Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017DC0815

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Första rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

COM/2017/0815 final

Bryssel den 20.12.2017

COM(2017) 815 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

FMT:BoldFörsta rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar
/FMT

{SWD(2017) 480 final}


I. Inledning

Viseringsliberalisering är ett av unionens mest kraftfulla verktyg för att underlätta kontakter mellan människor och stärka banden mellan tredjelands- och unionsmedborgare. I denna rapport görs en uppföljning av kommissionens skyldighet att övervaka att tredjeländer fortsatt uppfyller kraven om viseringsliberalisering och rapportera till Europaparlamentet och rådet minst en gång om året i enlighet med artikel 1a.2b i förordning (EG) nr 539/2001 1 och i linje med kommissionens yttrande av den 17 februari 2017 2 .

De länder som omfattas av bedömningen av hur riktmärkena för viseringsliberalisering uppfylls är de som med framgång har slutfört dialoger om viseringsliberalisering enligt relevanta handlingsplaner och färdplaner, det vill säga länderna på västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet. Rapporten är inriktad på specifika områden 3 som fastställts för respektive land och där ytterligare övervakning och åtgärder krävs för att säkerställa kontinuerliga och hållbara framsteg inom ramen för processen för viseringsliberalisering. Därför omfattar rapporten inte riktmärken och åtaganden som fullgjorts på ett stabilt sätt. Kommissionen avlägger utförliga rapporter om den mer allmänna situationen när det gäller rättsliga och inrikes frågor, vilken också är relevant för genomförandet av åtagandena om viseringsliberalisering, inom ramen för utvidgningspaketet för länderna på västra Balkan 4 och för länderna i det östliga partnerskapet inom ramen för genomförandet av respektive associeringsavtal. Bedömningsperioden för denna rapport inleds det datum då de senaste relevanta rapporterna antogs: för länderna på västra Balkan inleds perioden med Femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan som antogs i februari 2015 5 och för länderna i det östliga partnerskapet med de slutliga rapporterna om framsteg när det gäller kraven för viseringsliberalisering som antogs i december 2013 för Republiken Moldavien 6 och i december 2015 för Georgien och Ukraina.

Rapportens statistikdel avser medlemsstater och associerade länder, nämligen de 26 medlemsstater som tillämpar förordning (EG) nr 539/2001 och de fyra Schengenassocierade länderna (nedan kallade Schengen+) 7 . Bedömningen av de specifika områdena görs framför allt utifrån den information som Eurostat erhållit från Schengen+, EU-byråer (Europol, eu-LISA, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)) samt genom informationsutbyte mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och viseringsfria länder.

Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som innehåller mer utförlig bakgrundsinformation om den utveckling som konstaterats på vissa specifika områden.

II. Bedömning av specifika områden enligt riktlinjerna för viseringsliberalisering

II.1 Västra Balkan

Albanien

Irreguljär migration samt återtagande

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration ökade antalet nekade inresor avsevärt under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017, och antalet olagliga vistelser minskade något. Albanien står fortfarande för överlägset flest asylansökningar i EU av alla viseringsfria länder, men antalet ansökningar minskade med 28 procent under första hälften av 2017 jämfört med andra hälften av föregående år (från 17 165 till 12 440). Mellan 2015 och 2016 ökade antalet nekade inresor med 91 procent (från 15 835 till 30 305) och antalet olagliga vistelser minskade med 30 procent (från 47 755 till 33 445). Samtidigt minskade antalet asylansökningar med 54 procent (från 66 715 till 30 840). Andelen godkända asylansökningar är låg (1,84 procent 2015 och 2,61 procent 2016). Mellan 2015 och 2016 minskade antalet beslut om återvändande med 19 procent, från 39 310 till 31 975. Återtagandet fungerar bra i och med att landet snabbt handlägger medlemsstaternas ansökningar om återtagande, och andelen återvändande har ökat markant från 86 procent 2015 till 129 procent 2016.

Albanien har vidtagit en rad åtgärder de senaste månaderna för att ta itu med utmaningen med ogrundade asylansökningar från albanska medborgare, men genomförandet av åtgärderna måste fortsätta på ett oförminskat sätt. Albanien har nått några första resultat genom att genomföra en handlingsplan mot irreguljär migration, som är inriktad på operativt samarbete vid hanteringen av irreguljär migration, identifiering av och skydd för ensamkommande barn och bekämpning av dokumentbedrägerier. Albanien har stärkt sitt informationsutbyte med medlemsstaterna när det gäller förbud mot inresa i Schengenområdet. Landet har också skärpt sina dokumentkontroller vid vissa gränsövergångsställen, inbegripet vid flygplatsen i Rinas. Landet bör dock förbättra gränskontrollen vid samtliga gränsövergångsställen.

Albanien har också utökat det operativa samarbetet med de medlemsstater som drabbats hårdast av irreguljär migration. Albaniens praxis på senare tid att göra ”utreseintervjuer” med resenärer vid gränsövergångsställena är en effektiv men tillfällig åtgärd, som bör genomföras med respekt för resenärernas grundläggande rättigheter. Albanien har också arbetat för att öka sin kapacitet att ta emot asylsökande genom att bygga ett nytt öppet mottagningscentrum i Babrru och för att förbättra mottagningsvillkoren vid den grekiska gränsen.

 

Allmän ordning och säkerhet

Albansktalande kriminella organisationer ägnar sig särskilt åt olika typer av brottslig verksamhet i EU. Dessa grupper är ofta mångkriminella och involverade i narkotikahandel (framför allt cannabis, kokain och heroin), smuggling av migranter och människohandel, organiserad brottslighet mot enskild egendom, beskyddarverksamhet och utpressning.

