om arbetsoförmåga

a)

Om den berörda personen enligt artikel 51.3 i denna förordning har rätt till en nederländsk invaliditetsförmån, ska det belopp som avses i artikel 52.1 b i denna förordning vid beräkningen av förmånen fastställas i) om personen innan arbetsoförmågan uppkom senast arbetade som anställd i den mening som avses i artikel 1 a i denna förordning, — i enlighet med bestämmelserna i lagen om försäkring vid arbetsoförmåga (Wet op de arbeidsongeschiktheidsverzekering, WAO), om arbetsoförmågan uppkom före den 1 januari 2004, eller — i enlighet med bestämmelserna i lagen om arbete och inkomst enligt arbetsförmåga (Wet Werk en inkomen naar arbeidsvermogen, WIA), om arbetsoförmågan uppkom den 1 januari 2004 eller efter detta datum, ii) om personen innan arbetsoförmågan uppkom senast bedrev verksamhet som egenföretagare i den mening som avses i artikel 1 b i denna förordning, i enlighet med bestämmelserna i lagen om försäkring vid arbetsoförmåga för egenföretagare (Wet arbeidsongeschiktheidsverzekering zelfstandigen, WAZ), om arbetsoförmågan uppkom före den 1 augusti 2004.

b)

Vid beräkningen av förmåner enligt WAO, WIA eller WAZ ska de nederländska institutionerna beakta — perioder av betald anställning eller perioder som behandlas som sådana och som fullgjorts i Nederländerna före den 1 juli 1967, — försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAO, — försäkringsperioder som den berörda personen har fullgjort efter 15 års ålder enligt den allmänna lagen om arbetsoförmåga (Algemene Arbeidsongeschiktheidswet, AAW) om de inte sammanfaller med försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAO, — försäkringsperioder som fullgjorts enligt WAZ, — försäkringsperioder som fullgjorts enligt WIA.

ÖSTERRIKE

1.   För förvärv av pensionsförsäkringsperioder ska inskrivning vid en skola eller jämförbar utbildningsanstalt i en annan medlemsstat betraktas som likvärdigt med inskrivning vid en skola eller utbildningsanstalt enligt artiklarna 227.1.1 och 228.1.3 i den allmänna socialförsäkringslagen (Allgemeines Sozialversicherungsgesetz, ASVG), artikel 116.7 i lagen om socialförsäkring för egenföretagare (Gewerbliches Sozialversicherungsgesetz, GSVG) och artikel 107.7 i lagen om socialförsäkring för jordbrukare (Bauern-Sozialversicherungsgesetz, BSVG), om den berörda personen vid någon tidpunkt har omfattats av österrikisk lagstiftning med anledning av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare och de särskilda avgifter som föreskrivs enligt artikel 227.3 i ASVG, artikel 116.9 i GSVG och artikel 107.9 i BSGV för köp av sådana utbildningsperioder har betalats.

2.   Vid beräkningen av den pro rata-förmån som avses i artikel 52.1 b i denna förordning ska hänsyn inte tas till de särskilda tillägg till avgifterna för tilläggsförsäkring och för tilläggsförmån för gruvarbetare enligt österrikisk lagstiftning. I dessa fall ska den pro rata-förmån som beräknas utan dessa avgifter i lämpliga fall höjas med hela beloppet på de särskilda tilläggen till avgifterna för tilläggsförsäkringen och tilläggsförmånen för gruvarbetare.

3.   Om, i enlighet med artikel 6 i denna förordning, ersättningsperioder har fullgjorts enligt ett österrikiskt pensionsförsäkringssystem vilka inte kan ligga till grund för en beräkning enligt artiklarna 238 och 239 i den allmänna socialförsäkringslagen (ASVG), artiklarna 122 och 123 i lagen om socialförsäkring för egenföretagare (GSVG) eller artiklarna 113 och 114 i lagen om socialförsäkring för jordbrukare (BSVG), ska beräkningsgrunden för perioder för vård av barn enligt artikel 239 i ASVG, artikel 123 i GSVG och artikel 114 i BSVG tillämpas.

FINLAND

1.   Vid fastställandet av rätten till förmåner och vid beräkningen av den finska folkpensionen enligt artiklarna 52–54 i denna förordning ska pensionsrätt som förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning behandlas på samma sätt som pension som förvärvats enligt finsk lagstiftning.

