EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.5.2018

COM(2018) 321 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum

Flerårig budgetram 2021-2027

{SWD(2018) 171 final}

1.EN NY, MODERN BUDGET FÖR ETT EU MED 27 LÄNDER

En gång vart sjunde år beslutar Europeiska unionen om sin långtidsbudget – den fleråriga budgetramen. Nästa budgetram, som gäller från och med den 1 januari 2021, blir den första för ett EU med 27 länder.

Detta är en avgörande tid för vår union. Det är ett tillfälle för medlemsstaterna och EU-institutionerna att enas kring en tydlig vision om Europas framtid. Ett tillfälle att entydigt visa att EU är berett gå från ord till handling och vidta de åtgärder som behövs för att uppfylla vår gemensamma vision. En modern, målinriktad EU-budget kommer att fortsätta att bidra till den positiva agenda som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker föreslog i sitt tal om tillståndet i unionen i Europaparlamentet den 14 september 2016 1 och som ledarna för 27 medlemsstater enades om i Bratislava den 16 september 2016 och i Romförklaringen den 25 mars 2017. En modern, målinriktad EU-budget bidrar till att låta EU vara stort i de stora frågorna och litet i de små, något som man enades om i Rom.

Förhandlingarna om nästa budgetram infaller i en tid då EU fått ny vind i seglen men också står inför stora utmaningar. EU agerade beslutsamt efter den ekonomiska krisen för att lägga en solid grund för en varaktig återhämtning. Ekonomin växer nu och skapar arbetstillfällen. Tonvikten ligger nu i allt högre grad på att effektivt och rättvist åstadkomma resultat i de frågor som verkligen betyder något i människors vardag, och göra det för alla överallt i EU. Jean-Claude Junckers uppmaning att överbrygga splittringen och göra EU mer enat, starkare och mer demokratiskt 2 bör därför få genomslag även i de nya budgetens utformning.

De val som träffas de kommande månaderna blir avgörande för EU de nästa årtiondena. Det är mycket som står på spel. De tekniska och demografiska förändringarna stöper om våra ekonomier och samhällen. Klimatförändringarna och resursknappheten tvingar oss att skärskåda hur vi kan se till att vårt levnadssätt är hållbart. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, är fortfarande hög i många delar av EU. Nya säkerhetshot kräver nya lösningar. Flyktingkrisen, som beror på krig och terror i EU:s grannskap, har visat att vi behöver stärka vår förmåga att hantera migrationstrycket och ta itu med de bakomliggande orsakerna. Den geopolitiska instabiliteten tilltar, och de värderingar och demokratiska principer som ligger till grund för vårt EU sätts på prov.

De förslag som kommissionen lägger fram i dag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer att bidra till att reagera på dessa möjligheter och utmaningar. De är resultatet av en öppen och inkluderande diskussion. Kommissionen lade fram alternativ för framtidens EU-budget i ett meddelande den 14 februari 2018 3 . Kommissionen har lyssnat uppmärksamt på Europaparlamentet 4 , medlemsstaterna, de nationella parlamenten, mottagarna av EU-medel och andra berörda parter. I de offentliga samråden tidigare i år inkom över 11 000 svar.

Kommissionen föreslår en ny, modern långtidsbudget som ansluter nära till EU-27:s politiska prioriteringar. Den föreslagna budgeten är en kombination av nya instrument och moderniserade program för att resurseffektivt nå resultat med EU:s prioriteringar och möta nya utmaningar. Förslagen visar också hur budgetens finansiering kan förenklas och reformeras för att skapa en starkare koppling till de politiska prioriteringarna. Förslagen syftar till att ge ett unikt bidrag till att bygga ett välmående, tryggt och sammanhållet EU. Det sker genom att fokus läggs på de områden där EU är bäst lämpat att agera.

För varje område föreslår kommissionen de anslag som behövs för att nå upp till vår gemensamma ambitionsnivå. Lagstiftningsförslagen om de enskilda finansieringsprogrammen läggs fram de närmaste veckorna.

Förslagen är också ett realistiskt och balanserat svar på de följder som det brittiska utträdet får för EU-budgeten. Att en betydande bidragsgivare till EU-budgeten försvinner får ekonomiska konsekvenser, och budgetramen måste ta hänsyn till det. Att upprätthålla en stödnivå som motsvarar våra ambitioner på de prioriterade områdena kommer att kräva ytterligare bidrag från alla medlemsstater på ett rättvist och balanserat sätt. Samtidigt måste allt göras för att effektivisera EU:s budget. Kommissionen föreslår besparingar på vissa av de största utgiftsområdena och reformer över hela linjen, för att rationalisera budgeten och få ut mesta möjliga resultat av varje euro.

EU står just nu i den största diskussionen om sin framtid på en hel generation. Den inleddes genom kommissionens vitbok om EU:s framtid den 1 mars 2017 5 och kulminerar vid det informella toppmötet i Sibiu i Rumänien den 9 maj 2019. Det är några veckor innan EU:s väljare går till valurnorna, och blir ett tillfälle för ledarna för 27 medlemsstater och för Europaparlamentet att stå upp för det EU de vill ha och förse EU med de medel som krävs för att uppnå det. Avgörande framsteg med långtidsbudgeten innan dess skulle sända ett kraftfullt budskap om beslutsamhet och vilja att fortsätta framåt tillsammans.

2019 blir en nytändning för vår union av 27 länder. Vi måste vara redo för det. Det är ont om tid att införa den nya budgetramen och se till att de nya programmen är redo att skapa resultat för människor och företag i EU redan från början. Den nya EU-budgeten blir en enklare, flexiblare och mer målinriktad budget. En budget som styrs av principerna välstånd, hållbarhet 6 , solidaritet och trygghet. En budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. En budget som enar, inte en som splittrar. En budget som är rättvis för alla medlemsstater. En budget för EU:s framtid. Arbetet med detta måste inledas nu.

2.MODERNISERING AV EU:S BUDGET

EU-budgeten har länge varit en viktig källa till tillväxtfrämjande investeringar för hela EU. Även i kristider har den gjort det möjligt för EU att stödja tillväxt och nya jobb, och vara drivande för långsiktig innovation och ekonomiska reformer. Inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (”Junckerfonden”) visar tydligt hur EU:s budget kunde ge välbehövlig stimulans åt EU:s ekonomiska återhämtning vid en kritisk tidpunkt. EU-budgeten har också varit en avgörande del av vårt svar på många allvarliga utmaningar, som stora migrationsströmmar, säkerhetshot och klimatförändringar.

Den senaste tidens erfarenheter har också blottat svagheter i dagens ram. Trots vissa förbättringar är EU-budgeten fortfarande för stel. Bristande flexibilitet har hindrat EU från att reagera tillräckligt snabbt och effektivt på en föränderlig värld. Komplexa, splittrade regler gör det svårare att få tillgång till EU-finansiering och avleder uppmärksamheten från det som verkligen är viktigt: att uppnå resultat i praktiken. Pengarna är utspridda på för många program och instrument, både inom och utanför budgeten. Mer kan göras för att modernisera och förenkla de två största utgiftsposterna: den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Många av de nya prioriteringarna för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum behöver nya, skräddarsydda instrument för att förverkliga våra mål.

Det viktigaste budskapet från kommissionens omfattande samråd är tydligt. Ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU behöver en ny, modern budget. Och EU behöver ett nytänk om hur budgeten ska kunna ge resultat för människorna i EU. Kommissionens ingående utgiftsöversyn 7 har bidragit till att kartlägga vad som har fungerat bra hittills och vad som bör bli kvar till nästa budget. Men den visade också var reformer behövs för att frigöra EU-budgetens potential. På grundval av denna bedömning föreslår kommissionen ett modernt regelverk och en uppsättning nya, reformerade program som bygger på följande principer:

·Starkare inriktning på europeiskt mervärde. EU:s budget är liten i jämförelse med den europeiska ekonomins och de nationella budgetarnas storlek. Det innebär att det är absolut nödvändigt att EU-budgeten satsar på områden där EU kan tillföra ett verkligt europeiskt mervärde till de nationella offentliga budgetarna. Att samla resurser kan ge resultat som medlemsstaterna inte kan nå på egen hand 8 . Några exempel är banbrytande forskningsprojekt som sammanför de bästa forskarna från hela Europa och projekt som låter ungdomar och små och medelstora företag dra full nytta av de möjligheter som den inre marknaden och den digitala ekonomin erbjuder. Andra exempel på hur samlade resurser hjälper oss att göra mer är bl.a. strategiska nyckelinvesteringar. Sådana investeringar lägger grunden för EU:s framtida välstånd och dess ledarskap inom de globala målen för hållbar utveckling. Samma sak gäller när det är fråga om att rusta EU för att försvara och skydda sina medborgare i en föränderlig omvärld där många av de mest angelägna frågorna sträcker sig över nationsgränserna.

·En rationaliserad, transparent budget. Kommissionen föreslår mer konsekventa, målinriktade och transparenta ramar. Budgeten ska få en tydligare struktur som ansluter närmare till prioriteringarna. Kommissionen föreslår att antalet program minskas med mer än en tredjedel, t.ex. genom att man för samman splittrade finansieringskällor i nya integrerade program och radikalt rationaliserar användningen av finansieringsinstrument. 

·Mindre krångel för stödmottagarna. Kommissionen föreslår att reglerna ska bli mer konsekventa och samlas på ett ställe 9 . Det minskar den administrativa bördan för stödmottagare och förvaltande myndigheter avsevärt. Det underlättar deltagandet i EU-programmen och påskyndar genomförandet av dem. Det blir lättare för olika program och instrument att samverka för att öka EU-budgetens genomslag. Dessutom tänker kommissionen lägga fram förslag om förenklade, rationaliserade regler för statligt stöd för att göra det lättare att koppla samman medel från EU-budgeten med nationell finansiering.

·En flexiblare och smidigare budget. I ett instabilt geopolitiskt klimat måste EU kunna reagera snabbt och verkningsfullt på oförutsedda behov. Kommissionen föreslår att man ska bygga vidare på befintliga mekanismer för att göra budgeten mer flexibel. Det är bl.a. fråga om att öka flexibiliteten inom och mellan programmen, förstärka verktygen för krishantering och inrätta en ny unionsreserv för att kunna hantera oförutsedda händelser och reagera på nödsituationer inom exempelvis säkerhet och migration.

·En budget som ger resultat. EU-budgeten kan endast anses framgångsrik om den leder till konkreta resultat i praktiken. Kommissionen föreslår stärkt resultatinriktning i alla program, bl.a. genom tydligare mål och genom färre men bättre resultatindikatorer. Då blir det lättare att övervaka och mäta resultat – och att göra ändringar när det behövs.

Att utforma nästa omgång program är bara det första steget. Den verkliga frågan är om programmen ger resultat i praktiken. Att nästa omgång program genomförs resurseffektivt och ändamålsenligt är därför högt prioriterat. Detta är ett ansvar som delas mellan kommissionen, medlemsstaterna, de regionala myndigheterna och alla som är involverade i förvaltningen av EU:s budget.

Det är också viktigt att stärka kopplingen mellan EU:s finansiering och respekten för rättsstatsprincipen. EU är en gemenskap som bygger på rättsstatsprincipen, som bl.a. innebär att oberoende domstolar på nationell nivå och EU-nivå har i uppdrag att övervaka att våra gemensamt överenskomna regler följs och genomförs i alla medlemsstater. Respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering. Kommissionen föreslår därför en ny mekanism för att skydda EU:s budget från ekonomiska risker som har samband med utbredda brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen.

3.EN BUDGET FÖR EU:S PRIORITERINGAR

Nästa långtidsbudget ska bli en budget för EU:s prioriteringar. Kommissionens förslag anpassar EU-budgetens struktur och program helt till EU:s positiva agenda för tiden efter 2020, som man kom överens om i Bratislava och Rom. Den nya utformningen av nästa fleråriga budgetram gör det mer transparent vad EU:s budget är till för och hur de olika delarna av budgeten bidrar. Den ger också den flexibilitet som behövs för att möta föränderliga behov.

Programmen organiseras kring de huvudsakliga utgiftsprioriteringarna. Dessa motsvarar rubrikerna i den formella budgetstrukturen. Inom varje prioritering ordnas programmen i kluster, vilket ska avspeglas i årsbudgetarnas avdelningar. Det gör det tydligare hur de ska bidra till de politiska målen.

I praktiken är budgetens formella struktur bara en del av ett större sammanhang. Många av EU:s prioriteringar är komplexa och har många aspekter. Det är inte möjligt att ta itu med alla aspekterna i ett enda program. Enligt kommissionens förslag ska investeringar från flera olika program kombineras för att ta itu med viktiga övergripande prioriteringar som digital ekonomi, hållbarhet, säkerhet, migration, humankapital, kompetenslyft samt småföretagsstöd och innovation. Kommissionen vill förenkla denna samverkan inom nästa budgetram, och ge ett mycket mer sammanhängande svar på EU:s utmaningar. I de följande avsnitten redovisas de huvudsakliga reformerna och programmen inom varje utgiftsprioritering.

Närmare information om de enskilda programmens mål, utformning och europeiska mervärde finns i bilagan till detta meddelande.

Den nya fleråriga budgetramen 2021–2027:
En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum.

EU:s framtida välstånd beror på de investeringsbeslut vi fattar nu. EU-budgeten har länge varit en viktig källa till investeringar runt om i EU. Ökade investeringar nu på områden som forskning, strategisk infrastruktur, digital omställning och inre marknad är nyckeln till morgondagens tillväxt och avgörande för att ta itu med gemensamma utmaningar, t.ex. minskade koldioxidutsläpp och demografiska förändringar.

EU:s nya forskningsprogram Horisont Europa kommer att bidra till att EU behåller sin världsledande ställning inom forskning och innovation. Som sägs i rapporten från Pascal Lamys högnivågrupp 11 gör investeringar i forskning det möjligt för EU att konkurrera med andra utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier, säkerställa en välmående framtid för sina medborgare och bevara sin unika sociala modell. Genom att bygga vidare på det framgångsrika programmet Horisont 2020 ska det nya programmet främja spetsforskning och stärka inriktningen på innovation, exempelvis genom utveckling av prototyper, immateriella tillgångar och kunskaps- och tekniköverföring. Ett nytt europeiskt innovationsråd ska fungera som samlad kontaktpunkt för disruptiva innovatörer med hög potential, i syfte att göra EU till en föregångare inom marknadsskapande innovation.

Eftersom Europeiska fonden för strategiska investeringar framgångsrikt katalyserat privata investeringar i hela Europa, föreslår kommissionen att det med den fonden som förebild inrättas en ny, helt integrerad investeringsfond, InvestEU. På det sättet kan relativt begränsade offentliga medel användas för att få fram betydande privata medel för välbehövliga investeringar. Europeiska investeringsbanksgruppen är tänkt att vara den viktigaste samarbetspartnern, medan andra partner, t.ex. nationella utvecklingsbanker, kan bidra till genomförandet, så att InvestEU kan samla alla centralt förvaltade finansieringsinstrument inom EU i en gemensam, rationaliserad struktur. Detta nya upplägg minskar överlappningarna, förenklar tillgången till finansiering och minskar den administrativa bördan. Med medel från EU-budgeten på 15,2 miljarder euro 12 väntas InvestEU mobilisera över 650 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU.

Gränsöverskridande infrastruktur är ryggraden i den inre marknaden, och låter varor, tjänster, företag och personer röra sig fritt över gränserna. Genom den reformerade fonden för ett sammanlänkat Europa kommer EU att fortsätta att investera i transeuropeiska transportnät, digitala nät och energinät. Nästa omgång av programmet kommer att bättre utnyttja samverkansfördelar mellan transportinfrastruktur, digital infrastruktur och energiinfrastruktur, t.ex. genom att utveckla infrastruktur för alternativa bränslen, hållbara och smarta kraftnät för den digitala inre marknaden och energiunionen. Som fortsättning på den nuvarande programperiodens framgångsrika strategi kommer en del av anslagen till Sammanhållningsfonden (11,3 miljarder euro) att överföras till Fonden för ett sammanlänkat Europa för transportprojekt med högt europeiskt mervärde.

För att råda bot på eftersläpningen på investeringar i digital teknik, föreslår kommissionen att det inrättas ett nytt program för digitala Europa för att forma och stödja den digitala omställningen av Europas samhälle och ekonomi. Tekniska förändringar och digitalisering förändrar vårt näringsliv, vårt samhälle, våra jobb och karriärer och våra utbildnings- och välfärdssystem. Genom att stödja strategiska projekt längs med forskningsfronten, som artificiell intelligens, superdatorer, it-säkerhet och industriell digitalisering, och investera i digital kompetens ska det nya programmet bidra till att fullborda den digitala inre marknaden, något som är en central prioritering för EU. Kommissionen föreslår en total ökning med 64 % av anslagen till forskning, innovation och digitala investeringar under direkt förvaltning i nästa budgetram. Dessa investeringar kompletteras med projekt inom forskning, innovation och digital teknik med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Att investera i framtiden

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.

Ett helt integrerat rymdprogram samlar hela vår verksamhet på detta strategiskt viktiga område. Det utgör en enhetlig ram för framtida investeringar, och leder till ökad synlighet och flexibilitet. Genom effektivisering bidrar programmet i förlängningen till att införa nya rymdtjänster som gynnar alla i EU. EU-budgeten kommer även fortsatt att finansiera EU:s bidrag till utvecklingen av den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) för att utveckla en långsiktig källa till säker och miljövänlig energi för framtiden.

Kommissionen föreslår också ett nytt, särskilt program till stöd för en väl fungerande inre marknad, EU:s största tillgång för att skapa tillväxt på de globaliserade marknaderna, och meningen är också att bidra till utvecklingen av en kapitalmarknadsunion. Med utgångspunkt i de lyckade resultaten inom det nuvarande programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), föreslår kommissionen mer stöd till småföretagen – motorn i vår ekonomi – så att de kan växa och expandera över gränserna. Det nya programmet ska hjälpa företag och konsumenter att bättre utnyttja den inre marknadens potential genom informationsverktyg, standardisering och stöd till samarbete mellan förvaltningar.

Kommissionen föreslår att tullprogrammet ska förnyas och få ökade anslag för att stödja ökad digitalisering och modernisering av tullunionen, som firar femtioårsjubileum i år. Samtidigt är det tänkt att programmet Fiscalis ska stödja ökat samarbete mellan skattemyndigheterna, bl.a. i form av ökade satsningar mot skattefusk och skatteundandragande.

De ekonomiska och sociala villkoren håller på att förbättras i hela EU, och sysselsättningen är stark på många håll. Följderna av den ekonomiska krisen är dock fortfarande kännbara på flera håll i EU. Vissa regioner har halkat ännu längre efter, bl.a. på grund av globaliseringens effekter och den digitala omställningen. Betydande skillnader kvarstår i EU, och samhället står inför en rad nya utmaningar. EU:s budget har stor betydelse när det gäller att bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning och främja gemensamma värderingar och en känsla av tillhörighet i EU.

Kommissionen föreslår att sammanhållningspolitiken 13 ska moderniseras och stärkas. I samverkan med andra program ska fonderna fortsätta att erbjuda viktigt stöd till EU:s medlemsstater och regioner. Syftet är att driva på konvergensen, bidra till att minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader inom medlemsstaterna och i EU som helhet och delta fullt ut i genomförandet av de politiska prioriteringar man enades om i Bratislava och Rom.

Sammanhållningspolitiken blir allt viktigare för att stödja den pågående ekonomiska reformprocessen i medlemsstaterna. Kommissionen föreslår att man stärker kopplingen mellan EU:s budget och den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, så att regionala särdrag beaktas. Kommissionen tänker lägga fram särskild vägledning om investeringar tillsammans med de årliga landsspecifika rekommendationerna, både före själva programplaneringen och i halvtid, för att tillhandahålla en tydlig färdplan för investeringar i reformer som nyckeln till en välmående framtid.

De ekonomiska och sociala villkoren skiljer sig avsevärt åt mellan regionerna. Visserligen har betydande konvergens uppåt ägt rum på många områden, men vissa regioner har faktiskt divergerat på senare år, även i de förhållandevis rikare länderna. Denna utveckling bör återspeglas i sammanhållningspolitiken, så att ingen region sätts på undantag. Den relativa bruttonationalprodukten inkomsten per capita förblir det viktigaste kriteriet för medelstilldelning, eftersom sammanhållningspolitikens främsta mål är och förblir att hjälpa de medlemsstater och regioner som hamnat efter ekonomiskt eller strukturellt att hinna i kapp resten av EU, men andra faktorer som arbetslöshet (i synnerhet ungdomsarbetslöshet), klimatförändringar och mottagande och integration av migranter kan också beaktas. Kommissionen vill också öka de nationella samfinansieringssatserna för att bättre återspegla dagens ekonomiska förhållanden. Detta får fördelen att delaktigheten på nationell nivå ökar, större investeringar stöds och kvaliteten på dem höjs. De yttersta randområdena och glesbefolkade områden kommer att uppmärksammas i vederbörlig ordning.

De nya reglerna möjliggör också effektivare kopplingar till andra EU-program. Exempelvis kommer medlemsstaterna att kunna överföra en del av sina medel till fonden InvestEU, för att få tillgång till den garanti som EU-budgeten tillhandahåller. De kommer också att kunna finansiera spetskvalitetprojekt som i programmet Horisont Europa utpekats som projekt av internationellt hög kvalitet i deras regioner. Detta hjälper till att säkerställa att infrastrukturinvesteringarna är samordnade med EU:s övriga investeringar på viktiga områden som forskning och innovation, digitala nät, minskade koldioxidutsläpp, social infrastruktur och kompetens.

Som kommissionen tillkännagav i december 2017 14 kan framtidens EU-budget inte ses skild från målet att skapa en stabilare och effektivare Ekonomisk och monetär union, något som hela EU tjänar på. Enligt fördragen ingår alla EU:s medlemsstater i Ekonomiska och monetära unionen, även de medlemsstater som har ett undantag, och deltar därför alla i den europeiska planeringsterminen. Enligt fördragen är euron EU:s valuta, och ekonomisk konvergens och stabilitet är mål för EU som helhet. Därför kan inte verktygen för att stärka Ekonomiska och monetära unionen vara separata, utan måste vara en del av EU:s övergripande finansiella utformning.

EU-budgeten har även en viktig roll att spela när det gäller att infria stats- och regeringschefernas löften från det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017. Detta förutsätter en förstärkning av EU:s sociala dimension, bland annat genom ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Inom sammanhållningspolitiken ska Europeiska socialfonden förstärkas och omstruktureras och få anslag på omkring 100 miljarder euro under perioden, vilket motsvarar cirka 27 % av sammanhållningsanslagen. Den ska ge riktat stöd till ungdomars sysselsättning, kompetensutveckling, social inkludering och fattigdomsminskning. För att maximera effekterna av anslagen på detta område föreslår kommissionen att resurserna från Europeiska socialfonden, sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, programmet för sysselsättning och social innovation samt hälsoprogrammet slås samman till ett heltäckande instrument.

Kommissionen föreslår en starkare ungdomsinriktning i nästa budgetram. Det är tänkt att ske genom att man mer än fördubblar tilldelningen till Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Programmet Erasmus+ är en av EU:s mest synliga framgångar och ska fortsätta att skapa möjligheter för ungdomars utbildning och rörlighet. Tonvikten ska läggas på inkludering och på att nå ut till fler ungdomar från mindre gynnade miljöer. Då får fler ungdomar möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta. Ett förstärkt Erasmus+ ska få en tilldelning på 30 miljarder euro under perioden, bl.a. inklusive 700 miljoner euro för Interrailkort för ungdomar. Kommissionen föreslår även att man grundar en samlad Europeisk solidaritetskår, som tar över det befintliga programmet för EU-frivilliga för humanitärt arbete. Detta erbjuder allmänheten i EU en unik möjlighet att delta i humanitärt arbete med behövande människor i och utanför Europa.

Kommissionen vill inrätta en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värderingar som omfattar programmen Rättigheter och värderingar och Rättsliga frågor. I en tid när samhällena i EU ställs inför extremism, radikalism och söndring är det viktigare än någonsin att främja, stärka och värna EU:s värderingar, rättigheter och rättvisa, som har djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU: respekt för den mänskliga värdigheten, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstat och mänskliga rättigheter. Att skapa möjligheter för engagemang och demokratisk delaktighet i politiken och civilsamhället är viktiga uppdrag för morgondagens EU-budget. Som en del av den nya fonden ska programmet Rättsliga frågor fortsätta att ge stöd till utvecklingen av rättsligt gränsöverskridande samarbete inom EU.

Kultur är och måste förbli kärnan i det europeiska projektet. Kulturell och språklig mångfald och vårt kulturarv är vår världsdels och vår europeiska identitets adelsmärke. Därför vill kommissionen i nästa budget genom programmet Kreativa Europa lägga stark tonvikt på stöd till kultur och audiovisuella medier, bl.a. genom en stark del för Media med ökade anslag till EU:s kreativa och audiovisuella sektor.

EU:s krishanteringsinstrument har visat sitt värde de senaste åren. Utanför EU-budgeten föreslår kommissionen att man behåller och förstärker Europeiska unionens solidaritetsfond, som hjälper medlemsstaterna att återhämta sig efter allvarliga naturkatastrofer, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som erbjuder engångsstöd till arbetstagare som förlorat jobbet på grund av oväntade stora uppsägningar orsakade av en ogynnsam utveckling inom världshandeln och ekonomiska störningar.

Hållbarhet löper som en röd tråd genom EU:s arbete på många olika områden. Detta är både en nödvändighet och ett val. Tack vare en moderniserad jordbruks- och havspolitik, särskilda anslag till klimatåtgärder och miljöskydd, och integrering av klimatåtgärder och miljömål i hela budgeten är EU:s budget en drivkraft för hållbar utveckling.

Kommissionen föreslår en reformerad och moderniserad gemensam jordbrukspolitik. Det gör det möjligt att upprätthålla en helt integrerad inre marknad för jordbruksprodukter i EU. Det säkerställer också tillgången till en säker, näringsrik och varierad kost av hög kvalitet till rimliga priser. I den reformerade politiken kommer större tonvikt att läggas på miljö och klimat. Den ska stödja övergången till en helt hållbar jordbrukssektor och en levande landsbygd.

Den reformerade politiken föreslås få anslag på 365 miljarder euro 15 , och fortsätter att vara uppbyggd kring två pelare: direktstöd till jordbrukare och landsbygdsutvecklingsstöd. För landsbygdsutvecklingsstödet vill kommissionen öka de nationella samfinansieringssatserna. Förvaltningen delas mellan EU och medlemsstaterna. Kommissionen vill införa en ny modell för genomförandet, där man går över från dagens regler och kontroller till en resultatinriktad politik som går ut på att nå resultat med gemensamma mål som sätts upp på EU-nivå men med mer flexibilitet i det nationella genomförandet.

Direktstödet till jordbrukarna kvarstår som en väsentlig del av politiken, men ska rationaliseras och riktas bättre. En mer balanserad fördelning kommer att främjas och ett obligatoriskt tak för stödet eller degressiva utbetalningar införs på gårdsnivå. Det innebär att stödet fördelas om till medelstora och små jordbruk och eventuellt till landsbygdsutveckling. Direktstödet per hektar kommer att fortsätta att konvergera mellan medlemsstaterna och närma sig EU-genomsnittet.

Den nya politiken förutsätter en högre ambitionsnivå för miljö och klimat genom skärpta krav på direktstöd med villkor, som överensstämmer med miljöpolitiken. En betydande del av landsbygdsutvecklingsanslagen öronmärks för klimat- och miljöfrämjande åtgärder, och frivilliga miljösystem införs i direktstödsbudgeten inom resultatbaserade och strategiska ramar.

För att hantera kriser som uppstår på grund av oförutsebara händelser på världsmarknaden eller av en särskild chock för jordbrukssektorn på grund av tredjeländernas agerande, inrättas en ny krisreserv.

Genom Europeiska havs- och fiskerifonden kommer EU-budgeten att fortsätta att stödja en hållbar fiskesektor i EU och de kustsamhällen som är beroende av fisket. Att främja den blå ekonomin inom fiske och vattenbruk, turism, ren havsenergi och blå bioteknik tillför ett verkligt europeiskt mervärde genom att uppmuntra regeringarna, näringslivet och andra berörda parter att utveckla gemensamma strategier för att driva på tillväxten och samtidigt värna om havsmiljön.

Kommissionen vill fortsätta med och bygga ut det väletablerade programmet för miljö och klimatpolitik, Life, som också kommer att stödja energieffektivitet och ren energi. Som komplement till de särskilda naturbevarande insatserna stärker kommissionen också synergieffekterna mellan sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken för att finansiera investeringar i natur och biologisk mångfald.

Mer allmänt vill kommissionen, i enlighet med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, fastställa ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med målet att 25 % av EU:s anslag bidrar till klimatmålen.

Utmaningarna med att hantera flykting- och migranttillströmningen visar att det behövs handling på EU-nivå. EU:s budget har spelat en viktig roll för finansieringen av ett gemensamt svar på migrationskrisens olika aspekter. Kommissionen vill öka stödet för att stärka våra yttre gränser, förbättra asylsystemet i EU och utöka förvaltningen och den långsiktiga integrationen av migranter.

Ett verkningsfullt skydd av våra yttre gränser är en förutsättning för fri rörlighet för personer och varor inom EU. Detta omfattar en korrekt hantering av tillströmningen av personer och varor och skydd av tullunionens integritet. En ny samlad gränsförvaltningsfond ska tillhandahålla nödvändigt och utökat stöd till medlemsstaterna för deras gemensamma ansvar för de EU:s yttre gränser. Fonden ska täcka gränsförvaltning, viseringar och tullkontrollutrustning. Den ska bidra till mer likvärdiga tullkontroller vid de yttre gränserna. Detta ska ske genom att man tar itu med dagens obalans mellan medlemsstaterna på grund av skillnader i geografi, kapacitet och resurser. Detta kommer inte bara att stärka tullkontrollerna, utan också underlätta den legitima handeln och bidra till en säker och effektiv tullunion.

I en allt mer sammanlänkad värld och med tanke på den demografiska utvecklingen och instabiliteten i EU:s grannskap, kommer migration att vara en långvarig utmaning för EU. Det är tydligt att detta kan skötas bäst av medlemsstaterna, med ekonomiskt och tekniskt stöd från EU. EU-budgeten är därför avgörande för att stödja hanteringen av asylsökande och migranter, för att utveckla sök- och räddningskapaciteten för att rädda livet på de som försöker nå Europa, för att effektivt hantera återvändande och för andra åtgärder som kräver samordnade insatser som går utöver de enskilda medlemsstaternas kapacitet.

Kommissionen föreslår ökade anslag till asyl- och migrationsfonden för att stödja de nationella myndigheternas arbete med att ta emot asylsökande och migranter under perioden omedelbart efter ankomsten till EU:s territorium, samt för att utveckla en gemensam asyl- och migrationspolitik och se till att återsändanden fungerar i praktiken. Sammanhållningspolitiken kommer att stödja integrationen på längre sikt efter det inledande mottagandet. Instrumenten inom politiken för yttre åtgärder ska inriktas på migrationens grundorsaker och stödja samarbetet med tredjeländer kring migrationshantering och säkerhet, och på så sätt bidra till genomförandet av partnerskapsramen för migration.

Dessa insatser måste kompletteras med en stark och fullt operativ europeisk gräns- och kustbevakning (Frontex) som står i centrum för en helt integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser. Kommissionen föreslår att det ska ha inrättats en permanent kår med omkring 10 000 gränsvakter mot slutet av budgetramens period. Den ska också ge ekonomiskt stöd och utbildning för att stärka medlemsstaternas nationella gränsbevakning. Detta kommer också att möjliggöra en förstärkning av den operativa kapaciteten, utbyggnad av befintliga verktyg och utveckling av EU-omfattande informationssystem för gränsförvaltning, migrationsförvaltning och säkerhet.

Totalt är det meningen att EU:s sammanlagda anslag för förvaltningen av de yttre gränserna och migrations- och flyktingströmmarna ska förstärkas avsevärt till nästan 33 miljarder euro, jämfört med 12,4 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Ett starkt fokus på migration och skydd av våra yttre gränser

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.

De senaste åren har säkerhetshoten i EU trappats upp och ändrat karaktär. De har tagit formen av terroristangrepp, nya typer av organiserad brottslighet och it-brottslighet. Säkerhet har av nödvändighet en gränsöverskridande dimension, och det krävs därför ett starkt och samordnat EU-svar. Utöver de inre säkerhetsutmaningarna står EU inför komplexa yttre hot som ingen medlemsstat kan hantera på egen hand. För att kunna skydda sina medborgare behöver EU också en drastisk förändring för att förstärka sin strategiska självständighet och bygga upp väl utformade och resurseffektiva instrument på försvarsområdet.

Kommissionen föreslår att fonden för inre säkerhet får mer medel i syfte att utveckla nätverk och gemensamma system för effektivt samarbete mellan nationella myndigheter och för att förbättra EU:s förmåga att möta dessa säkerhetshot. Detta kompletteras med åtgärder för att stärka it-säkerheten i alla relevanta program som är inriktade på digital teknik, infrastruktur och nät, forskning och innovation samt försvar mot it-brottslighet, särskilt genom programmen Digitala Europa och Horisont Europa.

Kommissionen vill även förstärka Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Detta ökar förmågan att komplettera de nationella myndigheternas arbete och ge ett europeiskt svar på säkerhetshot.

EU fortsätter att lämna särskilt ekonomiskt stöd till avveckling av och säkerhet för kärntekniska anläggningar i vissa medlemsstater (Litauen, Bulgarien och Slovakien) samt sina egna kärntekniska anläggningar. EU-budgeten kommer också att ge långvarigt stöd för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förhindrande av miljöförstöring och bidrag till kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

När det gäller försvar måste EU ta ett större ansvar för att skydda sina intressen, värderingar och levnadssätt, som komplement till arbetet inom Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen). Även om EU inte kan ersätta medlemsstaternas insatser på försvarsområdet, kan man främja och utnyttja samarbetet mellan dem för att utveckla de försvarsresurser som behövs för att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar. Kommissionen vill se en förstärkt Europeisk försvarsfond som ska främja försvarsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga i hela EU genom stöd till samarbete under hela industricykeln från och med forskningen. Härigenom undviks dubbelarbete, och skalfördelar uppstår som i förlängningen leder till att skattebetalarnas pengar används effektivare. Kommissionen vill också att EU bygger ut sin strategiska transportinfrastruktur för att anpassa den till militär rörlighet genom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

De senaste årens utveckling har visat att EU måste kunna sätta in operativt stöd snabbt för att hantera oförutsedda händelser, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Därför föreslår kommissionen att resurserna för krishantering utökas. Det tar formen av en förstärkt civilskyddsmekanism (Resc-EU) och en utökad reserv för katastrofbistånd för att tillhandahålla ekonomiska medel utöver budgetramens utgiftstak i nödsituationer i och utanför EU. Kommissionen föreslår också att man behåller outnyttjade reserver i vissa program, t.ex. asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet, som kan användas i kriser och nödsituationer.