Albanien har vidtagit åtgärder för en effektiviserad brottsbekämpning för att bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet. Beslagen av olaglig narkotika, framför allt cannabis, ökade markant från 2015 till 2017, och under 2017 års odlingssäsong kunde man konstatera att odlingen av cannabis hade minskat betydligt. 

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare, framför allt för att ta itu med utmaningarna med irreguljär migration. Följande åtgärder måste vidtas:

·Förbättra gränskontrollerna, även genom ”utreseintervjuer” vid gränsövergångsställena, med fullständig respekt för resenärernas grundläggande rättigheter.

·Fortsätta det effektiva genomförandet av återtagandeavtalet, genom att ingå genomförandeprotokoll med ytterligare medlemsstater om så krävs.

·Fortsätta genomföra åtgärder som fastställts i bilaterala avtal med medlemsstaterna för att minska flödet av irreguljär migration.

·Anordna intensiva informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär, riktade till de områden som drabbas hårdast av irreguljär migration.

·Ge utökat stöd till sårbara befolkningsgrupper som är mer benägna att lämna landet på irreguljär väg, för att på sikt förbättra deras sociala och ekonomiska integration och ge stöd till återintegrering av albanska återvändande personer.

·Ytterligare förbättra effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet för att bekämpa människohandel, smuggling av migranter, narkotikahandel och organiserad brottslighet mot enskild egendom.

·Intensifiera utredningar och lagföring av kriminella organisationer, framför allt sådana som är inblandade i narkotikahandel och smuggling av migranter.

·Utse en Europolsambandsman, vilket också kommer att bidra till ett stärkt samarbete i kampen mot organiserad brottlighet.

Före detta jugoslaviska republiken Makedonien

Irreguljär migration samt återtagande

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration var antalet nekade inresor stabilt under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017, medan antalet olagliga vistelser ökade. Under samma period minskade antalet asylansökningar från medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i EU med 28 procent (från 5 240 till 3 755). Mellan 2015 och 2016 minskade antalet nekade inresor med 2 procent (från 2 555 till 2 495). Antalet olagliga vistelser minskade med 13 procent (från 5 265 till 4 595), och asylansökningarna minskade med 44 procent (från 16 110 till 9 100). Andelen godkända asylansökningar är låg (1,34 procent 2015 och 0,80 procent 2016). Mellan 2015 och 2016 ökade antalet beslut om återvändande med 6,8 procent, från 5 700 till 6 085.

Återtagandet fungerar bra i och med att landet snabbt handlägger medlemsstaternas ansökningar om återtagande och hade en mycket god andel återvändande personer på 127 procent 2016. Genomförandeprotokoll har upprättats med fem medlemsstater, och ytterligare sex sådana instrument kommer att införas inom kort. Landet har inlett förhandlingar med kommissionen om att Frontex ska få utstationera personal på territoriet. Landet har också ändrat sin utlänningslag och anpassat den till EU:s standarder för laglig migration.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet är kriminella organisationer från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien delaktiga i olaglig handel och distribution av narkotika, framför allt heroin. Det är fortfarande ett ursprungsland för olaglig handel med arkeologiska, religiösa och kulturella föremål till EU. Vissa kriminella organisationer är också involverade i idrottskorruption, framför allt vadslagningsbedrägerier. Återvändande utländska terroriststridande som reser via f.d. jugoslaviska republiken Makedonien utgör också en risk.

Före detta jugoslaviska republiken Makedonien har tagit fram en egen hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet (Socta) och även en regional sådan tillsammans med Serbien och Montenegro. När det gäller brottsbekämpning har insatser för att komma åt den olagliga narkotikahandeln lett till fler beslag av narkotika, i synnerhet cannabis och syntetisk narkotika, och till upplösning av flera grupper som ägnar sig åt olaglig narkotikahandel. En nationell samordnare har utsetts för att granska de terrorismbekämpande insatserna. Det brottsbekämpande samarbetet med partnerländerna på västra Balkan, Italien och Slovenien har förbättrats, liksom det operativa samarbetet med Europol. Eftersom samarbetsavtalet med Eurojust är gällande, är samarbetet mycket begränsat och någon ny kontaktpunkt har inte utsetts.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fortsätta det effektiva genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, genom ingående av genomförandeprotokoll med ytterligare EU-medlemsstater om så krävs.

·Skärpa gränskontrollerna med fullständig respekt för resenärernas grundläggande rättigheter.

·Anordna intensiva informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär, riktade till de områden som drabbas hårdast av irreguljär migration.

·Ge utökat stöd till sårbara befolkningsgrupper, för att på sikt förbättra deras sociala och ekonomiska integration.

·Förbättra effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet för att bekämpa olaglig handel med narkotika, framför allt heroin, olaglig handel med arkeologiska föremål och idrottskorruption, liksom annan olaglig verksamhet.

·Intensifiera utredningar och lagföring av kriminella organisationer, framför allt sådana som är inblandade i narkotikahandel.

·Omgående utse en kontaktpunkt för Eurojust och säkerställa ett fullständigt genomförande av gällande samarbetsavtal.

Bosnien och Hercegovina 

Irreguljär migration samt återtagande



När det gäller utmaningarna med irreguljär migration var utvecklingen densamma när det gäller antalet nekade inresor och antalet olagliga vistelser under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017. Utvecklingen när det gäller asylansökningar i EU från medborgare i Bosnien och Hercegovina under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017 visar på en minskning med 38 procent (från 2 340 till 1 440). Antalet nekade inresor stabiliserades redan mellan 2015 och 2016 (5 185 ärenden 2015 jämfört med 5 150 år 2016). Så var även fallet för antalet olagliga vistelser (3 585 ärenden 2015 jämfört med 3 645 år 2016). Antalet asylansökningar hade redan minskat med 51 procent mellan 2015 och 2016 (från 9 100 till 4 495). Andelen godkända asylansökningar var 3,5 procent 2015 och 4,2 procent 2016. Mellan 2015 och 2016 minskade antalet beslut om återvändande med 10 procent (från 5 675 till 5 080). Under denna period låg andelen återvändanden på en stabil nivå (på cirka 73 procent). Samarbetet med medlemsstaterna när det gäller återtagande är välfungerande och tillfredsställande, men mycket måste fortfarande göras.

