Energi

Mot bakgrund av de allt starkare bevisen för klimatförändringarna och vårt ökade energiberoende har Europeiska unionen​​ (EU) stärkts i sin föresats att bli världens första klimatneutrala kontinent och ekonomi, där den energi som förbrukas är säker, trygg, konkurrenskraftig, lokalt producerad och hållbar.

Den europeiska gröna given​​ syftar till att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att vi kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030. Målet är att uppnå klimatneutralitet senast 2050, vilket fastställs som en bindande skyldighet i den europeiska klimatlagen​​ . Energimålen är tydliga: vi ska producera renare energi tack vare teknisk forskning och innovation och investera i renoverade, energieffektiva byggnader.

Dessa mål bygger på strategin för en energiunion​​ (2015) som, tillsammans med förordning (EU) 2018/1999​​ om styrningen av energiunionen​​ fastställer följande huvudmål för EU:s energipolitik:

• Diversifiering av EU:s energikällor och energiförsörjning, från fossila bränslen till kärnkraft och förnybar energi (solkraft, vindkraft, biomassa, geotermisk energi, vattenkraft och tidvattenenergi) för att säkerställa energitrygghet.
• Upprättande av en helt integrerad, effektiv inre energimarknad utan tekniska eller rättsliga hinder.
• Ökad energieffektivitet och sammanlänkning av energinät samt minskade utsläpp.
• Övergång till en koldioxidsnål ekonomi i linje med åtagandena i Parisavtalet​​ .
• Främjande av forskning om koldioxidsnål och ren energiteknik och prioritering av forskning och innovation för att driva på energiomställningen och öka konkurrenskraften.

Genom artikel 194​​ i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt införs en särskild rättslig grund för energiområdet som bygger på delade befogenheter mellan EU och EU:s medlemsstater​​ och främjar en gemensam energipolitik.