En drastisk förändring för säkerhet och försvar

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.

Utmaningarna för EU:s yttre åtgärder, bl.a. de som anges i den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, den nya grannskapspolitiken och det nya europeiska samförståndet om utveckling kräver en betydande modernisering av budgetens yttre anslag för att öka dess verkan och synlighet. Bättre samordning mellan de inre och yttre strategierna behövs också för att nå målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt partnerskapsramen för migration med tredjeländerna.

Kommissionen föreslår därför en omfattande omstrukturering av EU:s instrument för yttre åtgärder för större enhetlighet mellan instrumenten, så att man kan utnyttja skalfördelar och synergieffekter mellan programmen, och vill att rutinerna förenklas. Detta kommer att göra EU bättre rustat att eftersträva sina mål och föra fram sina intressen, strategier och värderingar i världen.

Den föreslagna nya strukturen för EU:s instrument för yttre åtgärder återspeglar behovet av att koncentrera sig på strategiska prioriteringar både geografiskt, EU:s grannskap, Afrika och västra Balkan samt de länder som är sårbara och i störst behov, men även tematiskt på säkerhet, migration, klimatförändringar och mänskliga rättigheter.

Kommissionen vill samla de befintliga instrumenten till ett brett instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete som täcker hela världen. Det ekonomiska upplägget förenklas ytterligare genom att man tar med Europeiska utvecklingsfonden, som hittills varit EU:s viktigaste instrument för stöd till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och till de utomeuropeiska länderna och territorierna 16 .

Det samlade instrumentet ska ha öronmärkta budgetanslag efter geografisk region, däribland grannskapet och Afrika. Samtidigt erbjuder det ökad flexibilitet och lyhördhet och ett bredare spektrum av åtgärder för att bättre understödja EU:s prioriteringar. Detta kommer även att inkludera en buffert för nya utmaningar och prioriteringar för flexibel hantering av befintliga eller nya akuta prioriteringar, särskilt när det gäller stabilitet och migration.

Med utgångspunkt i den europeiska externa investeringsplanen och Europeiska fonden för hållbar utveckling ska en ny struktur för externa investeringar bidra till att attrahera ytterligare medel från andra givare och den privata sektorn. Det ska bidra till att angripa biståndspolitiska utmaningar, genom att bidrag kombineras med budgetgarantier, andra marknadsbaserade instrument, tekniskt stöd, blandfinansiering och eventuellt delägande i utvecklingsbanker och liknande, så att man kan främja EU:s mål och politik. Dessutom ska makrofinansiellt bistånd bidra till att hantera ekonomiska kriser.

Instrumentet för stöd inför anslutningen ska hjälpa kandidatländer och potentiella kandidatländer att uppfylla anslutningskriterierna. Det ska dessutom bidra till EU:s mer övergripande mål att säkerställa stabilitet, säkerhet och välstånd i EU:s omedelbara närhet. Det kommer också att ingå i strategin för västra Balkan och kommer att återspegla utvecklingen av förbindelserna med Turkiet.

Tillsammans med sina internationella partner och medlemsstaternas åtgärder kommer EU att fortsätta att spela en ledande roll för humanitärt bistånd. Kommissionen föreslår ett förstärkt instrument för humanitärt bistånd för behovsbaserat EU-bistånd för att rädda och bevara liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och värna om integritet och mänsklig värdighet för befolkningar som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor.

EU som en stark global aktör

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27, inkl. Europeiska utvecklingsfonden (skattning).

Källa: Kommissionen.

EU måste också bidra till att förebygga kriser, återställa fred och allmän ordning och stabilisera länder eller regioner där konflikter eller oroligheter förekommer. Enligt fördragen får EU:s budget inte täcka alla EU:s insatser inom yttre säkerhet och försvar. Detta har hämmat genomslaget, ändamålsenligheten och långsiktigheten i EU:s verksamhet totalt sett. För att åtgärda detta tänker EU:s utrikesrepresentant med stöd av kommissionen föreslå en separat finansieringsmekanism utanför budgeten, den europeiska fredsbevarande resursen. Denna resurs är tänkt att fylla de nuvarande luckorna i EU:s förmåga att utföra uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och lämna militärt och försvarsrelaterat stöd till berörda tredjeländer och internationella och regionala organisationer. Resursen ska göra det möjligt för EU att göra mer och agera snabbare för att förebygga konflikter, främja människors säkerhet, ta itu med instabilitet och arbeta för en säkrare värld.

Den europeiska offentliga förvaltningen är liten i jämförelse med de nationella förvaltningarna, och även många regionala och lokala förvaltningar. Den har emellertid en avgörande roll för att hjälpa EU att nå sina mål och att genomföra politik och program i det europeiska allmänintresset.

Under de senaste åren har den europeiska offentliga förvaltningen genomgått omfattande reformer. Som en del av överenskommelsen om den gällande fleråriga budgetramen gjordes i december 2013 betydande rationaliseringar i de nya tjänsteföreskrifterna 17 . Dessutom åtog sig EU-institutionerna att skära ned personalen med 5 %. Kommissionen har hållit detta åtagande fullständigt, och de andra EU-institutionerna och EU-organen håller också på att genomföra nedskärningen, som leder till en minskning av kommissionens personal som andel av alla EU-organ. Revisionsrätten drog nyligen slutsatsen att minskningen i stort sett uppnåtts av alla institutioner och organ.

Det bör också påpekas att dessa förändringar ägde rum i ett skede då EU-personalen behövde intensifiera sitt arbete, ta sig an nya uppgifter på nya prioriterade områden och hantera oförutsedda utmaningar som migrations- och flyktingkriserna.

Den europeiska offentliga förvaltningen bör sträva efter att fungera så effektivt som möjligt. Kommissionen strävar kontinuerligt efter att utnyttja synergieffekter och effektivitetsvinster. Förvaltningen måste dock ha tillräckliga resurser för att fullgöra sina grundläggande uppgifter. Behovet av att investera i informationsteknik och modernisering av byggnader kommer inte att försvinna i framtiden. Det brittiska utträdet medför en begränsad omstrukturering av vissa funktioner inom förvaltningen, men verksamhetens omfattning förändras inte, och på vissa nya prioriterade områden kommer den att intensifieras. Översättnings- och tolkningstjänster på engelska kvarstår dessutom oförändrade.

Taket för EU:s administrativa utgifter 2020 utgör 6,7 % av den totala fleråriga budgetramen. Här ingår de administrativa utgifterna för alla EU-institutioner, samt pensioner och kostnaderna för Europaskolorna. Efter de mycket betydande ansträngningarna, särskilt av kommissionen, under den innevarande perioden, skulle ytterligare minskningar äventyra EU–institutionernas funktion och verkningsfulla genomförande av politiken. Ett starkt EU, som får sig många ytterligare uppgifter anförtrodda av medlemsstaterna, kräver en effektiv och handlingskraftig förvaltning som kan locka till sig begåvningar från alla medlemsstater för att arbeta till nytta för alla i EU. Kommissionen föreslår därför att andelen för administrativa utgifter kvarstår på den nuvarande nivån 18 .

4.PRIORITERINGAR ANPASSADE TILL RESURSERNA

För att omsätta de politiska prioriteringar som man enats om på EU-nivå i praktiska resultat måste väl utformade program förses med tillräckliga resurser för att ge resultat. Som kommissionens framhöll i sitt bidrag till det informella toppmötet i februari 19 kan beslut om finansieringen av nästa långtidsbudget inte skiljas från EU:s ambitionsnivå på vart och ett av de prioriterade områdena.

Kommissionens förslag bygger på en noggrann bedömning av vilka resurser som krävs för att på ett effektivt sätt uppnå EU:s mål, och av anslagens effektivitet och mervärde på varje område. Genom väl utformade program, ett effektivt genomförande och en intelligent samverkan med andra finansieringskällor kan även en blygsam EU-budget få ett betydande genomslag. Det finns dock gränser för vad man kan åstadkomma på det sättet, och om EU vill gå framåt tillsammans med den positiva agendan kommer det att krävas en budget som svarar mot det.

Den största utmaningen för EU:s framtida budget är att tillhandahålla lämpligt stöd till nya och befintliga prioriteringar samtidigt som man tar itu med de minskade nationella bidragen till följd av det brittiska utträdet. Kommissionen föreslår ett balanserat tillvägagångssätt. Nya prioriteringar bör finansieras främst genom nya medel. Underskottet till följd av det brittiska utträdet bör kompletteras dels med nya medel, dels genom besparingar och omfördelningar från befintliga program.

För att EU:s budget ska bidra på ett meningsfullt sätt på många av de nya prioriterade områdena, särskilt där nya instrument skapas, kommer dagens finansieringsnivåer att behöva höjas. Att investera nu på områden som forskning, innovation, ungdomar och den digitala ekonomin kommer att ge enorm utdelning för framtidens generationer. Därför föreslår kommissionen kraftiga ökningar på de prioriterade områdena.

Nya och förstärkta prioriteringar för EU-27

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27, inkl. Europeiska utvecklingsfonden (skattning).

Källa: Kommissionen.

Samtidigt har kommissionen kritiskt granskat områden där besparingar kan göras utan att undergräva EU-programmens mervärde. Som ett led i detta föreslår kommissionen att anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken minskas något, för att återspegla den nya situationen och att frigöra resurser för andra verksamheter. Moderniseringen av dessa politikområden gör det möjligt för dem att fortsätta att uppfylla sina viktigaste mål och samtidigt bidra till de nya prioriteringarna. Exempelvis får sammanhållningspolitiken en allt viktigare roll när det gäller att stödja strukturreformer och integration av migranter.

Dessa ändringar får till följd att budgeten balanseras om och att fokus ökar på områden där det europeiska mervärdet är störst.

Politikområden i EU:s budget

Källa: Kommissionen.

Totalt sett föreslår kommissionen genom en kombination ytterligare bidrag och besparingar en flerårig budgetram på 1 279 miljarder euro i åtaganden för perioden 2021–2027, vilket motsvarar 1,114 % av bruttonationalinkomsten i EU-27. Detta är jämförbart med dagens budgetram i reala tal, inklusive Europeiska utvecklingsfonden 20 .

EU:s budget som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) 

Denna nivå på åtagandena motsvarar 1 246 miljarder euro i betalningar, eller 1,08 % av bruttonationalinkomsten i EU-27, för att genomföra nuvarande och kommande utgiftsprogram till och med 2027. För att hålla sig under det gällande taket för egna medel, särskilt de första två åren av nästa fleråriga budgetram, föreslår kommissionen en minskning av förfinansieringsnivån för de sammanhållningspolitiska programmen och programmen för landsbygdsutveckling.

Den föreslagna budgetramen gäller i sju år, 2021–2027, och en halvtidsöversyn av den ska göras 2023. Kommissionen håller med om att det kan vara fördelaktigt att successivt samordna budgetramens löptid med den femåriga politiska cykeln i EU-institutionerna. Att gå över till en femårscykel 2021 skulle dock inte vara optimalt 21 . Den föreslagna sjuåriga cykeln ger den nya kommission som tillträder efter Europaparlamentsvalet 2024 möjlighet att, om den så önskar, lägga fram en ny budgetram med en löptid på fem år med start 2028.

Den senaste tidens erfarenheter visar att flexibiliteten inom ramen är viktigast. De många utmaningar som EU stått inför de senaste åren har tänjt den befintliga flexibiliteten till bristningsgränsen. EU:s budget måste vara tillräckligt flexibel för att EU ska kunna reagera snabbt och effektivt på oförutsedda behov. Kommissionen vill därför göra om den befintliga flexibilitetsmekanismen och införa en ny unionsreserv.

·Flexibilitet inom och mellan programmen. Kommissionen tänker föreslå inbyggda reserver för att skapa flexibilitet inom programmen. Dessutom föreslås att det belopp som får överföras från ett program till ett annat under samma rubrik ska ökas från 10 % till 15 %. Kommissionen föreslår också en möjlighet till blandfinansiering med olika former av stöd, övergångar mellan olika förvaltningssätt, överföring av medel i halvtid samt särskilda översyner av de nationella anslagen som anpassning till utvecklingen under perioden. Detta ökar flexibiliteten ännu mer, samtidigt som rättvisan i systemet bevaras.

·Flexibilitet mellan rubriker och år. Förutom tillräckliga outnyttjade marginaler föreslår kommissionen att den samlade marginalen för betalningar, som infördes i den nu gällande budgetramen, ska användas fullt ut. Kommissionen föreslår att man utvidgar omfattningen på och tillämpningsområdet för den samlade marginalen för åtaganden i syfte att inrätta en unionsreserv. Den finansieras med disponibla marginaler under taken för åtaganden för det föregående budgetåret samt genom medel som har avsatts för EU:s budget men inte använts vid genomförandet av programmen. Denna reserv är ett nytt, kraftfullt verktyg för att hantera oförutsedda händelser och reagera på nödsituationer inom exempelvis säkerhet och migration. Den bidrar också till att ta itu med de ekonomiska och sociala konsekvenserna av handelsstörningar, när andra tillgängliga instrument har utnyttjats.

·Särskilda instrument. Kommissionen har sett över de särskilda instrumentens omfattning, bl.a. reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Dessa instrument låter ytterligare medel föras in i EU-budgeten, utöver taken i budgetramen. Kommissionen föreslår, där så är lämpligt, att de instrumentens tillämpningsområde utökas, till exempel genom att reserven för katastrofbistånd får tas i anspråk för nödsituationer inom EU. Kommissionen föreslår också att man ska rationalisera förfarandena för utnyttjande av dessa instrument, och att man ska utöka flexibilitetsmekanismen till 1 miljard euro (2018 års priser 22 ) per år.

5.ETT MODERNT SYSTEM FÖR FINANSIERING AV EU-BUDGETEN

Utgifterna och inkomsterna i EU:s budget är två sidor av samma mynt. Båda behöver moderniseras för att maximera EU-budgetens bidrag till EU:s politiska prioriteringar. I enlighet med rekommendationerna från Mario Montis högnivågrupp om EU:s finansiering i framtiden 23 vill kommissionen modernisera och förenkla det befintliga systemet för egna medel och diversifiera inkomstkällorna.

I och med det brittiska utträdet upphör den brittiska budgetrabatten. Samma sak gäller för de rabatter på den brittiska rabatten som några medlemsstater beviljats. De rabatter som hänger samman med sänkta uttagssatser för de momsbaserade egna medlen och schablonnedsättningar av bidrag som bygger på bruttonationalinkomsten löper automatiskt ut i slutet av 2020.

Detta är ett tillfälle att förenkla och reformera systemet och stärka kopplingen till EU:s politik och prioriteringar. Kommissionen föreslår att alla korrigeringar på inkomstsidan ska avskaffas som en del av ett rättvist och balanserat budgetpaket. De uppbördskostnader som medlemsstaterna behåller av de traditionella egna medlen återställs från 20 % till den ursprungliga nivån på 10 %, för att bättre anpassa det ekonomiska stödet till tullverksamhetens utrustning, personal och information till faktiska kostnader och behov. Hur dessa åtgärder påverkar bördorna med tullkontroller kommer att övervakas noga 24 . 

Avskaffandet av alla rabatter och sänkta uppbördskostnader för tullinkomster ökar rättvisan i budgetramen. Dock innebär avskaffandet av rabatterna betydande ökningar av vissa medlemsstaters bidrag i nästa budgetram jämfört med nu.

För att undvika en stor, plötslig ökning av de medlemsstaternas bidrag för 2021 föreslår kommissionen att rabatterna fasas ut successivt. Därför räknas alla ändringar på budgetens inkomstsida om till öppna schablonbelopp per medlemsstat. Dessa schablonbelopp bör trappas ned successivt över fem år tills de nationella bidragen (räknat som andel av bruttonationalinkomsten) når en skälig nivå som är jämförbar med den för de andra medlemsstater som inte hade någon rabatt.

Som ett led i moderniseringen av systemet för egna medel, och utöver de traditionella tullarna och BNI-baserade bidragen till EU-budgeten, föreslår kommissionen att det nuvarande systemet med momsbaserade egna medel förenklas, att det baseras enbart på normalbeskattade produkter och att det förblir helt kompatibelt med kommissionens nyligen framlagda förslag om ett slutligt momssystem i EU. Kommissionen föreslår också att man ska skapa en starkare koppling mellan budgetens finansiering och EU:s politik genom att man inför en korg av nya egna medel. Korgen består av en del av inkomsterna från nedanstående.

·EU:s utsläppshandelssystem: det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter är ett viktigt verktyg i EU:s insatser för att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt, och har en direkt koppling till den inre marknadens funktion. Kommissionen föreslår att en andel på 20 % av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter allokeras till EU:s budget, och samtidigt skyddas de korrigeringsmekanismer som redan ingår i systemet.

·Den nygamla gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, som ska fasas in när den lagstiftning som krävs har antagits. Detta knyter EU-budgetens finansiering direkt till de fördelar som åtnjuts av företag som är verksamma på den inre marknaden.

·Ett nationellt bidrag som beräknas efter mängden icke-återvunnet avfall från plastförpackningar. Detta ger medlemsstaterna incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi genom att genomföra EU:s plaststrategi.

Enligt kommissionens förslag kan de egna medlen bidra med i genomsnitt 22 miljarder euro per år, vilket motsvarar cirka 12 % av EU:s totala budgetinkomster. Dessa nya egna medel bidrar till finansieringen av de nya prioriteringarna i budgeten. De gör det också möjligt för de nationella BNI-baserade bidragen att minska i motsvarande grad.

De föreslagna reformerna av systemet för egna medel handlar om att ändra hur budgeten finansieras, inte hur stor den är totalt. Att diversifiera budgetens inkomstkällor ökar budgetens motståndskraft. I kombination med den gradvisa omfördelningen av budgeten från nationellt allokerade program till nya prioriteringar, bidrar det till att sätta mer fokus på europeiskt mervärde och till att bägge sidor av budgeten stöder EU:s politiska prioriteringar.

Att Europeiska utvecklingsfonden förs in i EU:s budget behöver åtföljas av en ökning av taken i egnamedelsbeslutet. En tillräcklig marginal mellan betalningarna och taket för egna medel behövs för att EU under alla omständigheter ska kunna uppfylla sina ekonomiska åtaganden, även under lågkonjunkturer. Kommissionen föreslår att taket för egna medel för betalningar och åtaganden höjs till 1,29% respektive 1,35 % av bruttonationalinkomsten i EU-27.

6.SLUTSATSER – EN NYTÄNDNING FÖR ETT EU MED 27 LÄNDER

Kommissionens förslag om nästa fleråriga budgetram är början på en process som blir avgörande för om EU ska kunna nå resultat med den positiva agenda som man enades om i Bratislava och Rom. Det slutgiltiga beslutet vilar på rådet som beslutar med enhällighet, efter Europaparlamentets godkännande.

En balanserad överenskommelse om en modern EU-budget visar att EU står enat, förnyat och berett att gå framåt tillsammans.

Förslagen bygger på en ärlig bedömning av de resurser som EU behöver för att nå resultat med sina gemensamma ambitioner. De innehåller en rättvis och balanserad strategi för att både stödja nya politiska prioriteringar och hantera de ekonomiska konsekvenser som det brittiska utträdet innebär. De visar hur en reformerad, enklare och mer flexibel budget gör det möjligt för EU att sätta varje euro i EU:s budget i arbete för alla medlemsstater och alla i EU.

Med utgångspunkt i detta kommer kommissionen att lägga fram detaljerade förslag för de framtida finansieringsprogrammen mellan den 29 maj och 12 juni. Sedan är det Europaparlamentets och rådets ansvar att gå vidare med förslagen.

Förhandlingarna om den nuvarande fleråriga budgetramen tog för lång tid. Det fick till följd att starten av viktiga finansieringsprogram försenades. Detta var mer än en administrativ olägenhet. Det innebar att projekt med verklig potential att stimulera den ekonomiska återhämtningen sköts upp och att viktiga finansieringskällor tog längre tid att nå fram till dem som behövde dem.

Därför är det vår plikt gentemot alla i EU att ge oss i kast med förhandlingarna om EU:s långtidsbudget med den tydliga föresatsen att nå en överenskommelse före valet till Europaparlamentet och toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019.

Kommissionen kommer att göra allt som står i dess makt för att en överenskommelse snabbt ska kunna nås. Vi föreslår i dag ett rättvist och välavvägt paket som, om det godkänns, förser ett EU med 27 länder med en budget som effektivt ger resultat för alla. En positiv budget för en positiv agenda. En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. En budget som rustar vårt EU för framtiden.

(1)

     Talet om tillståndet i unionen 2016: ”Mot ett bättre EU: ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum”.

(2)

     Talet om tillståndet i unionen 2017: ”Vind i seglen”.

(3)

     COM(2018) 98.

(4)

     Europaparlamentets resolutioner den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 (2017/2052(INI)) och om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel (2017/2053(INI)).

(5)

     COM(2017) 2025.

(6)

     Kommissionen kommer i slutet av året att anta ett diskussionsunderlag om ett hållbart EU fram till 2030, om uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling och om Parisavtalet om klimatförändringar för att granska sätt att arbeta in målen för hållbar utveckling i EU:s politiska beslutsprocess.

(7)

     Se det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2018) 171.

(8)

     Jfr SWD (2018) 171, s. 7.

(9)

     Detta överensstämmer med rekommendationerna från revisionsrätten, Regionkommittén, Europaparlamentet samt högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenkling för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

(10)

     Med omvänd kvalificerad majoritet menas att kommissionens förslag anses ha antagits av rådet, om inte rådet med kvalificerad majoritet röstar ned kommissionens förslag.

(11)

     Rapporten Investing in the European Future we want – Report of the independent High Level Group on maximising the impact of EU Research and Innovation Programmes.

(12)

     Om inte annat sägs är beloppen i detta meddelande uttryckta i löpande priser. Uppgifter i löpande priser inkluderar inflationseffekter. De beräknas med antagandet om en årlig inflation på 2 %.

(13)

     Sammanhållningspolitiken genomförs främst genom tre fonder, Europeiska fonden för regional utveckling, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden.

(14)

     COM(2017) 822.

(15)

     Dessutom avsätts 10 miljarder euro inom Horisont Europa till stöd för forskning och innovation inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

(16)

     Kommissionens förslag att flytta in Europeiska utvecklingsfonden under den ordinarie budgeten är en av de saker som förutsätter en höjning av taket för egna medel. Det blir dessutom nödvändigt att reglerna för instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete innehåller bestämmelser om flexibilitet som liknar dem för Europeiska utvecklingsfonden i dag.

(17)

     Bland dessa fanns ett tvåårigt lönestopp, åtföljt av en ökning av arbetstiden till 40 timmar i veckan utan ersättning, en ny, mer måttlig löneskala för sekretariats- och kontorsarbete samt kortare semester. Reformen påverkade också väsentligt pensionsrättigheterna genom att slutlönerna minskade, pensionsåldern höjdes och pensionernas intjänandetakt sänktes.

(18)

     Under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2023 kommer kommissionen att undersöka om det är genomförbart att inrätta en kapitalbaserad pensionsfond för EU-personalen.

(19)

     COM(2018) 98.

(20)

     Europeiska utvecklingsfonden motsvarar omkring 0,03 % av bruttonationalinkomsten i EU-27.

(21)

     Europaparlamentets resolutioner den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020, punkt 23.

(22)

     Eller 1,127 miljarder euro i löpande priser.

(23)

     Se rapporten om EU:s finansiering i framtiden från januari 2017 av den högnivågrupp som inrättades gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen under Mario Montis ordförandeskap.

(24)

     Medlemsstater med särskilda utmaningar på tullområdet drar fördel av ett utökat tullprogram. Dessutom ska den nya Gränsförvaltningsfonden, särskilt den nya delen för tullkontrollutrustning, hjälpa de nationella tullmyndigheterna att köpa in utrustning. Slutligen ska stödprogrammet för strukturreformer ge bistånd med att förbättra tullmyndigheternas förvaltningskapacitet.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.5.2018

COM(2018) 321 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum

Flerårig budgetram 2021-2027

{SWD(2018) 171 final}

Horisont Europa är EU:s flaggskeppsprogram för stöd till forskning och innovation.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Forskning och innovation är en viktigt del av det kunskapsbaserade samhället, där en stark europeisk dimension kan mobilisera ytterligare medel på nationell nivå, utan att den ersätter nationell verksamhet. Forsknings- och innovationsprojekt som väljs ut för EU-finansiering leder ofta till ökat EU-samarbete eller internationellt samarbete. Projekten är ofta så omfattande och sofistikerade att de inte skulle kunna genomföras enbart med nationell finansiering: 83 % av EU:s forsknings- och innovationsprojekt som bedömts hålla mycket hög kvalitet hade inte kunnat genomföras utan EU-stöd. I en värld med ökad teknisk konkurrens rör vi oss snabbt mot ett koldioxidsnålt samhälle där den digitala tekniken i allt högre grad sammanförs med den fysiska och biologiska världen. Mot denna bakgrund skulle en avsaknad av investeringar i forskning och innovation på EU-nivå leda till att vår globala konkurrenskraft minskar. Detta skulle ge ekonomiska, sociala och miljömässiga återverkningar. De specifika fördelarna med EU-investeringar i forskning och innovation är följande:

·Offentliga och privata resurser och kunskap kan sammanföras så att man får ett större genomslag och en större kritisk massa för att hantera globala utmaningar och inta en ledande roll i EU och på de globala marknaderna.

·EU:s konkurrenskraft ökar när det skapas transnationella och tvärvetenskapliga nätverk, värdekedjor och marknader som leder till en positiv kunskapsspridning och tekniköverföring i unionen i syfte att ta fram och underlätta spridningen av nya varor och tjänster.

·Den vetenskapliga spetskompetensen stärks genom konkurrens och samarbete inom EU.

·Stödet till banbrytande och marknadsskapande innovation ökar samtidigt som en rättvis konkurrens upprätthålls.

·EU:s attraktionskraft som en plats för utbildning, forskning, innovation och företagande ökar.

·En positiv struktureringseffekt påverkar de nationella ekosystemen för forskning och innovation och den alleuropeiska infrastrukturen för forskning.

·Unionens mål stöds och stärks, vilket bidrar till att de politiska prioriteringarna leder till faktiska resultat.

2.MÅL

Horisont Europa inriktas på vetenskap och innovation som ska

·stärka EU:s vetenskapliga och tekniska bas,

·främja EU:s konkurrenskraft och innovationsförmåga,

·se till att EU:s strategiska prioriteringar leder till resultat och att de globala utmaningarna kan hanteras.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet är utformat kring följande tre pelare:

1) Öppen forskning – Den här pelaren bygger på framgången med Europeiska forskningsrådet, Marie-Skłodowska-Curie-åtgärderna och forskningsinfrastruktur, och den ger mer resurser till projekt som ger ett större genomslag. Projekten väljs ut enligt en gräsrotsmetod, utformas och drivs av forskare och nätverk och utvärderas enbart enligt kriteriet spetskompetens. Målet är att främja innovation och entreprenörskap i utbildningen i hela Europa för att tillhandahålla de färdigheter och den kompetens som behövs för att göra EU mer konkurrenskraftigt i världen.

2) Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft – Den här pelaren är uppbyggd kring kluster som syftar till att ta tillvara EU:s fördelar och tillgångar genom att generera ny kunskap och omsätta kunskapen i användbar innovation, med utveckling och tillämpning av digital teknik och viktig möjliggörande teknik och med en ny uppdragsinriktning. Detta kommer också att säkerställa att forsknings- och innovationsverksamheten stöder EU:s politiska prioriteringar på sådana områden som uppnåendet av hållbarhetsmålen, hälsa, livsmedel och naturresurser, motståndskraft och säkerhet, klimat, energi och rörlighet i syfte att uppnå ett koldioxidsnålt, cirkulärt och klimattåligt samhälle, säkerställa den industriella konkurrenskraften och anta andra utmaningar i samhället. Industriellt ledarskap kommer att vara viktigt inom denna pelare och i programmet som helhet.

3) Öppen innovation – Denna nya pelare kommer att erbjuda en gemensam kontaktpunkt för innovatörer med hög potential med målet att EU ska inta en tätposition för marknadsskapande innovation genom en gräsrotsmetod. Den kommer att leda till att det utvecklas banbrytande teknik för framtiden och locka innovativa företag som kan utöka sin verksamhet på internationell och europeisk nivå. Den kommer att erbjuda snabba, flexibla bidrag och marknadsbaserade instrument tillsammans med privata investerare och samtidigt se till att stödet i nära anslutning till verksamhet på marknaden inte leder till någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan olika innovatörer. Dessa mål kommer att eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd.

Kompletterande åtgärder kommer att öka stödet till ekosystemet för europeisk innovation, särskilt genom samfinansierade partnerskapsinitiativ och ökad innovationsupphandling. Inriktningen på den offentliga sektorn och den offentliga förvaltningen när det gäller införande av innovativ teknik och spridning av resultaten av europeisk forskning och innovation kommer att maximera innovationsverksamhetens fördelar för enskilda och företag i EU.

Som en del av programmet kommer det gemensamma forskningscentrumet att förse EU:s beslutsfattare med oberoende vetenskapliga rön och tekniskt stöd under hela den politiska processen. Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att stödja alla tre pelarna och särskilt inrikta sig på de globala utmaningarna, främst genom institutets kunskaps- och innovationsgrupper där näringslivet, forskningen, den högre utbildningen och entreprenörer ingår.

Programmet kommer att innehålla åtgärder för ytterligare förenkling av reglerna för stödmottagarna. De viktigaste operativa delarna är följande:

·Ytterligare förenkling av det nuvarande systemet för ersättning av faktiska kostnader kommer att göras, med en förenklad finansieringsmodell och principen om en enda finansieringsgrad per projekt. För att minska den administrativa bördan kommer man att utforska möjligheten till projektfinansiering genom schablonbelopp för genomförd verksamhet samt andra förenklade former av finansiering i enlighet med den nya budgetförordningen.

·För att öka flexibiliteten kommer det i det nya programmet att bli möjligt att fördela medlen mellan och inom de olika pelarna så att man snabbt kan vidta åtgärder som rör nya politiska frågor eller utmaningar.

·Ytterligare förbättringar av inlämningen av projektförslag och utvärderingsförfarandet kommer att övervägas. Utvärderingskriterierna, utvärderingsförfarandet och de oberoende experternas medverkan understryker programmets inriktning på spetskompetens och genomslag.

·Instrumenten och finansieringsmodellerna i EU:s forsknings- och innovationsprogram kommer att rationaliseras och samordnas till nytta för bättre forsknings- och innovationsverksamhet. Partnerskapen kommer att förbättras och bygga vidare på framgången med de gemensamma företagen samt kopplas till särskilda uppdrag. De särskilda stödsystemen för innovation kommer att rationaliseras inom det europeiska innovationsråd som nyligen inrättats. Det kommer också att bli lättare att kombinera bidrag från Horisont Europa med finansieringsinstrument via fonden InvestEU och med andra relevanta finansieringsprogram på EU-nivå.

·Det finns också utrymme för ökad användning av nya förvaltningsmodeller, t.ex. genom delegering till genomförandeorgan och förenklade partnerskap.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Komplementaritet och synergieffekter med EU:s övriga finansieringsprogram kommer utnyttjas fullt ut. De europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer därför att fortsätta att tillhandahålla en stor del av EU-medlen för forskning och innovation genom ökat fokus på innovation. Systemet med den s.k. spetskompetensstämpeln, vilket gör det möjligt att via de europeiska struktur- och investeringsfonderna på regional nivå finansiera projekt som utvärderats med gott resultat enligt kriterierna i Horisont Europa, kommer att utvidgas.

De mål som ska förverkligas genom andra program kommer i många fall att stödjas av forskning och innovation inom Horisont Europa. I programmet för ett digitalt Europa kommer man exempelvis att dra nytta av forsknings- och innovationsgenombrott, och de långsiktiga framstegen inom it-säkerhet och artificiell intelligens är i hög grad beroende av banbrytande forskning. Detsamma gäller för jordbruk och fiske, hälsa, transport, energi och många andra sektorer. Fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning kommer båda att kunna skörda frukterna av forskning och innovation och skapa incitament för användning av forskningsprodukter. Genom InvestEU blir det möjligt att överföra resultat från Horisont Europa till marknaden genom specifika delar som inriktas på forskning och innovation samt att stödja innovativa små och medelstora företag. Komplementaritet och synergieffekter med forskning som bedrivs genom Europeiska försvarsfonden och med rymdprogrammet kommer också att säkerställas, så att resultaten genom alla dessa program generellt sett främjar innovation.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

*    I detta anslag ingår 3,5 miljarder euro som tilldelas genom fonden InvestEU samt 10 miljarder euro för stöd till forskning och innovation som rör livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Euratoms forsknings- och utbildningsprogram finansierar forskning och utbildning på kärnenergiområdet i Europeiska unionen.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Euratomprogrammets främsta europeiska mervärde är att det mobiliserar en större mängd spetskompetens, expertis och tvärvetenskapligt kunnande inom fissions- och fusionsforskningen än vad som är möjligt i enskilda medlemsstater. Kärnteknik och teknik för joniserande strålning kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll i vardagen för människor i EU, oavsett om det gäller energi och trygg energiförsörjning, strålning för medicinska och industriella ändamål eller hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. En säker och trygg användning av sådan teknik är av yttersta vikt, och forskningsprogrammen bidrar till att bibehålla den högsta säkerhets- och skyddsnivån på området. Euratomprogrammet inriktas också på utveckling av fusionsenergi, som är en potentiellt outsinlig och klimatvänlig energikälla.