I mars 2016 antog Bosnien och Hercegovina en strategi och en handlingsplan för migration och asyl för perioden 2016–2020, i syfte att förbättra sin strategiska ram för migrationshantering. En ny asyllag trädde i kraft i februari 2016. Syftet var att ytterligare harmonisera landets asylpolitik till internationella standarder och EU:s regelverk, framför allt i fråga om de rättigheter som asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd har när det gäller arbete, utbildning, social trygghet, hälsa, familjeåterförening och principen om non-refoulement.

Allmän ordning och säkerhet



När det gäller organiserad brottslighet finns medborgare i Bosnien och Hercegovina högt upp på listan över de nationaliteter som oftast bedriver organiserad brottslighet mot enskild egendom i EU. Kriminella organisationer från landet är inblandade i inbrott i hem, rån och bedrägerier samt i människohandel och olaglig narkotikahandel längs västra Balkanrutten. Det är också ett destinationsland för fordon som stjäls i olika medlemsstater. Det finns fortfarande stora vapenlager i Bosnien och Hercegovina, vilket utgör en risk när det gäller den olagliga handeln med skjutvapen.

I augusti 2016 undertecknade landet ett avtal om operativt samarbete med Europol, vilket syftar till att landet ska få stöd med att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och annan internationell brottslighet. I maj 2017 undertecknades ett avtal om utstationering av en sambandsman vid Europols huvudkvarter. Man arbetar för närvarande med att utse en nationell kontaktpunkt för Europol. Det måste vidtas mer kraftfulla åtgärder mot människohandeln. Det saknas fortfarande en omfattande, sektorsövergripande strategi där offren ställs i fokus, och identifieringen av offer måste förbättras.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fortsätta det effektiva genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och Bosnien och Hercegovina, genom att ingå genomförandeprotokoll med övriga EU-medlemsstater om så krävs. Vidare måste större fokus läggas på att respektera tidsfrister och förbättra identifieringsprocesserna.

·Stärka gränskontrollerna på ett sätt som fullt ut respekterar resenärernas grundläggande rättigheter.

·Anordna intensiva informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär, riktade till de områden som drabbas hårdast av irreguljär migration.

·Ge utökat stöd till sårbara befolkningsgrupper, för att på sikt förbättra deras sociala och ekonomiska integration.

·Vidta ytterligare åtgärder mot människohandeln.

·I högre grad utnyttja finansiella utredningar vid korruption och organiserad brottslighet.

Montenegro 

Irreguljär migration samt återtagande

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration visar utvecklingen på en viss ökning när det gäller antalet nekade inresor och en betydande ökning när det gäller antalet olagliga vistelser under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017. Siffrorna är dock fortsatt låga i absoluta tal. Utvecklingen när det gäller asylansökningar från montenegrinska medborgare i EU visar på en minskning med 36 procent från andra hälften av 2016 och första hälften av 2017 (från 795 till 510). Mellan 2015 och 2016 hade antalet nekade inresor minskat med 13 procent från 385 till 335, och antalet olagliga vistelser minskade med 26 procent från 770 till 570. Det totala antalet asylansökningar minskade markant mellan 2015 och 2016 (från 4 115 till 1 830, vilket motsvarar en minskning med 56 procent). Andelen godkända asylansökningar är låg (1,63 procent 2015 och 1,75 procent 2016). Mellan 2015 och 2016 låg antalet beslut om återvändande för montenegrinska medborgare på en stabil nivå (1 565 år 2015 och 1 500 år 2016). EU-medlemsstaterna uppgav att samarbetet när det gäller återtagande fungerade mycket väl, och andelen återvändanden till Montenegro på 160 procent 2016 är den högsta bland alla tredjeländer som kan utnyttja det viseringsfria systemet efter att ha uppfyllt riktmärkena för viseringsliberalisering. Andelen ansökningar om återtagande som ingetts av EU-medlemsstater beträffande tredjelandsmedborgare är dock fortsatt låg.

Under 2016 antogs en strategi för återintegrering av personer som återvänt på grundval av återtagandeavtal för perioden 2016–2020. Till följd av antagandet av strategin för en integrerad migrationshantering för perioden 2017–2020, finns det nu en allmän strategisk ram på plats och anpassningen till EU:s regelverk har gått framåt på detta område. En arbetsgrupp med företrädare från olika ministerier inrättades i augusti 2017 och övervakar genomförandet av strategin.

Allmän ordning och säkerhet



När det gäller organiserad brottslighet har Montenegro varit ett nav för olaglig handel med olagliga tobaksvaror till EU. Kriminella organisationer med ursprung i landet är särskilt involverade i kokainhandel. Montenegrinska kriminella organisationer är kända för att tvätta och återinvestera intäkter från grov och organiserad brottslighet.

Montenegro har stärkt sin institutionella struktur ytterligare för att bekämpa organiserad brottslighet. Specialpolisenheten har nu 20 tillsatta tjänster såsom planerat. Det krävs dock fortfarande mer personal för att behoven ska täckas. Montenegro har de senaste åren antagit en egen hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet (Socta) utifrån vilken landet fastställer sina säkerhetsprioriteringar. Landet har antagit ändringar till strafflagen vilka möjliggör ett genomförande av protokollet till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet när det gäller smuggling av migranter. Det operativa avtalet med Eurojust trädde i kraft i juni, och i september utsågs en sambandsåklagare vid Eurojust.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fortsätta det effektiva genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och Montenegro, genom att teckna genomförandeprotokoll med EU-medlemsstater om så krävs.

