Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016DC0636

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning

COM/2016/0636 final

Bryssel den 28.9.2016

COM(2016) 636 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning


1Inledning

Mot bakgrund av på den fortsatta och exceptionella tillströmningen av migranter antog rådet i september 2015 två rättsligt bindande beslut om en omplaceringsmekanism för nödsituationer avseende 106 000 personer som ska omplaceras från Grekland och Italien, 1 de båda länder som är under extremt tryck. Besluten var ett uttryck för den solidaritet som är kärnan i EU-tanken.

I avsikt att ta ett samlat grepp på den globala migrationskrisen och visa solidaritet med de tredjeländer som också drabbats kom EU-länderna den 20 juli 2015 tillsammans med de Dublinassocierade staterna överens om vidarebosättning för 22 504 personer i behov av internationellt skydd från Mellanöstern, Afrikas horn och Nordafrika.

Det har tagit tid att få fart på omplaceringsmekanismen på grund av det ovanliga och komplexa bakomliggande arbetet. Italien, Grekland och omplaceringsländerna måste skapa nya strukturer och förfaranden, bygga upp kapacitet och ömsesidigt förtroende och förbättra mottagandet för att kunna ta emot det stora antal asylsökande som kan ha rätt till omplacering.

Nu, ett år efter det att det andra rådsbeslutet trädde i kraft, har man gjort det förarbete som krävs för omplaceringarna, och viktiga framsteg har gjorts på många områden. Mottagningscentrum finns på plats och hotspotstrategin genomförs också i områden som inte ursprungligen utsågs till hotspots. EU-länderna, EU-byråerna och internationella organisationer arbetar tillsammans med Italien och Grekland för att bevaka EU:s gränser och hantera migrationsströmmarna. De förfaranden som krävs för att underlätta omplaceringen har införts i både Grekland och Italien. Arbetet har resulterat i genuint europeiska operativa grupper. Dessutom får nästan alla migranter lämna fingeravtryck, säkerheten är högre och antalet sökande som kan omplaceras har ökat väsentligt.

Satsningarna har lett till att omplaceringarna går betydligt snabbare, i synnerhet från Grekland de senaste månaderna. Under rapporteringsperioden har ett stort antal medlemsländer ökat sitt deltagande i omplaceringsprogrammet, vilket lett till en stor ökning i antalet omplacerade. Sedan den förra rapporteringsperioden har 2 595 personer omplacerats (varav 2 242 från Grekland), därav 1 202 (varav 1 026 från Grekland) sedan början på september, jämfört med 776 under föregående rapporteringsperiod. Fler länder har sagt sig vara redo att göra större åtaganden. Halvvägs genom genomförandet av rådsbesluten har hittills 5 651 personer omplacerats (4 455 från Grekland och 1 196 från Italien). Migranter fortsätter att komma till Italien och den humanitära situationen är fortsatt svår i Grekland och därför är omplacering fortsatt viktigt för att avlasta de båda länderna.

Vid sitt möte den 28 juni upprepade Europeiska rådet 2 sin uppmaning till ytterligare insatser för att snabba på genomförandet av omplacerings- och vidarebosättningssystemen. Bratislavafärdplanen från den 16 september 2016 3 bekräftade återigen att principerna om ansvarstagande och solidaritet måste tillämpas i den framtida migrationspolitiken.

I sin skrivelse till talman Martin Schulz och premiärminister Robert Fico upprepade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och förste vice ordförande Frans Timmermans att en av kommissionens prioriteringar för 2016–2017 är att påskynda omplaceringen av flyktingar från Grekland och Italien.

När nu strukturer och förfaranden är på plats så här under rådsbeslutens andra genomförandeår, är det dags för omplaceringsländerna att bygga vidare på de uppnådda resultaten och arbeta hårdare för att stödja Grekland och Italien. Därmed uppfyller de sina rättsliga åtaganden och visar verklig solidaritet.

När det gäller vidarebosättning går genomförandet bra. Hittills har 10 695 personer av de överenskomna 22 504 fått vidarebosättning enligt systemet från juli 2015, däribland 2 426 personer sedan den senaste rapporten, i huvudsak från Turkiet, Jordanien och Libanon. De överenskomna åtgärderna i uttalandet från EU och Turkiet har bara tillämpats sedan den 4 april 4 , men har ändå lett till att 1 614 personer har vidarebosatts från Turkiet till EU enligt 1:1-systemet, varav 812 personer sedan den senaste rapporten.

Den här sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning innehåller en uppdatering av läget sedan den senaste rapporten från den 13 juli 5 och en utvärdering av de åtgärder som alla berörda parter har vidtagit under rapporteringsperioden (12 juli–27 september 2016), för att förverkliga rekommendationerna om att påskynda genomförandet av omplacerings- och vidarebosättningssystemen.

2Omplacering

2.1Huvudpunkterna från rapporteringsperioden

Sedan den 12 juli 2016 har 7 300 personer 6 anlänt till Grekland. Antalet migranter i Grekland ökade jämfört med den föregående rapporteringsperioden och var den 27 september cirka 60 500 personer, varav omkring 13 800 på öarna och omkring 46 700 på det grekiska fastlandet 7 .

Under rapporteringsperioden fortsatte den övergripande positiva utvecklingen för antalet omplaceringar, som ökade märkbart i september (1 134 omplaceringar varav 577 på en vecka) 8 . Dessutom avslutade den grekiska asylmyndigheten den 30 juli ett stort förhandregistreringsprojekt, i nära samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och med ekonomiskt stöd från kommissionen. Total förhandsregistrerades 27 592 personer 9 , varav 67 procent tillhörde någon av de nationaliteter som är berättigade till omplacering 10 . Tidsbokningen för att lämna in kompletta asylansökningar startade den 1 september och man prioriterar ensamkommande barn, äldre och allvarligt sjuka. Den grekiska asylmyndigheten har stärkt sin kapacitet att handlägga omplaceringsansökningar och var i augusti månad i stånd att skicka fler ansökningar än det fanns tillgängliga utfästelser 11 . Det är därför viktigt att medlemsländerna ökar sin kapacitet att få fram och fylla omplaceringsplatser för att möta den grekiska asylmyndighetens ökade kapacitet att handlägga omplaceringsansökningar.