2.   Vid tillämpningen av artikel 52.1 b i i denna förordning för beräkningen av inkomster under den intjänade perioden enligt finsk lagstiftning om inkomstgrundad pension ska, i de fall då personen har pensionsförsäkringsperioder som grundas på arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare i en annan medlemsstat under en del av referensperioden enligt finsk lagstiftning, inkomsterna för de intjänade perioderna vara lika med summan av inkomsterna under den del av referensperioden som avser Finland, dividerad med antalet månader under vilka det fanns försäkringsperioder i Finland under referensperioden.

SVERIGE

1.   Om föräldrapenning betalas ut enligt artikel 67 i denna förordning till en familjemedlem som inte är anställd, ska föräldrapenningen betalas ut enligt grundnivån eller lägsta nivån.

2.   Vid beräkningen av föräldrapenning i enlighet med 4 kap. 6 § i lagen (1962:381) om allmän försäkring för personer som har rätt till föräldrapenning som utges på grundval av förvärvsarbete ska följande gälla:

För en förälder vars sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av inkomst av förvärvsarbete i Sverige ska kravet på att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse har varit försäkrad för en sjukpenning över den lägsta nivån vara uppfyllt, om föräldern under nämnda period haft inkomst av förvärvsarbete motsvarande försäkring över den lägsta nivån i en annan medlemsstat.

3.   Bestämmelserna om sammanläggning av försäkrings- och bosättningsperioder i förordningen ska inte tillämpas på övergångsbestämmelserna i den svenska lagstiftningen om rätt till garantipension för personer födda 1937 eller tidigare som har varit bosatta i Sverige under en fastställd period före pensionsansökan (lag 2000:798).

4.   Vid beräkning av inkomst för antagandeinkomst till inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. i lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller följande:

a)

Om den försäkrade under referensperioden även har omfattats av en eller flera andra medlemsstaters lagstiftning med anledning av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare, ska inkomsterna i den eller de andra medlemsstaterna anses vara desamma som den försäkrades genomsnittliga bruttoinkomst i Sverige under den del av referensperioden som fullgjorts i Sverige, beräknad genom att inkomsterna i Sverige divideras med antalet år under vilka inkomsterna intjänades.

b)

Om förmånerna beräknas enligt artikel 46 i denna förordning och personerna inte är försäkrade i Sverige, ska referensperioden fastställas i enlighet med 8 kap. 2 och 8 §§ i den ovannämnda lagen som om personen vore försäkrad i Sverige. Om personen saknar pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension under denna period, får referensperioden räknas från den tidigare tidpunkt den försäkrade har haft inkomst av verksamhet i Sverige.

a)

Vid beräkning av antagen pensionsbehållning för inkomstbaserad efterlevandepension (lag 2000:461) ska, om kravet för rätt till pension enligt svensk lagstiftning inte är uppfyllt för minst tre av de fem kalenderåren närmast före den försäkrades dödsfall (referensperioden), hänsyn även tas till försäkringsperioder som fullgjorts i andra medlemsstater som om de hade fullgjorts i Sverige. Försäkringsperioderna i de andra medlemsstaterna ska anses vara baserade på genomsnittet av de svenska pensionsunderlagen. Om den berörda personen har endast ett år i Sverige med pensionsunderlag, ska varje försäkringsperiod i en annan medlemsstat anses uppgå till samma belopp.

b)

Vid beräkning av antagna pensionspoäng för änkepension vid dödsfall den 1 januari 2003 eller senare ska, om kravet i den svenska lagstiftningen på pensionspoäng för minst två av de fyra år som närmast föregått den försäkrades dödsfall (referensperioden) inte är uppfyllt och försäkringsperioder har fullgjorts i en annan medlemsstat under referensperioden, dessa år anses vara baserade på samma pensionspoäng som det svenska året.

FÖRENADE KUNGARIKET

1.   När en person enligt Förenade kungarikets lagstiftning kan ha rätt till ålderspension om

a)	en tidigare makes avgifter beaktas som om de vore personens egna avgifter, eller

b)

de gällande avgiftsvillkoren uppfylls av personens make eller tidigare make, ska, om maken eller den tidigare maken är eller har arbetat som anställd eller bedrivit verksamhet som egenföretagare och har omfattats av lagstiftningen i två eller flera medlemsstater, bestämmelserna i avdelning III kapitel 5 i förordningen tillämpas vid fastställandet av rätten till förmån enligt Förenade kungarikets lagstiftning. I detta fall ska hänvisningarna till ’försäkringsperioder’ i nämnda kapitel 5 betraktas som hänvisningar till försäkringsperioder som har fullgjorts av i) en make eller tidigare make, om ansökan lämnas in av — en gift kvinna, eller — en person vars äktenskap upplösts av annan orsak än makens död, eller ii) en tidigare make, om ansökan lämnas in av — en änkling som omedelbart före uppnådd pensionsålder inte har rätt till bidrag för efterlevande make med barn, eller — en änka som omedelbart före uppnådd pensionsålder inte har rätt till bidrag för änkor med barn, bidrag för efterlevande make med barn eller änkepension, eller som endast har rätt till åldersrelaterad änkepension beräknad enligt artikel 52.1 b i denna förordning (med ’åldersrelaterad änkepension’ avses en sänkt änkepension enligt artikel 39.4 i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act 1992).