·Anordna intensiva informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär, riktade till de områden som drabbas hårdast av irreguljär migration.

·Förbättra resultaten ytterligare inom området för bekämpning av organiserad brottslighet och korruption.

·Ge utökat stöd till sårbara befolkningsgrupper, för att på sikt förbättra deras sociala och ekonomiska integration.

Serbien 

Irreguljär migration samt återtagande

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration visar utvecklingen på en viss ökning när det gäller antalet nekade inresor och antalet olagliga vistelser under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017. Antalet asylansökningar från serbiska medborgare i EU visar på en markant minskning med 41 procent mellan andra hälften av 2016 och första hälften av 2017 (från 7 140 till 4 225). Antalet serbiska medborgare som nekades inresa 2016 var 7 910, vilket är ungefär detsamma som under 2015, då 7 850 personer nekades inresa. Antalet olagliga vistelser minskade med 19 procent mellan 2015 och 2016 (från 13 785 till 11 180). Mellan 2015 och 2016 hade antalet asylansökningar redan minskat kraftigt, med 55 procent (från mer än 30 325 till 13 515). Andelen godkända asylansökningar är låg (1,86 procent 2015 och 1,95 procent 2016). Antalet beslut om återvändande riktade till serbiska medborgare minskade med 7 procent, från 14 985 år 2015 till 13 870 år 2016. Serbiens samarbete när det gäller återtagande av egna medborgare fungerar mycket bra, med en andel återvändanden på 86,65 procent år 2015 och 89,04 procent år 2016. Återtagandet av tredjelandsmedborgare är något som vållar problem (framför allt när det gäller återtaganden från Bulgarien, Ungern och Rumänien). Den 3 oktober 2017 åtog Serbien sig, inom den gemensamma kommittén för återtagande, att fullt ut genomföra bestämmelserna om tredjelandsmedborgare i återtagandeavtalet mellan EU och Serbien. Detta kommer att övervakas noggrant de närmaste månaderna. Serbiens nyliga beslut om att bevilja iranska medborgare viseringsbefriade resor skapar oro och måste övervakas noggrant.

Serbien reviderade sin åtgärdsplan för ett ökat antal migranter i slutet av 2016, så att den skulle gälla fram till december 2017. I februari 2017 påbörjade Serbien arbetet med en ny strategi och handlingsplan för att motverka irreguljär migration under 2017–2020. Antagandet av den nya asyllagen har försenats, och en ny utlänningslag måste antas. Serbien övervakar ständigt utvecklingen när det gäller antalet asylsökande liksom antalet personer som återvänt på grundval av återtagandeavtal, även genom att uppdatera statistiska uppgifter och skapa migrationsprofiler. Serbien har gjort insatser för att stödja återintegreringen av återvändande personer, även på lokal nivå. Serbien ger också ekonomiskt stöd till organisationer i det civila samhället för att de ska genomföra informationskampanjer om återtagandeförfaranden och riskerna med att utnyttja det viseringsfria systemet, även med inriktning på specifika befolkningsgrupper som är mer benägna att lämna landet på irreguljär väg.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet finns serbiska medborgare högt upp på listan över de nationaliteter som oftast bedriver organiserad brottslighet mot enskild egendom i EU, framför allt i Belgien, Frankrike, Tyskland och Italien. Serbiska medborgare är också de som oftast faller offer för människohandel från västra Balkan. Serbiska brottslingar uppges vara involverade i kokainhandel längs västra Balkanrutten, och olagliga tobaksvaror smugglas ofta in i EU via Serbien. Det finns fortfarande stora vapenlager i Serbien, vilket utgör en risk när det gäller den olagliga handeln med skjutvapen.

Lagen om statliga myndigheters organisation och jurisdiktion för att stävja organiserad brottslighet, terrorism och korruption (som trädde i kraft i mars 2018) innebär att särskilda myndigheter ska inrättas för att utreda, lagföra och pröva ärenden på dessa områden i syfte att stärka kampen mot organiserad brottslighet. Serbien har utökat sitt samarbete med Europol, och en serbisk sambandsman skickades till Europols huvudkvarter i mars 2017. Frontex sände ut en regional sambandsman till Belgrad i september 2017. Samma månad undertecknade Serbien ett samarbetsavtal med Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol). Det har ännu inte antagits någon ny strategi för finansiella utredningar, och ett proaktivt arbetssätt saknas generellt sett i dessa. En permanent arbetsgrupp för människosmuggling inrättades 2016. I augusti 2017 antogs en ny strategi för förebyggande och stävjande av människohandel 2017–2022, tillsammans med en åtföljande handlingsplan. Denna strategi innebär att Serbien måste vidta åtgärder för en proaktiv identifiering av och ett vederbörligt skydd för personer som fallit offer för människohandel. Serbien har ännu inte inlett några förhandlingar om ett operativt avtal med Eurojust, eftersom det fortfarande inte har antagits någon ny lag om skydd av personuppgifter.    

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fortsätta det effektiva genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och Serbien, genom att teckna genomförandeprotokoll med EU-medlemsstater om så krävs. Vidare måste större fokus läggas på återtagande av tredjelandsmedborgare.

·Anordna intensiva informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär, riktade till de områden som drabbas hårdast av irreguljär migration.

·Fortsätta förbättra underrättelsestyrda utredningar för att få hållbara resultat när det gäller slutliga avgöranden och upplösa nätverk som deltar i organiserad brottslighet, penningtvätt, människosmuggling och människohandel.