Det har anlänt 52 656 personer 12 till Italien sedan den 12 juli. Fortfarande anländer många eritreaner, en av de nationaliteter som har rätt till omplacering (Eritrea är den näst vanligaste nationaliteten bland dem som anländer till Italien, med totalt 2 000 personer som anlänt därifrån under rapporteringsperioden). Enligt det italienska inrikesministeriets uppgifter väntar för närvarande 5 000 eritreaner i Italien på omplacering. Omplaceringsöverföringarna från Italien har följt samma trend som under tidigare rapporteringsperioder. Arbetet med att avhjälpa de största flaskhalsar som tidigare identifierats och som främst har koppling till säkerhetsfrågorna har gjort goda framsteg. Det gjordes på adhoc-mötet med de nationella kontaktpunkterna för omplacering som hölls i Rom den 15 september och med kommissionen och de italienska myndigheterna som gemensamma värdar. I mötet deltog förutom EU-länderna även UNHCR, Easo, Internationella organisationen för migration (IOM), Europol och Frontex. Därmed blir det nu möjligt att göra betydligt fler och snabbare omplaceringar också från Italien.

Antalet ensamkommande barn som anländer till Italien fortsätter att öka (över 20 500 sedan början av januari, varav drygt 2 800 eritreaner och fler än 115 irakier). I samband med det stora förhandsregistreringsprojektet i Grekland fann man 1 225 ensamkommande barn 13 , där 48 procent har någon av de nationaliteter som har rätt till omplacering (36 procent syrier och 12 procent irakier).

Omplaceringstakten för ensamkommande barn är fortsatt låg, med 46 omplaceringar under rapporteringsperioden och enbart från Grekland. Dock väntas antalet omplaceringar av ensamkommande barn att öka inom en snar framtid. Vissa framsteg har gjorts i det avseendet. Grekland har framför allt meddelat att ensamkommande barn ska prioriteras när förhandsregistreringsprojektet är avslutat och Italien tänker göra sin första pilotomplaceringsöverföring. Dessutom erbjuder nu fler länder (Belgien, Nederländerna, Spanien och Tyskland liksom Finland, Luxemburg och Portugal) platser för omplacering av ensamkommande barn och fler länder väntas att aktivt engagera sig i omplaceringen av denna grupp sårbara sökanden.

2.2Omplaceringsländernas åtgärder

Mellan den 12 juli och den 27 september omplacerades ytterligare 2 595 personer, varav 2 242 från Grekland 14 och 353 från Italien 15 . Frankrike har fortsatt att göra omplaceringar med flyg, och Tyskland och Belgien har sagt sig vara redo att göra mer. Finland, Frankrike, Nederländerna och Portugal fortsatte med regelbundna överföringar varje vecka och månad, medan Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Malta började göra mer regelbundna överföringar (varje eller varannan månad). Frankrike är det land som omplacerat flest sökande (1 952), följt av Nederländerna (726) och Finland (690). Ytterligare 81 omplaceringsöverföringar är planerade till slutet av september från Grekland 16 och minst 67 från Italien 17 , samtidigt som ytterligare överföringar av 134 personer är planerade till början av oktober 18 .

Åtgärder för att ta itu med det begränsade antalet utfästelser: Under rapporteringsperioden aviserade Tyskland att man varje månad tänker ange en siffra för sin beredskap att snabbt omplacera personer som söker internationellt skydd (den ”formella utfästelsen”). Den formella utfästelsen skulle omfatta 500 personer från Italien och 500 från Grekland. Belgien har också gjort en utfästelse om att ta 100 personer från Italien och 200 från Grekland. Estland, Lettland, Litauen och Luxemburg har börjat göra utfästelser oftare, med formella utfästelser varje månad. De här utfästelserna ska läggas till de formella utfästelser som görs varje månad av Finland, Frankrike, Nederländerna och Rumänien samt regelbundna formella utfästelser av Portugal, Slovenien och Schweiz. Dessutom deltar nu Liechtenstein i omplaceringsprogrammet och har formellt utfäst 10 platser för Grekland. Norge har lämnat in en omplaceringsplan för Grekland och gjort en formell utfästelse på 20 platser.

Totalt sett har 16 EU-länder (Belgien, Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Tyskland) 19 och även Liechtenstein, Norge och Schweiz 20 gjort 4 466 formella utfästelser under rapporteringsperioden (1 381 formella utfästelser för Italien och 3 085 för Grekland). Omplaceringsländernas totala antal formella utfästelser uppgår till 13 585 (3 809 personer från Italien och 9 776 från Grekland). Det krävs ytterligare framsteg för att se till att alla EU-länder gör utfästelser om tillräckligt många platser. Halvvägs in på genomförandeperioden väntar sig kommissionen att minst 50 procent av ländernas tilldelning omfattas av utfästelser.

Österrike 21 och Ungern är fortfarande de enda två länder som inte har gjort några utfästelser, och sedan april har Polen inte gjort något åt sina utfästelser och har inte gjort några nya utfästelser eller omplacerat några sökande 22 .