Det är också viktigt med en EU-strategi för kärnsäkerhet, eftersom en kärnkraftsolycka kan få negativa konsekvenser för alla länder i Europa och för länder utanför vår världsdel. Euratomprogrammet möjliggör också en mer övergripande samordning av utbildningen i hela Europa, användning av infrastruktur för forskning och internationellt samarbete. Detta gynnar särskilt mindre medlemsstater, som kan dra nytta av de stordriftsfördelar som följer av att resurser sammanförs på europeisk nivå. Via det gemensamma forskningscentrumet tillhandahåller programmet även viktig och oberoende vetenskaplig rådgivning till stöd för genomförandet av EU:s politik för kärnsäkerhet, använt kärnbränsle och hantering av radioaktivt avfall och strålskydd. Genom sin oberoende infrastruktur tillhandahåller också forskningscentrumet unika tjänster på kärnsäkerhetsområdet och fyller samtidigt en central funktion i Euratoms system för kärnämneskontroll. Den europeiska industrins medverkan i fusionsforskningen främjar innovation, t.ex. genom utveckling av högteknologiska avknoppningsprodukter i andra sektorer som medicin och luftfart.

2.MÅL

Euratoms forsknings- och utbildningsprogram har som mål att bedriva och stödja forskning i fråga om alla aspekter som rör kärnsäkerhet, riskbegränsning kopplad till exponering för strålning, stöd till katastrofberedskap och nödåtgärder vid strålningsolyckor samt hantering av använt bränsle och radioaktivt avfall. Programmet syftar också till att stödja utvecklingen av fusionsenergi med sikte på de stora effekter den kan få när det gäller att bidra till utfasningen av fossila bränslen ur energimixen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Euratomprogrammet tillhandahåller forskningsbidrag genom konkurrensutsatta ansökningsomgångar (indirekta åtgärder) och finansierar forskning vid kommissionens gemensamma forskningscentrum (direkta åtgärder). Programmet genomförs med hjälp av de instrument och regler som anges i ramprogrammet för forskning och innovation. Det kommer att förenklas ytterligare genom förslag till en enda förteckning över mål för de direkta och indirekta åtgärderna.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Euratomprogrammet kompletterar och skapar synergieffekter med Horisont Europa på sådana områden som hälsa (joniserande strålning för medicinska tillämpningar), säkerhet, energi och utbildning. Euratoms program för fusionsforskning kommer att genomföras i full komplementaritet och samordning med den verksamhet som bedrivs inom ramen för den internationella termonukleära experimentreaktorn. Genom Euratomprogrammet kommer de nationella program som gäller fusion, strålskydd och hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall att fortsätta att anpassas till varandra genom genomförandet av gemensamma europeiska program. Det förväntas dessutom synergieffekter med programmen för avveckling av kärntekniska anläggningar när det t.ex. gäller teknikutveckling och tekniktest, utbildning och utbyte av bästa praxis.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

*    I detta anslag ingår 3,5 miljarder euro som tilldelas genom fonden InvestEU samt 10 miljarder euro för stöd till forskning och innovation som rör livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Iter, den internationella termonukleära experimentreaktorn, är det första långsiktiga projekt i sitt slag för uppförande och drift av en reaktor i syfte att prova fusionsenergi som energikälla.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Fusionsenergi är en potentiellt outsinlig och klimatvänlig energikälla som inte genererar växthusgaser eller någon långvarig radioaktivitet. När en koldioxidsnål ekonomi och åtgärder mot klimatförändringar står högt upp på dagordningen ger fusionsenergi möjligheter som man inte kan bortse från.

Varken industrin eller något enskilt land kommer att kunna genomföra projektet på egen hand. Under 2006 undertecknade därför Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) ett internationellt avtal, det s.k. Iter-avtalet, med sex parter (Förenta staterna, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien). Genom detta avtal tillförs ett bidrag på ca 45 % av kostnaderna för uppförandet av reaktorn. Värdlandet Frankrike finansierar 20 % av Euratoms bidrag, medan återstående 80 % tas från EU:s budget. Genom åtgärder på EU-nivå säkerställs stordriftsfördelar, mindre uppsplittring och en kritisk massa av resurser och expertis.

Att utveckla och utnyttja fusionsenergi är ett långsiktigt mål, men projektet ger redan stora fördelar för EU:s industri och forskning i upphandlings- och uppförandefaserna. Över 300 företag – inklusive små och medelstora företag – från 20 medlemsstater och Schweiz och ca 60 forskningsorganisationer bedriver spetsforskning och innovationsverksamhet för att tillhandahålla komponenter, vilket också ger dem möjlighet att utveckla avknoppningsprodukter i andra sektorer (energi, medicin, luftfart och högteknologi).

2.MÅL

I enlighet med Euratoms internationella förpliktelser stöder programmet uppförandet av reaktorn i Cadarache (Frankrike), så att experiment med väteplasma ska kunna inledas senast 2025, vilket ska lägga grunden till en framgångsrik utveckling till ett driftsstadium med fullskalig kraftproduktion senast 2035. Dessa delmål är nödvändiga steg för att göra fusionsenergi till en möjlig hållbar energikälla på lång sikt.

Programmet bidrar inte bara till att förverkliga en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatförändringspolitik. Det främjar också nya arbetstillfällen och tillväxt genom att EU:s högteknologiska industri och småföretag får en värdefull möjlighet att skapa innovation och utveckla produkter utanför fusionsområdet. Genom punktlig leverans av EU-komponenter och en aktiv medverkan i styrningen tryggas också EU:s fortsatta ledarroll i projektet.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet kommer även fortsättningsvis att genomföras för EU:s räkning av det gemensamma företaget för utveckling av fusionsenergi. EU kommer att behålla ett utgiftstak i förordningen om den fleråriga budgetramen och se till att utbetalningen av medlen grundas på prestation och faktiska resultat på fältet. Den grundläggande översyn av projektförvaltningen som gjordes 2015 och 2016 års uppdatering av den ursprungliga planen innebar i sammanhanget att tidsplanerna och projektkostnaderna blev tillförlitligare fram till att projektet avslutas.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Som ett av de största experimentella projekten någonsin bidrar den internationella termonukleära experimentreaktorn till att ställa EU i spetsen för forskning och innovation i världen. Projektet uppbådar betydande resurser och ett stort kunnande och ger positiva effekter på EU:s industribaserade forskarsamhälle. Det bedrivs i full samklang med Euratomprogrammet, som stöder utveckling av banbrytande kärnfusionsforskning. Det ingår också i den övergripande färdplan för fusionsenergi som utarbetats av det europeiska forskarsamhället inom fusionsenergi. Programmet kommer dessutom att ytterligare befästa EU:s ställning som en trovärdig, internationell ledare som fullgör sina internationella förpliktelser och vidtar kraftfulla åtgärder mot klimatförändringar.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Fonden InvestEU är unionens nya investeringsinstrument. Den tillhandahåller en EU-garanti med sikte på att mobilisera offentlig och privat finansiering i form av lån, garantier, eget kapital eller andra marknadsbaserade instrument för strategiska investeringar som stöder EU:s interna politik. Fonden bygger vidare på det framgångsrika genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar under den nuvarande perioden 2014–2020 och på andra finansieringsinstrument.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU:s långsiktiga mål när det gäller hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt för alla kräver betydande investeringar i nya transportsätt, förnybar energi, energieffektivitet, forskning och innovation, digitalisering, utbildning och kompetens, social infrastruktur, den cirkulära ekonomin, naturtillgångar, klimatåtgärder eller nya och växande småföretag. Det krävs nya insatser för att hantera återkommande marknadsmisslyckanden orsakade av privata investerares ovilja att ta risker, den offentliga sektorns begränsade kapacitet och investeringsklimatets strukturella ineffektivitet. Medlemsstaterna kan inte alltid själva avhjälpa dessa brister.

Den stora bristen på investeringar kan inte åtgärdas enbart genom bidrag. Användningen av finansieringsinstrument med en hävstångseffekt närmare marknaden ger ett effektivt komplement till bidragen genom EU-budgeten. Unionsåtgärder ger stordriftsfördelar när innovativa finansieringsinstrument används genom att de fungerar som katalysatorer för privata investeringar i hela EU och på bästa sätt utnyttjar EU-institutionerna och deras sakkunskap för detta ändamål.

Genom EU-åtgärder ges också tillgång till en diversifierad portfölj av europeiska projekt och möjligheter till utveckling av innovativa finansieringslösningar som kan utvidgas eller utnyttjas i alla medlemsstater. Multiplikatoreffekten och det praktiska genomslaget blir därmed mycket större än vad som skulle vara fallet genom ett initiativ i en enda medlemsstat, särskilt när det gäller storskaliga investeringsprogram. EU-åtgärderna ger också flexibilitet för att stödja mellanhänder och slutliga bidragsmottagare på de platser där de bäst behövs, främst i stadsområden som inte nödvändigtvis får medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Dessutom ger de möjlighet att effektivt tillgodose investeringsbehov kopplade till EU:s allmänna politiska mål, som komplement till åtgärder som ska främja strukturreformer och bättre regelverk i syfte att ta itu med återstående investeringsbehov efter 2020.

2.MÅL

Målet med fonden InvestEU är att skapa investeringar inom EU som stöder de politiska prioriteringarna samt att bidra till att integrera de europeiska kapitalmarknaderna och stärka den inre marknaden. Fonden kommer att inriktas på investeringar som främjar hållbar infrastruktur, forskning och innovation, digital omvandling, tillgång till finansiering för små och medelstora företag, utbildning, kompetens, social infrastruktur samt utveckling och konsolidering av marknadsstrukturer som ligger till grund för mikrokrediter och den sociala ekonomin. Investeringar inom den digitala sektorn kommer att vara en viktig övergripande prioritering för alla delar av InvestEU. Fonden ger dessutom stöd i form av rådgivning och kompletterande åtgärder som ska främja utarbetande och utveckling av projekt.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet InvestEU kommer att omfatta själva fonden samt en del som rör stöd (InvestEU Assistance) och en annan del som gäller en portal (InvestEU Portal).

I fonden InvestEU kommer alla finansieringsinstrument som förvaltas centralt att sammanföras i ett enda, flexibelt garantiinstrument för olika politikområden på EU-nivå 1 , vilket ger betydande stordriftsfördelar (mer med mindre resurser) och lockar privata investerare. Med utgångspunkt i Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer fonden InvestEU att inriktas på marknadsbrister och mindre optimala investeringar genom att tillhandahålla en EU-garanti för kommissionens strategiska genomförandepartner, EIB-gruppen, samt för andra parter som såsom nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitut eller internationella institutioner (t.ex. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling). För att säkerställa bästa möjliga finansieringsmix för strategiska projekt i hela EU kommer fonden att på ett enkelt sätt göra det möjligt att kombinera finansieringen med bidrag från EU-budgeten och med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (på frivillig grund).

Med utgångspunkt i Europeiska centrumet för investeringsrådgivning kommer InvestEU Assistance att tillhandahålla en central kontaktpunkt för heltäckande projektutvecklingsstöd för projektansvariga. På grundval av ett kraftfullt partnernätverk kommer InvestEU Assistance att hjälpa att starta projekt och göra dem investeringsklara. Portalen InvestEU kommer att sammanföra investerare och projektansvariga, med utgångspunkt i portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Fonden InvestEU kommer i egenskap av verktyg för genomförandet av EU-politiken att främja investeringar i full samklang med motsvarande EU-politik och EU-program, t.ex. Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller programmet för den inre marknaden. Fonden kommer att säkerställa komplementaritet med investeringar genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och med EU-stöd i form av bidrag som tillhandahålls genom relevanta utgiftsprogram. Programmet kommer också att göra det möjligt att kombinera stöd via finansieringsinstrumenten med bidrag från andra program, särskilt för projekt som inte genererar tillräckliga intäkter.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

*    I detta anslag ingår 1 miljard euro i förväntade återflöden från de nuvarande finansieringsinstrumenten.

Fonden för ett sammanlänkat Europa stöder investeringar i gränsöverskridande infrastruktur på transport och energiområdet och inom den digitala sektorn.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Den inre marknadens kärna utgörs av garantin att varor, kapital, tjänster och arbetskraft fritt får flyttas från en medlemsstat till en annan. Det finns dock fortfarande vissa hinder för rörligheten mellan medlemsstater och regioner, vilket splittrar EU och hämmar den inre marknadens smidiga funktionssätt. Det kan till exempel röra sig om geografiska förhållanden eller brist på kompatibla standarder. För att motverka denna splittring och säkerställa att den inre marknaden kan utnyttjas fullt ut föreskrivs det i artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att EU ska utveckla transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Av miljöskäl krävs dessutom att EU:s energipolitik bör främja sammankoppling av kraftnät och gränsöverskridande integration när det gäller förnybara energikällor. Detta är också förenligt med behovet att ta itu med utmaningen att minska koldioxidutsläppen och öka digitaliseringen i den europeiska ekonomin.

Fonden har utformats för att främja investeringar i transeuropeiska nät. De transeuropeiska näten och det gränsöverskridande samarbetet är av avgörande betydelse, inte bara för den inre marknadens funktionssätt, utan även för genomförandet av energiunionen och den digitala inre marknaden och för utvecklingen av långsiktigt hållbara transportsätt. Driftskompatibla gränsöverskridande nät är nyckeln till att minska den nuvarande uppsplittringen. Utan EU-åtgärder saknar privata aktörer och nationella myndigheter tillräckliga incitament att investera i gränsöverskridande infrastrukturprojekt. Fonden ger också möjlighet att sprida teknik som utvecklats på EU-nivå, särskilt genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, vilket främjar användning av tekniken på marknaden och säkerställer att de transeuropeiska näten använder den mest avancerade utrustning som finns tillgänglig.

2.MÅL

Fonden för ett sammanlänkat Europa stöder investeringar och samarbete i syfte att utveckla infrastruktur på transport- och energiområdet och inom den digitala sektorn, och sammanlänkar EU och dess regioner. Fonden är också anpassad till de politiska målen för minskade koldioxidutsläpp och ökad digitalisering i den europeiska ekonomin på följande tre områden:

·På transportområdet är fondens mål att för samtliga transportsätt fullborda det europeiska nätets två delar: den strategiska ryggraden (stomnätet) senast 2030 och den utvidgade delen (det heltäckande nätet) senast 2050. Fonden stödjer också utbyggnad av europeiska trafikledningssystem för luftfarten och järnvägar och bidrar till EU:s omställning till sammanlänkad, hållbar, inkluderande, trygg och säker rörlighet. Den bidrar till att minska koldioxidutsläppen från transporter, t.ex. genom utbyggnad av ett europeiskt nät för laddningsinfrastruktur och för alternativa bränslen eller prioritering av miljövänliga transportsätt.

·På energiområdet ligger fokus på att fullborda de prioriterade delar av kraftnäten som är väsentliga för den inre marknaden. En strävan är också att tillhandahålla smarta och digitaliserade elnät så att målen för sammanlänkning kan uppnås och försörjningstryggheten förbättras. En annan viktig del är att främja medlemsstaternas samarbete när det gäller integration av gränsöverskridande projekt som rör förnybar energi.

·När det gäller digitalisering maximerar fonden den nytta alla enskilda och företag kan dra av den digitala inre marknaden. Utbyggnaden av digitala nät med mycket hög kapacitet är till nytta för alla innovativa digitala tjänster, inklusive uppkopplad rörlighet. Fonden bidrar dessutom till att säkerställa att alla viktiga drivkrafter i samhället, t.ex. skolor, sjukhus, knutpunkter för transporter, huvudleverantörer av offentliga tjänster och utpräglat digitaliserade företag får tillgång till framtidsinriktade bredbandsanslutningar senast 2025.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att förvaltas centralt av kommissionen, med stöd av genomförandeorganet för innovation och nätverk. Genomförandeorganet har en utmärkt erfarenhet av att utnyttja fonden på bästa sätt och har samlat stor sakkunskap när det gäller projektövervakning. Delegeringen av alla tre delar av fonden till ett enda genomförandeorgan kommer också att leda till stordriftsfördelar och synergieffekter mellan transport- och energiområdet och den digitala sektorn.

Bidrag kommer även fortsättningsvis att vara det huvudsakliga medlet för att åtgärda de brister som påverkar infrastrukturprojekt. Vidare kommer förenklade typer av bidrag att främjas.

För att öka investeringsstödet kommer bidrag även att användas i kombination med finansieringsinstrument, särskilt genom fonden InvestEU, eller med finansiering från offentliga eller privata finansinstitut. I syfte att undvika sådan överlappning som förekommit under den nuvarande perioden och att rationalisera EU:s utbud av finansieringsinstrument kommer programmet inte att innehålla några egna finansieringsinstrument, eftersom tillhandahålls via InvestEU.

Fonden kommer till fullo att utnyttja synergieffekter mellan transport- och energisektorn och den digitala sektorn. För att resultat ska uppnås när det gäller de åtgärdspaket som gäller ren energi för alla och ren rörlighet måste särskilt fokus sättas på innovativa infrastrukturlösningar (t.ex. smarta nät, energilagring, e-mobilitet, laddningsinfrastruktur och alternativa bränslen). Reglerna för och genomförandet av nästa program kommer därför att inbegripa tillräcklig flexibilitet så att programmet kan stödja åtgärder i skärningspunkten mellan de olika delarna, t.ex. alternativa bränslen och e-mobilitet för samtliga transportsätt (som påverkar både energi- och transportsektorn), automatiserad körning av fordon och fartyg (transporter/den digitala sektorn), införande av digital teknik (särskilt sakernas internet) i kraftnäten, skapande av ”energins internet” (som påverkar energi- och transportsektorerna och den digitala sektorn) samt integration av förnybara energikällor med stöd av en funktionell gränsöverskridande grön infrastruktur (energisektorn och den digitala sektorn).

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Utöver de synergieffekter som skapas inom programmet kommer fonden också att samverka med andra EU-program på ett bättre sätt. Fondens arbete med infrastruktur för fysisk konnektivitet i EU kommer exempelvis att komplettera utvecklingen av digitala tjänster genom programmet för ett digitalt Europa.

Programmet och de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer också att komplettera varandra så att investeringarna i infrastruktur ger resultat. Inom transportsektorn kommer fonden exempelvis att inriktas på de transeuropeiska näten, särskilt de gränsöverskridande korridorerna, medan Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden kommer att prioritera transportprojekt med nationellt, regionalt och urbant fokus. Inom energiområdet kommer fonden på samma sätt att inriktas på infrastruktur, inklusive projekt som är relevanta för integrationen av förnybara energikällor med gränsöverskridande betydelse, medan de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan inriktas på lokala projekt som rör smarta nät och förnybar energi. Den del som gäller den digitala sektorn kommer att inriktas på projekt som ger betydande gränsöverskridande och sektorsövergripande effekter samt på maximering av de privata investeringarna. Vidare kommer man att sträva efter att göra fonden mer attraktiv för sammanförande av nationella budgetmedel i projekt av gemensamt intresse inom den digitala sektorn.

Programmet kan stödja spridning av innovativ teknik som utvecklats inom Horisont Europa, medan Horisont Europa stödjer teknikutveckling i tidigare led.

På grundval av den positiva erfarenheten under den nuvarande perioden kommer ett bidrag från Sammanhållningsfonden att stå till förfogande för den del som gäller transportsektorn, för direkt förvaltning. Dessutom kommer medel från försvarsklustret att göras tillgängliga för transportdelen för att säkerställa att transportinfrastruktur av strategisk betydelse är lämplig för militära transporter.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Programmet för ett digitalt Europa är ett nytt program som inriktas på digital omvandling i den offentliga sektorn och i företag genom främjande av avancerade investeringar i högpresterande datorsystem och data, artificiell intelligens, it-säkerhet och avancerad digital kompetens samt storskaligt införande av digital teknik i ekonomiska sektorer i Europa. Det bygger på befintliga åtgärder, t.ex. interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare samt på pilotprojekt som rör it-säkerhet och högpresterande datorsystem.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Digitaliseringen är något som i sig är av gränsöverskridande och sektorsövergripande karaktär. Genom EU-insatser är det möjligt att förverkliga en digital inre marknad där strategier för digitalisering är samordnade i hela EU, där de digitala offentliga tjänster och den infrastruktur som medlemsstaterna ställer till förfogande inte längre är uppsplittrade och där den digitala tekniken är jämnt fördelad, vilket leder till att EU:s och medlemsstaternas program för digitalisering kompletterar varandra och att den digitala klyftan undviks. EU-åtgärder kommer också att leda till gemensamma investeringar och stordriftsfördelar genom gemensam upphandling av superdatorer och besparingar genom delade kostnader för underhåll.

Digital kapacitet är väsentlig för att man ska kunna möta den globala konkurrensen och analysera den kritiska massan för stordata för innovation på området artificiell intelligens. EU:s internationella konkurrenskraft hämmas av den låga digitaliseringsnivån hos små och medelstora företag, vilket är ett problem som kräver bättre tillgång till finansiering, teknik och kompetens. Fokus ligger på den digitala kapacitet och avancerade kompetens som är avgörande för att möta den globala konkurrensen samt på åtgärder för att hantera samhällsutmaningarna och att se till att den digitala omvandlingen kommer varje medborgare och företag till godo.

Programmet kommer att stödja en rad ambitiösa projekt som på bästa sätt kommer att dra nytta av denna digitala kapacitet och av den senaste digitala tekniken på områden av allmänt intresse, t.ex. hälsa, offentlig förvaltning, rättsväsende och utbildning, och ska säkerställa att de digitala lösningarna är tillgängliga och kompatibla i hela EU.

It-säkerhet är av avgörande betydelse för att säkerställa förtroendet för digitala produkter och tjänster, vilket måste hanteras på europeisk nivå med tanke på it-angreppens snabba och vida utbredning. Investeringar på EU-nivå kommer att förse den offentliga och privata sektorn med en säkrare infrastruktur, verktyg och sakkunskap för att hantera angreppens källor och utbredning samt de redskap som behövs för att spåra och förhindra angreppen. En sådan investering är av avgörande betydelse för att man ska kunna skydda medborgarna, den offentliga sektorn och företagen i hela EU.

2.MÅL

EU:s digitala omvandling måste påskyndas och den internationella konkurrenskraften öka genom att man

·stärker kapaciteten när det gäller högpresterande datorsystem, it-säkerhet, artificiell intelligens och digital kompetens,

·ökar spridningen och den bästa användningen av digital teknik i den offentliga och privata sektorn för att åtgärda marknadsmisslyckanden (t.ex. för små och medelstora företag), och

·anpassar EU-politiken, medlemsstaternas politik och regionalpolitiken till varandra och sammanför resurser hos privata aktörer och industrin för att öka investeringarna och skapa starkare synergieffekter.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet kommer att förvaltas centralt av kommissionen och struktureras kring följande fem pelare som förstärker och kompletterar varandra:

1)Infrastruktur för högpresterande datorsystem och databehandlingssystem kommer att omfattas av gemensam upphandling i syfte att bygga upp ett integrerat ekosystem av europeiska superdatorer (inklusive hårdvara, mjukvara och tillämpningar), särskilt för användning på områden av allmänt intresse.

2)It-säkerhetskapaciteten kommer att förstärkas både för den offentliga förvaltningen och för företagen genom i) upphandling av avancerade lösningar, avancerad utrustning och avancerade verktyg och data, ii) ökad tillgång till test- och certifieringsmöjligheter och iii) tillhandahållande av tekniskt stöd och teknisk expertis.

3)Öppna plattformer och s.k. gemensamma dataområden för artificiell intelligens kommer att förvärvas och göras brett tillgängliga i EU via digitala innovationsknutpunkter, som förser småföretag och lokala innovatörer med testmöjligheter och kunskap.

4)Pelaren för avancerad digital kompetens kommer att ge studenter och teknikexperter möjlighet att utbilda sig i avancerad digital teknik (t.ex. dataanalys, robotteknik, artificiell intelligens, blockkedjeteknik, it-säkerhet, högpresterande datorsystem, quantum) samt genomgå specialiserade kurser och göra praktik hos företag som inför avancerad teknik.

5)De storskaliga projekten för införande av digital teknik kommer att stödja övergången till den digitala tidsåldern på områden av allmänt offentligt intresse. Här kommer medlemsstaternas och EU:s investeringar att anpassas till varandra för att säkerställa en bred tillgång till och allmän kompatibilitet för de lösningar som investeringarna utmynnar i, samtidigt som åtgärderna och tjänsterna inom de föregående programmen fortsätter. Stöd kommer också att ges till små och medelstora företag så att de kan delta i den digitala omvandlingen, särskilt på sådana områden som artificiell intelligens.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Utöver allmänt stöd till genomförandet av den digitala inre marknaden kommer programmet för ett digitalt Europa även att stödja uppbyggnad av den digitala kapacitet och det storskaliga införandet av digital teknik som krävs av ett antal andra EU-program. På många områden, t.ex. hälsa, offentlig förvaltning, rättsväsende och utbildning, kommer programmet att bidra till EU:s arbete för att främja en effektiv och modern offentlig förvaltning. Stöd till en dynamisk sektor kommer också att stärka de tillväxtinriktade programmen och industripolitiken. Uppbyggnaden av en säker miljö för digitala tjänster kommer att stödja alla åtgärder som rör digital teknik, och när det gäller it-säkerhet kommer programmet särskilt att komplettera åtgärderna inom ramen för fonden för inre säkerhet.

Programmet kommer i sin tur att dra nytta av forsknings- och innovationsgenombrott inom programmet Horisont Europa, och successivt integrera dem på områden av allmänt intresse samt bidra till att de utnyttjas kommersiellt. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att stödja den infrastruktur för fysisk konnektivitet som behövs för de tjänster som tas fram inom programmet för ett digitalt Europa. De digitala innovationsknutpunkterna för små och medelstora företag och lokala innovatörer och den samordnade digitaliseringen av offentliga förvaltningar på regional nivå kommer att förbättra driftskompatibiliteten och skapa synergieffekter med nationella/regionala program inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Öppna ansökningsomgångar för bidrag kommer att anordnas för att skapa digitala innovationsknutpunkter i alla europeiska regioner i syfte att tillhandahålla testmöjligheter för artificiell intelligens och kunskap som underlättar den digitala omvandlingen i småföretag.

Specifika synergieffekter med andra innovationsinstrument, t.ex. Europeiska institutet för innovation och teknik, och stöd genom Europeiska regionala utvecklingsfonden kommer också att främjas. Programmet för avancerade digitala möjligheter kompletterar målen för Europeiska socialfonden+ och Erasmus+ genom att det inriktas på klyftan mellan efterfrågan på och utbudet av experter på ny digital teknik.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Det nya programmet för den inre marknaden stöder den inre marknadens effektiva funktionssätt genom att det säkerställer samarbete mellan myndigheter och tillhandahåller tjänster för enskilda och företag, särskilt små och medelstora företag. Det stöder också standardisering och reglering på EU-nivå på sådana områden som tillgång till marknader och finansiering, konsumentskydd, livsmedelssäkerhet, åtgärder mot penningtvätt, konkurrens, statistik, ekonomisk redovisning och revision. I programmet sammanförs sådana framgångsrika initiativ som programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) och statistikprogrammet. Detta kommer att kompletteras med verktyg och tjänster för styrning av den inre marknaden, t.ex. portalen Ditt Europa, Ditt Europa – Rådgivning, informationstjänsten för den inre marknaden och nätverket för effektiv tvistlösning på den inre marknaden (Solvit).

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Den inre marknaden är en hörnsten i EU. Fördelarna med den inre marknaden är något som enskilda och företag fortsätter att värdera högt och ställa höga förväntningar på från EU. EU-stödet är nödvändigt för att säkerställa den inre marknadens effektiva funktionssätt. I detta ingår att man säkerställer en god styrning och ser till att reglerna för den inre marknaden håller hög kvalitet och är relevanta. Det innebär också att man säkerställer att enskilda och företag har de rätta verktygen för att förstå marknaden och kunna dra nytta av dess fördelar.

En väl fungerade inre marknad behöver medvetna medborgare, starka konsumenter och företag, och särskilt småföretag, som står för två tredjedelar av arbetstillfällena i EU. Mot bakgrund av den stadiga ökningen av den gränsöverskridande verksamheten, den snabba tekniska utvecklingen och nya produkter, tjänster och metoder, de ökade förväntningar hos konsumenterna och de allmänna gränsöverskridande utmaningarna, krävs det fortlöpande och samordnade åtgärder på EU-nivå för att möta två utmaningar. Den första är att vidta åtgärder mot den kvarvarande uppsplittringen av den inre marknaden genom bättre samarbete, förebyggande mekanismer, efterlevnadskontroll, rådgivning samt information om rättigheter och möjligheter. Den andra är att anpassa EU:s regler och standarder och kontrollen av att de efterlevs till nya och komplexa utmaningar. Dessa utmaningar är främst kopplade till de kombinerade effekterna av en väl etablerad utveckling: digitaliseringen och globaliseringen av handeln med det ökade konkurrenstryck som kan förväntas från länder utanför EU.

Skyddet mot gränsöverskridande hot mot livsmedelssäkerheten kan bara vara effektivt och ändamålsenligt om det samordnas på EU-nivå. På dessa områden ökar EU-mervärdet tack vare enhetliga standarder och ett enhetligt konsumentskydd i EU-länderna.

EU:s småföretag står också inför gemensamma utmaningar som större företag inte påverkas av, men som hindrar småföretagen från att skörda frukterna av den inre marknaden. EU-stödet behövs för att undanröja dessa hinder.

2.MÅL

En väl fungerande och framtidsinriktad inre marknad kräver åtgärder som stärker konsumenternas ställning och gör det möjligt för företagen och de offentliga förvaltningarna att dra full nytta av den integrerade och öppna marknaden. Åtgärderna kommer att bidra till att öka deras möjligheter att företräda och tillvarata sina intressen. 

Åtgärderna kommer att tillgodose företagens särskilda behov, särskilt för små och medelstora företag i olika utvecklingsskeden, så att de får bättre kunskap om möjligheterna på den inre marknaden, inklusive genom tillgång till snabbt växande marknader utanför EU och till de globala värdekedjorna.

Programmet kommer att stärka regleringssamarbetet och det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna och med kommissionen. Det kommer att främja medlemsstaternas operativa kapacitet för efterlevnadskontroll i syfte att förbättra konvergensen/integrationen, förtroendet och det faktiska förebyggandet av hinder samt skydda medborgarna.

Programmet kommer att säkerställa hög kvalitet samt ett effektivt fastställande av regler och standarder. Det kommer att ge aktörer med ansvar för att se till att lagarna för den inre marknaden efterlevs en solid evidensbas och de rätta verktygen för att möta nya och alltmer gränsöverskridande utmaningar. Det kommer också att säkerställa samarbete med internationella partner när det gäller samordning av internationella standarder och främjande av EU:s politiska intressen.

Programmet kommer att främja en hög skyddsnivå i fråga om djurhälsa, djurskydd och växtskydd, och därmed skydda konsumenter och miljön, inklusive genom krisberedskap och krisåtgärder, och en effektiv offentlig kontroll som faktorer som skapar tillväxt, arbetstillfällen och säkerhet, vilket bidrar till den inre marknadens goda funktionssätt och ökar EU:s konkurrenskraft.

Genom programmet kommer sådan högkvalitativ europeisk statistik som är nödvändig för EU:s beslutsfattande att tas fram och spridas, liksom resultat- och effektmätningar av EU-initiativ.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Integreringen av olika instrument som rör den inre marknaden och som förvaltas centralt av kommissionen i ett enda program syftar till att minska överlappningarna, öka synergieffekterna och underlätta kommunikationen och nätverksarbetet med alla skilda grupper av berörda parter. En sådan konsolidering av verksamheten ger mer valuta för pengarna och ökar kostnadseffektiviteten.

Lånegarantier för små och medelstora företag kommer att tillhandahållas genom den relevanta delen i fonden InvestEU. Förenklade kostnadsalternativ (schablonbelopp, standardbelopp och enhetskostnader) kommer i ökad utsträckning att tillämpas för att minska bördorna för stödmottagarna och förvaltningarna. Användning av e-upphandling och e-bidrag för direkt förvaltning kommer att främjas, liksom möjligheten att i ökad utsträckning lägga ut den direkta förvaltningen av medlen på entreprenad till genomförandeorgan. I det framtida programmet blir det möjligt att överföra medel mellan och inom programmets olika pelare.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Samordning kommer att säkerställas med den samarbetsverksamhet som stöds via Fiscalisprogrammet respektive Tullprogrammet, vilka ingår som centrala delar i arbetet med att stärka EU:s inre marknad. Programmet för ett digitalt Europa kommer att tillhandahålla den digitala kompatibilitet och infrastruktur som behövs för ett antal EU-program, inklusive programmet för den inre marknaden. Åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ och Erasmus+ som syftar till att främja arbetskraftens och ungdomars rörlighet kommer att fungera som katalysator för den fria rörligheten för personer, som är en av de viktigaste friheterna på den inre marknaden. På samma sätt stöder också den gränsöverskridande och transnationella verksamheten för ekonomiskt samarbete inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna på ett konkret sätt den inre marknaden. Programmet kommer också att uppmuntra småföretag att dra nytta av innovationsgenombrott och andra lösningar som utvecklas inom EU:s övriga flaggskeppsprogram, t.ex. Horisont Europa och rymdprogrammet. Genom stöd till verksamhet som gäller bolagsrätt, avtalsrätt, åtgärder mot penningstvätt och konsumentpolitik kommer man i det framtida programmet för den inre marknaden att utveckla synergieffekter med fonden för rättvisa, rättigheter och värderingar, vilket bidrar till upprättandet av EU:s område för rättvisa genom lika tillgång till rättsmedel för enskilda och företag samt lämplig utbildning för rättsväsendet i syfte att säkerställa att bolags- och konsumentlagstiftningen följs.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

*    I detta anslag ingår 2 miljarder euro som tilldelas genom fonden InvestEU.

Anmärkning: totalbeloppet stämmer inte eftersom beloppen avrundats.