·Ge utökat stöd till sårbara befolkningsgrupper, för att på sikt förbättra deras sociala och ekonomiska integration.

II.2 Det östliga partnerskapet

Moldavien

Irreguljär migration samt återtagande

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration ökade antalet nekade inresor något under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017, medan antalet olagliga vistelser minskade. Asylansökningarna från moldaviska medborgare i EU nådde sin kulmen våren 2016 och utvecklingen när det gäller asylansökningar mellan andra hälften av 2016 och första hälften av 2017 visar på en betydande minskning med 58 procent (från 1 730 till 720). Antalet nekade inresor vid gränserna ökade med 71 procent mellan 2015 och 2016 (från 2 725 till 4 660), och antalet olagliga vistelser ökade också markant med 89 procent under samma period (från 4 050 till 7 660). Mellan 2015 och 2016 ökade antalet asylansökningar markant, med 99 procent (från 1 850 till 3 675). Andelen godkända asylansökningar var 10,81 procent 2015 men minskade till 2,07 procent 2016. Antalet beslut om återvändande av moldaviska medborgare ökade markant med 178 procent mellan 2015 och 2016 (från 1 810 till 5 035). Andelen återvändanden minskade från 67,13 procent 2015 till 48,16 procent 2016. EU-medlemsstaterna sätter stort värde på det kvalitativa samarbetet när det gäller återtagande, vilket påvisas av den höga andelen godtagna ansökningar. Vid det senaste mötet inom den gemensamma kommittén för återtagande den 6 oktober 2017 bedömdes samarbetet med Moldavien som positivt generellt sett.

När det gäller migrationshanteringen håller Moldavien för närvarande på att genomföra handlingsplanen för 2016–2020 för att fullfölja den nationella strategin för migration och asyl för perioden 2011–2020. Moldaviska medborgare informeras om fördelarna och riskerna med olika aspekter av migration genom projekt som informationsplattformen Nexus, som finns tillgänglig på nätet och har kontor i flera moldaviska städer samt ett i Paris.

Allmän ordning och säkerhet

Kriminella organisationer från Moldavien är särskilt aktiva i Österrike, Frankrike, Tyskland, Lettland och Polen och är fortfarande framför allt delaktiga i organiserad brottslighet som organiserad brottslighet mot enskild egendom, olaglig tobakshandel, olaglig narkotikahandel (där heroin utgör ett stort problem), punktskattebedrägerier, betalkortsbedrägerier och penningtvätt. Framför allt rysktalande kriminella organisationer utnyttjar Moldavien som ett transitland för att tvätta och föra in pengar i EU. Moldavien är fortfarande ett ursprungsland för människohandel. För att förbättra det rättsliga samarbetet undertecknade Moldavien ett avtal med Eurojust i mitten av 2014, som trädde i kraft i oktober 2016. Det brottsbekämpande samarbetet stärktes genom ett Europolavtal som undertecknades i december 2014.

Sedan den slutgiltiga viseringsliberaliseringsrapporten avfattades har Moldavien antagit lagar för att stärka den institutionella ramen för att bekämpa korruption (framför allt storskalig sådan) och penningtvätt. Genomförandet av lagarna har dock försenats kraftigt. Det finns fortfarande en viss oro när det gäller politikernas inflytande över kampen mot korruption och penningtvätt. Den politiska viljan att bekämpa korruption har påverkats negativt av försök att underminera åtgärder mot korruption, till exempel kapitalliberaliseringslagen och företagspaketet, som bland annat syftar till att ändra antikorruptionsorganens institutionella struktur. Enligt den senaste viseringsliberaliseringsrapporten skulle ett kontor för återvinning av tillgångar inrättas, men detta skedde först 2017 och kontoret är fortfarande endast ämnat att arbeta med korruption och penningtvätt. Det försenade genomförandet av lagen om den nationella integritetsmyndigheten har lett till stiltje i kontrollerna av tillgångsdeklarationer och till intressekonflikter sedan augusti 2016. Framsteg saknas när det gäller lagstiftningen om penningtvätt (dvs. för att anpassa denna till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv). 

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Uppfyllandet av riktmärkena för motverkande av korruption och penningtvätt kan dock hotas, om inte omedelbara åtgärder vidtas för att se till att genomförandet sker på ett kontinuerligt och hållbart sätt. Följande åtgärder måste vidtas:

·Stärka kampen mot organiserad brottslighet genom att anta ny lagstiftning mot penningtvätt.

·Säkerställa att de institutioner som är specialiserade på korruptionsbekämpning är fullständigt oberoende, effektiva och ändamålsenliga. Säkerställa att den framtida rättsliga ramen i företagspaketet inte inverkar negativt på kampen mot korruption och utredningen av bankbedrägerier.

·Prioritera åtgärder för att säkerställa att den nationella integritetsmyndigheten fungerar genom att utse en verkställande ledning och inspektörer.

·Säkerställa att myndigheten för återvinning av tillgångar från brott fungerar väl genom att garantera tillgång till all nödvändig information (inklusive databaser), tilldela tillräckliga medel och personalresurser och utöka myndighetens verksamhetsområde till intäkter från alla slags brott.

·Öka arbetet med att åstadkomma resultat i kampen mot storskalig korruption.

·Förbättra riktade informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär.