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Flertalet EU-länder och de länder som är associerade till omplaceringsprogrammet arbetar för att förkorta sina svarstider för omplaceringsansökningar för att uppfylla målet i omplaceringsprotokollet om tio arbetsdagar. I allmänhet ger de flesta länder positiva svar på omplaceringsansökningarna. Det finns dock exempel där antalet positiva svar kan förbättras betydligt och där motiveringarna till avslag kan utformas bättre. God praxis i fråga om att motivera avslag på omplaceringsansökningar på ett fullgott sätt, t.ex. såsom Nederländerna gör, bör följas av andra länder.

Slovakien och Tjecken fortsätter att ha en stor andel avslag jämfört med andra länder (över 50 procent avslag) och det vanligaste skälet till avslag gäller de sökandes brist på id- eller resehandlingar, vilket anses försvåra säkerhetskontroller. Italien och Grekland gör redan grundliga sekundära säkerhetskontroller innan de skickar iväg omplaceringsansökningarna, men EU-länderna skulle om det är lämpligt kunna använda sig av andra metoder för säkerhetsgranskning av sökande utan resehandlingar, t.ex. utbyte av fingeravtryck.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande, bland andra ensamkommande barn: Mellan den 1 juli och den 31 augusti anlände 7 036 ensamkommande barn till Italien, varav 1 296 har medborgarskap som ger rätt till omplacering (1 211 eritreaner, 44 irakier, 40 syrier och en centralafrikan). Det är omöjligt att veta hur många ensamkommande barn som har anlänt till Grekland under samma period, men det grekiska centrumet för social solidaritet (Ekka) rapporterar att 3 779 ensamkommande barn har placerats hos dem sedan början av 2016. Den 19 september 2016 meddelade Grekland kommissionen att man har 860 platser för ensamkommande barn. De platserna är för närvarande belagda och det finns en väntelista med 1 487 ensamkommande barn som behöver lämplig placering. Enligt siffror från förhandsregistreringsprojektet hade 1 225 ensamkommande barn registrerats den 19 september 23 . Den 19 september uppskattade man att antalet ensamkommande barn i Grekland var 2 477.

Omplaceringen av ensamkommande barn går fortfarande långsamt. Sedan den 12 juli har endast 46 ensamkommande barn omplacerats från Grekland (till Finland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland) och det totala antalet omplacerade ensamkommande barn är därmed 75.

Åtgärder för att stärka Easos kapacitet att stödja Italien och Grekland: När det gäller Grekland skickade Easo en påminnelse till EU-länderna om den senaste ansökningsomgången för experter 24 för stöd till omplaceringsprogrammet i Grekland. Det behövs fortlöpande nya experter allteftersom de tidigare avtalen löper ut. I augusti skickade kommissionen dessutom en skrivelse och uppmanade länderna att skicka erfarna experter och för längre perioder. Efter påminnelsen har Easo har fått 28 förslag på kandidater från länderna. Den 27 september fanns totalt 27 asylexperter och 27 tolkar på plats i Grekland, vilket inte är tillräckligt för att hantera den ökande mängden ärenden efter det avslutade förhandsregistreringsprojektet. 

När det gäller Italien publicerade Easo sin senaste ansökningsomgång för experter den 28 maj 2016 och begärde då ytterligare 35 experter så att det totala antalet experter uppgår till 74 i enlighet med beredskapsplanen som man enats om med de italienska myndigheterna. Den 27 september 2016 hade man fått in 76 ansökningar 25 . Det totala antalet experter i Italien uppgick den 27 september 2016 till 33 asylexperter och 35 kulturtolkar 26 . Det är fortfarande inte tillräckligt för att hantera det fortsatt stora antalet nyanlända med rätt till omplacering och uppgår inte till det antal experter som krävs enligt beredskapsplanen.

Korta utplaceringar stör i hög grad arbetsflödet med omplaceringar i både Italien och Grekland. När utplaceringarna är slut sjunker registreringstakten tills ersättarna är på plats. Korta utplaceringar påverkar också kvaliteten på omplaceringsärendena eftersom experterna behöver tid på sig att bekanta sig med gällande förfaranden. Fler och längre utplaceringar behövs i högsta grad för att säkra Easos närvaro ute på fältet och handläggningskapaciteten hos teamen i både Italien och Grekland. 

2.3Greklands och Italiens åtgärder, samt viktiga etapper i färdplanerna

Grekland

Åtgärder för att påskynda registreringen och handläggningen av migranter: Den grekiska asylmyndigheten avslutade det stora förhandsregistreringsprojektet den 30 juli. Totalt förhandsregistrerades 27 592 personer varav 67 procent (cirka 18 000 personer) tillhörde någon av de nationaliteter som har rätt till omplacering (54 procent syrier och 13 procent irakier). Genom detta storskaliga projekt har tusentals personer fått ett kort för asylsökande som ger dem rätt att lagligt bosätta sig i Grekland och få tillgång till sjukvård och utbildning. Tidsbokningen för att lämna in kompletta asylansökningar startade den 1 september och man prioriterar ensamkommande barn, äldre och allvarligt sjuka 27 . De förhandsregistrerade ska läggas till dem som redan har registrerats och omfattas av omplaceringsprogrammet. Det är därför en prioritering att snabba på omplaceringarna för att undvika en ohållbar ansamling av ärenden, vilket också kan skada programmets trovärdighet.

Åtgärder för att öka den grekiska asylmyndighetens registreringskapacitet: Den grekiska asylmyndigheten har inlett rekryteringen av 177 anställda. De ska successivt börja arbeta fram till mitten av november 2016 för att öka myndighetens kapacitet att ta emot och handlägga ansökningar. Man kommer att avsätta 56 av de nyanställda till att registrera sökande som har rätt till omplacering. Myndighetens mål är att inom fyra till fem månader och senast i mars 2017 ha registrerat ansökningarna för de sökande som förhandsregistrerats. De grekiska myndigheterna uppgav i en skrivelse av den 14 juli 2016 att en ännu snabbare personalökning inte är möjlig på grund av bristen på erfarna medarbetare som kan utbilda och handleda de nyanställda.