EU:s program för bedrägeribekämpning stöder medlemsstaternas insatser för att förebygga och bekämpa bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Ansvaret att skydda EU:s ekonomiska intressen ligger både på medlemsstaterna och på EU-nivå. EU tolererar inte bedrägerier och måste därför skydda sin budget, särskilt i tider med knappa resurser. På utgiftssidan utsätts budgeten för risken för bedrägerier och oriktigheter. På inkomstsidan är två viktiga inkomstkällor särskilt utsatta för risken för bedrägerier: tullar och mervärdesskatt (moms) som uppbärs av medlemsstaterna. I en tullunion där varor cirkulerar fritt mellan medlemsstaterna måste de nationella utredningsorganen också kunna arbeta tillsammans och samordna sina utredningar och sitt informationsutbyte.

Programmets alleuropeiska dimension underlättar gränsöverskridande samarbete och utbyten. Utöver en effektivare resursanvändning än genom nationella/regionala åtgärder på samma område möjliggör programmet även en bättre planering och övervakning.

2.MÅL

Genom EU:s program för bedrägeribekämpning tillhandahålls teknisk utrustning och utbildning som gör det möjligt att genomföra (gemensamma) åtgärder och utredningar för bedrägeribekämpning. Programmet bidrar också till nya elektroniska strukturer som gör det möjligt för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt motverka bedrägerier i nära samarbete med EU:s institutioner och organ, t.ex. Europeiska åklagarmyndigheten.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

EU:s program för bedrägeribekämpning kommer främst med hjälp av bidrag och upphandlingar att finansiera en rad olika typer av verksamhet till stöd för bedrägeribekämpning. Programmet kommer särskilt att inriktas på inköp av teknisk utrustning, konferenser, utbildning och utbyte av bästa praxis till förmån för stödmottagarna (främst nationella myndigheter). Det kommer också att tillhandahålla finansiering för en gemensam uppsättning informationssystem och databaser till stöd för ömsesidigt bistånd och tullsamarbete i kampen mot bedrägerier, särskilt genom ett säkert utbyte av tulluppgifter mellan medlemsstaterna, EU och länder utanför EU. Programmet kommer också att tillhandahålla finansiering för medlemsstaternas rapportering av oriktigheter.

EU:s program för bedrägeribekämpning kommer att kombinera finansieringen av två befintliga initiativ: Herkules III-programmet, som utformats för att stödja kampen mot bedrägerier, korruption och oriktigheter samt informationssystemet för bedrägeribekämpning, som i synnerhet stödjer ömsesidigt bistånd i tullfrågor. Programmet kommer även fortsättningsvis att finansiera systemet för hantering av oriktigheter, som för närvarande ingår i informationssystemet för bedrägeribekämpning.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

EU:s program för bedrägeribekämpning kommer att komplettera befintliga verktyg för bedrägeribekämpning och användas för framtida ändamål och utmaningar när det gäller att skydda EU:s ekonomiska intressen, särskilt på grundval av direktivet om skydd av ekonomiska intressen, vilket medlemsstaterna ska ha genomfört senast i juli 2019. Programmet kommer också att skapa starka synergieffekter med Europeiska åklagarmyndigheten, som vid årsslutet 2020 kommer att börja utreda och lagföra bedrägerier som rör EU-budgeten. Det kommer också att göra det möjligt att undvika överlappningar, generera effektivitetsvinster och öka flexibiliteten för att tillgodose nya utredningsprioriteringar.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Fiscalis är unionens samarbetsprogram som gör det möjligt för nationella skatteförvaltningar att upprätta och utbyta information och expertkunskap.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Fiscalis bidrar till väl fungerande skattesystem i unionen genom att det stödjer samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar och erbjuder kostnadseffektiva och driftskompatibla it-lösningar som varje medlemsstat annars själva skulle ha behövt utveckla.

Programmet tillför ett europeiskt mervärde genom att det bidrar till att bekämpa skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande, vilket leder till rättvisare beskattning och ökad öppenhet på skatteområdet, och stödjer även den inre marknadens funktionssätt samt ökar konkurrenskraften. Dessa åtgärder kan bara bli framgångsrika genom gemensamma insatser på unions- och medlemsstatsnivå.

2.MÅL

Fiscalis inriktas på upprättande av effektiva mekanismer, inklusive it-verktyg, för att förbättra skatteförvaltningen och det administrativa samarbetet, med särskilt syfte att förse de nationella skatteförvaltningarna med effektivare medel i kampen mot skattebedrägerier och skatteflykt och samtidigt underlätta uppfyllelse av skattskyldigheten. På det övergripande planet bidrar programmet till att skattesystemen i unionen fungerar på ett adekvat sätt genom att det

·bidrar till att förebygga och bekämpa skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande,

·bidrar till att förhindra onödiga administrativa bördor för enskilda och företag (inklusive små och medelstora företag) vid gränsöverskridande transaktioner,

·bidrar till att den inre marknaden når sin fulla potential och främjar unionens konkurrenskraft,

·främjar och stöder en gemensam unionsstrategi i internationella forum.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Med hänsyn till programverksamhetens karaktär och programmets fokus på skatteförvaltningar som stödmottagare kommer Fiscalis även fortsättningsvis att genomföras via direkt förvaltning. Detta kommer att möjliggöra en riktad och lämplig tilldelning av medel i kombination med en möjlighet till snabb anpassning till nya prioriteringar och behov.

Ytterligare förenkling kommer att uppnås i genomförandet av programmet genom att tillämpningen av standardbelopp och enhetskostnader maximeras i samband med bidrag. Offentliga upphandlingsavtal kommer också att ingå som en del av genomförandet av programmet.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Fiscalis ger synergieffekter med andra program, t.ex. Tullprogrammet, särskilt när det gäller elektroniska system, programförvaltning och gemensamma åtgärder, och med programmet för ett digitalt Europa. Det finns också komplementaritet med de nya strukturfondsprogram som omfattar bistånd till skatteförvaltningarna.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Tullprogrammet stöder arbetet hos och samarbetet mellan tullmyndigheter och tillvaratar därmed unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen. Programmet stärker den inre marknadens integritet.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Tullfrågor ingår i unionens exklusiva befogenhet och omfattas i hög grad av harmoniserande EU-lagstiftning. Genomförandet sköts dock av medlemsstaterna. Ett starkt samarbete är därför väsentligt för en närmare operativ integration som gör det möjligt för medlemsstaternas tullmyndigheter att agera som om de vore en enda myndighet. Tullsamarbetet kommer också att bidra till att säkerställa en korrekt uppbörd av tullar (15 % av EU:s budget, motsvarande 20 miljarder euro 2016), mervärdesskatt vid import och punktskatter. Eftersom verksamheten på tullområdet är av gränsöverskridande karaktär kan den inte skötas ändamålsenligt och effektivt enbart av enskilda medlemsstater.

Tullprogrammet ger en unionsram för samarbetet mellan de nationella tullförvaltningarna, inklusive i frågor som rör informationsteknik. Tullsamarbetet grundas på ett dedicerat kommunikationsnät med hög säkerhetsnivå och på en mängd sammankopplade och kompatibla transeuropeiska elektroniska system som används av de nationella tullmyndigheterna, inklusive för kommunikation med ekonomiska aktörer. Den organisation som följer av detta är betydligt mer kostnadseffektiv än om varje medlemsstat skulle upprätta sina egna samarbetsramar på bilateral eller multilateral basis.

2.MÅL

Programmet syftar till att stödja tullmyndigheternas arbete med att tillvarata unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen. Det underlättar det administrativa förfarandet för internationella aktörer på handelsområdet, inklusive digitaliseringen av samverkan mellan aktörer på handels- och tullområdet. Dessutom stärker programmet säkerheten och skyddet för enskilda människor och strävar efter modernisering på tullområdet. Programmet fyller en central funktion när det gäller att optimera tullunionens funktionssätt i alla dess aspekter och ökar därmed EU:s attraktivitet och trovärdighet som handelspartner i en globaliserad värld.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programverksamheten kommer att genomföras genom direkt förvaltade upphandlingar och bidrag för utveckling av kompatibla transeuropeiska elektroniska system och gemensamma åtgärder. Ytterligare förenkling av genomförandet av programmet kommer att eftersträvas genom en så omfattande tillämpning som möjligt av standardbelopp och enhetskostnader i samband med bidrag. Ersättning för experter kommer också att ingå som en del av genomförandet av programmet.

Informationsutbyte mellan tullmyndigheterna enligt engångsprincipen kommer att leda till ytterligare förenkling av verksamheten på tullområdet. Dessutom kommer en ny generation av säker nätinfrastruktur att leda till bättre informationsutbyte och säkrare tjänster.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

När det gäller verksamhet, genomförandemodell och avsedda stödmottagare har programmet starka kopplingar till Fiscalis- och Periklesprogrammen och till EU:s program för bedrägeribekämpning. Det kommer också att skapa synergieffekter med programmet för ett digitalt Europa när det gäller utveckling av generella arkitektur- och infrastrukturlösningar för elektroniska system, vilket möjliggör ytterligare rationalisering och stordriftsfördelar mellan olika system. Samarbete sker redan mellan programmen när det gäller utveckling av vissa elektroniska systemkomponenter. Det finns också kopplingar till fonden för integrerad gränsförvaltning, särskilt till den del som rör tullkontrollutrustning, vilket kommer att hjälpa de nationella tullförvaltningarna med upphandling av utrustning, och till fonden för inre säkerhet. Det finns också komplementaritet med instrumentet för tekniskt stöd när det gäller stöd för att öka tullförvaltningarnas kapacitet.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Rymdprogrammet finansierar utbyggnad och drift av europeisk rymdinfrastruktur och relaterade tjänster.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Stödtjänster från rymdinfrastruktur har blivit nödvändiga i vardagslivet i Europa när människor använder mobiltelefoner, kör bil eller söker platser med hjälp av ett navigationssystem eller flyger eller reser med båt på havet. De hjälper också till att skydda människor (t.ex. genom bättre bedömning av följder av naturkatastrofer och bättre styrning av åtgärder vid sådana katastrofer), miljön och väsentliga samhällsfunktioner (kraftverk, banktransaktioner, säkra kommunikationer). När ny rymdteknik och innovativa tjänster blir tillgängliga blir den avancerade rymdinfrastrukturen ännu viktigare.

Finansieringen av ett satellitnätverk och genomförandet av rymdprogram är något som överskrider en enskild medlemsstats finansiella och tekniska kapacitet. Det skulle också leda till resursslöseri och uppsplittring om varje medlemsstat utvecklade sina egna bärraketer, satelliter eller tekniska standarder. Rymden är en strategisk sektor och EU måste trygga sitt industriella ledarskap och oberoende för att kunna fortsätta vara en global aktör. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU utarbeta en europeisk rymdpolitik som stöds av ett europeiskt rymdprogram.

2.MÅL

Rymdprogrammet säkerställer att EU kan dra full nytta av de ekonomiska och samhälleliga möjligheter som rymden kan ge:

·Säkerställa kontinuitet när det gäller befintliga rymdinfrastrukturer och rymdtjänster och utveckla ny infrastruktur och nya tjänster. EU har tre flaggskeppsprogram: Copernicus, ledande leverantör av jordobservationstjänster, Galileo, EU:s eget globala system för satellitnavigering, och Egnos, ett signalförbättringssystem för navigeringstjänster för luftfarten, sjöfarten och användare på marken. För att fortsätta att kunna tillhandahålla data och erbjuda innovativa tjänster måste nya satelliter skickas upp och markinfrastrukturen underhållas och uppgraderas.

·Främja en innovativ europeisk rymdsektor som är globalt konkurrenskraftig. Programmet stöder industriell konkurrenskraft, internationalisering och kompetensutveckling i alla segment i rymdindustrins värdekedja, från en stark industri för satellittillverkning till en dynamisk tjänstesektor i senare led. Det säkerställer också EU:s strategiska oberoende i rymden. Det uppmuntrar samtidigt till överföring och utbyte av teknik med andra sektorer än rymdsektorn.

·Förstärka EU:s kapacitet i syfte att ha garanterad tillgång till rymden och rymdtjänster. Rymdkapacitet är så strategiskt betydelsefull att EU måste begränsa beroendet av externa aktörer när det gäller byggnation, uppskjutning och drift av satelliter. EU måste bevara sin frihet att vidta åtgärder och fatta oberoende beslut. Rymdprogrammet stöder därför innovativa EU-insatser i syfte att bibehålla konkurrenskraften i fråga om bärraketer och i rymdsektorn som helhet samt säkerställer bättre skydd och spårning av satelliter i rymden (rymdövervakning och spårning, rymdlägesbild) och tryggar satellitkommunikation för EU och de nationella myndigheterna.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Rymdprogrammet kommer till största del att genomföras med hjälp av upphandlingar. Viss specifik verksamhet kommer att delegeras till genomförandeorgan och internationella organ, särskilt Europeiska byrån för GNSS (GSA) och Europeiska rymdorganisationen. Andra genomförandemodeller kommer också att övervägas om det är lämpligt, t.ex. genom offentlig-privata partnerskap och partnerskap mellan offentliga aktörer.

All rymdrelaterad verksamhet kommer att ingå i det framtida programmet och omfattas av en enda förordning. Detta leder till ökad samstämmighet, tydlighet och budgetflexibilitet. Denna rationalisering syftar till att generera effektivitetsvinster som till slut kommer att vara till nytta för att lansera nya rymdrelaterade tjänster.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Rymdprogrammet kommer att stödja EU:s politik på flera olika områden. Det kommer att förbättra övervakningen av naturresurser, klimatförändringar och migrationsvägar. Det kommer att stödja utbyggnad av smarta och hållbara transportlösningar och precisionsjordbruk. Det kommer att bidra till en tryggare union. Programmet kommer att ge affärsmöjligheter och därmed allmänt främja nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar i EU. Till stöd för klimatavtalet från Paris kommer en oberoende kapacitet för övervakning och kontroll av de globala koldioxidutsläppen att göra det möjligt för EU att ta globalt ledarskap i kampen mot klimatförändringar och utvecklingen av en grön och hållbar ekonomi. Synergieffekter och komplementaritet med Horisont Europa kommer att säkerställas, särskilt när det gäller rymdrelaterad forskning och åtgärder som rör innovation. Rymdprogrammet kommer även att bidra till prioriteringarna på säkerhets- och försvarsområdet, eftersom rymdkapacitet till sin karaktär har s.k. dubbla användningsområden (dvs. både för civila och militära kunder).

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden stöder den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. De bidrar till att minska skillnaderna mellan EU:s olika regioner och länder. Framför allt bidrar Eruf till strukturanpassningar och ekonomisk omvandling, medan Sammanhållningsfonden är inriktad på investeringar i miljö och transportinfrastruktur. Tillsammans med Europeiska socialfonden (ESF) utgör de finansieringskällor för EU:s sammanhållningspolitik.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Det finns stora ekonomiska och sociala skillnader mellan EU:s regioner, vilket är ett hinder för att unionen ska kunna utvecklas harmoniskt. På grundval av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt strävar unionen efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Sammanhållningspolitiken är både ett uttryck för solidaritet mellan EU:s invånare och EU:s viktigaste investeringspolitik. Att främja ekonomisk konvergens i de minst utvecklade regionerna genom Eruf och Sammanhållningsfonden stärker den inre marknaden och skapar möjligheter för arbetstagare, konsumenter och företag i hela unionen. I EU, där de regioner som är mer eller mindre utvecklade är ojämnt fördelade mellan länderna, måste strategier för att minska skillnaderna organiseras på en högre nivå än den nationella.

Sammanhållningspolitiken stöder medlemsstaternas ekonomiska anpassning. Den spelar också en viktig roll för att lindra ekonomiska och finansiella kriser, genom att stabilisera de offentliga investeringarna i samband med budgetåtstramningar.

Eruf och Sammanhållningsfonden stöder utvecklingen genom att medfinansiera investeringar i forskning och innovation, klimatförändring och miljö, stöd till småföretag, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, tele-, energi- och transportinfrastruktur, infrastruktur för vård, utbildning och kultur samt social infrastruktur, hållbar stadsutveckling och smarta byar. Det finns belägg för att endast vissa delar av dessa investeringar skulle ha gjorts utan de två fonderna, t.o.m. i de mer utvecklade medlemsstaterna och regionerna. Dessutom skulle inte hela det ramverk finnas som inrättats för fonderna, inklusive flerårig programplanering, partnerskapsprincipen och strategierna för smart specialisering.

Eruf finansierar också ett framträdande inslag med europeisk mervärde, nämligen Interreg-programmen, som stöder gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete i hela EU och som gör det möjligt för medlemsstaterna och regionerna att samarbeta över gränserna för att ta itu med gemensamma utmaningar.

I mer än 20 år har också Eruf tillhandahållit särskild finansiering för gränsöverskridande program som stöder fred och försoning i Nordirland och den angränsande regionen i Irland. Kommissionen har för avsikt att föreslå en fortsättning av programmen, med befintliga förvaltningsstrukturer.

2.MÅL

Under perioden 2021–2027 kommer stödet från Eruf och Sammanhållningsfonden att hjälpa medlemsstaterna att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna, tack vare insatser som inriktas på fem olika mål:

·Ett smartare Europa: för att främja konkurrenskraft, digital omvandling, företagande och innovation (inklusive tillväxt för alla och sociala företag) och ett bättre företagsklimat, som en del av näringslivets anpassning till globaliseringens utmaningar, den cirkulära ekonomin och klimatförändringar.

·Ett grönare koldioxidfritt Europa: en omställning till en ren och rättvis energiövergång, för att öka energieffektiviteten, för att stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, för att främja förnybar energi, för att stödja innovativa användningar av koldioxidsnåla tekniker och för att stödja gröna och blå investeringar, inklusive i en hållbar förvaltning av naturresurser, den cirkulära ekonomin och anpassningen till och begränsningen av klimatförändringar.

·En mer sammankopplat Europa: mobilitet, energi och regional konnektivitet för att utveckla lokala nät och system som främjar hållbara transporter, smarta energinät och höghastighetsuppkopplingar, i syfte att främja regionala, lokala och gränsöverskridande förbindelsemöjligheter.

·En mer socialt Europa: genom att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt när det gäller infrastruktur för livslångt lärande och utbildning samt hälsa, kultur och sociala frågor.

·Ett Europa närmare medborgarna: en hållbar och integrerad utveckling, genom lokala initiativ för att främja tillväxt och socioekonomisk lokal utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Fonderna genomförs i partnerskap med medlemsstaterna och deras regioner genom delad förvaltning. Intressenter på nationell, regional och lokal nivå är starkt delaktiga i partnerskapen, liksom det civila samhället. På så sätt finns det ett ansvar för målen och resultaten, vilket för EU närmare invånarna. Partnerskapen bidrar också till att stärka nationella, regionala och lokala förvaltningar.

En förenklad och mer effektiv genomförandestrategi kommer att vara ett viktigt inslag i de nya förordningar som föreslås, med följande förändringar från år 2021:

·En minskad administrativ börda genom synergieffekter och en samordning av genomförandebestämmelserna för de olika fonderna, en ökad ömsesidig tillit till revisioner och möjligheten att förlänga nuvarande förvaltnings- och kontrollsystem.

·Ett differentierat genomförande med mindre betungande förvaltnings- och kontrollsystem för program med goda resultat.

·Flexibilitet i form av en halvtidsöversyn för att om så behövs anpassa prioriteringarna under de senaste åren av programperioden, för att kunna ta hänsyn till nya prioriteringar, beakta framsteg i samband med den särskilda vägledningen om investeringar som utarbetats parallellt med de landsspecifika rekommendationerna och resultat. 

·En ökad användning av finansieringsinstrument, inklusive genom frivilligt deltagande i den nya fonden InvestEU. 

·Fokus på resultat snarare än på kostnader.

En större nationell medfinansiering kommer att bidra till ökat ansvarstagande på gräsrotsnivå och till ett bättre genomslag för politiken.

Man kommer att uppnå en stabilare och mer förutsägbar betalningsprofil under perioden. Med beaktande av omfattningen av åtaganden som återstår att reglera från perioden 2014–2020 kommer förfinansieringen att sänkas. Ett återinförande av n+2-regeln kommer också att leda till bättre ekonomisk förvaltning och en snabbare inledning på programperioden.

För att maximera effekterna av sammanhållningspolitiken måste fysiska investeringar åtföljas av mjuka åtgärder, inklusive kompetenshöjning bland arbetskraften. Programmen kommer därför att kunna kombinera stöd från Europeiska socialfonden+ (ESF+), Eruf och Sammanhållningsfonden. 

Den relativa BNP per capita kommer därför att förbli det viktigaste kriteriet för tilldelning av medel, medan andra faktorer, som arbetslöshet, klimatförändringar och mottagande och integrering av migranter också kommer att beaktas.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Det kommer att finnas gemensamma bestämmelser för alla fonder med delad förvaltning (förordningen om gemensamma bestämmelser), för följande fonder: Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning. Detta kommer att innebära en harmonisering av bestämmelserna vilket kommer att leda till mer konsekvens och synergieffekter mellan fonderna.

Eruf och Sammanhållningsfonden kommer att anpassas närmare till den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, vilket också kommer att stärka dess regionala dimension. Den detaljerade analysen av medlemsstaternas utmaningar i samband med europeiska planeringsterminen kommer att ligga till grund för planeringen av fonderna vid början och mitten av nästa period. Detta kommer att fungera som en färdplan för planering och övervakning av medlen på kort, medellång och lång sikt. Man kommer att behålla ett system med förhandsvillkor och makroekonomisk villkorlighet. Genom den europeiska planeringsterminen kan kommissionen och medlemsstaterna (framför allt genom sina nationella reformprogram) säkerställa samordning och komplementaritet mellan finansieringen från Sammanhållningsfonderna och det nya Reformstödprogrammet när det gäller stödet till strukturreformer.

Sammanhållningspolitiken kommer att inriktas mer på innovation. Komplementariteten med Erasmus+ och Horisont Europa kommer också att stärkas genom en samordning av relevanta bestämmelser, en förstärkning av systemet med spetskompetensstämpeln och ett särskilt förhandsvillkor. Man kommer också att vidareutveckla arbetet med strategier för smart specialisering.

Projekt inom det transeuropeiska transportnätet kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och direkt förvaltning inom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Därför kommer 11 miljarder euro att föras över från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Synergieffekter kommer också att skapas genom Life-programmet för miljö och klimatpolitik, och särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt, för att man ska kan kunna utnyttja de medel som stöder miljöinvesteringar optimalt.

När det gäller migrationsrelaterade utmaningar kommer alla sammanhållningspolitiska fonder att hantera långsiktiga behov som rör integrationen, medan Asyl- och migrationsfonden kommer att inrikta sig på behov på kortare sikt.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Anmärkning: Totalbeloppen stämmer inte eftersom beloppen avrundats.

Programmet syftar till att underlätta Cyperns återförening genom att främja den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU har en unik position för att ge politiskt och ekonomiskt stöd till en återförening på Cypern. När Cypern anslöt sig till EU år 2004 uttryckte EU att unionen är fast besluten ”att få ett slut på den turkcypriotiska befolkningsgruppens isolering och att underlätta återföreningen av Cypern genom att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen”. EU stöder därför förhandlingarna om en heltäckande lösning på Cypernproblemet och ger samtidigt stöd genom ett enda stödprogram för den turkcypriotiska befolkningsgruppen.

2.MÅL

Programmet ska underlätta Cyperns återförening genom att främja den ekonomiska utvecklingen för den turkcypriotiska befolkningsgruppen, med särskild inriktning på öns ekonomiska integration, förbättrade kontakter mellan de båda befolkningsgrupperna och med EU samt förberedelser för att införa EU:s regelverk. Programmet har fem specifika mål: a) att utveckla och återställa infrastruktur, b) att främja social och ekonomisk utveckling, c) att vidta försonings- och förtroendeskapande åtgärder och ge stöd till det civila samhället, d) att närma den turkcypriotiska befolkningsgruppen till EU, samt e) att förbereda den turkcypriotiska befolkningsgruppen för genomförandet av EU:s regelverk efter en övergripande lösning på Cypernproblemet.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet genomförs direkt av EU-kommissionen. Vissa projekt genomförs under indirekt förvaltning av internationella organisationer eller medlemsstaternas organ.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Med anledning av den turkcypriotiska befolkningsgruppens särskilda situation är detta ett fristående EU-program utan kopplingar till andra instrument, även om det finns en strävan att samordna med andra givare när så är möjligt.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Reformstödprogrammet syftar till att stödja genomförandet av strukturreformer i medlemsstaterna, vilket är viktigt för att modernisera ekonomierna i EU, stärka deras motståndskraft och främja större konvergens inom EU:s ekonomiska och monetära union.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Reformstödprogrammet bidrar till att förbättra sammanhållningen och stärka motståndskraften, förbättra konkurrenskraften och produktiviteten samt stödja sysselsättningsskapande åtgärder, investeringar och tillväxt. Därigenom bidrar det till att stärka de socioekonomiska strukturerna i EU och påskyndar den ekonomiska och sociala konvergensen mellan medlemsstaterna. Programmet kommer därför att ge både tekniskt och ekonomiskt stöd till medlemsstaternas för genomförandet av dessa reformer.

Genomförandet av strukturreformer i medlemsstaterna fortsätter att vara en nationell behörighet, fastän åren av kris har visat att reformförsök i en medlemsstat påverkar andra medlemsstater på grund av de starka kopplingarna mellan medlemsstaternas ekonomier, särskilt mellan dem som har samma valuta, och att det alltså inte rör sig om en rent nationell fråga. Samordningen av den ekonomiska politiken har stärkts på EU-nivå i samband med den europeiska planeringsterminen, också för att stärka inriktningen på euroområdets prioriteringar, men genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna har varit ojämn i de olika medlemsstaterna. Det här programmet kommer att ge extra stöd till genomförandet av reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. På så sätt bidrar det till medlemsstaternas ekonomiska och sociala resultat och motståndskraft. Konsekvenserna kommer därför inte att märkas enbart på nationell nivå, utan kommer att ha positiva spridningseffekter inom hela unionen.

Programmet kommer att bidra till att lösa utmaningar i samband med nationella strukturreformer. Det kommer också att ge stordriftsfördelar och en möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna står ofta inför liknande utmaningar och praktiska hinder vid genomförandet av reformerna. Programmet kommer att göra det möjligt att inrätta ett unionstäckande kunskapsnätverk som medlemsstaterna kan dra nytta av. Det kommer att främja det ömsesidiga förtroendet och samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen. Programmet möjliggör komplementaritet och synergieffekter med andra unionsprogram och politikområden på regional, nationell och internationell nivå samt på unionsnivå, särskilt genom att komplettera den politiska vägledning som ges genom europeiska planeringsterminen.

2.MÅL

Programmet syftar till att främja och stödja genomförandet av strukturreformer i medlemsstaterna. Målet är att modernisera ekonomierna i EU, stärka deras motståndskraft och främja större konvergens inom EU:s ekonomiska och monetära union, genom att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten och främja sysselsättningsskapande åtgärder, investeringar och tillväxt. Att ha motståndskraftiga ekonomiska och sociala strukturer är särskilt viktigt för de länder som redan har infört euron och för dem som är på väg att göra det, för att möjliggöra en smidig övergång och underlätta deltagandet i euroområdet.

Programmet ska stödja ett brett spektrum av reformer, bland andra de som fastställts i samband med den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Det inriktas särskilt på de utmaningar som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna. Fokus ligger på de reformer som i störst utsträckning kan bidra till motståndskraften hos medlemsstaternas ekonomier och ge positiva spridningseffekter på andra medlemsstater. Det är bland annat fråga om reformer av produkt- och arbetsmarknaderna, skattereformer, utveckling av kapitalmarknader samt reformer för bättre företagsklimat och reformer av den offentliga förvaltningen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Det nya programmet utgörs av tre separata men komplementära delar:

·Reformverktyget kommer att ge ekonomiskt stöd till alla medlemsstater för genomförandet av strukturreformer som fastställs i den europeiska planeringsterminen. Det kommer att genomföras med direkt förvaltning. Det kommer att ge ekonomiskt stöd till varje medlemsstat som genomfört de reformåtaganden som överenskommits med kommissionen. Reformerna kommer att föreslås av medlemsstaterna på frivillig grund, utifrån de utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Sådana reformer är särskilt viktiga för medlemsstater med alltför stora obalanser. Medlemsstaterna kommer att upprätta en detaljerad lista med åtgärder, viktiga etapper i genomförandet och en tidsplan för slutförande som omfattar högst tre år. Efter en dialog mellan kommissionen och medlemsstaten antar kommissionen ett beslut genom en genomförandeakt som innehåller medlemsstatens reformåtaganden (inklusive etapper, mål och tidsplan) och det ekonomiska bidrag som anslagits. Medlemsstaterna kommer att rapportera om sina framsteg genom sina nationella reformprogram, som ett inslag i den europeiska planeringsterminen.

·Konvergensmekanismen kommer att ge särskilt ekonomiskt och tekniskt stöd till medlemsstater som vill införa euron och som har vidtagit konkreta åtgärder för att införa den inom en given tidsram. Syftet med instrumentet är att stödja genomförandet av reformer för ett framgångsrikt deltagande i euroområdet. Samma regler kommer att gälla för begäran om tekniskt stöd genom det instrument som för instrumentet för tekniskt stöd. För reformförslag från medlemsstaterna för att få ekonomiskt stöd genom konvergensmekanismen kommer samma regler att gälla som för reformverktyget. Anslag som planeras för konvergensmekanismen kommer att överföras till reformverktyget om de medlemsstater som är stödberättigade inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att ansöka om stöd genom konvergensmekanismen senast vid utgången av 2023.

·Instrumentet för tekniskt stöd kommer att ersätta det nuvarande stödprogrammet för strukturreformer, och ska på medlemsstaternas begäran ge skräddarsytt tekniskt stöd för genomförande av institutionella, administrativa och tillväxtfrämjande strukturreformer. Instrumentet syftar till att ge konkret stöd på gräsrotsnivå och åtföljer hela reformprocessen och/eller olika etapper av reformprocessen. Stödet ges direkt av kommissionens interna sakkunniga eller tillsammans med andra leverantörer av tekniskt stöd. Beroende på projekt kan det röra sig om sakkunniga från nationella förvaltningar, internationella organisationer, privata företag och konsultfirmor eller experter från den privata sektorn. Stödet till medlemsstaterna ges på ett samordnat sätt för de olika politikområdena och en integrerad strategi används för de olika sektorerna, samtidigt som man behåller ett nationellt perspektiv.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Programmet kommer på ett effektivt sätt att komplettera den starkare kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen. Tillsammans med andra nya instrument, t.ex. den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen, kommer programmet att ingå i den globala strategin för att modernisera EU-ramen för stöd till en stabil europeisk ekonomisk och monetär union.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen kommer att bidra till att mildra effekterna av asymmetriska chocker och förebygga risken för negativa spridningseffekter till andra medlemsstater.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

En fördjupad ekonomisk och monetär union är en gemensam prioritering. En sådan fördjupning kräver beslutsamma åtgärder från medlemsstaternas sida, men kan också få stöd från EU:s instrument för samordning av budgeten och politiken.

EU:s budget har alltid främjat en social och ekonomisk konvergens uppåt. De senaste åren har också utlåningsmöjligheterna på EU-nivå ökad, för att tillgodose exceptionella behov. Hittills har dock det makroekonomiska krisstödet ingått i EU:s budget, och där utgjort en begränsad men användbar möjlighet, inklusive t.ex. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och systemet för betalningsbalansstöd, medan praxis att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för medlemsstater med svårigheter i sig har haft en stabiliserande effekt.

Varje land är olika och ekonomins storlek och struktur är viktiga faktorer när det gäller risken att utsättas för chocker. Krisen har dock tydliggjort begränsningarna hos de medel som varit tillgängliga för de individuella medlemsstaterna för att lindra effekterna av stora asymmetriska chocker, och vissa av dem förlorade så småningom tillgången till marknaderna för att finansiera sig själva. I flera fall ledde detta till långa recessioner och negativ påverkan på andra medlemsstater. Detta beror på det stora ömsesidiga beroendet mellan ekonomierna i euroområdet och, i mindre utsträckning, i EU. Att förebygga dessa negativa spridningseffekter med ett nytt verktyg i euroområdet skulle därför ha en tydlig nytta och ett mervärde för EU som helhet.

Särdragen för denna nya europeiska investeringsstabiliseringsfunktion innebär att det krävs ett tydligt fokus på de medlemsstater som ingår i euroområdet, men det bör också finnas möjligheter för andra länder att delta. Det nya instrumentet kompletterar den stabiliserande roll som de nationella budgetarna spelar vid stora asymmetriska chocker. Eftersom de har en central roll i ekonomin kommer de nationella budgetarna att fortsätta att vara medlemsstaternas viktigaste finanspolitiska instrument när de ska anpassa sig till förändrade ekonomiska förhållanden. Därför måste medlemsstaterna fortsätta att bygga upp och upprätthålla tillräckliga finanspolitiska buffertar, särskilt i goda tider, i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, och att anpassa den ekonomiska politiken för att förhindra makroekonomiska obalanser. I händelse av en konjunkturnedgång skulle medlemsstaterna i första hand använda sina automatiska stabilisatorer och diskretionära finanspolitik i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Endast om dessa buffertar och stabilisatorer inte är tillräckliga, vid stora asymmetriska chocker, skulle den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen träda in.

2.MÅL

Syftet med den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen är att tillhandahålla resurser för den medlemsstat som drabbas av en chock. Det skulle kunna påverka den berörda medlemsstatens underskott och skuldsättning.

Den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen är ett separat instrument som kompletterar EU:s befintliga finanspolitiska instrument. Det kommer att finnas strikta krav för stödberättigande för att få tillgång till den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen, vilket bör bidra till en sund finanspolitik och ekonomisk politik och minimera den moraliska risken.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen bidrar till att stödja och behålla de nationella investeringsnivåerna. Investeringarna är ofta det som drabbas först vid budgetnedskärningar, vilket på lång sikt påverkar produktivitet och tillväxt negativt.

Inom investeringsstabiliseringsfunktionen kombineras ovillkorade back-to-back-lån på upp till 30 miljarder euro inom EU-budgeten med en bidragsdel som täcker räntekostnaderna. Ytterligare två delar kommer utvecklas så småningom, dels en möjlig roll för Europeiska stabilitetsmekanismen eller en framtida europeisk valutafond, dels en frivillig försäkringsmekanism som inrättas av medlemsstaterna. Bidragsdelen av europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen kommer att finansieras genom bidrag från medlemsstaterna i euroområdet som motsvarar deras andel av de monetära inkomsterna (seigniorage). De medlemsstater utanför euroområdet som vill delta i investeringsstabiliseringsfunktionen bidrar till finansieringen enligt fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital.