Georgien

 

Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration har utvecklingen när det gäller olaglig vistelse och nekad inresa varit densamma mellan andra hälften av 2016 och första hälften av 2017. Antalet asylansökningar från georgiska medborgare i EU från andra hälften av 2016 (4 750) och fram till mitten av 2017 (4 630) har inte ökat ytterligare. Antalet nekade inresor minskade med 39 procent från 1 330 år 2015 till 810 år 2016, och antalet olagliga vistelser minskade med 3 procent från 5 405 år 2015 till 5 240 år 2016. Asylansökningarna ökade med 7,2 procent (från 8 110 år 2015 till 8 700 år 2016). Mellan första och andra hälften av 2016 noterades en ökning på 22 procent (från 3 905 till 4 750). Andelen godkända asylansökningar förblev mer eller mindre densamma (6,62 procent 2015 och 6,48 procent 2016). Antalet georgiska medborgare som beordrades att lämna landet minskade med 12 procent från 6 415 år 2015 till 5 635 år 2016, medan andelen återvändanden ökade från 45,13 procent år 2015 till 55,90 procent år 2016. Samtidigt som andelen återvändanden är relativt låg anser medlemsstaterna att samarbetet när det gäller återtagande har fungerat mycket väl, och de allra flesta ansökningar om återtagande som lämnades in 2016 godtogs av de georgiska myndigheterna.

Georgien har gjort ytterligare framsteg när det gäller genomförandet av migrationsstrategin och handlingsplanen för 2016–2020 , bland annat genom att ha infört det enhetliga systemet för migrationsanalys (tester inleddes i oktober 2016), det enhetliga systemet för risk- och hotbildsbedömning vid gränserna och metoden för analys av migrationsrisker, uppdaterat migrationsprofilen för 2015 och därmed fortsatt uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering på ett hållbart sätt. Georgien har slutfört tre faser när det gäller nationella kampanjer och kurser om reglerna för viseringsbefriade resor och övervakar resor till Schengenområdet.

När det gäller asylförfarandena finns det en viss oro kring det stora antalet asylansökningar i Georgien som fick avslag av skäl som rör den nationella säkerheten under första hälften av 2017 8 . Denna oro togs upp i den tredje och fjärde framstegsrapporten om Georgiens genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering 9 och måste bemötas.

Allmän ordning och säkerhet

Sedan den senaste rapporten om viseringsliberalisering avfattades, uppges kriminella organisationer från Georgien finnas kvar högt upp på listan över de utomeuropeiska nationaliteter som oftast är inblandade i grov och organiserad brottslighet i EU. Kriminella organisationer från Georgien är mycket rörliga, är framför allt involverade i organiserad brottslighet mot enskild egendom (särskilt organiserade inbrott och stölder) och är särskilt aktiva i Frankrike, Grekland, Tyskland, Italien och Spanien. Sådana kriminella organisationer utgör ett särskilt hot mot EU, eftersom deras verksamhet ofta avfärdas som ”lågintensiv” brottslighet och eftersom de får en allt större kontroll över den kriminella marknaden och samarbetar med andra kriminella organisationer i tredjeländer. Georgien är fortfarande ett transitland för olika olagliga handelsvaror som smugglas till EU, framför allt narkotika. Georgien har i växande grad utnyttjats för tvättning av olagliga intäkter från olika kriminella organisationer inom och utanför EU och har börjat bli ett transitland för vinning av brott som blivit föremål för penningtvätt.

Georgien har sett till att ständigt uppfylla riktmärkena och uppvisat ett stort engagemang för att förhindra och bekämpa organiserad brottslighet. Landet har förbättrat sitt samarbete på internationell nivå. Landet måste upprätthålla och befästa sina insatser, framför allt från verkställighetssynpunkt. Nationella strategier och handlingsplaner samt nationell lagstiftning uppdateras regelbundet. Den nya nationella strategin för 2017–2020 för att bekämpa organiserad brottslighet och handlingsplanen för 2017–2018 är inriktade på följande huvudområden: kriminella organisationer (”tjuvar i lagen”), narkotika, it-brottslighet, moderna lagar och internationellt samarbete. Det måste ges garantier för att de kommer att genomföras inom vederbörlig tid och på ett effektivt sätt de närmaste månaderna. De reformer av polisväsendet som inleddes 2015 i fråga om underrättelsestyrd brottsbekämpning och närpolisverksamhet går framåt, liksom inrättandet av det enhetliga systemet för brottsanalys. Dessa är nödvändiga för att man ska få inblick i och analysera brottslig verksamhet samt riktade åtgärder för brottsbekämpning och rättskipning i brottmål. Polisattachéer finns utstationerade i viktiga medlemsstater och nya brottsbekämpningsavtal sluts. Georgien ingick ett avtal om operativt och strategiskt samarbete med Europol i april 2017, vilket trädde i kraft i juli 2017. Det görs för närvarande förberedelser inför förhandlingarna om samarbetsavtalet med Eurojust, och förhandlingarna ska enligt planen inledas i januari 2018.

Georgien har generellt sett nått goda resultat när det gäller att genomföra reformer mot korruption, men särskild tonvikt bör läggas vid det faktiska genomförandet av den verifieringsmekanism som infördes för tillgångsdeklarationer i januari 2017.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fortsätta bedriva kampanjer om reglerna för viseringsbefriade resor, fullborda systemen för migrationsanalys och analys av migrationsrisker samt utöka arbetet med att ta itu med de fastställda grundorsakerna till migration.

·Praktiskt tillämpa samarbetsavtalet med Europol i första hand och ingå samarbetsavtalet med Eurojust.

·Slutföra reformen om underrättelsestyrd brottsbekämpning och inrätta det enhetliga systemet för brottsanalys i första hand.

·Fortsätta och ytterligare stärka brottsbekämpningen och det rättsliga samarbetet över gränserna.

·Utöka arbetet med att genomföra lagstiftningen om penningtvätt samt spåra, frysa och konfiskera tillgångar från brott, även över gränserna. Utse ett nationellt kontor för återvinning av tillgångar. Anpassa lagstiftningen till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv.