Den 26 september 2016 började omplaceringsenheten i Aten arbeta i nya lokaler (Alimos) och med den större lokalen får man den plats som krävs för att öka handläggningskapaciteten för omplaceringar (registrering och delgivning).

De gemensamma registreringsteamen från asylmyndigheten och Easo bestod den 27 september av sju experter i Aten, sex experter i Thessaloniki och fyra experter i Alexandroupolis. Eftersom asylmyndigheten behöver mer erfaren personal och specialister (på grund av nyrekryteringarna), kommer Easo ge mer diversifierat stöd. I medeltal handlägger den grekiska asylmyndigheten tillsammans med Easo dagligen 113 sökande som är berättigade till omplacering. Det genomsnittet väntas öka ytterligare när de nyanställda har kommit in i jobbet och Easo ger sitt diversifierade stöd.

Skillnaden mellan antalet omplaceringsansökningar från Grekland och antalet godkännande från länderna har krympt under rapporteringsperioden, medan skillnaden mellan antalet registreringar hos den grekiska asylmyndigheten och det totala antalet utfästelser däremot har ökat betydligt. Skillnaden var en allvarlig flaskhals de sista veckorna i augusti, när den grekiska asylmyndigheten inte kunde skicka omplaceringsansökningar på grund av bristen på aktuella utfästelser. Det här kan bli ett ännu större problem nu när förhandsregistreringsprojektet är i hamn.

Åtgärder för att förbättra Greklands mottagningskapacitet: Den 14 september var den totala mottagningskapaciteten i Grekland drygt 62 987 platser 28 i tillfälliga och permanenta mottagningsanläggningar på fastlandet, för både irreguljära migranter och personer som kan behöva internationellt skydd och har lämnat in en asylansökan eller önskar göra det. Enligt de grekiska myndigheterna är den totala planerade kapaciteten i de 39 permanenta anläggningarna på fastlandet runt 32 700 platser. I en skrivelse av den 19 september bekräftade Grekland att man hittat de nya anläggningar som uppfyller värdiga levnadsförhållanden enligt EU-standarderna och att man kommer att renovera dem. Det är absolut nödvändigt att planerna genomförs snabbt, och med tanke på att vissa tillfälliga anläggningar kommer att göras om till permanenta, behåller man en tillräcklig kapacitet i form av tillfälliga anläggningar för att tillgodose kapacitetsbrister till följd av en oväntad tillströmning 29 .

Av de 20 000 platser som avdelats för sökande som är berättigade till omplacering inom ramen för UNHCR:s hyressystem 30 fanns 12 045 platser tillgängliga den 19 september, varav 3 404 var platser i hotell/hela byggnader, 6 559 i lägenheter, 385 i värdfamiljer och 507 i anläggningar som är avsedda specifikt för ensamkommande barn. När det gäller omplaceringscentrumen fanns den 20 september bara ett av de tre omplaceringscentrum som de grekiska myndigheterna har åtagit sig att inrätta (Lagadikia). Den 19 september fanns 1 190 platser i det centrumet. För de båda andra har de grekiska myndigheterna ännu inte utsett lämpliga platser. Diskussioner pågår ännu mellan UNHCR och de grekiska myndigheterna om fler tomter för uppförandet av särskilda omplaceringscentrum, särskilt i Attikaregionen. De tre omplaceringscentrumen skulle ha en kapacitet på 6 000 personer. Som uppges i den femte rapporten bör man fatta beslut om dessa tomter snarast möjligt för att undvika förseningar i de senare etapperna i omplaceringsarbetsflödet efter förhandsregistreringsprojektet.

Italien

Åtgärder för att öka antalet mottagningscentrum och göra dem fullt operativa: De senaste månadernas toppar i antalet nyanlända har visat att den befintliga kapaciteten på 1 600 platser i de fyra operativa mottagningscentrumen (Pozzallo, Lampedusa, Trapani och Taranto) är otillräcklig. Dessutom tas de flesta fortfarande i land (cirka 70 procent) utanför mottagningscentrumens områden. De första förberedelserna har redan gjorts, men Italien måste snabbare öppna de extra mottagningscentrum som man redan aviserat. Dessutom bör hotspotstrategin 31 och mottagningscentrumens standardrutiner 32 i möjligaste mån tillämpas systematiskt också i andra landstigningshamnar. Det innebär att det måste finnas tillräckligt med personal från EU-byråerna (Frontex, Europol och Easo). Dessutom måste man där det är möjligt ha adekvata mottagningsstrukturer också i de hamnar som inte i brådrasket kommer att bli några fullständiga mottagningscentrum. Med tanke på det ökande antalet ensamkommande barn som kommer till Italien, bör det finnas speciella områden och särskild hjälp på alla mottagningscentrum och barnen bör flyttas till första- eller andrahandsmottagningsanläggningar snarast möjligt. Det finns visserligen ingen lagstadgad tidsgräns men regeln bör vara att migranter handläggs snarast möjligt, dock senast inom 72 timmar.

Åtgärder för att förbättra samordningen: Sedan mottagningscentrumens standardrutiner 33 antogs och publicerades i juni och en första utbildning genomförts kommer gruppen som utarbetade standardrutinerna att övervaka hur de tillämpas och bland annat utarbeta lämpliga indikatorer. Gruppen höll ett första möte den 26 september. Nya och förlängda avtal mellan prefekturerna och mottagningscentrumens förvaltningar måste följa de nya standardrutinerna. Att det ännu saknas en italiensk samordnare för varje mottagningscentrum är problematiskt för verksamheten vid centrumen.