För att få tillgång till investeringsstabiliseringsfunktionen måste vissa kriterier för stödberättigande vara uppfyllda, och det kommer att finnas en överenskommen mekanism för när den ska träda in. Bara de medlemsländer som uppfyller EU:s regler för ekonomisk och finanspolitisk övervakning under perioden före den stora asymmetriska chocken ska kunna få stöd. På så viss undviker man moraliska risker och skapar ytterligare incitament för en sund finans- och strukturpolitik. Funktionen kommer att träda in automatiskt med kort varsel utifrån på förhand fastställda parametrar.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen är separat och kompletterar EU:s befintliga finanspolitiska instrument. Den kan i extremfall fylla glappet mellan EU-budgetens befintliga instrument för sysselsättning, tillväxt och investeringar och det ekonomiska stödet genom den europeiska stabilitetsmekanismen eller den framtida Europeiska valutafonden.

Tillsammans med andra nya instrument, t.ex. reformstödprogrammet, kommer stabiliseringsfunktionen att ingå i den globala strategin för att modernisera EU-ramen för stöd till en stabil europeisk ekonomisk och monetär union.

5.PRELIMINÄRT ÅRLIGT BELOPP

*    Räntesubventionerna kommer att finansieras med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, från bidrag från medlemsstaterna i euroområdet som motsvarar deras andel av de monetära inkomsterna (seigniorage).

Perikles är EU:s program för att skydda euron mot förfalskning och bedrägerier i samband med förfalskning, både inom och utanför EU.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Skyddet av euron är av avgörande betydelse för den ekonomiska och monetära unionen och måste per definition säkerställas på EU-nivå. Skyddet av den gemensamma europeiska valutan som en kollektiv nyttighet har en tydlig transnationell dimension och går därför utöver de enskilda medlemsstaternas intresse och ansvar. Med tanke på eurons gränsöverskridande användning och internationell organiserad brottslighet för förfalskning av euron behöver de nationella skyddssystemen kompletteras för att säkerställa ett enhetligt internationellt samarbete och för att hantera nya gränsöverskridande risker. Programmet främjar transnationellt och gränsöverskridande samarbete inom EU och internationellt, för att säkerställa ett globalt skydd mot förfalskning av euron. Det är särskilt inriktat på att motverka nya specifika hot, som deep web och dark web, och på förhållandet med vissa externa partner, t.ex. kontakterna med myndigheter som arbetar mot förfalskningar och stöd till insatser för att skydda euron i länder med omfattande förfalskning av euron. Forskning om nya typer av säkerhetsdetaljer för den andra generationen av euromynt ingår också i den här typen av gränsöverskridande frågor.

2.MÅL

Perikles bygger på förebyggande, brottsbekämpning och samarbete, och syftar till att bygga upp kapaciteten och att stödja utbyte, bistånd och utbildning för att skydda eurosedlar och euromynt mot förfalskning i och utanför EU.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Genomförandet kommer att förenklas genom att ansökningar och relevant dokumentation hanteras elektroniskt. Genomförandemetoderna kommer att förbli stabila, eftersom medlen används för att ge bidrag till behöriga nationella myndigheter (polismyndigheter, centralbanker, rättsliga instanser och myntverk) som är intresserade av att genomföra åtgärder och att finansiera åtgärder som genomförs direkt av kommissionen.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Perikles specifika gränsöverskridande och sektorsövergripande strategi och inriktningen på kapacitetsuppbyggnad kompletteras av fonden för inre säkerhet, som ska förebygga och bekämpa brottslighet, och särskilt insatser för att förebygga och bekämpa förfalskning kopplad till terrorism, organiserad brottslighet, it-relaterad brottslighet och miljöbrott. Det finns också synergier med instrumentet för tekniskt stöd och informationsutbyte, som stöder åtgärder med förfalskning av euron i kandidatländer. Slutligen kompletterar programmet även andra åtgärder som rör ekonomiska och monetära unionen, bl.a. konvergensmekanismen för nya medlemmar i euroområdet.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Europeiska socialfonden+ (ESF+) är EU:s viktigaste instrument för investeringar i humankapital för en hållbar ekonomisk utveckling. Fonden ska hjälpa människor att få bättre jobb tack vare kompetensutveckling och omskolning och bidra till rättvisare jobbmöjligheter för alla i EU samt stärka inkludering i samhället. På så sätt bidrar den till målen för hållbar utveckling 2030.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU:s finansiering av humankapitalet bygger på fördragens mål om tillgång till sysselsättning, utbildning av god kvalitet och social sammanhållning, och är en av de bästa illustrationerna av europeiskt mervärde. Sedan ESF inrättades 1957 har fonden investerat i människor genom att främja bättre kvalifikationer för fler, jämlikhet, social rättvisa och sociala framsteg genom konkreta åtgärder som visar att EU skyddar sina invånare och ger den bättre möjligheter. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som utropades vid det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017, var en påminnelse om behovet att sätta människor främst och att vidareutveckla unionens sociala dimension. Den lyfter fram gemensamma principer för lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering.

EU-finansieringen har en katalysatoreffekt på de nationella insatserna för att hantera sådana viktiga utmaningar på sysselsättningsområdet och det sociala området. ESF ger också mervärde genom ett utökat stöd till särskilda grupper (t.ex. ungdomar och dem som har det sämst ställt) samtidigt som den stöder innovation, nyskapande projekt, gemensamt gränsöverskridande samarbete, kapacitetsuppbyggnad och utbyte av god praxis. Det har visat sig att varje euro som går till sysselsättning och sociala investeringar ger en utdelning på mer än tre euro (i form av lägre arbetslöshet, ungdomar som inte hoppar av skolan och minskad fattigdom). Särskilt under krisen kunde fonden bidra till att upprätthålla offentliga investeringar trots budgetåtstramningar i medlemsstaterna.

Den senaste ekonomiska och sociala krisen tydliggjorde behovet av att öka den ekonomiska och sociala motståndskraften och den sociala konvergensen uppåt, eftersom globalisering, demografiska förändringar, ny teknik och nya produktivitetskrav förändrar vårt sätt att leva och arbeta. Fonden kan ge ett viktigt stöd för att hantera dessa utmaningar, inklusive genom att öka effekterna av de reformer som genomförs inom ramen för den europeiska planeringsterminen genom att tillhandahålla kompletterande finansiering. Viktiga åtgärder för att dämpa effekterna av krisen och öka motståndskraften hos ekonomin och arbetsmarknadsinstitutionerna skulle inte ha kunnat utvecklas utan stöd från fonden.

2.MÅL

ESF+ stöder genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den bidrar till att överbrygga den nuvarande uppsplittringen av finansieringsinstrument på det socialpolitiska området och att föra samman målen och resurserna från ESF+ i dess nuvarande form, sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, programmet för sysselsättning och social innovation samt hälsoprogrammet och skapa ett enda heltäckande och flexibelt instrument, som ska bidra till följande EU-prioriteringar:

·Främja reformer för att förbättra den ekonomiska och sociala motståndskraften och social konvergens uppåt, tillgången, motståndskraften och effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemen samt folkhälsopolitiken, framför allt genom en bättre samordning av programplaneringen med de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

·Investera i utbildning och kompetens (särskilt grundläggande digital kompetens) för att fylla ekonomins nuvarande och framtida behov, främja sysselsättning genom aktiva åtgärder som främjar integrering eller återinträde på arbetsmarknaden, särskilt för unga och långtidsarbetslösa samt hantera nya hälsorisker som är kopplade till förändrade arbetsformer. 

·Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas migranternas situation och deras integrering på arbetsmarknaden.

·Främja social inkludering, säkerställa en hög hälsoskyddsnivå samt förebygga och bekämpa fattigdom och ojämlikhet.

·Stödja arbetskraftens rörlighet och social innovation genom EU-omfattande partnerskap.

·Minska den ojämlika tillgången till den offentliga hälso- och sjukvården och vård av god kvalitet i medlemsstaterna, skydda människor mot allvarliga gränsöverskridande hälsorisker genom att undvika och motverka hälsorelaterade kriser, stärka hälso- och sjukvårdssystemen, särskilt genom digital utveckling, samt stödja EU:s hälsoskyddslagstiftning.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Ett förenklat och mer effektivt genomförande med sikte på tre mål kommer att vara ett av de viktigaste inslagen i ESF+: att minska den administrativa bördan, att skapa nödvändig flexibilitet för att möta oväntade sociala utmaningar och fokusera på resultat snarare än på kostnader. Genomförandet kommer huvudsakligen att ske genom delad förvaltning, men även, i mindre utsträckning, med direkt förvaltning. Åtgärderna kommer att leda till att det går snabbare att starta nya program, vilket ger en stabilare och mer förutsägbar betalningsprofil under perioden.

Den administrativa bördan kommer att minska, tack vare en gemensam uppsättning regler som samordnar genomförandebestämmelserna för alla de europeiska struktur- och investeringsfonderna, minskad överlappning mellan målgrupper och åtgärder, ökad ömsesidig tillit till revisioner, en förenklad programplanering samt incitament att förlänga nuvarande förvaltnings- och kontrollsystem.

ESF+ kommer att blir mer flexibel, för att bättre kunna möta oväntade sociala utmaningar och möjligheter. Finansieringsramen kommer att ha förenklade förfaranden för att ändra programplaneringen, med nya regler för den ekonomiska förvaltningen av fonden som gör det möjligt att använda standardiserade kostnader och på så sätt öka tillgängligheten och flexibiliteten för stödmottagarna.

EU:s finansiering kommer också att bidra till en ännu tydligare inriktning på resultat. I normalfallet kommer standardiserade förenklade kostnadsalternativ att användas, vilket kommer att underlätta tillgången till EU-finansiering, minska kostnaderna för kontroller och bidra till att göra programförvaltningen mer inriktad på resultat. Nya bestämmelser för att göra utbetalningar utifrån resultat och uppfyllda villkor kommer ytterligare att förbättra genomförandet av fonden. En större nationell medfinansiering kommer också att öka ansvarstagandet på gräsrotsnivå och leda till ett bättre genomslag för politiken.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Det kommer att finnas gemensamma bestämmelser för alla fonder med delad förvaltning (förordningen om gemensamma bestämmelser), som kommer att omfatta följande fonder: Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning. Detta kommer att innebära en harmonisering av bestämmelserna vilket kommer att leda till mer konsekvens och synergieffekter mellan fonderna.

ESF+ kommer att anpassas bättre till den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, vilket innebär att man tar hänsyn till regionala särdrag. Den detaljerade analysen av medlemsstaternas utmaningar i samband med europeiska planeringsterminen kommer att ligga till grund för planeringen av fonderna vid början och mitten av nästa period. Detta kommer att fungera som en färdplan för planering och övervakning av medlen på kort, medellång och lång sikt. Man kommer att behålla ett system med förhandsvillkor och makroekonomisk villkorlighet. Genom den europeiska planeringsterminen kan kommissionen och medlemsstaterna (framför allt genom sina nationella reformprogram) säkerställa samordning och komplementaritet mellan finansieringen från Sammanhållningsfonderna och det nya Reformstödprogrammet när det gäller stödet till strukturreformer.

Utöver ESF+:s strukturella åtgärder på medellång och lång sikt kommer Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att stödja arbetstagare när de drabbas negativt av globaliseringen, t.ex. förändringar i handelsmönster som beror på beslut i tredjeländer.

När det gäller övriga instrument kommer mer komplementaritet att göra det möjligt att ge ett integrerat stöd för värdekedjan inom politikområdet, t.ex. genom bättre möjligheter att utöka transnationella projekt inom Erasmus+ i den nationella politiken genom stöd från ESF+, framför allt för mindre gynnade ungdomar, eller gemensamma konkurrensutsatta ansökningsomgångar för att i den nationella politiken integrera resultaten från innovativa projekt i EU-programmen, t.ex. kursplaner för färdigheter och kompetens som tagits fram inom ramen för Horisont Europa. Det kommer också att skapa synergieffekter med programmet för ett digitalt Europa när det gäller kompetensutveckling. Dessutom kommer ESF+ att, vid sidan av Asyl- och migrationsfonden, ge stöd till långsiktig integrering av migranter från tredjeländer, inklusive för behov i samband med integrationen av omplacerade tredjelandsmedborgare.

När det gäller finansieringslösningar kommer InvestEU att spela en viktig kompletterande roll, framför allt genom att främja tillgången till finansiering genom fondens del för sociala investeringar och kompetens.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Erasmus + ger människor, framför allt unga, nya kunskaper och färdigheter genom studier, praktikperioder, lärlingsutbildning, ungdomsutbyten, undervisning, yrkesutbildning, ungdomsarbete och idrottsaktiviteter inom hela EU och även utanför. Programmet ger stöd till EU-länder som vill modernisera och förbättra sina utbildningssystem och sin ungdoms- och idrottspolitik.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Programmet bygger på tre huvudåtgärder: mobilitet, samarbete och stöd till policyinnovation. Erasmus + ökar möjligheterna för människor att få lärandeupplevelser utomlands. Det skapar också möjligheter till nätverkande och samarbete samt till kapacitetsuppbyggande insatser inom unionen och med tredjeländer. Det omfattar ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis. Det stöder innovation i system och organisationer och ger konkreta resultat för individer och institutioner som deltar.

Det är viktigt med en åtgärd på EU-nivå, med tanke på verksamhetens omfattning och gränsöverskridande karaktär. Erasmus + garanterar att alla medlemsstater drar nytta av mobilitet och utbyte av god praxis, och ser även till att resultaten sprids på bästa sätt. EU-åtgärderna på fältet är ett sätt att avhjälpa brister, undvika fragmentering och förverkliga potential hos ett Europa utan inre gränser och förbättra öppenheten och jämförbarheten hos utbildningssystemen i hela unionen. Andra program som bidrar med finansiering till jämförbara insatser på nationell nivå är fortfarande betydligt mindre, både när det kommer till volym och bredd, och de kan inte ersätta finansieringen från Erasmus+.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter som utropades av de tre institutionerna vid det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017 var en påminnelse om behovet att sätta människor främst och att vidareutveckla unionens sociala dimension. Den lyfter fram gemensamma principer för lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering. För att människor ska kunna klara konkurrensen på arbetsmarknaden, hantera samhällsutmaningar och bidra till motståndskraftiga ekonomier måste de ha rätt uppsättning av sådana kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs i en snabbt föränderlig värld.

Erasmus+ kommer därför att stödja förvärvandet av framåtblickande kunskaper, färdigheter och kompetens och bygga upp nya allianser med relevanta intressenter. Det kommer att bli ett mer inkluderande program med ökad tillgänglighet, särskilt för småskaliga organisationer och gräsrotsorganisationer. Fler unga människor, och även skolungdomar, kommer att kunna resa till ett annat land för att lära sig något nytt, och det kommer att bli lättare för människor från mindre gynnade grupper. Att öka medvetenheten om EU-frågor och främja ett aktivt deltagande i samhället kommer att bidra till en bättre förståelse av vad EU är och hur det fungerar. Mobiliteten och samarbetet på europeisk och internationell nivå kommer också att öka.

2.MÅL

Det allmänna målet för programmet är att stödja genomförandet av EU:s mål på områdena utbildning, ungdom och idrott, och därigenom bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning och främja gemensamma värderingar och en känsla av tillhörighet i EU.

När det gäller utbildning innebär det att till 2025 inrätta ett europeiskt område för utbildning, där lärande, studier och forskning inte hindras av gränser, att genomföra relevanta EU-strategier, särskilt den nya kompetensagendan för Europa, samt att följa upp Parisförklaringen och genom utbildning främja medborgarskap och de gemensamma värderingarna frihet, tolerans och icke-diskriminering.

Programmet kommer att stödja och genomföra åtgärder i enlighet med de nya ramarna för europeiskt samarbete på ungdomsområdet, för att hantera rörlighet i utbildningssyfte, kapacitetsuppbyggnad inom ungdomssektorn och åtgärder för att ge ungdomar möjlighet att delta, samt att stödja medlemsstaterna när de utarbetar nationella ungdomssystem.

Det kommer att bidra till att stärka den europeiska dimensionen inom idrotten och att främja en europeisk identitet, genom att unga människor får möjlighet att resa med Interrailkort.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Det nya Erasmus+-programmet kommer att bygga vidare på det framgångsrika genomförandet hittills och behålla den grundläggande strukturen som ett integrerat program som bygger på principen om livslångt lärande. Åtgärderna omfattar flera områden, t.ex. högre utbildning, yrkesutbildning, skolutbildning, vuxenutbildning, ungdomsverksamhet och idrott.

Budgeten för Erasmus+ kommer huvudsakligen att genomföras genom de nationella programkontoren som finns i alla länder som deltar i Erasmus+, samt i mindre utsträckning av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och av kommissionen.

Erasmus + kommer att minska den administrativa bördan för alla genom att förenkla förfarandena, optimera de elektroniska verktygen och göra dem mer kompatibla och användarvänliga och genom att minska på rapporterings- och informationsskyldigheterna och göra de olika programkontorens genomförande av programmen mer standardiserat. En förenkling och samordning av formerna för genomförandet kommer att underlätta tillgången till Erasmus+. Formerna för genomförande och reglerna för den internationella delen av Erasmus+ ska också förenklas avsevärt.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Programmet kompletterar nationella och regionala åtgärder och möjliggör strukturerad rörlighet, samarbete och policystöd på ett verkligt gränsöverskridande sätt.

Den betydande komplementariteten mellan Erasmus+ och andra EU-instrument, inklusive Europeiska socialfonden+ och Horisont Europa kommer att stärkas. Dessutom kommer den europeiska solidaritetskåren att underlätta ungdomars engagemang i solidarisk verksamhet i full samverkan med Erasmus+, eftersom båda programmen kommer att genomföras med stöd från Eacea och från nationella programkontor.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Syftet med den europeiska solidaritetskåren är att underlätta ungdomars deltagande i solidarisk verksamhet i Europa och utomlands, och låta dem utnyttja den möjligheten för att förbättra sina färdigheter, sin kompetens och sin anställbarhet, samtidigt som de fyller konkreta behov i samhället.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Solidaritet är ett centralt begrepp i EU och en av de grundläggande värderingarna.

Sedan december 2016 har Europeiska solidaritetskåren samlat all relaterad verksamhet inom befintliga program och gjort det möjligt för ungdomar att delta i solidarisk verksamhet. Sedan 2014 har EU:s invånare en unik möjlighet att bidra till humanitära insatser i tredjeländer genom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.

Det finns betydande fördelar med att främja solidarisk verksamhet på EU-nivå. Detta bekräftades på nytt vid halvtidsutvärderingarna inom Erasmus+, som hittills tillhandahållit flest möjligheter till frivilligarbete inom kåren, och inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Eftersom de ekonomiska resurserna är knappa på området skulle de EU-finansierade projekten, särskilt dem med verksamhet i flera länder, inte ha blivit av om de bara hade haft nationell finansiering. Det finns fler som vill delta än vad det finns platser: bara 8 % av ungdomarna har varit utomlands för att utföra frivilligarbete och av dem som inte har gjort detta uppger 76 % att det beror på bristande möjligheter. Mer än fyra av tio unga européer skulle vilja arbeta, studera eller praktisera i ett annat EU-land.

Hittills har över 53 000 ungdomar visat sitt intresse för solidarisk verksamhet genom att registrera sig i den europeiska solidaritetskårens portal. Om den europeiska solidaritetskåren och frivilligkåren för humanitärt bistånd upphörde, skulle en viktig möjlighet till solidarisk verksamhet gå förlorad, vilket skulle ha negativa effekter på välfärden, utsatta befolkningsgrupper, ungdomars utveckling och samhället som helhet. Den europeiska solidaritetskåren kommer att göra det möjligt att föra samman befintliga resurser och kunskap för att uppnå en kritisk massa av varaktig finansiering för att hantera EU-omfattande problem genom solidaritetsinsatser. Placeringar inom landet kräver en tillräckligt stark EU-dimension för att vara stödberättigande, t.ex. genom att verksamheten främjar någon EU-strategi (som migration eller miljö).

Europeisk solidaritetskåren kompletterar befintliga offentliga och privata strategier, vilket innebär komplementaritet med befintliga nationella program. Den kompletterande verkan uppnås genom att programmet syftar till att fylla samhällsbehov som annars inte hade tillgodosetts.

2.MÅL

Europeisk solidaritetskåren syftar till att stärka ungdomars och organisationers deltagande i solidarisk verksamhet som är tillgänglig och av hög kvalitet. Detta bidrar till att stärka sammanhållningen och solidariteten i Europa och utomlands, stödja lokalsamhällen och fylla behov i samhället. Programmet bygger vidare på den befintliga europeiska solidaritetskåren och frivilligkåren för humanitärt bistånd, med följande mål:

·Att fylla viktiga samhällsbehov som annars inte hade tillgodosetts, på en lång rad områden, t.ex. utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, utbildning, hälso- och sjukvård, social integration, tillhandahållande av livsmedel, byggande av tillfälliga bostäder, mottagning, stöd och integrering av migranter och flyktingar, miljöskydd eller förebyggande av naturkatastrofer, bidrar till EU:s mål inom dessa områden.

·Att stärka ungdomar genom deras deltagande i solidarisk verksamhet. Ungdomarna får på så sätt möjlighet att utveckla sina personliga och sociala färdigheter, vilket i sin tur gör dem till mer självständiga och aktiva individer. Samtidigt utvecklar de en europeisk identitet och interkulturell kompetens, vilket är viktigt i tider med stadigt hög ungdomsarbetslöshet i vissa delar av Europa och ökad risk för ett varaktigt socialt utanförskap för vissa utsatta grupper.

·Att stärka grunderna för deltagande i solidarisk verksamhet och ge ett utökat stöd till organisationer runt om i Europa. Detta bidrar också till att bygga upp öppna inkluderande samhällen och till att göra hela samhället mer motståndskraftigt.

Genom att delta i initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete får unga européer en unik möjlighet att visa solidaritet med behövande människor i hela världen och bidrar till humanitära åtgärder och utvecklingsåtgärder i tredjeländer. Det gör det ger också möjligt för organisationer att få tekniskt stöd och för kapacitetsuppbyggnad i fråga om riskhantering, beredskap och insatser vid katastrofer.

Europeiska solidaritetskåren kommer också att bidra till solidaritet mellan generationer genom att unga deltagare kommer i kontakt med andra generationer i projekt som möjliggör synergieffekter och ömsesidigt lärande. Den kommer att vidareutveckla sin plattform och sitt nätverk av deltagare, för att skapa en större krets av personer som deltar i solidaritetskårens verksamhet.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Europeiska solidaritetskåren kommer att stödja placeringen av deltagare i ackrediterade organisationer som deltar i solidaritetsprojekt. Den kommer att följa den framgångsrika modell som inrättats för Erasmus+. Modellen bygger på en tydlig uppdelning av de olika uppgifterna inom programförvaltningen mellan kommissionen, de nationella programkontor som inrättats inom Erasmus+ och Eacea.

På det humanitära området ingår alla världens länder i europeiska solidaritetskårens geografiska verksamhetsområde. När det gäller övriga typer av frivilligarbete skulle alla de länder som nu deltar i Erasmus+ kunna ingå. Praktikplatser och arbetsmöjligheter kommer dock endast att erbjudas i EU:s medlemsstater.

Europeiska solidaritetskåren kommer att garantera följande:

·En helhetssyn på solidariskt arbete inom ett enda EU-instrument, som omfattar verksamhet med en humanitär dimension både inom och utanför EU:s gränser.

·En enda kontaktpunkt för ungdomar som är intresserade av solidariskt arbete, och tydlig och enkel åtkomst till systemet.

·Ett ökat antal frivilligarbetare, praktikanter och anställda genom ett enda instrument.

·En förenkling av bestämmelserna inom de befintliga systemen och inrättandet av ett enda genomförandeförfarande.

·Minskade kostnader genom att stordrift och diversifiering ger fördelar (försäkring, utbildning, kommunikation, internetplattform osv.).

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Den europeiska solidaritetskåren kommer att skapa ett gemensamt nav för solidarisk verksamhet både inom och utanför EU. Den kommer att utveckla nära förbindelser och synergier med nationella ramar och system, t.ex. medborgartjänstprogram. Komplementaritet och synergieffekter skapas med ungdomsverksamhet inom det framtida Erasmus+ och verksamheten inom ESF+ för att främja sysselsättning för unga. Synergieffekterna med Life, EU:s program för miljö och klimatpolitik, kommer också att utnyttjas, framför allt som kompletterande åtgärder för strategiska integrerade projekt.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Fonden för rättvisa, rättigheter och värderingar är ett nytt EU-instrument som omfattar två finansieringsprogram: programmet Rättvisa, rättigheter och värderingar, som stöder jämställdhet och rättigheter, och programmet Rättsliga frågor, som främjar utvecklingen av ett europeiskt rättsområde.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Att främja, stärka och skydda EU:s värderingar, rättigheter och rättvisa bidrar till att göra EU mer autentiskt och påtagligt i människors dagliga liv. Genom att främja och skydda jämställdhet och rättigheter som gäller i hela EU, uppmuntra medborgarnas deltagande i det politiska och civila livet samt stödja strategier för att främja jämställdhet och icke-diskriminering och bekämpa våld bidrar fonden till att stärka Europas demokrati, jämställda samhällen och civila institutioner.

Att främja EU:s värderingar innebär också att skydda dem och att säkerställa en miljö där rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende respekteras och där det råder ömsesidigt erkännande och förtroende mellan medlemsstaterna. Detta är kärnan i det europeiska området för rättvisa. Det är genom EU-finansierade initiativ som man bäst kan åtgärda kvarstående flaskhalsar som hämmar samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och det ofullständiga genomförandet av EU-lagstiftningen.

De två programmen inom fonden för rättvisa, rättigheter och värderingar kommer också att utöka och stödja den viktiga roll som icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer spelar för att främja, bevara och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värderingar och för att bidra till att det är praktiskt möjligt att utnyttja sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen.

2.MÅL

Det övergripande syftet med fonden för rättvisa, rättigheter och värderingar är att stödja öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Den vill stärka medborgarnas ställning genom att skydda och främja rättigheter och värderingar, genom att fortsätta att utveckla EU:s område för rättvisa.

Det ska ske genom att man eftersträvar följande mål:

·Stärka medborgarnas ställning genom att främja och skydda rättigheter, värderingar och jämställdhet och genom att skapa möjligheter för engagemang och delaktighet.

·Bidra till ytterligare utveckling av ett europeiskt område med rättvisa som bygger på rättsstatsprincipen, ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende, särskilt genom att underlätta tillgången till rättslig prövning, genom att främja samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och de nationella rättssystemens effektivitet.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Det nya instrumentet kombinerar småskaliga program med liknande mål och stödmottagare, för att göra EU-åtgärden både effektivare och mer ändamålsenlig. Det är uppbyggt för att ska synergier mellan nuvarande program, samtidigt som de olika särdragen respekteras. Utifrån erfarenheterna från genomförandet av den tidigare omgången program kommer genomförandet nu att rationaliseras, för att öka kostnadseffektiviteten och minska den administrativa bördan t.ex. genom att antalet underliggande finansiella transaktioner minskas.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Fonden för rättvisa, rättigheter och värderingar har politiska synergieffekter med programmet för den inre marknaden, eftersom det ger stöd åt konsumenterna och stärker tillsynsmyndigheternas verksamhet på konsumentområdet. Genom att finansiera verksamhet som rör bolagsrätt, avtalsrätt och åtgärder mot penningtvätt kommer det framtida programmet för den inre marknaden att direkt bidra till genomförandet av EU:s politik på det rättsliga området. Synergieffekter kommer att utvecklas och stärkas inom ESF+, som har stor och direkt inverkan på människor, inklusive de som är mest utsatta och de mest diskriminerade, och som dessutom spelar en viktig roll i fråga om att främja jämställdhet och lika möjligheter, EU:s värderingar och respekten för grundläggande rättigheter. Programmet för ett digitalt Europa kommer att göra det möjligt att säkerställa den digitala omvandlingen av rättssystemen i medlemsstaterna, utvecklingen av legal tech av företag inom EU samt gränsöverskridande sammanlänkning och driftskompatibilitet. Främjandet av värderingar och rättigheter inom EU återspeglas av hur de främjas på global nivå, inklusive genom kopplingarna till förverkligandet av målen för hållbar utveckling. På det området skulle synergieffekter kunna utvecklas också med yttre åtgärder på multilateral nivå.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Kreativa Europa är ett EU-program som stöder europeisk kultur, bland annat genom MEDIA-åtgärder.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Att främja, stärka och skydda EU:s kulturella mångfald och kulturarv bidrar till att göra EU mer autentiskt och påtagligt i människors dagliga liv. Kulturen spelar därför en central roll för att hantera viktiga samhälleliga och ekonomiska utmaningar. Den spelar också en viktig roll när det gäller att främja innovation, ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder.

Stöd till kulturell mångfald möjliggör konstnärlig och kreativ friheten och stärker medvetenheten om en gemensam europeisk identitet. För att främja kulturella värden krävs det att de kulturella och kreativa sektorerna, och särskilt den audiovisuella sektorn, är konkurrenskraftiga och dynamiska, för att man ska nå ut till medborgarna i hela Europa, särskilt med tanke på den allt mer integrerade digitala inre marknaden.

Investeringar i kultur på EU-nivå spelar en avgörande roll för att skapa inkluderande samhällen med mångfald, och de samverkar också med EU:s politik på andra områden. Ett betydligt större mervärde får man genom att inrikta sig på områden där man kompletterar nationell och regional finansiering med tydlig gränsöverskridande karaktär, genom att åtgärda marknadsmisslyckanden och bidra till stordriftsfördelar och en kritisk massa.

Rörlighet för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, stöd till nya talanger och främjande av konstnärer och deras verk på internationell nivå stärker EU:s närvaro på den internationella kulturscenen och dess kopplingar på global nivå. Åtgärder för att främja publikens engagemang och kulturella delaktighet och för att stödja konstnärlig verksamhet stärker EU:s kreativa och innovativa potential, som sträcker sig över nationella gränser. Detta är sant särskilt när det gäller skapande av förstärkt verklighet samt spridande och främjande av kulturellt mångskiftande och konkurrenskraftigt europeiskt filminnehåll, vilket kräver att Europas audiovisuella sektor expanderar och konsolideras ytterligare.

När det gäller den audiovisuella sektorn kommer MEDIA-åtgärderna att stärka konkurrenskraften för Europas kreativa och audiovisuella sektor genom att stödja utvecklingen av europeiska produktioner som kan konkurrera med större utomeuropeiska produktioner, ny teknik för innovativt historieberättande (t.ex. virtuell verklighet) och strategier för saluföring, marknadsföring och distribution samt genom att stödja genomförandet av direktivet om audiovisuella medietjänster.

2.MÅL

Det övergripande syftet med Kreativa Europa är att stödja öppna, inkluderande och kreativa samhällen och att stärka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, och på så sätt främja tillväxt och sysselsättningsskapande. Programmet har följande mål:

·Bevara, utveckla och främja den kulturella mångfalden i Europa och det europeiska kulturarvet.

·Stödja skapandet och spridningen av kulturellt mångskiftande europeiska produktioner av hög kvalitet, som en bred publik kan få tillgång till över gränserna.

·Stödja kulturbaserad kreativitet inom utbildning och innovation.

·Stärka den gränsöverskridande dimensionen inom de kulturella och kreativa sektorerna.

·Förbättra konkurrenskraften och innovationskraften inom Europas kreativa och audiovisuella sektorer.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet kommer att fortsätta att genomföras huvudsakligen av Eacea. Utifrån erfarenheterna från genomförandet av den tidigare omgången program kommer genomförandet nu att rationaliseras, för att öka kostnadseffektiviteten och minska den administrativa bördan t.ex. genom att antalet underliggande finansiella transaktioner minskas. Kommunikation, spridning och återkoppling från kontaktkontoren för Kreativa Europa kommer att bli mer effektiv och målinriktad.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Kreativa Europa har starka synergieffekter med programmet för den inre marknaden, eftersom främjandet av kultur och medier direkt bidrar till genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden. Synergier med Erasmus+ kommer att förstärkas, genom att behoven hos kulturskolor och institutioner för kulturell utbildning systematiskt inlemmas i nuvarande och framtida åtgärder. Programmet för ett digitalt Europa kommer att stödja den digitala omvandlingen på kulturarvsområdet (t.ex. Europeana) och på så sätt bidra till genomförandet av strategin #Digital4Culture. För att uppbåda privata investeringar kommer det att bli möjligt att finansiera aktiekapital och lån för små och medelstora företag inom den kulturella och kreativa sektorn, genom fonden InvestEU. Inom Horisont Europa kommer klustret för inkluderande, motståndskraftiga och säkra samhällen att stödja forskning och innovation på områdena mediekonvergens och kultur.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Den gemensamma jordbrukspolitiken utgör den centrala del av unionens politik som syftar till att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra en skälig levnadsstandard för jordbrukarna, stabilisera marknaderna och öka konkurrenskraften. En moderniserad gemensam jordbrukspolitik måste stödja övergången till en fullständigt hållbar jordbrukssektor och utvecklingen av en levande landsbygd som kan tillhandahålla säkra, trygga och högkvalitativa livsmedel till över 500 miljoner konsumenter.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU behöver en smart, motståndskraftig, hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor så att produktionen av säkra, högkvalitativa, överkomliga, näringsrika och varierade livsmedel säkerställs för invånarna och en stark socioekonomisk struktur skapas i landsbygdsområden. En moderniserad gemensam jordbrukspolitik måste höja det europeiska mervärdet genom att uppvisa en högre ambitionsnivå när det gäller miljön och klimatet och uppfylla medborgarnas förväntningar på hälsa, miljö och klimat. Eftersom de viktigaste utmaningar som jordbruket och landsbygdsområdena i EU står inför är globala och gränsöverskridande till sin natur krävs en gemensam politik på EU-nivå. Dessa utmaningar ska bemötas genom att

·säkerställa en inre marknad och lika villkor genom ett gemensamt skyddsnät för inkomster och undvika potentiell snedvridning av konkurrensen,

·stärka motståndskraften hos EU:s jordbrukssektor så att den kan hantera globaliseringen,

·åstadkomma resultat när det gäller hållbarhet, t.ex. klimatförändringarna och den biologiska mångfalden samt mark-, vatten- och luftkvaliteten.