·Anta ändringar till antidiskrimineringslagstiftningen för att effektivisera genomförandet av denna.

Ukraina

Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl

När det gäller utmaningarna med irreguljär migration har antalet olagliga vistelser och nekade inresor ökat något mellan andra hälften av 2016 och första hälften av 2017. Antalet asylansökningar från ukrainska medborgare i EU under andra hälften av 2016 och första hälften av 2017 visar på en stabil utveckling (från 5 435 till 5 380). Antalet nekade inresor minskade något, med 5 procent från 23 795 år 2015 till 22 495 år 2016, medan antalet olagliga vistelser ökade med 26 procent från 23 480 år 2015 till 29 565 år 2016. Antalet asylansökningar minskade markant, med 44 procent, från 22 100 år 2015 till 12 460 år 2016. Andelen godkända asylansökningar var 30,12 procent 2015 och 24,61 procent 2016. Antalet ukrainska medborgare som beordrades att lämna landet ökade från 19 200 år 2015 till 26 865 år 2016, medan andelen återvändanden ökade från 76,41 procent år 2015 till 82,58 procent år 2016. Samarbetet med Ukraina i fråga om återtagande fungerar fortfarande mycket bra, vilket påvisas av de bedömningar som såväl EU som medlemsstater gjort av samarbetets kvalitet.

När det gäller migrationshanteringen antog Ukraina den 12 juli 2017 en statlig migrationspolitik för perioden fram till 2025. Under perioden 2015–2017 gjordes riktade förebyggande insatser på nationell nivå för att övervaka genomförandet av migrationslagstiftningen. I maj 2017 inledde Ukraina en landsomfattande informationskampanj om de rättigheter och skyldigheter som det viseringsfria systemet innebär.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet är Ukraina fortfarande ett transitland för olika olagliga handelsvaror som smugglas till EU. Stora mängder heroin smugglas genom Kaukasus, bland annat genom länder i det östliga partnerskapet, via Ukraina till EU. Kriminella organisationer med ursprung i Ukraina är inblandade i punktskattebedrägerier, framför allt produktion och smuggling av olagliga tobaksvaror till EU. Det finns mycket sofistikerade it-brottslingar med bas i Ukraina. Ukraina är ett potentiellt ursprungsland för olaglig handel med skjutvapen till EU, även om handeln verkar vara begränsad i nuläget. Den tidigare nationella polisenhet som arbetade med att utreda organiserad brottslighet lades ner 2015, utan några planer på att en ny enhet skulle inrättas i dess ställe.

Ukraina har ingått ett avtal med Europol om operativt och strategiskt samarbete. Samarbetsavtalet med Eurojust om bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och terrorism trädde i kraft i september 2017. Som ett första steg mot ett it-säkerhetssystem antog parlamentet i oktober 2017 en it-säkerhetslag för att ta fram en nationell politik på detta område och skapa villkor för att säkerställa it-skydd av landets informationsinfrastruktur. 

Sedan den slutliga rapporten om viseringsliberalisering avfattades har framsteg gjorts när det gäller genomförandet av antikorruptionsreformen, framför allt i fråga om effektiviseringen av den nyligen inrättade nationella byrån för korruptionsbekämpning (Nabu) och den särskilda åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (SAP). Reformens hållbarhet är dock fortfarande en utmaning. Högsta prioritet bör ges åt att upprätthålla och stärka Nabus, SAP:s och det nationella kontoret för korruptionsbekämpnings (NAPC) oberoende och effektivitet. Den senaste utvecklingen, såsom införandet av snäva tidsfrister för förundersökning, och det offentliga avslöjandet av Nabus hemliga utredningar av den allmänna åklagarmyndigheten i slutet av november innebär en allvarlig försvagning av Nabus kapacitet att göra effektiva utredningar och allmänhetens förtroende för de korruptionsbekämpande myndigheterna. En lag som föreslogs i parlamentet i början av december 2017 och som på ett otillbörligt sätt skulle göra det lättare att avskeda korruptionsbekämpande myndigheters chefer har för närvarande tagits bort från dagordningen, men den finns fortfarande registrerad. Avsaknaden av fällande domar i ärenden som omfattas av Nabus och SAP:s behörighet är också mycket oroväckande. Dessa brister skulle kunna åtgärdas genom inrättande av en oberoende, specialiserad högre domstol för korruptionsbekämpning, vilket är helt i linje med Venedigkommissionens ståndpunkt.

När det gäller NAPC infördes systemet för e-deklarationer på ett framgångsrikt sätt i september 2016. Det finns dock problem som allvarligt hindrar en effektiv kontroll av e-deklarationerna. Problemen rör NAPC:s förvaltning, en komplicerad lagstiftning, utebliven installation av programvara för automatisk kontroll, avsaknad av direkt och automatisk tillgång till relevanta databaser och register samt en konsekvent brist på samarbete med andra statliga institutioner. Det nyliga visselblåsarärendet mot NAPC:s ledning innebär ännu ett ifrågasättande av institutionens trovärdighet och dess förmåga att leverera.

Ökade påtryckningar på civilsamhället, inbegripet genom brottsutredningar och fysiska angrepp, är också en oroväckande utveckling. De lagstiftningsändringar som presenterades i mars 2017 om att personer som arbetar för att motverka korruption ska redovisa sina tillgångar ger också upphov till allvarlig oro.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. När det gäller den senaste utvecklingen måste dock omedelbara åtgärder vidtas för att säkerställa att tidigare reformer genomförs fullt ut och att de är hållbara, framför allt när det gäller riktmärket för motverkande av korruption. Följande åtgärder måste vidtas:

·Stärka samarbetet med relevanta EU-byråer för att förhindra risker till följd av irreguljär migration.

·Förbättra riktade informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsbefriade resor innebär.