I fråga om omplacering håller utkastet till omplaceringsprotokoll på att anpassas till slutsatserna från de nationella kontaktpunkternas adhoc-möte den 15 september och det ska diskuteras på sambandsmännens nästa möte under hösten.

Åtgärder för att öka handläggningskapaciteten i Italien: Såsom framfördes i den femte rapporten och i linje med det ökande antalet utfästelser från medlemsländerna måste de italienska myndigheternas kapacitet att registrera och handlägga ansökningar anpassas. Om de sökandes ansökningar handläggs snabbare minskar också risken för att personerna avviker. Därför måste man förstärka de team som registrerar ansökningar och Easos närvaro i de nya registreringscentrumen måste säkerställas. 

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Vid adhoc-mötet för de nationella kontaktpunkterna för omplacering nåddes en överenskommelse om vilken strategi som ska följas i säkerhetsfrågor. Deltagarna enades om att öka Europols närvaro för att underlätta utbytet av fingeravtryck och för att fler säkerhetsintervjuer ska kunna hållas. Easo ska också göra fler exkluderingsintervjuer i enlighet med flera av kommissionens rekommendationer i den fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning 34 . Detta innebär att omplaceringar från Italien bör kunna gå snabbare.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande och ensamkommande barn: Inga ensamkommande barn har ännu omplacerats från Italien. Att genomföra förfarandet är en huvudprioritering eftersom nära 3 000 ensamkommande barn som potentiellt har rätt till omplacering har anlänt till Italien i år (de flesta från Eritrea). Efter det att Italien meddelat att man tänker starta ett pilotomplaceringsprojekt för ensamkommande barn har flera EU-länder visat intresse. För att snabbt få igång projektet och omplaceringen av ensamkommande barn i stort, bör Italien utse ett eller flera centrum för potentiellt berättigade kandidater, där Easo kunde delta och hjälpa till.

Insatser för att begränsa sekundära förflyttningar: Som ett led i de italienska myndigheternas åtgärder för att begränsa sekundära förflyttningar överför den italienska polisen regelbundet migranter som olagligt flyttat från söder till norr tillbaka till mottagningsanläggningarna i landets södra del. För att bättre informera potentiella sökande om omplaceringsprogrammet diskuterar man just nu om man kan placera fler Easo-team i de områden där många sökande som eventuellt kan omplaceras finns, särskilt eritreaner. De irreguljära migranternas närvaro och förflyttningar inom Italien bör övervakas noga, och olagliga sekundära förflyttningar förhindras.

2.4Kommissionens och EU-byråernas åtgärder

Europeiska kommissionen

Kommissionen fortsätter att stödja Italien och Grekland på fältet varje dag och hjälper till att samordna olika intressenter. De grekiska och italienska myndigheterna får hjälp med felsökning, snabb problemlösning och utveckling av förfaranden. Som en led i det här stödet träffades sambandsmännen i Aten den 13 september för att diskutera resultatet av förhandsregistreringsprojektet och man planerade tillsammans med de grekiska myndigheterna och omplaceringsländerna hur man kan komma framåt. Man identifierade t.ex. de länder som är villiga att ta emot ensamkommande barn. På adhoc-mötet med nationella kontaktpunkter för omplacering i Italien den 15 september, under kommissionens och de italienska myndigheternas ordförandeskap, hittade man lösningar på de största flaskhalsarna som försenar omplaceringar från Italien, särskilt säkerhetsfrågor. Kommissionen står också i ständig kontakt med omplaceringsländerna för att på bilateral basis identifiera hinder för omplaceringar och föreslå lösningar.

Kommissionen har fortsatt att ge betydande ekonomiskt stöd till Greklands insatser för att förbättra migrations- och asylhanteringssystemet så att det uppfyller EU-normerna. Under rapporteringsperioden fick de grekiska myndigheterna ungefär 90 miljoner euro för att bygga upp landets kapacitet så att de kan förbättra levnadsförhållandena och erbjuda primärvård på flyktingförläggningarna liksom mottagande av och hälsovård till migranter. Om man räknar in det senaste beloppet har kommissionen sedan början av 2015 beviljat Grekland totalt 352 miljoner euro i nödfinansiering 35 genom fonderna för inrikes frågor (Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet), antingen direkt till de grekiska myndigheterna eller via EU:s byråer och internationella organisationer med verksamhet i landet. Till nödfinansieringen kan man lägga de 509 miljoner euro som Grekland redan fått genom de nationella programmen för 2014–2020 (294,5 miljoner euro från Amif och 214,7 miljoner euro från Fonden för inre säkerhet). Betydande medel (cirka 198 miljoner euro) som ska täcka migranternas och flyktingarnas humanitära basbehov går också till humanitära partnerorganisationer, genom det nya instrumentet för krisstöd.

De italienska myndigheterna har också fått finansiering till stöd för arbetet med att hantera det ökande antalet migranter och asylsökande som kommer till landet. Under rapporteringsperioden anslog kommissionen 3,2 miljoner euro till den italienska kustbevakningen och marinen enligt nödhjälpsposten inom Fonden för inre säkerhet. Till dags dato har kommissionen beviljat Italien sammanlagt 23,5 miljoner euro i nödhjälp från Amif och Fonden för inre säkerhet. Till det beloppet ska läggas de 592,6 miljoner euro Italien fått för de nationella programmen enligt Amif (347,7 miljoner euro) och Fonden för inre säkerhet (244,9 miljoner euro).

Som en del av sin övervakning av genomförandet av rådets beslut om omplacering har kommissionen påtalat och kommer att fortsätta att påtala problem i de länder som har eftersläpningar i genomförandet av rådets beslut.

Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Åtgärder för att påskynda omplaceringsprocessen och öka Greklands och Italiens registreringskapacitet: Experter är utplacerade för ett flertal olika arbetsuppgifter. I Grekland bidrar 20 experter för närvarande direkt till registreringsförfarandet genom gemensam handläggning. Sju andra experter jobbar med informationsförmedling genom att bemanna två hjälplinjer och informera i lägren om registrering, omplacering och Dublinförfaranden. Med utgångspunkt i rekommendationerna om hur man kan förbättra processen för att matcha ihop sökande med ett visst land, har Easo utarbetat en handlingsplan som ska börja genomföras i oktober.

Efter förhandsregistreringsprojektet arbetar den grekiska asylmyndigheten nu med att stärka sin registreringskapacitet. Easo ska diversifiera sitt stöd till omplaceringsprocessen och inkludera fler experter på sårbarhetsanalyser, analyser av barnets bästa, exkluderingsindikatorer, Dublinförordningen, familjeåterförening och förfalskning av id-handlingar. Experterna ska hjälpa till med svåra ärenden vilket ska bidra till att avlasta den ordinarie registreringsprocessen och sörja för kvaliteten på omplaceringsärendena. Det krävs mer stöd i varje etapp i omplaceringsförfarandet, från informationsförmedling och till registrering och matchning. Easo håller på att upphandla mobila kontor för Thessaloniki för att ytterligare förstärka registreringskapaciteten.

Mellan den 11 och den 15 juli besökte en delegation från Easos styrelse Grekland och gjorde en gapanalys av omplaceringar. Delegationen drog slutsaten att omplaceringarna fungerar väl och gjorde flera rekommendationer som ligger i linje med de som finns i denna och tidigare rapporter. Easo kommer att följa upp hur andra mer kortsiktiga, detaljerade och praktiska rekommendationerna genomförs.

I Italien har Easo utplacerat 33 av 74 begärda experter från EU-länderna och associerade länder: tio experter vid mottagningscentrumen, åtta experter i två mobila team (med bas i Rom och Catania), elva experter i registreringscentrum och fyra experter i Dublinenheten i Rom. Easo ska också utplacera upp till 48 kulturtolkar (arabiska, tigrinska och kurdiska) som stöd för omplaceringsprocessen (den 27 september var 35 kulturtolkar utplacerade på fältet).

3Vidarebosättning

Enligt uppgifter från de deltagande länderna har 10 695 personer vidarebosatts till 21 vidarebosättningsländer (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike) fram till den 26 september 2016 inom vidarebosättningsprogrammet av den 20 juli 2015. Lite drygt ett år efter programstarten har Sverige och Storbritannien som första länder uppfyllt sina utfästelser om 491 respektive 2 200 vidarebosatta personer i behov av internationellt skydd. De associerade länderna Schweiz och Liechtenstein hade redan uppfyllt sina utfästelser.

En majoritet av de länder som deltar i programmet har uppgett att de i första hand, men inte uteslutande, inriktar sig på vidarebosättning av syrier som uppehåller sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Detta omfattar också EU-ländernas vidarebosättning av syrier från Turkiet enligt uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars.

Antalet vidarebosättningar från Turkiet fortsätter att öka i takt med att EU-länderna slutför sina bedömningar av de ärenden som Turkiet har sänt dem via UNHCR. Sedan den 4 april 2016 har 1 614 syrier vidarebosatts från Turkiet enligt vidarebosättningsdelen av 1:1-systemet. Antalet medlemsländer som aktivt deltar i systemet ökar också. Sedan den senaste lägesrapporten har vidarebosättning inte bara genomförts till Finland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland utan även till Belgien, Estland och Frankrike.

Enligt uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars skulle det frivilliga humanitära mottagandesystemet med Turkiet börja tillämpas när de irreguljära gränspassagerna mellan Turkiet och EU avstannat eller åtminstone avsevärt och varaktigt minskat. Operationella standardförfaranden för det frivilliga humanitära mottagandesystemet med Turkiet utvecklas för närvarande av rådet i nära samarbete med kommissionen, Easo, UNHCR och IOM. Det pågår förhandlingar om den text som delades med Turkiet den 28 juni, och fler utbyten mellan EU-länderna och Turkiet ska hållas för att färdigställa den.

Diskussionerna har gått vidare om kommissionens förslag om att ändra rådets beslut (EU) 2015/1601 för att göra det möjligt för medlemsländerna att uppfylla sina omplaceringsskyldigheter i fråga om de ännu inte tilldelade 54 000 platserna genom att ta emot syriska medborgare med uppenbara behov av internationellt skydd som nu befinner sig i Turkiet genom vidarebosättning eller andra former av laglig inresa. Rådet nådde en allmän enighet med minimala ändringar den 21 september och Europaparlamentet röstade om sitt yttrande den 15 september 2016. Rådet väntas nu anta förslaget de kommande dagarna.

Kommissionen antog den 13 juli ett förslag om en unionsram för vidarebosättning 36 för att skapa en gemensam europeisk strategi för vidarebosättning och garantera en välordnad och säker ankomst till EU för människor i behov av internationellt skydd. De båda lagstiftande institutionerna tittar just nu på förslaget.

4Vägen framåt

I sitt tal om tillståndet i unionen framhöll Jean-Claude Juncker att solidaritet är det kitt som håller samman vårt EU och att vi ofta har närmast till solidaritet i krislägen. Grekland och Italien befinner sig i ett krisläge som kräver fortsatt solidaritet från alla EU-länder.

Stats- och regeringscheferna har flera gånger i olika forum framhållit det akuta läget och efterlyst ytterligare åtgärder för att påskynda genomförandet av omplaceringsprogrammet som ett viktigt uttryck för denna solidaritet.