2.   Vid tillämpning av artikel 6 i denna förordning på bestämmelserna om rätt till biståndsförmån (attendance allowance), vårdbidrag (carer’s allowance) och invaliditetsförmåner (disability living allowance) ska anställningsperioder, bosättningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare som har fullgjorts inom en annan medlemsstats territorium än Förenade kungarikets i nödvändig utsträckning beaktas för att uppfylla kraven på vistelse i Förenade kungariket före den dag då rätten till den berörda förmånen först uppkommer.

3.   Vid tillämpning av artikel 7 i denna förordning ska, i samband med kontantförmåner vid arbetsoförmåga, ålderdom eller till efterlevande, pension med anledning av olycksfall i arbetet eller arbetssjukdom och ersättning vid dödsfall, alla enligt Förenade kungarikets lagstiftning förmånsberättigade som vistas inom en annan medlemsstats territorium under denna vistelse anses vara bosatta inom den andra medlemstatens territorium.

4.   Vid tillämpningen av artikel 46 i denna förordning ska Förenade kungariket, om den berörda personen drabbades av arbetsoförmåga med invaliditet som följd medan personen omfattades av en annan medlemsstats lagstiftning, vid tillämpningen av avsnitt 30A (5) i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act 1992), beakta alla perioder under vilka personen för denna arbetsoförmåga har fått

i)	kontantförmåner vid sjukdom eller lön i stället för sådana förmåner, eller

ii)

förmåner enligt avdelning III kapitlen 4 och 5 i denna förordning som beviljats för den invaliditet som följde på arbetsoförmågan, enligt lagstiftningen i den andra medlemsstaten, som om de var korta perioder med utbetalning av förmåner vid arbetsoförmåga enligt avsnitten 30A (1)–(4) i lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Social Security Contributions and Benefits Act 1992).

Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska endast perioder under vilka personen skulle ha ansetts som arbetsoförmögen enligt Förenade kungarikets lagstiftning beaktas.

1.

Vid beräkningen av en inkomstfaktor för fastställandet av rätt till förmåner enligt Förenade kungarikets lagstiftning ska, för varje påbörjad vecka med arbete som anställd enligt en annan medlemsstats lagstiftning under det aktuella beskattningsåret enligt Förenade kungarikets lagstiftning, den berörda personen anses ha betalat avgifter som anställd eller ha inkomster för vilka avgifter har betalats, på grundval av inkomster som motsvarar två tredjedelar av den övre inkomstgränsen för detta år.

2.

Vid tillämpning av artikel 52.1 b ii i denna förordning gäller följande: a) Om en person som arbetar som anställd, under något beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare, har fullgjort försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder uteslutande i en annan medlemsstat än Förenade kungariket och tillämpningen av punkt 5.1 ovan medför att detta år räknas som kvalifikationsår enligt Förenade kungarikets lagstiftning vid tillämpning av artikel 52.1 b i i denna förordning, ska personen anses ha varit försäkrad i 52 veckor under detta år i den andra medlemsstaten. b) Om något beskattningsår som börjar den 6 april 1975 eller senare inte räknas som kvalifikationsår enligt Förenade kungarikets lagstiftning vid tillämpning av artikel 52.1 b i i denna förordning, ska inga försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder som fullgjorts under ett sådant år beaktas.

3.

När en inkomstfaktor ska omvandlas till försäkringsperioder ska inkomstfaktorn för det aktuella beskattningsåret enligt Förenade kungarikets lagstiftning divideras med detta års lägsta inkomstgräns. Resultatet ska anges som ett heltal utan decimaler. Det tal som har beräknats på detta sätt ska anses motsvara antalet försäkringsveckor som har fullgjorts enligt Förenade kungarikets lagstiftning under detta år, under förutsättning att det inte överstiger antalet veckor som personen omfattades av den lagstiftningen under det året.”