·Säkerställa oberoende, effektivitet och hållbarhet när det gäller den institutionella ramen för korruptionsbekämpning, särskilt genom att inrätta en oberoende och specialiserad högre domstol för korruptionsbekämpning i linje med Venedigkommissionens ståndpunkt och ukrainsk lagstiftning. Samtidigt måste Nabus och SAP:s oberoende och kapacitet säkerställas och stärkas, genom borttagande av de faktorer som för närvarande undergräver deras arbete.

·Omgående återställa NAPC:s trovärdighet och inrätta ett effektivt verifieringssystem för inkomstdeklarationer, inklusive genom en programvara för automatisk kontroll med direkt och automatisk tillgång till nationella databaser och register.

·Upphäva ändringarna om att inkomstdeklarationsskyldigheten även ska omfatta medborgare i det civila samhället och säkerställa att det civila samhället kan fylla sin funktion utan omotiverade hinder och otillbörlig inblandning.

·Stärka insatserna för att bekämpa organiserad brottslighet, inbegripet genom att avsätta tillräckliga resurser och nödvändig sakkunskap inom den nationella polisen, göra en tydlig avgränsning av kompetenser och förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande organ.

III. Slutsatser

Enligt artikel 1a.2b i förordning (EG) nr 539/2001 ska kommissionen övervaka att tredjeländer fortsatt uppfyller kraven om viseringsliberalisering och rapportera om detta. I enlighet härmed och utifrån den analys som redovisas i denna rapport och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, anser kommissionen att de berörda länderna fortfarande uppfyller kraven om viseringsliberalisering. I rapporten fastställs ytterligare åtgärder som bör vidtas på specifika områden för att upprätthålla ett kontinuerligt och hållbart genomförande. Dessutom måste ett fortsatt genomförande av alla övriga riktmärken säkerställas.

Länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet har fortsatt att vidta åtgärder för att ta itu med de kvarvarande utmaningarna med irreguljär migration, framför allt Albanien. Dessa åtgärder ger redan resultat. Samarbetet när det gäller återtagande fungerar bra med alla viseringsfria länder på västra Balkan och i det östliga partnerskapet och har lett till en stor andel återvändanden överlag.

När det gäller förebyggandet och kampen mot organiserad brottslighet är kriminella organisationer från dessa länder, trots de ständiga åtgärder som görs, fortfarande delaktiga i olaglig handel med skjutvapen, brottslighet mot enskild egendom och olaglig handel med olika olagliga handelsvaror (framför allt narkotika och tobak), penningtvätt, människohandel, smuggling av migranter och it-brottslighet i EU:s medlemsstater. Insatserna på dessa områden måste stärkas.

När det gäller förebyggandet och kampen mot korruption och penningtvätt måste Moldavien vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa ett kontinuerligt genomförande av riktmärket och hållbara reformer. Med tanke på den senaste utvecklingen måste även Ukraina vidta omedelbara åtgärder för att trygga de korruptionsbekämpande insatser som gjorts genom tidigare reformer och möjliggöra ytterligare framsteg.

Genomförandet av riktmärkena för viseringsliberalisering är en ständigt pågående process. Den lämpliga ramen för en vidare diskussion om dessa frågor utgörs av regelbundna möten och dialoger inom underutskottet för rättvisa, frihet och säkerhet mellan EU och viseringsliberaliseringsländerna, inbegripet länderna på västra Balkan i relevanta fall, EU-anslutningsförhandlingar och möten mellan högre tjänstemän. Kommissionen kommer att avlägga en ny rapport till Europaparlamentet och rådet 2018 om tredjeländernas fortlöpande uppfyllande av kraven om viseringsliberalisering.

(1)

     Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/371 av den 1 mars 2017 (EUT L 61, 8.3.2017, s. 1).

(2)

      http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6290-2017-ADD-1/sv/pdf  

(3)

   De specifika områdena fastställs utifrån respektive lands handlingsplan för viseringsliberalisering. Riktmärkena är indelade i fyra grupper av tekniskt relevanta frågor: 1) Dokumentsäkerhet, inklusive biometri. 2) Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl. 3) Allmän ordning och säkerhet. 4) Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter. Denna rapport är inriktad på följande specifika områden (inom grupperna 2 och 3): Albanien (irreguljär migration och brottsbekämpning), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (organiserad brottslighet och brottsbekämpning), Bosnien och Hercegovina (irreguljär migration och organiserad brottslighet), Montenegro (irreguljär migration och organiserad brottslighet), Serbien (irreguljär migration och organiserad brottslighet), Moldavien (irreguljär migration, antikorruption och penningtvätt), Georgien (irreguljär migration, asyl, organiserad brottslighet, antikorruption och antidiskriminering) och Ukraina (irreguljär migration, antikorruption och organiserad brottslighet). Kommissionen fortsätter också att noggrant följa genomförandet av riktmärkena, framför allt med avseende på grupperna 1 och 4, i fråga om antidiskriminering och situationen för sårbara befolkningsgrupper, särskilt åtgärder för inkludering av romer.

(4)

     Senast antaget i november 2016.

(5)

     I enlighet med kommissionens yttrande av den 8 november 2010: http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2009_2014/documents/d-mk/dv/1027_12/1027_12en.pdf  

(6)

     Nedan kallad Moldavien.

(7)

     Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige samt Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island.

(8)

     Mellan januari och juni 2017 utgjorde 26 procent av alla beslut avslag av nationella säkerhetsskäl. Under 2016 och 2015 motsvarade dessa 5 respektive 4 procent (källa: UNHCR).

(9)

     COM(2015) 199/SWD(2015) 103 final, antagen den 8 maj 2015, och COM(2015) 684/SWD(2015) 299 final, antagen den 18 december 2015.

Top