En moderniserad politik kommer att göra det möjligt att bibehålla en fullt integrerad inre marknad för jordbruksprodukter i EU, med tonvikt på hållbar produktion och en högre ambition vad gäller miljön och klimatet. Skillnaderna i utvecklingen av jordbrukssektorn kommer att minskas och krisberedskapen ökas.

2.MÅL

Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 omfattar alla tre dimensioner av ett hållbart jordbruk i EU och syftar till att

·främja en smart och motståndskraftig jordbrukssektor,

·stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till EU:s miljö- och klimatmål,

·förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

Jordbrukspolitiken måste också uppfylla samhällets förväntningar på en hållbar livsmedelsproduktion, särskilt när det gäller livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, normer för miljön och djurs välbefinnande. Politiken kommer också att ha större tonvikt på rådgivning, kunskapsöverföring och samarbete.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Genomförandet av jordbrukspolitiken kommer att fortsätta främst genom delad förvaltning mellan EU och medlemsstaterna. Den kommer att finansieras genom två fonder, Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. En ny genomförandemodell kommer att införas genom att åtgärderna sammanförs i ett enda programplaneringsinstrument, strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna kommer med hjälp av en gemensam uppsättning mål på EU-nivå och i full överensstämmelse med EU:s internationella åtaganden att få mer utrymme att se över sina behov och fastställa interventionsprogrammen, förutsatt att programmen är relevanta för att EU:s särskilda mål ska kunna uppnås. Dessa särskilda mål ska anpassas till målen i EU:s övriga politik, som miljö- och klimatpolitiken.

De strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att godkännas av kommissionen om de är konsekventa och på ett lämpligt sätt bidrar till att EU:s mål uppnås. I och med denna nya modell går man över från dagens regler och kontroller till en resultatinriktad politik som går ut på att nå resultat med gemensamma mål som sätts upp på EU-nivå. Den kommer också att ge medlemsstaterna utrymme att tillgodose särskilda behov på nationell eller regional nivå. Ett antal effektindikatorer kommer att användas vid utvärderingen av politikens resultat på lång sikt, och gemensamma aktivitets- och resultatindikatorer kommer att vara till hjälp vid övervakningen av genomförandet. Den nya genomförandemodellen kommer att innebära en långtgående förenkling av reglerna för jordbrukare och förvaltningar.

·Direktstödet kvarstår som en väsentlig del av politiken, men ska minskas något och riktas bättre. Grundläggande inkomststöd genom direktstöd, i synnerhet frikopplat inkomststöd, kommer att utgöra en del av de insatser som ingår i den strategiska plan som fastställs av medlemsstaterna.

·Medlemsstaterna kommer att ha valmöjligheten att omfördela en del av sitt tilldelade direktstöd till landsbygdsutveckling och vice versa.

·För närvarande får 20 % av jordbrukarna 80 % av direktstödet, vilket speglar ett system där stödet är kopplat till mark som är koncentrerad till ett fåtal jordbrukare.

·En jämnare fördelning bör främjas genom obligatoriska tak på gårdsnivå (med undantag för arbetskostnader) eller gradvist minskat stöd efter gårdsstorlek. De besparingar som uppstår i en medlemsstat kommer att stanna kvar i dess anslag och omfördelas som stöd till landsbygdsutveckling eller medelstora och små gårdar.

·Direktstödet per hektar kommer att fortsätta att konvergera mellan medlemsstaterna (extern konvergens). Alla medlemsstater med direktstöd som ligger under 90 % av genomsnittet i EU-27 kommer att få glappet mellan sin nuvarande nivå och 90 % av EU-genomsnittet av direktstöd minskat med 50 %. Denna konvergens kommer att finansieras av alla medlemsstater.

·Miljöanpassningen i sin nuvarande form kommer att ersättas genom att nuvarande tvärvillkor, miljöanpassat direktstöd samt frivilliga miljöåtgärder i jordbruket och klimatåtgärder sammanförs i en mer riktad och långtgående men flexibel strategi, med anledning av den höjda ambitionen när det gäller miljön och klimatet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

·Stöd för riskhanteringsverktyg, bl.a. inkomststabiliseringsverktyg, kommer att behöva införas i de strategiska planerna. En ny krisreserv kommer att inrättas inom Europeiska garantifonden för jordbruket. Tillgång till denna reserv kommer att ges på villkor att det tas fram nationella strategier för lämpliga riskhanteringsverktyg (t.ex. verktyg av försäkringstyp).

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Moderniseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till mer synergieffekter och göra den mer samstämmig med EU:s övriga politik, i synnerhet inom områdena miljö, klimatåtgärder, regional utveckling samt forskning och utveckling. Enhetligare politik kommer att leda till enklare regler för förvaltningar och jordbrukare. En högre ambitionsnivå för miljön kan inte nås utan ett starkt stöd för kunskap, innovation och teknik. Man kommer att fortsätta att säkerställa och utveckla lyckade synergieffekter med Horisont Europa inom klustret för livsmedel och naturresurser, vars mål är att göra jordbruks- och livsmedelssystemen helt säkra, hållbara, motståndskraftiga, cirkulära, mångsidiga och innovativa. Ett stärkt fokus på utveckling och användning av vetenskapliga kunskaper inom EU:s jordbruk är viktigt för att det ska kunna moderniseras och bli hållbart i framtiden. Därför kommer ett belopp på 10 miljarder euro avsättas inom ramen för Horisont Europa för att stödja forskning och innovation kring livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin. Synergieffekter kommer också att skapas med Life-programmet, EU:s program för miljö och klimatpolitik, för optimerat utnyttjande av medel som stöder miljöinvesteringar. Operativa bedömningar av jordbruksmiljöns tillstånd och politikens effekter kan på samma sätt säkerställas genom att synergieffekter med rymdprogrammet främjas.

En förenklad ram med EU:s mål och grundläggande regler kommer i möjligaste mån att bli gemensam med de övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Europeiska havs- och fiskerifonden är EU:s särskilda program för stöd till en hållbar fiskesektor i EU och de kustsamhällen som är beroende av fisket.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Den globala karaktären hos havens ekosystem gör att EU måste agera på internationell nivå så att haven skyddas och bevaras samt att dess resurser används på ett hållbart sätt. EU-åtgärder är betydligt mer verkningsfulla och ändamålsenliga än åtgärder från enskilda medlemsstater. De biologiska resurserna i haven skulle snart vara tömda utan samordnade EU-åtgärder, vilket skulle få omedelbara återverkningar på tillgången till fiskeriprodukter och förstörelsen av havens ekosystem. Fonden stöder skyddet av den biologiska mångfalden och ekosystemen i haven och bidrar till ökade investeringar, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt, främjar innovation genom forskning och utveckling samt bidrar till energi- och klimatmålen.

Överkapaciteten hos EU:s fiskeflotta och överfiske utgör fortfarande ett problem inom många segment och havsområden. Det finns fortfarande strukturella problem inom fiskerisektorn som inte kan lösas på egen hand, särskilt i havsområden och kuster som sträcker sig över flera medlemsstaters gränser. Den integrerade havspolitiken utgör en enhetlig strategi för havsfrågor, med nära samordning och samarbete mellan olika sektorer.

Att främja den blå ekonomin inom fiske och vattenbruk, turism, ren havsenergi eller blå bioteknik i kustsamhällen på EU-nivå tillför ett verkligt europeiskt mervärde genom att regeringar, näringslivet och andra berörda parter i EU uppmuntras att utveckla gemensamma strategier för att driva på tillväxten och samtidigt värna om havsmiljön.

2.MÅL

Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att inrikta sig på tre mål:

·Skydda friska hav och oceaner och få till stånd hållbara fiskerier och vattenbruk genom att minska fiskeriers påverkan på havsmiljön och samtidigt öka konkurrens- och attraktionskraften hos fiskerisektorn.

·Främja den blå ekonomin, särskilt genom att verka för hållbara och levande kustsamhällen med hjälp av investeringar, kompetens, kunskaper och marknadsutveckling.

·Stärka den internationella förvaltningen av världshaven samt tryggheten och säkerheten i havsmiljön i områden som inte omfattas av internationella fiskeriavtal.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet kommer att genomföras genom både delad och direkt förvaltning. Det kommer huvudsakligen att finansieras genom bidrag och finansieringsinstrument. Vid delad förvaltning kommer medlemsstaterna att vara de huvudsakliga aktörerna, som stöder mottagarna direkt. Direkt förvaltning kommer att användas för att främja utvecklingen av innovativ politik som har direkt påverkan på verksamhet inom det havspolitiska området och på internationell världshavsförvaltning och sjöfartsskydd.

Fonden kommer att dela rättslig grund med alla europeiska struktur- och investeringsfonder. Man planerar emellertid att anta en sektorspecifik förordning och ett begränsat antal genomförandeakter och delegerade akter.

Förenklade kostnadsalternativ (schablonbelopp, standardbelopp och enhetskostnader) kommer i ökad utsträckning att tillämpas för att minska den administrativa bördan. Medlemsstaterna kommer också i stor utsträckning att kunna anpassa åtgärderna till de mål som på förhand fastställs på EU-nivå. Införande av moduler för e-upphandling och e-bidrag vid direkt förvaltning kommer dessutom att främjas, med möjligheten att ytterligare lägga ut den direkta förvaltningen av medlen på entreprenad till genomförandeorgan.

För att öka flexibiliteten kommer det finnas bättre möjligheter att kombinera finansiering mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och mellan delad och direkt förvaltning. Bättre tillgång till finansieringsinstrument (lån, garantier) och återbetalningspliktigt stöd, t.ex. återbetalningspliktiga bidrag på programnivå, kommer att bli standard för allt stöd som går till utveckling och förbättring av företagens lönsamhet inom fiskerisektorn. Medlemsstaterna kommer dessutom att få mer flexibilitet när det gäller hantering av oförutsedda omständigheter och förändrade utgiftsprioriteringar.

Fonden kommer också att gå mot en mer resultatbaserad modell för stöd, som bygger på en på förhand fastställd lista med detaljerade åtgärder som medlemsstaterna kan välja från. Bättre informationssystem som bygger på integrerade ramverk för uppgifter kommer att stärka politikens genomslagskraft.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Synergieffekterna för havsekonomin och den blå ekonomin kommer i synnerhet att tas tillvara när det gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden för investering i blå tillväxtsektorer och för havsområdesstrategier, Europeiska socialfonden+ för kompetenshöjning för fiskare och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för stöd till vattenbruk. Samarbetet och synergieffekterna med Horisont Europa för havsforskning och havsinnovation kommer exempelvis att uppnås genom stöd till små och medelstora företag för lansering och spridning på marknaden av innovativa lösningar för blå tillväxt och genom stöd till en tematisk investeringsplattform för forskning och innovation inom den blå ekonomin. Synergieffekterna med Life, EU:s program för miljö och klimatpolitik, kommer också att utnyttjas för stödåtgärder som syftar till att förbättra havsmiljön, framför allt som kompletterande åtgärder för strategiska integrerade projekt. Fonden InvestEU kommer att spela en viktig roll tillsammans med finansieringsinstrument för marknadsrelaterade åtgärder, särskilt som stöd till en tematisk investeringsplattform för forskning och innovation inom den blå ekonomin.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Internationella fiskeavtal ger EU:s fiskeflottor tillgång till tredjeländers vatten och finansieras genom obligatoriska årliga avgifter från EU-medlemskap i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU är en av de största havs- och fiskeaktörerna i världen. Unionen främjar hållbar förvaltning av internationella fiskbestånd och försvarar sina ekonomiska och sociala intressen. Främjandet av hållbara fiskerier är en av EU:s exklusiva behörigheter, eftersom de gränsöverskridande verkningarna från fisket kräver åtgärder på EU-nivå. Detta är ännu viktigare när det gäller internationella åtgärder, oavsett om det handlar om förhandlingar av fiskeavtal eller engagemang i de regionala fiskeriorganisationerna.

EU har åtagit sig att anta en ledande roll beträffande genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt, och har därmed ett intresse av att forma den internationella förvaltningen av världshaven – bl.a. bevarande av resurser och förhindrande av olagligt fiske – inom ramen för sina internationella fiskeavtal.

Över en fjärdedel av den fisk som fångas av europeiska fiskebåtar tas upp utanför EU:s vatten. Därför gynnas EU av fiskeavtal för hållbar livsmedelsförsörjning till EU som leder till utveckling av EU:s fiskerisektor, de kustsamhällen som är beroende av sektorn och en hållbar blå ekonomi. Dessutom uppstår indirekta fördelar genom att stödja tredjeländer då man också tar sig an migration och lokal socioekonomisk utveckling. När det gäller partnerskapsavtal om hållbart fiske tillhandahåller EU finansiellt och tekniskt stöd för fastställande av en rättslig, miljömässig, ekonomisk och social ram för styrning av fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg i tredjeländers vatten. EU samförvaltar gemensamma bestånd med Norge, Island och Färöarna. Sådana avtal har stor betydelse när det gäller att utveckla starkare relationer med tredjeländer och främja EU:s roll på global nivå.

EU är en av de avtalsslutande parterna i FN:s havsrättskonvention och FN:s avtal om fiskbestånd. Unionen måste samarbeta med andra fiskenationer och vara medlem i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för fiske på öppet hav. EU är som enda företrädare för alla sina fiskeintressen en framträdande medlem inom dessa organisationer och har tyngden och auktoriteten att kunna försvara sina intressen på ett effektivare och kraftfullare sätt än vad enskilda medlemsstater kan.

2.MÅL

Programmet för de internationella fiskeavtalen syftar i EU:s och dess partners ömsesidiga intresse till att

·säkra EU:s fiskeflottas tillgång till vatten som lyder under tredjeländers jurisdiktion,

·tillhandahålla medel till ökad kapacitetsutbyggnad i kuststater i syfte att skapa hållbar förvaltning av fiskeresurser och stärka övervakningen och kontrollen av fisket i deras vatten, särskilt för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske,

·utveckla och stödja nödvändiga vetenskaps- och forskningsinstitutioner,

·skapa ökad insyn och främja lika villkor för alla fiskeflottor som verkar i berörda vatten,

·stärka och främja förvaltningen av världshaven i regionala fiskeriorgan.

Förutom att medlemskapet i regionala organisationer är ett rättsligt krav vid fiske i internationella vatten ger det EU möjlighet att främja principerna i den gemensamma fiskeripolitiken utanför EU:s vatten så mycket som möjligt, i syfte att skapa lika villkor för EU:s aktörer. Som medlem i dessa organisationer är EU bunden att delta i finansieringen av de regionala organisationernas verksamhet genom obligatoriska avgifter.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet genomförs direkt av Europeiska kommissionen genom finansiella bidrag.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Synergieffekterna med den gemensamma fiskeripolitiken är avgörande för ett lyckat genomförande av fiskeavtalen.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Life är EU:s program för miljö och klimatpolitik. Det inriktar sig på att ta fram och genomföra innovativa insatser för att hantera miljö- och klimatproblem och därigenom åstadkomma förändringar av hur politiken utvecklas, genomförs och tillämpas.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Miljöproblem och klimatförändringar håller sig inte inom politiska, rättsliga eller geografiska gränser och kan inte lösas av medlemsstaterna på egen hand. Det krävs EU-insatser i form av ett särskilt instrument för miljön och klimatet, t.ex. energieffektivitet och småskalig förnybar energi, för att lösa dessa problem på ett effektivt sätt, undvika samordningsproblem och komplettera integreringen av miljön och klimatet i EU-budgeten med riktade åtgärder.

De flesta miljömässiga tillgångarna är kollektiva nyttigheter som är ojämnt fördelade i EU. Skyldigheten att bevara dem kräver att principerna om ansvarsfördelning och solidaritet tillämpas på ett enhetligt sätt. Det är avgörande att det råder enhetlighet i EU när det gäller tillämpning av EU:s lagstiftning och politik gällande miljön och klimatet och att det finns en plattform på EU-nivå för delning av bästa praxis och kunnande. Främjande av en övergång till ren energi bidrar både till miljö- och klimatmålen, då detta bidrar till bättre luftkvalitet inomhus och utomhus, till en cirkulär ekonomi och till resurseffektivitet. Detta har ett stort mervärde eftersom det stimulerar en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi i EU. Att främja energieffektiviteten är dessutom mycket kostnadseffektivt när det gäller utfasningen av fossila bränslen ur ekonomin.

2.MÅL

Programmet ska bidra till att

·ställa om till en cirkulär, resurs- och energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi,

·skydda och förbättra miljöns kvalitet,

·bevara naturen samt stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald.

Programmet syftar också till att bygga kapacitet, stimulera investeringar och stödja genomförandet av politik på de områden som är mest problematiska när det gäller övergången till ren energi.

Programmets mål ska uppnås antingen genom direkta insatser eller genom införlivande av dessa mål i annan politik och genom att möjliggöra samordnad användning av medel som finns tillgängliga i andra EU-finansieringsprogram.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet är uppbyggt kring två huvudsakliga insatsområden.

·Miljö: natur och biologisk mångfald samt cirkulär ekonomi och livskvalitet.

·Klimatåtgärder: begränsning och anpassning samt övergången till ren energi.

Den del som rör bidrag och offentlig upphandling i Life-programmet kommer att fortsätta att förvaltas direkt av kommissionen med hjälp av ett genomförandeorgan.

Programmet kommer särskilt att förenklas när det gäller förfaranden för sökande/stödmottagare. Några andra nyheter är mer strategisk flexibilitet och metoder för att uppnå jämnare geografisk täckning.

Finansieringsinstrument för miljö- och klimatåtgärder kommer att genomföras inom fonden InvestEU, särskilt inom delen för hållbar infrastruktur.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Life-programmet passar in i EU:s befintliga prioriteringar gällande miljö, klimat, energi och angränsande politik. Det kompletterar andra EU-finansieringsprogram. Synergieffekter kommer i synnerhet att skapas med fonden InvestEU, särskilt inom delen för hållbar infrastruktur, Horisont Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. För att maximera resultaten kommer systemet med den s.k. spetskompetensstämpeln att utvidgas så att projekt som utvärderats med gott resultat enligt Life-programmet kan finansieras på regional nivå genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Life-programmet är utformat för att stödja demonstrationsmetoder och bästa praxis som kan upprepas i större skala i större program. Life-programmets strategiska integrerade projekt mobiliserar andra europeiska, nationella, regionala och privata medel för genomförande av viktiga miljö- och klimatplaner (t.ex. förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, planer för ren luft osv.). Integrationen av åtgärder som ska stödja övergången till ren energi kommer att göra programmet mer enhetligt och öka dess synergieffekter vid genomförandet av EU:s politik för miljö, klimat och ren energi som stöds av projekten.

Alla åtgärder som vidtas inom ramen för Life-programmet kommer att vara i linje med EU:s långsiktiga klimat- och miljömål.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Asyl- och migrationsfonden bidrar till en effektiv hantering av migrationsströmmarna. Den stöder verksamhet och åtgärder som rör asyl, laglig migration och integration samt irreguljär migration och återvändande.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Av migrationskrisen 2015 framgick att medlemsstaterna inte kan hantera migrationsrelaterade utmaningar på egen hand. Genom åtgärder på EU-nivå kunde man reagera på ett omfattande och snabbt sätt för att stödja medlemsstaternas kapacitet och göra politiska insatser inom ramen för den europeiska migrationsagendan. Den fastställde de åtgärder som behövde vidtas för att rädda liv, säkra EU:s yttre gränser, främja en stark gemensam asylpolitik, ta itu med incitament till irreguljär migration och främja en ny politik för laglig migration. Allt detta arbete har gått framåt. Det kontinuerliga genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, ramavtalet för partnerskap och de gemensamma åtgärder som vidtagits på den centrala Medelhavsrutten har avsevärt minskat antalet irreguljärt inresande personer. Samtidigt har förvaltningen av EU:s yttre gränser gått märkbart framåt i och med inrättandet av mottagningscentrum (hotspotstrategin) och en betydande förstärkning av Frontex, dvs. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Utmaningarna inom områdena asyl, migration och yttre gränser har en gränsöverskridande karaktär och kan inte på lämpligt sätt hanteras av medlemsstaterna på egen hand, och alla medlemsstater gynnas av åtgärderna som vidtas i de medlemsstater i frontlinjen som får stöd från EU:s budget. Samtidigt som antalet tredjelandsmedborgare som för närvarande anländer irreguljärt i EU gradvis minskar, kommer migrationen att fortsätta att vara en utmaning under de kommande åren. Avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna kräver dessutom en gemensam asyl- och migrationspolitik samt gemensamma åtgärder för att kontrollera och övervaka unionens yttre gränser på ett effektivt sätt.

I artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges uttryckligen att den gemensamma asyl- och migrationspolitiken samt politiken som rör de yttre gränserna grundar sig på principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. EU-finansieringen tillhandahåller konkreta ekonomiska medel, så att denna princip kan omsättas i praktiken.

Migration är en strukturell utmaning. EU behöver stabila och lämpliga verktyg för att bemöta den. Att främja solidaritet och delat ansvar genom vidarebosättning och omplacering, vilket ökar antalet lagliga inresevägar till EU för personer i behov av internationellt skydd, mottagande, integration och återsändande av tredjelandsmedborgare samt fullbordandet av det gemensamma europeiska asylsystemet kommer att få ekonomiska konsekvenser.

EU:s åtgärder för att hantera krisen har krävt ett betydligt bättre utnyttjande av EU:s budget som säkerställer att utmaningar kan hanteras snabbt och effektivt. Det är ett konkret uttryck för hur EU stöder medlemsstaterna. Man har varit tvungen att fördubbla de anslag som från början hade avsatts för säkerhet och migration i den nuvarande fleråriga budgetramen för att tillgodose de omfattande behoven. Att avbryta eller dra ned på EU:s befintliga finansiella åtgärder skulle ha en betydande, till och med avgörande, inverkan på genomförandet av den europeiska migrationsagendan.

EU kommer även i fortsättningen att ställas inför utmaningar när det gäller migration, och det står klart att dessa inte kan hanteras av medlemsstaterna själva och inte heller utan ekonomiskt och tekniskt stöd från EU. Programmets europeiska mervärde är betydande när det gäller att stödja hanteringen av omfattande tillströmningar av migranter och asylsökande, sök- och räddningskapaciteten för att rädda livet på dem som försöker ta sig till Europa, förvaltningen av återvändande samt andra åtgärder som kräver samordnade reaktioner från unionen och som enskilda medlemsstater inte har kapacitet att hantera.

2.MÅL

Det viktigaste målet för asyl- och migrationsfonden kommer att vara att bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmarna. Närmare bestämt ska fonden bidra till följande:

·Stärka och utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet åtgärder som avser politik, lagstiftning och kapacitetsuppbyggnad.

·Stödja en effektiv och rättvis återvändandepolitik och bidra till att bekämpa irreguljär migration, med tonvikt på effektiva nationella förfaranden och strukturer, ett hållbart återvändande och ett effektivt återtagande i tredjeländer.

·Stärka solidariteten och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, bland annat genom praktiskt samarbete.

·Stödja den lagliga migrationen till Europa och i ett tidigt integrationsskede bidra till att på ett effektivt sätt integrera tredjelandsmedborgare.

·Stödja migrations- och asylpolitikens yttre dimension, vilket innebär fullständig samstämmighet och synergieffekter med EU:s yttre åtgärder.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Delad förvaltning bör vara det viktigaste verktyget för genomförandet av fonden, eftersom den kommer att säkerställa lika villkor och undvika obalans mellan behov och konkurrens om finansieringen. Det kommer att göra finansieringen mer förutsägbar och göra det möjligt att planera långsiktigt samt garantera varje medlemsstats nödvändiga utgifter, samtidigt som förmågan att genomföra unionsprioriteringarna i hela EU säkerställs. Delad förvaltning kommer att kompletteras med direkt och, i begränsad omfattning, indirekt förvaltning och genomförande i form av gränsöverskridande insatser och katastrofbistånd, som kompletterar medlemsstaternas nationella program med betydande finansieringsbehov. Den tematiska delen skulle förmedla finansiering till de prioriteringar som fastställts på förhand genom unionens åtgärder, nödfinansiering och tillskott till de nationella programmen.

Unionens byråer, särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska stödkontoret för asylfrågor, spelar en viktig, samordnande och rådgivande roll i genomförandet av EU:s prioriteringar på området för asyl och migration. De har sina egna budgetar för att utföra sina uppgifter, vilka är fristående från fonden.

Flexibilitet kommer att vara ett centralt inslag i det nya asyl- och migrationsinstrumentet, eftersom utmaningarna inom området för migration inte går att förutse och den geopolitiska utvecklingen kan få direkta konsekvenser för migrationsströmmarna. Flexibilitet är nödvändigt när det gäller tilldelningen till medlemsstaterna. En del av finansieringen kommer att tilldelas direkt, samtidigt som ett betydande anslag tilldelas senare till specifika prioriteringar, så att finansieringen kan riktas på ett sätt som återspeglar förändrade omständigheter eller krissituationer.

Ramen för övervakning och utvärdering kommer att förbättras för att stimulera snabba resultat av nationella program och för att säkerställa att utvärderingar kan bidra på ett effektivt sätt vid eventuella framtida revideringar av politiska insatser. Genom att förbättra indikatorerna och stärka principen om partnerskap vid förvaltningen av fonden kommer man att bidra till tillförlitlig övervakning och utvärdering.

Harmonisering och förenkling: Det nya instrumentet kommer att gynnas av den nya förordningen om delad förvaltning, vilket kommer att göra reglerna enklare och mer harmoniserade överlag.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Synergieffekter kommer att skapas med fonden för integrerad gränsförvaltning och fonden för inre säkerhet samt i) med sammanhållningspolitik när det gäller integreringen av tredjelandsmedborgare på medellång och lång sikt, inbegripet integrering i samband med förflyttning och ii) med det nya instrumentet för grannsamarbete, utveckling och internationellt samarbete, vilket bör innefatta ett starkt fokus på migration, inklusive dess icke tilldelade andel för nya utmaningar.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027*

*    Se även anslaget för fonden för integrerad gränsförvaltning, som uppgår till 9 318 miljoner euro.

Fonden för integrerad gränsförvaltning syftar till att garantera en bättre och integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser, bättre gränssäkerhet i unionen samt integriteten hos leveranskedjan, samtidigt som den fria rörligheten för personer och varor skyddas och det säkerställs att den lagliga handeln inte påverkas negativt.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Fonden för integrerad gränsförvaltning kommer att få stor betydelse vid förvaltningen av de yttre gränserna, bland annat genom att den tillhandahåller nödvändigt stöd till medlemsstaterna för att säkra unionens yttre gränser som ett uttryck för det delade ansvaret att skydda våra gemensamma gränser och genom att den stöder medlemsstaterna när det gäller att upprätta lämplig tullkontrollutrustning.

Instrumentet kommer att bidra till vidareutvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken och medlemsstaternas genomförande av en europeisk integrerad gränsförvaltning för att bekämpa irreguljär migration och underlätta lagligt resande. Genom finansieringen bör medlemsstaterna få fortsatt stöd för att bygga upp och stärka sin kapacitet på dessa områden och för att stärka samarbetet, även med berörda EU-byråer.

Sedan upprättandet av tullunionen har tullmyndigheterna tagit över allt fler ansvarsområden som omfattar betydligt mer än tillsyn och underlättande av EU:s handel och som har utvidgats till att omfatta området för säkerhet. Fonden kommer att få betydelse när det gäller att säkerställa större enhetlighet i genomförandet av tullkontroller vid de yttre gränserna genom att den hanterar de befintliga obalanser mellan medlemsstaterna som orsakas av geografiska skillnader och skillnader i fråga om kapacitet och tillgängliga resurser. Detta stärker inte bara tullkontrollerna, utan underlättar också laglig handel, vilket bidrar till en säker och effektiv tullunion.

Gränspolitik är i sig gränsöverskridande. Ett hot mot en medlemsstat påverkar EU som helhet, vilket bekräftar att det finns ett behov av åtgärder på EU-nivå. Problemen med migration och terrorism under de senaste åren skulle inte enskilda medlemsstater ha kunnat hantera på egen hand och utan finansiellt och tekniskt stöd från EU. Dessutom krävs det åtgärder på EU-nivå för att säkerställa att samtliga tullmyndigheter får tillgång till de verktyg som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter vid EU:s gränser, vilket minskar säkerhetsriskerna och de finansiella riskerna och gör att man undviker tullhandel som skulle påverka hela unionen.

2.MÅL

Fonden för integrerad gränsförvaltning kommer att ha två delar som kommer att bidra till följande:

Gränsförvaltning och visering (personer):

·Främja ett enhetligt genomförande av samt vidareutveckling och modernisering av den gemensamma politiken för viseringar för kortare vistelse, inbegripet digitalisering av handläggningen av viseringsansökningar.

·Ytterligare utveckla olika former av konsulärt samarbete.

·Förbättra gränskontrollen genom att stärka medlemsstaternas kapacitet, bland annat genom att underlätta laglig gränspassage och vid behov förebygga och upptäcka terrorism och gränsöverskridande brottslighet, såsom smuggling av migranter och människohandel, och stödja de medlemsstater som står inför ett befintligt eller eventuellt oproportionerligt migrationstryck vid EU:s yttre gränser.

·Stödja utveckling, drift och underhåll av informationssystem, inbegripet driftskompatibilitet.

·Förbättra samarbetet mellan myndigheter på nationell nivå mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för gränskontroll eller för andra uppgifter som utförs vid gränsen.

·Utföra riskanalyser och kartlägga hot som kan påverka de yttre gränsernas funktion eller säkerheten vid de yttre gränserna.

·Säkerställa en enhetlig tillämpning av Schengenregelverket om yttre gränser.

·Utveckla den europeiska gräns- och kustbevakningen ytterligare och bidra till utbyte och utstationering av gränskontrolltjänstemän och andra relevanta experter mellan medlemsstaterna eller mellan en medlemsstat och tredjeland.

Tullkontrollutrustning (varor):

·Uppnå tullunionens fulla potential genom att skydda dess ekonomiska intressen och förebygga olaglig handel och bedrägeri genom likvärdiga och lämpliga tullkontroller vid EU:s gränser.

·Främja delning av kontrollutrustning (röntgenskannrar, automatisk nummerplåtsavläsning osv.) mellan alla berörda brottsbekämpande myndigheter.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Gränsförvaltning och delen som avser viseringar kommer att genomföras genom delad förvaltning via fleråriga program mellan medlemsstaterna, samtidigt som anslag kommer att förmedlas genom direkt, eller i begränsad omfattning, indirekt förvaltning och genomförande via unionens åtgärder. Fonden kommer att reagera på oförutsedda omständigheter med katastrofbistånd och komplettera de medlemsstaters program som har stora finansieringsbehov. En tematisk del kommer att anslå medel till strategiska prioriteringar, som fastställts på förhand genom unionens åtgärder, nödfinansiering och tillskott till medlemsstaternas program. Delad förvaltning kommer att säkerställa lika villkor och minska de negativa effekterna av konkurrensen om finansiering, göra finansieringen mer förutsägbar och göra det möjligt att planera långsiktigt samt garantera nödvändiga utgifter i alla medlemsstater, samtidigt som man säkert kommer att kunna genomföra unionens prioriteringar i hela EU. När det gäller tullkontrollutrustningsdelen kommer den att genomföras genom direkt förvaltning. 

Ett antal byråer stödjer EU:s arbete på området för gränser och viseringar, särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europol (Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning) samt (eu-LISA) (Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa). De har sina egna budgetar för att utföra sina uppgifter, vilka är fristående från fonden.

För att man ska kunna reagera på oförutsedda händelser, vilket inte är ovanligt när det gäller gränsförvaltning, bör fonden också innebära ökad flexibilitet. I fråga om gränsförvaltning och viseringar kommer en del av finansieringen att tilldelas direkt, samtidigt som betydande anslag fördelas senare och med jämna mellanrum för särskilda prioriteringar, så att hänsyn tas till förändrade omständigheter eller krissituationer. Fonden kommer att vinna på att använda de lättare, förenklade regler som tillämpas på andra fonder med delad förvaltning. Detta skulle också göra det möjligt att övergå till en enda uppsättning regler som följer proportionalitetsprincipen och som också passar alla EU:s fonder med delad förvaltning.

Ramen för övervakning och utvärdering bör förbättras för att stimulera snabba resultat när det gäller nationella program och för att säkerställa att utvärderingar kan bidra på ett effektivt sätt vid eventuella framtida revideringar av politiska insatser. Genom att förbättra indikatorerna, stärka principen om partnerskap vid förvaltningen av fonden och göra en halvtidsöversyn av de resultat som är kopplade till resultatbaserad belöning (inte tillämpligt för tullkontrollutrustning) kommer man att bidra till tillförlitlig övervakning och utvärdering.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

När det gäller gränser och visering kommer synergieffekterna mellan de nya instrumenten för integrerad gränsförvaltning och asyl- och migrationsfonden samt fonden för inre säkerhet att fastställas och mellan andra instrument, särskilt mellan fonder och program på området för sjöfartsskydd och sjöövervakning, säkerhetsrelaterad forskning, säkerhet inom infrastruktur, sammanhållningspolitik samt de instrument som stöder gränsförvaltningens yttre dimension. Särskilt när det gäller tullkontrollutrustning kommer synergieffekter att fastställas i samband med tullprogrammet. Ändamålsenliga samordningssystem är mycket viktiga för att man ska kunna nå de politiska målen så effektivt som möjligt och utnyttja stordriftsfördelar. Detta kommer att säkerställa komplementaritet och tydlighet mellan alla instruments räckvidd, även när det gäller tydlighet för stödmottagarna.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027*

*    Se även anslaget för asyl- och migrationsfonden, som uppgår till 10 415 miljoner euro.