Kommissionen är medveten om de stora insatser som har gjorts, och som märks genom den ökade omplaceringstakten, åtminstone för Greklands del. Grekland har avslutat det komplicerade förhandsregistreringsprojektet som gjort att man har kunnat identifiera de som befinner sig på fastlandet och som söker internationellt skydd. Nu vidtar Grekland de åtgärder som krävs för en snabb handläggning av omplaceringsansökningar på fyra till fem månader. Italien har fortsatt att öka sin handläggningskapacitet och visat flexibilitet i förhållande till omplaceringsländernas krav kring säkerhetsfrågor. UNHCR, IOM, Easo, Frontex och Europol ökar samtliga sitt stöd till Italien och Grekland för att snabba på omplaceringsförfarandet. Vissa medlemsländer visar stort engagemang för omplaceringarna och bidrar i hög grad till de senaste månadernas positiva utveckling.

De uppnådda resultaten svarar dock inte mot de gjorda utfästelserna och omfattningen på den utmaning vi står inför. Stats- och regeringschefernas uppmaningar måste nu omsättas i beslutsamma åtgärder från de behöriga nationella myndigheterna ute på fältet.

Kommissionen framförde i sin första rapport om omplacering och vidarebosättning 37 att åtminstone 6 000 omplaceringar bör genomföras varje månad. Det målet gäller fortfarande, nu när rådets beslut om omplacering går in på sitt andra genomförandeår. För att uppfylla de lagstadgade kraven i rådsbesluten krävs en stor ökning av antalet utfästelser som också bör göras mer regelbundet. Omplaceringarna måste också gå snabbare de kommande månaderna. Kommissionen ber därför medlemsländerna att uppfylla sina skyldigheter fullt ut.

Med det målet för ögonen uppmanar kommissionen därför medlemsländerna att regelbundet göra utfästelser och omplaceringar i enlighet med sin tilldelning, från både Italien och Grekland. Som svar på Easos olika ansökningsomgångar bör länderna också utse experter med längre utplaceringar och större erfarenhet och med specialistprofiler. De medlemsländer som ännu inte gjort några utfästelser eller omplaceringar bör göra detta utan dröjsmål.

Grekland och Italien bör fortsätta att öka sin handläggningskapacitetet. Grekland bör snarast möjligt inrätta de återstående omplaceringscentrumen och Italien bör göra de första omplaceringarna av ensamkommande barn.

Kommissionen fortsätter att noggrant övervaka och regelbundet rapportera om genomförandet av rådets två beslut om omplacering. Kommissionen förbehåller sig rätten att vidta åtgärder mot de länder som inte uppfyller sina skyldigheter.

Samtidigt bör länderna fortsätta att förverkliga sina åtaganden om vidarebosättning, däribland som en del av genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet 38 .

(1)

Det totala målet för omplaceringsprogrammet är visserligen 160 000 människor, men 54 000 fördelades inte på någon specifikt mottagarland enligt rådets andra omplaceringsbeslut. Enligt artikel 4.2 i det andra rådsbeslutet ska omplaceringen av det återstående antalet personer beslutas vid ett senare tillfälle. Ett förslag från kommissionen om att denna kvot ska få användas för vidarebosättning torde antas av rådet inom kort (se avsnitt 4).

(2)

Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2016: http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/06/28-euco-conclusions /. 

(3)

  http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/09/16-bratislava-declaration-and-roadmap/ .

(4)

SN 38/16, 18.3.2016.

(5)

KOM(2016) 480 final.

(6)

Olagliga inresor i Grekland mellan 13 juli och 25 september 2016. Källa: Frontex, enligt rapporteringen i Jora (programmet för rapportering av gemensamma insatser). Uppgifterna kan komma att ändras efter validering.

(7)

Källa: de grekiska myndigheterna och UNHCR.

(8)

Inklusive planerade omplaceringar den 28 september.

(9)

  http://asylo.gov.gr/en/wp-content/uploads/2016/08/Preregistration-data_template_5_EN_EXTERNAL.pdf .

(10)

Enligt Eurostats senaste kvartalsrapport (andra kvartalet 2016) från den 22 september har medborgare i Syrien, Eritrea, Burundi, Moçambique, Bahrain, Bhutan, Qatar och Yemen rätt till omplacering. De nationaliteter som uppfyllde den berättigande gränsen på 75 procent enligt Eurostats uppgifter från första kvartalet 2016 men som inte längre gör det är Centralafrikanska republiken, Seychellerna, Dominica, Laos och Saudiarabien. Som också angavs i föregående rapport har irakier inte längre rätt till omplacering, men det påverkar inte de irakier som redan har identifierats som personer som kan vara i behov av internationellt skydd (de som är förhandsregistrerade kan alltså omplaceras). Det torde också gälla sökande av andra nationaliteter som inte heller längre har rätt till omplacering.

(11)

Vid augusti månads utgång fanns inga tillgängliga utfästelser för den grekiska asylmyndigheten, så man kunde inte skicka några nya omplaceringsansökningar till EU-länderna. Den 29 augusti hade den grekiska asylmyndigheten registrerat runt 11 130 omplaceringsansökningar medan det totala antalet utfästelser låg på runt 8 000, där alla höll på att handläggas av omplaceringslandet (svar väntades från omplaceringslandet) eller redan hade genomförts (gjorda överföringar eller ansökningar som fått avslag).

(12)

Antalet olagliga inresor till Italien mellan den 13 juli och den 25 september som rapporterats via programmet för rapportering av gemensamma insatser (Jora) och samlats in i samband med den gemensamma insatsen Triton 2016. Uppgifterna kan komma att ändras efter validering.