Fonden för inre säkerhet bidrar till en hög säkerhetsnivå i EU genom att motverka terrorism och radikalisering, organiserad brottslighet och it-brottslighet och genom att bistå och skydda brottsoffer.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

De senaste åren har säkerhetshoten i EU blivit fler och ändrat karaktär. Terroristattentat, nya typer av organiserad brottslighet och den ständigt växande it-brottsligheten har en gränsöverskridande karaktär som kräver ett starkt EU-svar. EU har lämnat ett heltäckande, snabbt svar på dessa utmaningar i form av 2015 års säkerhetsagenda. Säkerheten kommer att förbli en central fråga för EU de kommande åren, och EU-medborgarna räknar med att EU och de nationella regeringarna kan tillhandahålla säkerhet i en snabbt föränderlig och osäker omvärld.

De utmaningar som EU står inför, särskilt i fråga om internationell terrorism, kan inte de enskilda medlemsstaterna hantera på egen hand utan EU:s ekonomiska och tekniska stöd. I en tid när terrorism och annan allvarlig brottslighet verkar över gränserna har både EU och medlemsstaterna ett ansvar gentemot sina medborgare att skapa ett område med säkerhet där enskilda skyddas, vilket överensstämmer helt och hållet med EU:s grundläggande rättigheter. På detta område anges i fördragen behovet av att upprätthålla en hög nivå på säkerheten, bland annat genom förebyggande åtgärder och samordning och samarbete mellan polis, domstolar och andra behöriga myndigheter. Detta måste skötas på EU-nivå.

EU-stödet tillför ett betydande mervärde till den nationella finansieringen genom att främja samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas tjänsteman inom brottsbekämpningen och andra berörda myndigheter, särskilt genom att möjliggöra kompatibilitet mellan olika säkerhetssystem och göra EU:s informationssystem effektivare, genom att underlätta gemensamma insatser, genom att tillhandahålla stöd till utbildning samt genom att underlätta uppbyggnad av viktig säkerhetsinfrastruktur och inköp av teknisk utrustning. Exempelvis bidrog katastrofbiståndet efter terrorattackerna i Paris 2015 till uppbyggnaden av en digital lösning för behandling av stora datamängder, vilket stärkte EU:s beredskap inför eventuella framtida hot.

2.MÅL

De särskilda målen för fonden för inre säkerhet är följande:

·Öka informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter inom EU, inbegripet med Europol och andra relevanta EU-organ, tredjeländer och internationella organisationer när det gäller förebyggande, upptäckt och utredning av allvarlig och organiserad brottslighet med ett gränsöverskridande inslag.

·Förstärka gemensamma gränsöverskridande insatser mellan brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter inom EU, inbegripet med säkerhetsrelevanta EU-organ och andra EU-organ, tredjeländer och internationella organisationer när det gäller förebyggande, upptäckt och utredning av allvarlig och organiserad brottslighet med ett gränsöverskridande inslag.

·Tillhandahålla ett kollektivt svar på säkerhetshot genom att öka kapaciteten och stärka EU:s beredskap och motståndskraft, inbegripet genom ökat samarbete mellan myndigheter, civilsamhälle och privata parter i EU-länder och tredjeländer, inbegripet EU-organ och internationella organisationer.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Fonden för inre säkerhet genomförs främst genom delad förvaltning och fleråriga program som genomförs av medlemsstaterna samt genom direkt och, i begränsad omfattning, indirekt förvaltning. Katastrofbiståndet kan komplettera medlemsstaternas program genom att snabbt reagera på nödsituationer. Delad förvaltning möjliggör förutsägbar finansiering och långsiktig planering. Alla medlemsstater får garanterade anslag, och det blir samtidigt möjligt att genomföra gemensamma prioriteringar i hela EU. För att bättre styra medlen mot EU:s prioriteringar kompletteras den delade förvaltningen med en tematisk del som kan rikta anslagen till åtgärder till stöd för på förhand fastställda prioriteringar genom direkt och indirekt förvaltning genom EU-åtgärder, katastrofbistånd och tillskott till medlemsstaternas program.

Ett antal decentraliserade byråer såsom Europol (EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning) och Cepol (Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning) har viktiga operativa, samordnande och rådgivande uppgifter vid genomförandet av EU:s säkerhetspolitiska prioriteringar och mål. De har sina egna budgetar för att utföra sina uppgifter, vilka är fristående från fonden.

Med utgångspunkt i dagens program ska den nya fonden ytterligare förenkla reglerna för stödmottagarna. Viktiga operativa egenskaper är följande:

·Ökad flexibilitet för att reagera på oförutsedda händelser, vilket är vanligt på säkerhetsområdet. En del av finansieringen kommer att tilldelas direkt, samtidigt som ett betydande anslag tilldelas senare till specifika prioriteringar, så att finansieringen kan reagera på förändrade omständigheter eller krissituationer (genom den tematiska delen).

·Ytterligare förenkling eftersom den kommer att lyda under den nya förordningen om delad förvaltning som ska göra reglerna enklare och mer harmoniserade överlag.

·Ramen för övervakning och utvärdering kommer att förbättras ytterligare för att stimulera snabba resultat i programmen och för att säkerställa att utvärderingarna kan bidra på ett effektivt sätt vid eventuella framtida revideringar av politiska insatser. Genom att förbättra indikatorerna, stärka principen om partnerskap vid förvaltningen av fonden och göra en halvtidsöversyn av resultaten kommer man att bidra till tillförlitlig övervakning och utvärdering.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Säkerhet är en övergripande fråga, och den nya fonden för inre säkerhet kan inte tillhandahålla ett verkningsfullt EU-svar utan de andra finansieringsinstrumenten, inbegripet de europeiska struktur- och investeringsfonderna och de yttre instrumenten. Synergieffekter mellan fonden för inre säkerhet och andra relaterade instrument ska särskilt gälla följande: gränsförvaltning och tullkontrollutrustning, säkerhet inom infrastruktur och på allmänna platser, it-säkerhet (it-säkerhet är ett viktigt inslag i programmet för ett digitalt Europa, och fonden för inre säkerhet inriktas särskilt på it-brottslighet), förebyggande av radikalisering samt säkerhetens yttre dimension. Ändamålsenliga samordningssystem är mycket viktiga för att nå de politiska målen så effektivt som möjligt och utnyttja stordriftsfördelar, eftersom det ska finnas komplementaritet och tydlighet mellan alla instruments räckvidd, även när det gäller tydlighet för stödmottagarna.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Programmet ger stöd till Litauen för säker avveckling av den första generationens kärnreaktorer.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Som villkor för att gå med i EU åtog sig Litauen att stänga och avveckla två sovjetiskkonstruerade kärnreaktorer i första generationen, som det ansågs vara olönsamt att uppgradera till västerländska säkerhetskrav. Som motprestation åtog EU sig enligt artikel 3 i protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsakt att ge ekonomiskt stöd till avvecklingen.

Avvecklingen fortgår och planeras bli färdig 2038. Det ligger i EU:s intresse att fortsätta att lämna snävt avgränsat ekonomiskt stöd och bidra till att högsta tänkbara säkerhetsnivå upprätthålls i verksamheten. Programmet ger långvarigt och betydande stöd för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förebyggande av miljöförstöring och bidrag till kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

Programmet har stor potential att bli ett rättesnöre i EU när det gäller säker hantering av tekniska frågor vid avveckling av kärnkraftverk, exempelvis avveckling av grafitmodererade reaktorer.

2.MÅL

Programmets mål är att fortsätta att ge särskilt stöd till Litauen när det gäller att hantera strålskyddsfrågor vid avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.

Ett annat mål för programmet är att sprida kunskap i alla medlemsstater om avvecklingsprocessen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Programmet förvaltas indirekt genom medlemsstatens myndigheter. Om avvecklingen av dessa reaktorer kvarstår inom ett särskilt utgiftsprogram, fortsätter genomförandet utan avbrott genom det inrättade genomförandeorganet. Ökad nationell samfinansiering i programmet kommer att krävas under den nya programperioden i enlighet med revisionsrättens särskilda rapport 22/2016: EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Synergieffekterna med sammanhållningspolitiken ska stärkas under nästa programperiod. Framför allt kommer politiken att kunna stödja utvecklingen av berörda regioner genom att den skapar nya arbetstillfällen, något som främjar hållbar tillväxt och innovation. På liknande sätt ska synergieffekter med Horisont Europa utforskas inom exempelvis teknikutveckling, teknikprovning och utbildning. 

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Målet är att ge stöd till Bulgarien och Slovakien för säker avveckling av kärnreaktorer i den första generationen och dessutom finansiera avveckling och slutförvar av avfall från kommissionens egna kärntekniska anläggningar.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Som villkor för att gå med i EU åtog sig Bulgarien och Slovakien att stänga och avveckla sex sovjetiskkonstruerade kärnreaktorer i första generationen, som det ansågs vara olönsamt att uppgradera till västerländska säkerhetskrav. Som motprestation åtog EU sig enligt artikel 203 i Euratomfördraget att ge ekonomiskt stöd till avvecklingen. Avvecklingen fortgår och planeras bli färdig 2025 för Bohunice i Slovakien och 2030 för Kozloduy i Bulgarien. Det ligger i EU:s intresse att fortsätta att lämna ekonomiskt stöd till avvecklingen och bidra till att högsta tänkbara säkerhetsnivå upprätthålls i verksamheten. Lånvarigt och betydande stöd ges för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förebyggande av miljöförstöring och bidrag till kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

Dessutom behöver kommissionen i egenskap av ägare av kärntekniska anläggningar förvalta sitt eget kärntekniska arv. Avvecklingen startade 1999 med programmet för kärnreaktoravveckling och avfallshantering.

Åtgärderna har stor potential att bli ett rättesnöre i EU när det gäller säker hantering av tekniska frågor vid kärnkraftsavveckling och kunskapsspridning till andra medlemsstater.

2.MÅL

Programmets mål är att fortsätta att ge stöd till Bulgarien och Slovakien när det gäller att hantera strålskyddsutmaningarna vid avvecklingen. Dessutom kommer avvecklingen av kommissionens (gemensamma forskningscentrumet) anläggningar att bidra till att utforska och ta fram alternativ för att man ska kunna påskynda överlåtelsen av ansvaret för avveckling och avfallshantering till det gemensamma forskningscentrumets värdmedlemsstater. Programmets mål är också att sprida kunskap till de medlemsstater som har avvecklingsprogram.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Förvaltningen av programmet för Bulgarien och Slovakien överlåts (indirekt förvaltning) till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och till ett nationellt organ i Slovakien. Om avvecklingen av dessa reaktorer kvarstår inom ett särskilt utgiftsprogram, fortsätter genomförandet utan avbrott genom det inrättade genomförandeorganet.

Avvecklingen av kommissionens anläggningar förvaltas direkt av det gemensamma forskningscentrumet.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Integreringen av avvecklingsverksamheten i Bulgarien och Slovakien, och kommissionens avvecklingsverksamhet, kommer att skapa synergieffekter och ge kommissionen ytterligare kunskaper att utforska och ta fram alternativ till den avsedda överföringen av ansvaret för avveckling och avfallshantering till det gemensamma forskningscentrumet i värdmedlemsstaterna. Synergieffekterna med sammanhållningspolitiken ska stärkas under nästa programperiod. Framför allt kommer politiken att kunna stödja utvecklingen av berörda regioner genom att den skapar nya arbetstillfällen, något som främjar hållbar tillväxt och innovation. På liknande sätt bör synergieffekter med Horisont Europa utforskas inom exempelvis teknikutveckling, teknikprovning och utbildning.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Den nya europeiska försvarsfonden kommer att främja samarbetsprojekt som rör utvecklingen av försvarskapacitet och komplettera nationella försvarsinvesteringar.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Att garantera säkerheten innebär i dagens värld att hantera hot som är gränsöverskridande. Inget enskilt land kan bemöta dem på egen hand. EU måste ta ett större ansvar för att skydda sina intressen, värderingar och den europeiska livsstilen och främja komplementaritet och samarbete med Atlantpaktsorganisationen. Insatser för att uppfylla EU:s ambitionsnivå på säkerhets- och försvarsområdet (som godkändes av Europeiska rådet 2016) kommer att bidra till detta mål. För att kunna hantera morgondagens hot och skydda sina medborgare måste EU förbättra sitt strategiska oberoende. För detta mål krävs att man utvecklar viktig teknik på centrala områden och strategisk kapacitet för att säkerställa en teknisk ledande ställning. Det är endast genom samarbete på alla nivåer som man kan leva upp till EU-medborgarnas förväntningar. Genom att uppmuntra samarbete kan Europeiska unionen bidra till att maximera avkastningen och kvaliteten på medlemsstaternas investeringar i försvarssektorn. Den europeiska försvarsfonden kommer att skapa mervärde för EU, eftersom den bidrar till utvecklingen av gemensam forskning och kapacitet på försvarsområdet, ökar de offentliga utgifternas lönsamhet och utvecklar unionens operativa självständighet.

Även om unionen inte kan ersätta medlemsstaternas insatser på försvarsområdet, kan den, inom de begränsningar som följer av fördragen, komplettera och främja deras samarbete när det gäller att utveckla de försvarsprodukter och den försvarsteknik som behövs för att hantera de gemensamma säkerhetshoten. Detta skulle minska dubbelarbete och göra det möjligt att använda skattebetalarnas pengar på ett effektivare sätt. Bristen på samarbete mellan medlemsstaterna på försvars- och säkerhetsområdet kostar uppskattningsvis mellan 25 och 100 miljarder euro varje år. Över 80 % av all upphandling och över 90 % av forskning och teknik drivs helt nationellt. Nivån på de europeiska investeringarna i utveckling och upphandling av framtida kapacitet är otillräcklig och släpar efter andra länders investeringar. Det finns också stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller nivån på försvarsutgifterna. Dessutom stiger kostnaderna för försvarsmateriel snabbare än de nationella försvarsbudgetarna. I EU finns exempelvis 178 olika vapensystem mot 30 i Förenta staterna, så splittringen är fortfarande stor. Att den nationella försvarsplaneringen samordnas i liten utsträckning resulterar i en ineffektiv användning av skattebetalarnas pengar och onödigt dubbelarbete. Dessutom påverkar svagt samarbete, splittring och systematiskt dubbelarbete försvarsstyrkornas insatsförmåga och hämmar EU:s förmåga att agera och skydda.

Fördelarna med mer samarbete på försvarsområdet innefattar följande:

·De nationella försvarsutgifterna används på ett effektivare sätt genom att man får mer valuta för pengarna.

·Överlappningen av försvarssystem minskar.

·Försvarsmaterielens kompabilitet förbättras, vilket gör det möjligt att ha gemensamma försvarsinsatser.

·Splittringen minskar och konkurrenskraften och innovationen stärks inom EU:s försvarsindustri.

2.MÅL

Europeiska försvarsfonden är ett instrument för att utveckla försvarsförmågan, något som främjar EU:s strategiska oberoende. Den syftar till att starta samarbetsprogram som inte skulle upprättas utan bidrag från unionen och till att skapa de nödvändiga incitamenten för att öka samarbetet i varje skede av industricykeln, inbegripet forskning och utveckling. Målen för den europeiska försvarsfonden är följande:

a)Främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom försvarsindustrin i hela unionen genom att stödja gemensamma åtgärder i varje skede av industricykeln, särskilt från forsknings- till utvecklingsskedet.

b)Stödja och främja gränsöverskridande samarbete mellan företag, inklusive små och medelstora företag, inom hela EU när det gäller forskning om och utveckling av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom EU med hjälp av kapacitetsutvecklingsplanen, samtidigt som hänsyn tas till den samordnade årliga försvarsöversikten.

c)Stödja samarbetsprojekt genom hela forsknings- och utvecklingscykeln, som är inriktade på försvarsprodukter och försvarsteknik.

Man kommer särskilt att satsa på att uppmuntra samarbetsprojekt där små och medelstora företag i stor utsträckning deltar över gränserna. Detta kommer att säkerställa att fonden är öppen för stödmottagare från alla medlemsstater, oberoende av deras storlek och geografiska läge i unionen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

I den europeiska försvarsfondens utformning och struktur tar man hänsyn till erfarenheterna av den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning och förslaget till förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram.

En enhetlig europeisk försvarsfond som omfattar forsknings- och utvecklingsverksamhet möjliggör ett integrerat och ömsesidigt förstärkande stöd, dvs. man riskerar inte att forskningsresultat inte tas tillvara för att det saknas fortsatt stöd för att ytterligare utveckla och prova teknik. Detta kommer att förbättra spridningen av de produkter och den teknik som stöds genom EU-finansiering. En integrerad fond kommer dessutom att göra det möjligt att ge nya former av stöd när det är lämpligt, inbegripet genom förkommersiell upphandling. Man kommer att kunna fastställa lösningar på marknaden som ger bäst valuta för pengarna när det gäller behoven inom EU:s försvarsforskning och försvarsutveckling.

Stödnivån beräknas variera beroende på utvecklingsskedet. Stödnivåerna för forskning på försvarsområdet kommer i regel att vara högre än stödnivåerna för utveckling av prototyper. Detta kommer att göra det möjligt för lämpliga incitament att stödja lanseringen av samarbetsprojekt, samtidigt som man tar hänsyn till den stora betydelse medlemsstaternas finansiering har på detta område. I reglerna för deltagande i den europeiska försvarsfonden kommer hänsyn att tas till försvarssektorns specifika karaktär, framför allt när det gäller informationssäkerhet i strikt bemärkelse, hanteringen av immateriella rättigheter osv.

Man kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa skäligt deltagande av små företag genom att öka finansieringsgraden och därigenom uppmuntra gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag i samarbetsprojekt.

Programmet kommer att genomföras genom kommissionens direkta förvaltning för att genomförandet ska bli så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Medlemsstaterna kommer att delta aktivt i genomförandet av försvarsprogrammet.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Komplementaritet och synergieffekter med Horisont Europa kommer att säkerställas, så att resultaten inom försvarsforskningen även kommer civil forskning till nytta och vice versa. Detta kommer att bidra till att man undviker onödigt dubbelarbete.

Europeiska försvarsfonden kommer att samordnas med kommissionens och den höga representanten övriga verksamhet på försvarsområdet. Detta kommer att innefatta åtgärder som säkerställer lämpliga synergieffekter när det gäller kommissionens arbete med det finansiella instrument som syftar till att ytterligare underlätta gemensam utveckling och gemensamt förvärv av försvarskapacitet med hjälp av standardiseringen av EU:s finansieringssystem och de nationella finansieringssystemen, vilket innefattar allt från sammanslagning till samägande. Dessa synergieffekter kommer att inbegripa lämpligt stöd till medlemsstaterna för att lansera gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

Man säkerställer att det finns nära kontakter mellan den europeiska försvarsfonden och de projekt som genomförs inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet på försvarsområdet (Pesco). När projekten bedömts stödberättigade kommer en ”Pesco-bonus” i form av en högre finansieringsgrad att delas ut till projektutveckling inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet. Det kommer att krävas samråd med kommissionen i ett tidigt skede för att få hjälp att bedöma huruvida projekt som ingår i det permanenta strukturerade samarbetet är stödberättigade inom ramen för fonden.

Fonden kommer att beakta EU:s kapacitetsutvecklingsplan och Europeiska försvarsbyråns samordnade årliga försvarsöversikt, särskilt när det gäller genomförandet av prioriteringar och fastställande av nya samarbetsmöjligheter. Genomförandet kommer att ske med beaktande av Natos och andra partners relevanta verksamhet.

Fonden kompletterar även försvarsverksamhet som genomförs med hjälp av en europeisk fredsbevarande resurs, som är ett instrument som ligger utanför den fleråriga budgetramen.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

RescEU, som är unionens civilskyddsmekanism, stöder EU:s medlemsstater i arbetet att förebygga, förbereda sig för och reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, särskilt genom snabbt, väl samordnat och ömsesidigt bistånd mellan dem.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Under de senaste åren har EU ställts inför en rad katastrofer som inneburit förlust av människoliv och andra negativa konsekvenser för medborgarna, företagen, samhällena och miljön. Bara under 2017 miste 304 personer livet i naturkatastrofer. Skador för närmare 10 miljarder euro registrerades i Europa under 2016. Sådana katastrofer har blivit så komplexa att de kan bli övermäktiga för enskilda länders insatskapacitet och deras kapacitet när det gäller ömsesidigt bistånd.

Här finns det ett europeiska mervärdet med unionens civilskyddsmekanism, särskilt i det nya initiativet – rescEU. Det gör det möjligt för EU:s medlemsstater och andra deltagande stater (Island, Norge, Serbien, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet) att samla sin civilskyddskapacitet och sin sakkunskap, så att man kan reagera snabbare och effektivare för att skydda befolkningen vid katastrofer.

Utöver den nationella kapacitet som medlemsstaterna erbjuder kan unionen förlita sig på en särskild kapacitetsreserv, t.ex. luftburen brandbekämpning, högkapacitetspumpar vid översvämningar, sök- och räddningstjänst samt akutsjukvårdsgrupper. Denna kapacitet genom rescEU kommer att utnyttjas när den nationella kapaciteten inte räcker till och det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaterna inte är tillräckligt för att göra en effektiv insats. Att utveckla kapacitet som kan tillgripas som en sista utväg på EU-nivå innebär fler stordriftsfördelar. Medlemsstaterna måste förbereda sig för ”normala” katastrofrisksituationer inom deras respektive territorium, men de kan begära bistånd från andra medlemsstater och i sista hand rescEU-kapacitet för extrema och oförutsedda situationer eller för katastrofer som kräver sällsynt och kostsam kapacitet.

2.MÅL

Unionens civilskyddsmekanism är tillgänglig för medlemsstater och tredjeländer när en katastrof inträffar. Den erbjuder samarbete och samordning mellan EU och medlemsstaterna för att man ska kunna förbereda sig för och reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

För att uppnå detta övergripande mål inriktar sig rescEU på följande tre huvudsakliga mål:

·Den stärker EU:s kollektiva kapacitet att reagera på katastrofer. RescEU erbjuder en särskild reserv av civilskyddskapacitet – som hanteras delvis av EU och delvis via en europeisk civilskyddspool, som är en frivillig pool med tillgångar som medlemsstaterna på förhand ställer till förfogande för användning i EU:s insatser.

·Den förbättrar förebyggande och beredskap när det gäller att reagera på katastrofer både på nationell nivå och på EU-nivå genom en effektiv bedömning av de risker som medlemsstaterna står inför och ger både rådgivning och rekommendationer för investeringar när det behövs.

·Den underlättar ett snabbt, effektivt och samordnat svar på katastrofer, där kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap spelar en central roll. Detta samordningscentrum som är öppet dygnet runt övervakar förfrågningar om stöd från deltagande stater och underrättar alla de andra i enlighet med detta.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Det har gjorts en stor insats för att minimera de administrativa förfarandena och minska bördan och förseningar i samband med att man sätter in bistånd. I en anda av administrativ förenkling kommer man att uppmuntra användningen av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser där så är möjligt, och aktiveringen av mekanismen kommer att vara tidsbegränsad för att skynda på insättandet av stöd.

Framför allt gäller följande:

·De olika samfinansieringsnivåerna som finns i den nuvarande mekanismen harmoniseras till 75 % för all verksamhet som rör civilskyddspoolen. Denna verksamhet inbegriper särskilt de kapacitetsåtgärder som används i de deltagande staterna, uppgradering av kapacitet från rent nationell till internationell användning (såsom är fallet i dag) och reparation. Detta går långt utöver transportkostnaderna i den nuvarande mekanismen och ökar stödet avsevärt till medlemsstaterna för katastrofberedskap och katastrofinsatser.

·Den nya strategi som kommissionen föreslår syftar till att fullt ut täcka kostnaderna för rescEU-kapacitetens tillgänglighet och insatsförmåga.

·Dessutom kommer EU:s förstärkta civilskyddsmekanism att stödja den verksamhet som bedrivs av unionens kunskapsnätverk för civilskydd – som består av berörda aktörer och institutioner – på området för utbildning, övningar och kunskapsspridning.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Katastrofriskhantering integreras alltmer i EU:s övriga politik och program. Exempelvis är förebyggandet och hanteringen av katastrofer en viktig fråga inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska unionens solidaritetsfond (för att ge ekonomiskt stöd i nödsituationer och vid återhämtning efter allvarliga naturkatastrofer). Med rescEU skapas fler och större synergieffekter mellan civilskydd och andra närliggande områden, såsom regional-, landsbygds- och miljöpolitik, som också har stor betydelse för katastrofriskhanteringen. rescEU kommer endast att omfatta exceptionella omständigheter som inte hanteras genom nödfinansiering inom andra program, vilket exempelvis utesluter marknadsrelaterade kriser inom jordbrukssektorn.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete är det program som låter EU föra fram sina intressen, politiska strategier och värderingar utanför sina gränser. Det stöder EU:s partner i deras politiska och ekonomiska omvandling i riktning mot hållbarhet, stabilisering, befästning av demokratin, fattigdomsminskning och inom grannskapspolitiken successiv ekonomisk integration i EU:s inre marknad och anpassning till EU:s regler och standarder, för de länder i grannskapet som väljer det.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

I dag har ländernas och regionernas allt närmare band skapat många nya möjligheter. Samtidigt står några delar av världen inför allvarliga utmaningar och sårbarhet, både i vårt grannskap och längre bort, vilket får gränsöverskridande effekter och direkt påverkar EU. De senaste åren har regionala konflikter, terrorism, migrationstryck, ohållbar resursanvändning och ökad protektionism förekommit. Medlemsstaterna kan inte på egen hand verkningsfullt reagera på denna globala utveckling, men EU och medlemsstaterna kan tillsammans ge sig i kast med en föränderlig omvärlds möjligheter och utmaningar och spela en ledande roll i att dra fördel av globaliseringen, sprida EU:s värderingar och erbjuda medborgarna både säkerhet och stabilitet. EU:s program för yttre åtgärder och andra EU-verktyg är en omistlig del av detta.

I artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen nämns de principer och mål som är vägledande för EU:s yttre åtgärder, däribland demokrati, rättstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för den mänskliga värdigheten, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och folkrätten.

Vidare sägs i artikel 8 att EU ska utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på EU:s värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.

Mervärdet av EU:s insatser inom yttre åtgärder beror på följande:

·Dess kärnkompetens och sakkunskap (t.ex. utvecklingssamarbete, krishantering, konfliktförebyggande, mänskliga rättigheter, demokrati, miljöskydd, handel, offentlig diplomati och uppbyggnad av motståndskraft).

·Dess värderingar och trovärdighet som fredsaktör och förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter och ledande inom miljöskydd och klimatpolitik.

·Dess karaktär av överstatlig aktör, dess kritiska massa i världen och dess inflytande för reformer, som bygger på dess politiska och ekonomiska tyngd och erfarenhet som global aktör.

·Dess geografiska och geopolitiska räckvidd (bl.a. tack vare nätet av EU-delegationer och humanitära fältkontor i hela världen) och de biståndsbelopp som är aktuella.

·Omfattningen, enhetligheten och kombinationen av instrument och verktyg som står till dess förfogande för att genomföra politiken i praktiken.

Med sin ledande ställning inom humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete har EU en unik möjlighet att föra ut sina värderingar, främja målen för hållbar utveckling i hela världen och angripa globala utmaningar som migration, konflikter, instabilitet, säkerhet, fattigdom, ojämlikhet, klimatförändringar, miljöförstöring och energitrygghet. Det nya externa finansieringsinstrumentet ska ge en enhetlig ram och de medel som krävs för sådana yttre åtgärder som ingen medlemsstat kan vidta på egen hand.

2.MÅL

Instrumentets mål kommer både från riktlinjerna för EU:s yttre politik, som de läggs fram i exempelvis den globala strategin ”Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa”, EU:s bidrag till 2030-agendan för hållbar utveckling, det nya europeiska samförståndet om utveckling ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid” och översynen av den europeiska grannskapspolitiken, och budgetramens övergripande mål om flexibilitet, enhetlighet, synergi, förenkling och resultatinriktning. EU:s strategiska mål, både geografiska och tematiska, kommer till uttryck genom öronmärkning.

EU behöver förfoga över verktyg som kan genomföra åtgärder till stöd för EU:s utrikespolitiska mål, särskilt följande allmänna mål:

·Stödja demokrati, rättsstat, gott styre, mänskliga rättigheter och folkrättens principer.

·Bidra till säkerhet och upprätthålla fred, stödja förebyggande av och verkningsfulla reaktioner på kriser och konflikter. Stödja stabilisering och motståndskraft.

·Främja utvecklingsländernas hållbara ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling med det främsta syftet att utplåna fattigdom.

·Stödja de särskilda förbindelserna med grannländerna, i syfte att skapa ett område med välstånd, socioekonomisk utveckling och god grannsämja.

·Hantera irreguljär migration och bekämpa dess grundläggande orsaker och samtidigt skapa förutsättningar för bättre organiserad laglig migration och rörlighet.

·Stödja alla aspekter av EU:s diplomati, främja den internationella dimensionen av EU:s inre politik och understödja handelspolitik och ekonomiskt samarbete.

·Stärka partnerskap, främja politisk dialog och kollektiva svar på globala utmaningar, exempelvis miljö och klimatförändringar.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

För att skapa större enhetlighet, skalfördelar, synergieffekter och förenklade rutiner föreslår kommissionen en strategisk förenkling av EU:s utrikespolitiska finansieringsinstrument för åren 2021–2027, bl.a. att Europeiska utvecklingsfonden förs in under EU-budgeten, för ökad ändamålsenlighet och resurseffektivitet.

Flera instrument och resurser i budgetramen 2014-2020 är tänkta att rationaliseras och arbetas in i det nya instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, som ska täcka hela världen: Europeiska utvecklingsfonden, instrumentet för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, partnerskapsinstrumentet, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete samt den gemensamma genomförandeförordningen. Däremot förblir instrumentet för stöd inför anslutningen, det humanitära stödet, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt samarbetet med utomeuropeiska länder och territorier, däribland Grönland, självständiga instrument på grund av deras särskilda karaktär eller rättsliga grund.

Instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete ska också förenkla dagens utrikespolitiska finansiella garantier, som omfattar Europeiska fonden för hållbar utveckling som en del av EU:s externa investeringsplan, anslagen till makrofinansiellt bistånd, det externa utlåningsmandatet, garantifonden för åtgärder avseende tredjeland samt investeringsfaciliteten för Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, och kan dessutom eventuellt bidra till kapitalet i europeiska eller internationella utvecklingsbanker eller andra finansinstitut som bidrar till EU:s mål för yttre åtgärder.

Att Europeiska utvecklingsfonden förs in under den fleråriga budgetramen leder till att de totala utgiftstaken höjs, samtidigt som den befintliga flexibiliteten kvarstår. Den gemensamma genomförandeförordningen, som gäller för sex finansieringsinstrument i budgetramen för 2014–2020, arbetas in i det nya instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete. Bestämmelserna fortsätter att gälla för instrumentet för stöd inför anslutningen.

Instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete får fyra delar, och ska inriktas på samarbete med länder utanför EU i geografiska och tematiska grupperingar som bevarar flexibiliteten, reaktionssnabbheten och möjligheterna att handla i enlighet med EU:s prioriteringar (särskilt när det gäller grannskap, Afrika, mänskliga rättigheter och migration).

Kärnan i instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete blir dess geografiska del, uppdelad efter geografiska områden, och den kompletteras med en tematisk del och en del för snabba insatser.

·Den geografiska delen (samverkan med partner) klarar av att täcka planerat samarbete med grannskapet och resten av omvärlden (utom de länder som omfattas av instrumentet för stöd inför anslutningen och programmet för samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, inklusive Grönland). Den består av ett antal geografiska ramanslag med öronmärkta minimitilldelningar, inbegripet en framträdande del för grannskapet med särskilda egenskaper som stöd till tillnärmning av regler, incitamentsbaserade förbindelser och gränsöverskridande samarbete. Öronmärkningen av medel till de geografiska programmen återspeglar EU:s strategiska prioriteringar och mål, t.ex. i grannskapet och i Afrika. Här ingår också den utomeuropeiska delen av Erasmus+.

·Den tematiska delen (nå gemensamma mål) stöder åtgärder som rör frågor som inte kan ingå i de geografiska delarna eftersom de är globala till sin karaktär eller politiskt prioriterade, t.ex. rörande mänskliga rättigheter och demokrati, uppbyggnad av det civila samhället, fred och stabilitet, migration och andra teman som har att göra med målen för hållbar utveckling på världsnivå, inbegripet ekonomisk diplomati och handel-

·Delen för snabba insatser (i hela världen) ska snabbt kunna sättas in för att hantera kriser, förebygga konflikter, bygga upp motståndskraft, koppla samman nödhjälp, återuppbyggnad och utveckling och med kort varsel sättas in där utrikespolitiken kräver det. Den täcker hela världen och alla slags insatser (allmänpolitiska, säkerhetspolitiska ekonomiska). Den här delen är bl.a. tänkt att ersätta Europeiska utvecklingsfondens stötdämpare, artikel 3 i instrumentet som bidrar till säkerhet och fred, inklusive kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling, samt delar av partnerskapsinstrumentet. Reglerna och rutinerna för den här delen ska garantera att den förblir snabb, flexibel och lyhörd.

Dessutom omfattar instrumentet en buffert för nya utmaningar och prioriteringar av outnyttjade medel, så att man flexibelt kan reagera på nya akuta behov. Ett viktigt mål för den här bufferten är att hantera migrationstryck, men det finns också kvar utrymme att ta itu med oförutsedda händelser, stabilitet och nya internationella initiativ och prioriteringar. Dessa outnyttjade medel tas i anspråk enligt kriterier som anges i förordningen.

Viktiga övergripande prioriteringar som miljö, klimat och jämställdhet ska inarbetas i hela instrumentet. Migration är en prioritering som ska framhävas och hanteras i hela instrumentet och i de olika delarna, även genom användning av outnyttjade medel.

Den nuvarande flexibiliteten i Europeiska utvecklingsfonden arbetas in i instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, särskilt möjligheten att föra vidare outnyttjade anslag till nästa år och möjligheten att återanvända tillbakadragna medel.

När det gäller former för genomförandet kommer all slags stöd att inkluderas i förordningen, och genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning, beroende på vilket program och vilket land eller vilken region som berörs. I enlighet med principerna i det europeiska samförståndet om utveckling ska de minst villkorade stödformerna, särskilt bidrag, styras dit där behoven är som störst, särskilt de minst utvecklade länderna (oavsett geografiskt läge) och sårbara eller konfliktdrabbade länder. Samarbetet med mer avancerade utvecklingsländer ska främst ske i innovativa former, med tanke på det mindre behovet av villkorslösa stödformer. Särdragen i det europeiska grannskapsinstrumentet, särskilt principen om ”mer för mer” och differentiering, kvarstår. Den yttre delen av Erasmus+ fortsätter som ett viktigt redskap i den utrikespolitiska verktygslådan och ett viktigt inslag i ett antal prioriteringar med partnerländerna för att stärka utbildningssystemen, bekämpa arbetslöshet och förebygga radikalisering. Formerna för genomförande och reglerna för den yttre delen av Erasmus+ ska förenklas avsevärt.

Förordningen ska också stödja EU:s nya utbud av externa investeringar och möjliggöra bättre genomförande av EU:s politiska prioriteringar i de yttre åtgärderna, och samtidigt attrahera mer medel från den privata sektorn för att ta itu med utvecklingspolitiska utmaningar. Dessutom ingår finansiella garantier för att främja investeringar i partnerländerna, särskilt i Afrika och grannskapet men eventuellt även på västra Balkanhalvön. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt sårbara och konfliktdrabbade länder och regioner med kritiska behov inom infrastruktur och uppkoppling. Blandfinansiering och budgetgarantier ska finansieras genom den geografiska delen. Den föreslagna verktygslådan inbegriper eventuella EU-budgetgarantier eller bidrag till kapitalet i europeiska och internationella utvecklingsbanker och liknande finansinstitut, förutsatt att de uppfyller villkor på mervärde och riskkapacitet och vägleds av EU:s politiska mål.

Avsättningarna till makrofinansiellt bistånd ska också ingå i instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, men de enskilda insatserna fortsätter att aktiveras genom individuella beslut vid behov.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Inom budgetramens kluster Yttre åtgärder och Stöd inför anslutningen råder stark komplementaritet mellan de olika instrumenten och starka synergieffekter mellan de inre åtgärderna och de inre instrumenten på områden som migration, säkerhet och klimatpolitik. Komplementaritet ska också säkerställas mellan EU-budgetens instrument och den föreslagna europeiska fredsbevarande resursen (som är tänkt att läggas utanför budgetramen) för starkt och konsekvent agerande från EU:s sida.

Färre instrument inom de yttre åtgärderna sänker de konstlade gränserna mellan förra omgångens geografiskt och tematiskt indelade instrument. Det gör det möjligt att se till att EU har rätt politisk mix i varje land eller region, utan att riskera överlappningar och inkonsekvent agerande. Det rationaliserar också programförvaltningen och ökar på så sätt resurseffektiviteten och insynen.

Samspel och komplementaritet med humanitärt bistånd äger rum genom geografiska program och den tematiska del som ägnas åt motståndskraft, nödhjälp, återuppbyggnad och utveckling för att åstadkomma ett helgjutet spektrum av verksamheter.

EU:s omgjorda civilskyddsmekanism rescEU omfattar också insatser utanför EU, och ska garantera komplementaritet inom förebyggande, beredskap och reaktioner på naturkatastrofer.

Man ska sträva efter att undvika luckor och överlappningar, och sörja för synergieffekter och samordning mellan säkerhetsverksamheten i instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den nya europeiska fredsbevarande resursen.

Visserligen har instrumentet för stöd inför anslutningen andra mål än de andra utrikespolitiska instrumenten, men det har kompletterande mål i form av stöd till mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar samt till säkerhet. Synergieffekter uppkommer också i instrumentets tematiska delar när de finansierar globala insatser.

Samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, inbegripet Grönland, uppvisar synergieffekter särskilt med de geografiska och tematiska åtgärderna inom instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, i de fall där åtgärderna är globala, regionövergripande eller regionala.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

EU:s program för humanitärt bistånd tillhandahåller akut, livräddande bistånd till människor som drabbats av människoskapade eller naturliga katastrofer, särskilt de mest utsatta.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU är allmänt erkänt som ledande inom humanitärt bistånd, både för sin förmåga att snabbt och flexibelt tillhandahålla hjälp i en mängd olika slags kriser och för sitt inflytande över den globala humanitärpolitiska agendan. Tack vare sin ekonomiska tyngd (EU och medlemsstaterna är tillsammans världens största givare av humanitärt bistånd) och världsomspännande räckvidd på sina humanitära insatser kan EU också uppmuntra andra humanitära givare att genomföra verkningsfulla och principbaserade strategier för humanitärt bistånd. En stor fördel med humanitärt bistånd är att det ofta är den enda formen av EU-insats som kan göras i akuta konflikt- och krissituationer. Tack vare dess flexibilitet har det humanitära biståndet också nått stora resultat i praktiken i många av de länder som drabbats av den globala flykting- och migrationskrisen.

I ett läge med otillräckliga resurser för de allt större globala behoven kan EU också fylla luckorna i det globala humanitära biståndet genom att tillgodose behov i otillgängliga områden och genom att reagera inte bara på de största, mest synliga humanitära kriserna utan också på de bortglömda kriserna (som får inget eller otillräckligt internationellt stöd och politiskt och medialt uppmärksammande). Dessutom betraktar medlemsstaterna ofta EU som en givare som kan hjälpa i kriser där de inte själva kan gripa in i sin nationella egenskap.

Medlemsstaterna drar också fördel av EU:s ”humanitära diplomati” som leder till ett mer verkningsfullt tillhandahållande av humanitärt bistånd. Ett annat viktigt inslag i det europeiska mervärdet för medlemsstaterna är det omfattande operativa och tekniska kunnandet hos EU:s unika nätverk av humanitära fältkontor i nästan 40 länder.

2.MÅL

I enlighet med förordningen om humanitärt bistånd, som ska fortsätta att gälla, ska EU:s humanitära bistånd gå direkt till människor som drabbats av katastrofer eller konflikter, utan åtskillnad mellan offren vad gäller ras, etniskt ursprung, religion, kön, ålder, nationalitet eller politisk tillhörighet och utan att styras av eller underordnas politiska hänsynstaganden. EU agerar enligt de internationella humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. De huvudsakliga målen är följande:

·Tillhandahålla behovsbaserat EU-bistånd för att rädda och skydda liv, förebygga och mildra mänskligt lidande och skydda integriteten och värdigheten hos befolkningsgrupper som drabbats av naturliga eller människoskapade katastrofer, även långvariga kriser.

·Bygga upp de sårbara eller katastrofdrabbade befolkningsgruppernas motståndskraft och återhämtningsförmåga, i komplementaritet med andra EU-instrument.

Dessa mål bidrar till de övergripande målen, principerna och åtgärderna i EU:s yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Kommissionen genomför EU:s humanitära bistånd genom över 200 partnerorganisationer, däribland FN-organ, andra internationella organisationer som Röda korset och Röda halvmånen och icke-statliga organisationer. Kommissionen har byggt upp ett permanent nätverk av internationella och lokala humanitära fältexperter som arbetar i krisområden i hela världen. EU har haft en ledande roll när det gäller att utveckla nya tillvägagångssätt och innovativa finansieringsformer (t.ex. kontantstöd).

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Även om arbetet inom rescEU främst går ut på insatser inom EU, kompletterar det också det humanitära biståndet utanför EU genom övervakning i realtid i Centrumet för samordning av katastrofberedskap och genom omedelbar insats av stöd i nödlägen i länder utanför EU genom expertteam och räddningsutrustning som tillhandahålls av medlemsstaterna och andra deltagande länder. Vidare utnyttjas den kompletterande flexibiliteten inom reserven för katastrofbistånd, ett särskilt instrument för nödinsatser i och utanför EU i de fall där finansieringen i de särskilda programmen inte räcker till.

I många krissituationer råder stark komplementaritet mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd för en smidig övergång från nödhjälp till hållbar utveckling som får stöd av instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete.

EU:s instrument för humanitärt bistånd kan komplettera medlemsstaternas finansiering genom användning av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Det kan bidra till att öka komplementariteten med nationella medel.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Genom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik kan EU tala med en röst i frågor som rör denna politik. Den bidrar till att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten. Den är ett av de viktigaste instrumenten för genomförandet av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken och ligger till grund för EU:s roll på världsscenen. De yttre åtgärderna bör tjäna EU:s syften och föra ut EU:s värderingar i världen.

Genom EU-fördraget (Avdelning V: Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) stärktes detta politikområde genom inrättandet av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bidrar till att skydda EU:s värderingar, principer och intressen. I artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen nämns de principer och mål som är vägledande för EU:s yttre åtgärder, däribland demokrati, rättstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för den mänskliga värdigheten, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och folkrätten.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken tillhandahåller den förmåga som behövs för att agera i omvärlden för och tillsammans med medlemsstaterna. Genom gemensamma insatser tillför EU ett mervärde som går mycket längre än de enskilda medlemsstaternas verksamhet genom att nå en kritisk massa i reaktionen på globala utmaningar. Med tanke på EU:s opartiskhet i de yttre åtgärderna för och tillsammans med medlemsstaterna får insatser inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ökad trovärdighet och tillit i de länder där de genomförs. EU:s demografiska och ekonomiska tyngd och förmåga att gemensamt fatta utrikespolitiska beslut är en tillgång.

Visserligen bidrar medlemsstaternas enskilda insatser uppenbarligen till att nå den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens mål, men EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik når kritisk massa i svaret på globala utmaningar. Genom gemensamt ansvar på EU:s sida i kombination med EU:s inflytande för reformer i egenskap av global aktör sänder gemensamma EU-mekanismer en stark politisk signal till stöd för partnerländernas behov av säkerhet och stabilitet.

Med sin ledande ställning inom humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete har EU en unik möjlighet att föra ut sina värderingar och reagera på globala utmaningar som konflikter, instabilitet och hot mot den globala säkerheten. I samspel med andra instrument för yttre åtgärder bidrar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till en enhetlig ram och de medel som krävs för sådana yttre åtgärder som ingen medlemsstat kan vidta på egen hand.

2.MÅL

Mot bakgrund av de politiska prioriteringarna och de globala utmaningarna förblir den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken en grundbult i den globala strategin (eller efterföljaren till den) efter 2020 och stöder tre prioriteringar: 1) reagera på konflikter och kriser i omvärlden, 2) bygga upp partnerländernas kapacitet och 3) skydda EU och EU-medborgarna. För att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska få avsedd verkan måste EU kunna reagera snabbt och beslutsamt på framväxande hot mot dess strategiska intressen.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens totala verkan har mycket större värde än summan av de enskilda insatserna. När det särskilt gäller uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken går deras omfattning och räckvidd utöver vad en enskild medlemsstat kan göra. Uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken gynnas av EU:s mångnationella karaktär både vad gäller framtoning – EU:s trovärdighet som fredens banerförare – och tillgång till ett större utbud av resurser och sakkunskap, bl.a. från berörda tredjeländer som deltar i EU-ledda insatser. Insatserna inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har i konkreta termer bidragit till genomförandet av politiken genom att 1) tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad, stöd och rådgivning genom civila och militära utbildningsuppdrag, 2) främja fred och stabilitet och föra ut EU:s värderingar genom särskilda representanter samt 3) främja multilaterala svar på säkerhetshot, t.ex. genom att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och olaglig spridning och smuggling av konventionella vapen. .

Dessutom tillhandahåller EU via den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken finansiering av Europeiska säkerhets- och försvarsakademin och driften av de specialiserade avdelningarna för Kosovo. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får också användas för åtgärder på grundval av artikel 28 i EU-fördraget.

Behovet av ett snabbt och kraftfullt svar innebär att många åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte kan planeras i förväg, och budgeten behöver ha tillräcklig marginal varje år för att möjliggöra snabba insatser i krislägen.

Budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förvaltas och genomförs av kommissionens avdelningar för utrikespolitiska instrument.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Inom klustret för yttre åtgärder och stöd inför anslutningen ska stark komplementaritet mellan de olika instrumenten säkerställas. Samspel och synergieffekter ska också eftersträvas med de instrument som finansieras av EU-budgeten (bl.a. instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen, humanitärt bistånd, den omgjorda mekanismen för EU:s civilskydd – rescEU – och den föreslagna europeiska fredsbevarande resursen som ska läggas utanför budgetramen på grund av EU-fördragets begränsningar av finansiering av försvarsverksamhet) för starka och enhetliga yttre EU-åtgärder.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Det här programmet ska stödja och stärka de ekonomiska, politiska och kulturella banden mellan EU och 13 utomeuropeiska länder och territorier som är knutna till Danmark, Frankrike och Nederländerna. I programmet ska hänsyn tas till de utomeuropeiska ländernas och territoriernas särskilda behov och utmaningar och till Grönlands särskilda situation.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

De utomeuropeiska länderna och territorierna sträcker sig från polerna till tropikerna, och är associerade till EU. De fyller en viktig funktion som EU:s utposter där de är belägna, men ingår inte i EU:s territorium eller EU:s inre marknad.

Syftet med associeringen av de utomeuropeiska länderna och territorierna är att främja deras ekonomiska och sociala utveckling och knyta nära ekonomiska band mellan dem och EU som helhet.

Stödet till de utomeuropeiska länderna och territorierna gör dem mindre beroende av EU och dess medlemssatter och främjar samarbetet mellan dem och deras regionala, europeiska och internationella partner. De gör det också möjligt att föra ut EU:s värderingar, kultur, lagar och ekonomiska partnerskap i hela världen.

2.MÅL

Målet för stödet till de utomeuropeiska länderna och territorierna är att bevara de nära och varaktiga banden mellan parterna, stödja deras hållbara utveckling och stärka deras konkurrenskraft och ekonomiska motståndskraft.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Tidigare gavs stödet till de utomeuropeiska länderna och territorierna, utom Grönland, genom Europeiska utvecklingsfonden. Programmen genomförs direkt av kommissionen, främst i form av direkt budgetstöd men i några fall också som bidrag.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Samarbetet med de utomeuropeiska länderna och territorierna är nära knutet till och samordnas med Danmarks, Frankrikes och Nederländernas nationella stödåtgärder. Dessutom ska man utforska synergieffekter med de separata utvecklingsprogrammen för EU:s yttersta randområden och instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete. 

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Instrumentet för stöd inför anslutningen hjälper kandidatländer och potentiella kandidatländer att uppfylla anslutningskriterierna. Den ingår i strategin för västra Balkan och påverkas av hur förbindelserna med Turkiet utvecklas.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Stöd till EU:s utvidgning är definitionsmässigt något som bäst sköts på EU-nivå. Att ge stöd inför anslutningen genom ett enda instrument på grundval av en enda uppsättning kriterier är effektivare än att ge stöd från flera olika källor, t.ex. medlemsstaternas nationella budgetar, enligt olika rutiner och prioriteringar. Dessutom kan EU tack vare sitt politiska inflytande agera gentemot nationella myndigheter med större pondus och rättssäkerhet än enskilda medlemsstater. Instrumentet kompletterar EU:s utvidgningspolitik genom att stödja politiska och ekonomiska reformer, även när det gäller EU:s värderingar och respekt för rättsstatsprincipen och väl fungerande institutioner som garanterar sund ekonomisk förvaltning i (de potentiella) kandidatländerna. Det används proaktivt för att föra vidare förhandlingarna med de stödmottagande regeringarna i riktning mot att uppfylla Köpenhamnskriterierna och villkoren i stabiliserings- och associeringsavtalen.

Instrumentet för stöd inför anslutningen bidrar till de övergripande EU-målen om stabilitet, säkerhet och välstånd i EU:s närmaste grannskap. Närheten mellan medlemsstaterna och stödmottagarna och det motsvarande behovet av samordning innebär också att stödet till mottagarna hjälper EU att nå sina egna mål för hållbar ekonomisk tillväxt, migration, säkerhet, energiförsörjning, transporter, miljö och klimatförändringar.

2.MÅL

Instrumentet för stöd inför anslutningen ska stödja kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för att följa EU:s värderingar och successivt anpassa sig till EU:s regler, standarder, strategier och praxis med sikte på EU-medlemskap. 

Instrumentet bygger på följande prioriteringar: Rättstatsprincipen, grundläggande rättigheter och migration – vilket inbegriper stärkt säkerhetssamarbete, bekämpning av radikalisering och organiserad brottslighet och stöd till en integrerad migrationspolitik inbegripet gränsförvaltning. EU:s politik och regelverk. Socioekonomisk utveckling. Investeringar för tillväxt. Försoning, god grannsämja och regionalt och gränsöverskridande samarbete. Dessa mål ansluter till målen i det föregående programmet.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Kontinuiteten med instrumentet för 2014–2020 ska säkerställas. Den starka resultatinriktningen kvarstår men förenklas för att det ska bli enklare att övervaka och redovisa verksamheten, och ge stödmottagarna verkliga incitament. Det är viktigt att medlen snabbt och flexibelt kan tas i anspråk och att det finns nödvändiga anslag för att förbereda de kommande anslutningarna, när det blir dags, bl.a. för en successiv och smidig övergång från föranslutningsstöd till medlemsstat så att den nödvändiga absorptionskapaciteten finns.

Alla tänkbara sätta att genomföra stödet ingår i förordningen (bidrag, upphandling, priser, bidrag till EU:s förvaltningsfonder, budgetstöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier). De genomförs genom direkt, indirekt och delad förvaltning beroende på typ av program och partnerland.

När det gäller investeringsarkitekturen kvarstår de finansieringsinstrument som för närvarande tillämpas i regionen, eftersom de nått goda resultat hittills.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Programmet ska eftersträva komplementaritet med alla EU:s program, även de inre (synergieffekter med säkerhets-, migrations- och energipolitiken och instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, särskilt investeringsdelen, samt stöd till de yttre inslagen i Erasmus+. Mottagarländerna fortsätter att få stöd från de tematiska programmen, särskilt för mänskliga rättigheter. Synergieffekterna fortsätter med sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken i anpassningen av mottagarländernas kapacitet att absorbera och förvalta framtida EU-finansiering.

Enhetligheten måste bevaras med InvestEU, EU:s nya samlade investeringsverktyg för politiken inom EU och Instrumentet för stöd inför anslutningen, så att anslutarländernas potentiella tillgång till den nya fonden säkerställs. Den nödvändiga ökningen av investeringsbehoven kommer främst att tillgodoses av Europeiska fonden för hållbar utveckling+, som ska arbetas inom instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete. Det möjliggör goda stordriftsfördelar, samtidigt som det blir möjligt att expandera verksamheten på västra Balkan om det behövs.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Reserven för katastrofbistånd är ett instrument som tillhandahåller ytterligare medel till ett antal sektorsprogram när en kris inträffar i eller utanför EU.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU-budgeten behöver större reaktionsförmåga i en instabil omvärld, både hemma och borta, där det uppstår utgiftsbehov som inte kan planeras. Även om det i ett antal program med verksamhet i och utanför EU finns särskilda avsättningar för nödåtgärder, kan medlen snabbt ta slut och tillskott kan behövas, ibland med kort varsel. Exempelvis var anslagen för krisstöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet otillräckliga för att tillgodose medlemsstaternas alla behov under den migrant- och flyktingkris som startade 2015. På samma sätt visade sig programmet för livsmedel och foder i princip otillräckligt för att tillgodose behoven i de medlemsstater som drabbades av fågelinfluensa 2016 och 2017. Därför fick medel från andra program omfördelas, och flera flexibilitetsmekanismer fick tas i anspråk för att täcka luckorna.

Storskaliga katastrofer, oavsett om de är naturliga eller människoskapade, kan överväldiga en enskild medlemsstats kapacitet och ha ett tydligt gränsöverskridande inslag. Sådana katastrofer inträffar oftare och blir mer intensiva, på grund av klimatförändringar och nya risker, och deras ekonomiska, miljömässiga och sociala följder förvärras. Detta betyder att EU bör bli mer reaktionssnabbt, enligt följande principer:

·Smidiga regler som låter EU-budgeten sättas in i ett brett spektrum av nödlägen, även på områden som traditionellt inte betraktas som högriskområden. De berörda utgiftsprogrammen bör förses med lämpliga bestämmelser om nödlägen som utlöser EU-insatser så snart som nödlägena uppstår.

·Tillräckliga medel som är tillgängliga när de behövs: stora kriser kan inte förutses och det är absolut nödvändigt med en budgetreserv från vilka ytterligare anslag kan tas med kort varsel.

2.MÅL

Av de särskilda instrument som kan tas i anspråk utöver taken i den fleråriga budgetramen är reserven för katastrofbistånd särskilt avsedd att tillföra förstärkningar vid kriser. Den utgör ett preliminärt årligt belopp utöver budgettaken, och kan tillföras ett visst programs budget inom några veckor för att täcka oförutsedda händelser.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Reserven för katastrofbistånd får utökad räckvidd till insatser inom EU, vilket utnyttjar befintliga rutiner och optimerar medelstilldelningen. Detta utgör en gemensam mekanism för medelstillskott till EU:s insatser som svar på alla typer av kriser (naturkatastrofer, miljökriser, humanitära nödlägen, epidemier m.m.) var som helst i världen.

För att undvika överlappning och sörja för en rättvis fördelning av nödresurserna tillämpas ett temporärt tak på 50 % för både inre och yttre insatser under årets första nio månader. Dessutom kvarstår 25 % av det årliga maxbeloppet för årets sista kvartal så att medel finns tillgängliga även för situationer som uppkommer mot årsslutet.

Eftersom dagens metod för att ta reserven i anspråk är smidig och beprövad kvarstår huvuddragen i den:

·I egenskap av ett särskilt instrument avsett att tillgodose oförutsedda händelser och finansieringsbehov tas reserven i anspråk utöver taken i den fleråriga budgetramen.

·Reserven förs in i budgeten som en avsättning. Den tas i anspråk gemensamt av Europaparlamentet och rådet genom en överföring i enlighet med budgetförordningen.

·För att reserven ska få så stor kapacitet som möjligt kan outnyttjade belopp överföras till nästa år.

För att EU-budgetens reaktionsförmåga ska bli så stor som möjligt ska gemensamma regler om utnyttjande av reserven föras in i alla program och budgetrubriker som är aktuella. Det innebär att det inte blir någon öronmärkning eller prioritet för exempelvis inre snarare än yttre kriser eller för enskilda politikområden.

Under exceptionella år när hela reserven har uttömts, kan ytterligare behov ändå tillgodoses med hjälp av andra former av flexibilitet (t.ex. flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter), även om det då krävs ett mer betungande förfarande (dvs. en ändringsbudget).

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Reserven för katastrofbistånd sätts in i extraordinära situationer som inte kan hanteras med hjälp av nödanslagen i de enskilda programmen. Reserven är exempelvis inte avsedd att användas för att hantera följderna av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktion eller distribution inom jordbruket.

Det andra särskilda instrument som har samband med krishantering är EU:s solidaritetsfond. Den är också begränsad av ett årligt maximibelopp, men fungerar mycket annorlunda än reserven. Stödet från solidaritetsfonden ges till medlemsstaterna som ett uttryck för EU:s solidaritet med deras ansträngningar att hantera effekterna av allvarliga naturkatastrofer. Stödet ges i form av bidrag som ersätter en del av medlemsstateras kostnader för återhämtning och återuppbyggnad efter en katastrof, men inga direkta verksamheter förvaltas på EU-nivå och inga utgiftsprogram berörs.

5.FÖRSLAG TILL HÖGSTA ÅRLIGT BELOPP

Europeiska unionens solidaritetsfond är ett solidaritetsinstrument som på begäran av en medlemsstat eller ett ansökarland sätts in vid allvarliga naturkatastrofer som ett uttryck för EU:s solidaritet med de katastrofdrabbade regionerna och för att sänka kostnaderna för det nationella ingripandet.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Solidaritet mellan medlemsstaterna är en av EU:s grundläggande principer, och EU:s solidaritetsfond är ett tydligt uttryck för den principen. Fonden har mycket hög synlighet gentemot allmänheten. Eftersom naturkatastrofer sannolikt kommer att bli vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna bidrar detta särskilda instrument utanför budgetramen också till att mildra klimatförändringarnas skadeverkningar.

Tack vare sina målinriktade insatser kompletterar den de fleråriga program som är inriktade på medelfristiga investeringar och kan också bidra till att lösa upp den komplexitet som kan bli följden av mellanregional samordning om en katastrof drabbar flera regioner.

2.MÅL

EU:s solidaritetsfond ger ekonomiskt stöd för att täcka en del av de kostnader för nödinsatser och återhämtning som belastar de stödmottagande ländernas offentliga budgetar. Stödet ges i form av återbetalningar till budgetstöd för återställning av väsentlig infrastruktur, hjälp till befolkningen genom tillfällig logi och finansiering av räddningstjänster, förebyggande infrastruktur och skydd av kulturarvet samt hjälp till uppstädning av katastrofdrabbade områden, inklusive naturområden.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

På grund av insatsernas karaktär genomförs fonden på ett enkelt och resultatinriktat sätt. Den flexibilitet som medger överföring av outnyttjade medel från föregående år kvarstår, och möjlighet ges till högre förskott.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Under revideringen 2014 stärktes kopplingen mellan åtgärder för minskning av katastrofrisken och medlemsstaterna fick incitament att öka investeringarna genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stöd för förebyggande, anpassning till klimatförändringar och uppbyggnad av katastroftålighet.

Eftersom EU:s solidaritetsfond ingriper i efterhand kompletterar den rescEU och andra nödinsatser som sätts in direkt vid naturliga eller människoskapade katastrofer.

5.FÖRSLAG TILL HÖGSTA ÅRLIGT BELOPP

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett instrument för solidaritet och krisinsatser som erbjuder engångsstöd till arbetstagare som sagts upp i samband med ett betydande antal oväntade uppsägningar till följd av ogynnsamma ekonomiska förändringar.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

Som komplement till den traditionella nationella motståndskraften (i fråga om sysselsättning och socialpolitik) och Europeiska socialfondens strukturella insatser ökar den här fonden antalet och bredden på de tjänster som erbjuds men även intensiteten.

Tack vare sina målinriktade insatser kompletterar fonden EU:s fleråriga program som är inriktade på medelfristiga prioriteringar och kan också bidra till att lösa upp den komplexitet som kan bli följden av samordning mellan nationella och regionala tjänstegrenar eftersom massuppsägningar kan kräva kombinerade åtgärder.

Slutligen bidrar fonden till det direkta genomförandet av några av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, t.ex. utbildning, livslångt lärande och aktivt sysselsättningsstöd.

2.MÅL

Från och med 2021 kommer fonden att ge stöd till arbetstagare som påverkas av ett bredare spektrum av förändringar som leder till massuppsägningar (globalisering, kriser, tekniska förändringar m.m.).

Åtgärderna ska därför inriktas på följande: i) Ge skräddarsytt stöd till återgång till arbetsmarknaden, ii) öka tonvikten på inhämtning av digital kompetens och iii) stödja rörlighet när det är relevant.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

För att fungera bättre som ett nödinstrument kommer genomförandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att förbättras på två punkter: i) Större räckvidd med utvidgade interventionskriterier (t.ex. tekniska förändringar) och ii) förenklad handläggning i form av bl.a. enklare ansökningsprocess och praktisk hjälp att få tillgång till finansiering.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Medfinansieringssatserna anpassas till satserna inom sammanhållningspolitiken.

5.FÖRSLAG TILL HÖGSTA ÅRLIGT BELOPP

Den europeiska fredsbevarande resursen ska finansiera de gemensamma kostnaderna för militära insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, bidra till finansieringen av militära fredsunderstödjande uppdrag som leds av andra internationella aktörer och ge stöd till tredjeländers väpnade styrkor för att förebygga konflikter, bygga upp fred och stärka den internationella säkerheten.

1.EUROPEISKT MERVÄRDE

EU är erkänt som en trovärdig global aktör. Det ger EU ett övertag vid konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser. EU:s insatser på dessa områden tar olika former, från stöd till fredsbevarande insatser under ledning av tredjeländer eller internationella organisationer (t.ex. inom den fredsbevarande resursen för Afrika) till direkt stöd till partnerländernas kapacitet och insats av trupp inom den gemensamma utrikes- och försvarspolitiken. EU:s förmåga att på detta sätt bidra till att förebygga kriser, återställa fred och allmän ordning och stabilisera länder eller regioner där konflikter eller oroligheter härjar är helt nödvändig. Den syftar inte bara till att skydda EU och EU-medborgarna utan till att stabilisera länder, möjliggöra utveckling och förebygga massiva folkfördrivningar.

EU har bedrivit eller bistått fredsstödjande insatser, bl.a. genom insats av militära styrkor från EU, på många håll i exempelvis Afrika, Mellanöstern och västra Balkan. Dessa insatser har visat på EU-inslagets mervärde, som gör att de deltagande medlemsstaterna kan samla resurser, dela på kostnaderna och visa ett verkligt europeiskt engagemang i praktiken. De senaste åren har dock antalet säkerhets- och stabilitetsutmaningar i och bortom vårt närområde ökat, liksom behovet av fredsbevarande insatser.

Detta kräver mer engagemang från EU:s sida för att hantera yttre konflikter och kriser genom fredsbevarande och konflikthanterande insatser. Det kan göras mer resurseffektivt och ändamålsenligt på EU-nivå. Mycket få medlemsstater har tillräckliga resurser för att understödja eller bedriva verkningsfulla militära insatser på egen hand, och de medlemsstater som har det kan inte förväntas bära hela kostnaden för insatser som gynnar EU som helhet, Därför är det nödvändigt med solidaritet mellan medlemsstaterna och gemensam användning av resurserna. Dessutom kan verksamhet på EU-nivå underlätta samarbetet med internationella och regionala organisationer och länder i hela världen, genom nätverket av EU-delegationer. Få medlemsstater har den räckvidden.

2.MÅL

Resursens mål är att göra det möjligt för EU att göra mer och agera snabbare för att förebygga konflikter, främja människors säkerhet, hantera instabilitet och arbeta för en tryggare värld, även med militära och försvarsrelaterade medel om så krävs.

Enligt EU-fördraget får inte insatser inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med militära eller försvarsmässiga konsekvenser finansieras av EU-budgeten. Resursens främsta mål blir därför att bedriva de av EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska verksamheter med militära eller försvarsmässiga konsekvenser som inte får finansieras av EU-budgeten. Om inte rådet beslutar annat måste åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som får finansieras av EU-budgeten fortsätta att finansieras av EU-budgeten. Genomförandet av resursen kräver fullständig enhetlighet och samstämmighet med EU-budgeten, vilket ska säkerställas i alla delar av resursens tillämpning.

Resursen är ett nytt fristående instrument utanför budgeten. Den sammanför stöd som under budgetramen 2014–2020 delvis ingår i den fredsbevarande resursen för Afrika (finansieras av Europeiska utvecklingsfonden, som står utanför EU-budgeten) och Athenamekanismen Militära uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken finansieras utanför EU-budgeten, främst av de deltagande medlemsstaterna, men en begränsad del av de gemensamma kostnaderna finansieras även genom Athenamekanismen.

Dessa befintliga finansieringsmekanismer tillför visserligen ett tydligt mervärde, men de har hittills endast delvis kunnat tillgodose partnerländernas förväntningar och EU:s behov av yttre stabilitet mot bakgrund av de rekordstora yttre utmaningarna. Resursen har därför följande mål:

1. Stärka finansieringen av militära insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som behöver bli mer flexibel och effektiv.

2. Utöka omfattningen på EU:s stöd till fredsstödjande militära insatser under ledning av tredjeländer och internationella organisationer i hela världen, och bygga upp tredjeländers och internationella organisationers militära kapacitet för att förebygga konflikter, skapa fred och stärka den internationella säkerheten.

3. Underlätta finansiering av andra insatser inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, när rådet beslutar det.

Resursen är tänkt att inrättas genom ett rådsbeslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Då resursen är ett instrument inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genomförs den av utrikesrepresentanten. Vid det ekonomiska genomförandet av resursen enligt budgetförordningen biträds utrikesrepresentanten av kommissionens tjänst för utrikespolitiska instrument.

3.GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING

Resursen finansieras genom årliga bidrag från medlemsstaterna enligt en fördelningsnyckel som bygger på bruttonationalinkomst. Resursen ska leda till ökad flexibilitet och reaktionssnabbhet i kriser, med ledning av erfarenheterna av nuvarande instrument och mekanismer. Den ska garantera att EU-medel finns att tillgå permanent och också möjliggöra snabba reaktioner på kriser och andra brådskande problem. Den ska också underlätta tillhandahållandet av integrerade paket av militär utbildning inom ramen för EU:s militära utbildningsuppdrag samt militär utrustning och militärt understöd. Den europeiska fredsbevarande resursen är konstruerad för att vara effektiv och flexibel eftersom den sätts in i många olika verksamheter. Partnerländernas betydelsefulla roll kommer att återspeglas tydligt.

4.KOMPLEMENTARITET OCH SYNERGIEFFEKTER MED ANNAN POLITIK/ANPASSNING AV EU-RESURSER TILL NATIONELLA OCH REGIONALA RESURSER

Resursen ska vägledas av principerna om samstämmighet och komplementaritet, och leda till fullständig enhetlighet och samverkan med berörda yttre instrument och åtgärder inom EU:s budget, särskilt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling och andra former av säkerhetsrelaterade insatser i enlighet med målen för säkerhet och fred i EU:s grannskaps- och utvecklingspolitik. Flexibiliteten och reaktionsförmågan säkerställer att stödet finns tillgängligt i rätt tid och kan tillgodose yttre militära behov enligt vad som överenskoms. Förenkling och rationalisering av finansieringskällor och strukturer ska också säkerställas. Resursen blir föremål för stark politisk styrning, för att säkerställa dess verkningsfullhet och överensstämmelse med EU:s övergripande utrikespolitiska hållning.

Resursen återspeglar behovet att uttrycka EU:s försvarsroll, men är tydligt åtskild från Europeiska försvarsfonden, vars syfte är att komplettera och förstärka de nationella investeringarna i FoU på försvarsområdet. Europeiska försvarsfonden har dock potential att ge omfattande stimulans till EU:s strategiska oberoende och den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft, vilket indirekt ger EU möjlighet att tillhandahålla mer effektivt stöd till militära fredsbevarande insatser utomlands.

5.FÖRSLAG TILL BUDGETANSLAG FÖR 2021–2027

Den europeiska fredsbevarande resursen är ett instrument utanför budgeten

(1)

     Utan att det påverkar det relevanta generaldirektoratets ansvar.