(13)

http://asylo.gov.gr/en/wp-content/uploads/2016/08/Preregistration-data_template_5_EN_EXTERNAL.pdf

(14)

Det gäller 63 personer till Belgien, 7 till Cypern, 22 till Estland, 213 till Finland, 911 till Frankrike, 31 till Irland, 10 till Kroatien, 29 till Lettland, 52 till Litauen, 33 till Luxemburg, 306 till Nederländerna, 70 till Portugal, 128 till Rumänien, 3 till Slovakien, 32 till Slovenien, 166 till Spanien, 8 till Tjeckien och 158 till Tyskland.

(15)

Det gäller 80 personer till Finland, 50 till Frankrike, 6 till Lettland, 20 till Luxemburg, 9 till Malta, 53 till Portugal, 33 till Nederländerna, 6 till Rumänien, 8 till Slovenien, 10 till Spanien och 78 till Schweiz.

(16)

Alla till 28 september: Det gäller 15 personer till Bulgarien, 35 till Frankrike, 27 till Portugal och 31 till Spanien.

(17)

Det gäller 67 personer till Finland. Överföringar till Frankrike, Nederländerna och Schweiz är också planerade.

(18)

Det gäller 12 personer till Lettland och 110 till Rumänien från Grekland samt 6 personer till Malta och 6 till Kroatien från Italien.

(19)

Belgien omplacerar 200 från Grekland och 100 från Italien, Bulgarien 50 från Grekland, Estland 35 från Grekland, Finland 150 från Grekland, Frankrike 800 från Grekland och 50 från Italien, Irland 123 från Grekland, Kroatien 6 från Italien, Lettland 60 från Grekland och 45 från Italien, Litauen 80 från Grekland och 20 från Italien, Luxemburg 60 från Grekland och 40 från Italien, Malta 30 från Italien, Nederländerna 300 från Grekland och 100 från Italien, Portugal 400 från Grekland, Rumänien 247 från Grekland och 70 från Italien, Slovakien 10 från Grekland, Slovenien 40 från Grekland och 10 från Italien, och Tyskland 500 från Grekland och 500 från Italien.

(20)

Liechtenstein omplacerar 10 personer från Grekland, Norge 20 från Grekland och 80 från Italien och Schweiz 330 från Italien.

(21)

I enlighet med rådets beslut 2016/408 av den 10 mars 2016 har Österrike beviljats ett tillfälligt upphävande av omplaceringen av upp till 30 procent av de sökande som landet tilldelats enligt rådets beslut (EU) 2015/1601. Omplaceringen av 1 065 sökande till Österrike är därför suspenderad till och med den 11 mars 2017. Men Österrike omfattas fortfarande av skyldigheterna enligt beslut 2015/1601 i fråga om omplacering av den återstående tilldelningen, så utfästelser och omplacering krävs ändå av landet.

(22)

I början av april upphörde Polen att handlägga 73 omplaceringsansökningar som den grekiska asylmyndigheten sänt till dem på grundval av Polens utfästelse av den 16 december 2015, och fryste därmed i praktiken omplaceringsförfarandet tre och en halv månad efter att utfästelsen gjorts. Detsamma gäller ansökningar från Italien.

(23)

Det är sannolikt att det lägre antalet beror på att barn har lämnat Grekland via västra Balkanrutten tidigare under 2016.

(24)

Easos femte ansökningsomgång för experter till stöd för omplacering från Grekland inleddes den 21 april och nämndes för första gången i tredje rapporten om omplacering och vidarebosättning. Flera experters utplaceringsperiod avslutdes under rapporteringsperioden.

(25)

Österrike, Schweiz, Litauen, Polen, Tjeckien, Storbritannien, Rumänien, Tyskland, Lettland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Nederländerna, Norge, Sverige, Malta, Belgien, Slovakien och Bulgarien.

(26)

Det mobila teamet gör registreringar för omplacering på olika ställen där lämpliga kandidater befinner sig (utifrån de behov som de italienska myndigheterna anger) och hjälper de lokala aktörerna vid Questura med deras registreringar.

(27)

De som inte haft möjlighet att förhandregistrera sig och som vill ansöka om internationellt skydd kan göra det genom att beställa tid för registrering på Skype. Med tanke på att de flesta som vill ansöka om internationellt skydd har förhandsregistrerats väntas Skype-systemet fungera effektivare och mer underordnat.

(28)

Siffran omfattar inte de platser som tillhandahålls inom ramen för UNHCR:s hyressystem och platserna på mottagningscentrumen.

http://data.unhcr.org/mediterranean/documents.php?page=1&view=grid&Country[]=83 .

Dessa tillfälliga akutanläggningar och permanenta anläggningar har inrättats både i mottagningscentrumen på de egeiska öarna och på fastlandet. Enligt uppgifter från den 11 juli 2016 finns det för närvarande bara 1 138 permanenta inkvarteringsplatser som endast tar emot personer som ansöker om internationellt skydd och ensamkommande barn.

(29)

Kommissionens rekommendation till Republiken Grekland om de särskilda brådskande åtgärder som Grekland ska vidta så att överföringar enligt förordning (EU) nr 604/2013 kan återupptas (C(2016) 3805).

(30)

Delegeringsavtalet med UNHCR om ett hyressystem med 20 000 platser från januari 2016 gäller främst asylsökande som har rätt till omplacering. Delegeringsavtalet reviderades i juli 2016 för att i texten förtydliga att inkvarteringssystemet också omfattar möjligheten inrätta platser i omplaceringsanläggningar som drivs av UNHCR och att målgruppen för inkvarteringssystemet inte bara omfattar kandidater för omplacering utan också asylsökande. UNHCR gick med på att göra 6 000 platser från hyressystemet tillgängliga för omplaceringscentrum för att inkvartera alla färdigregistrerade personer som ansöker om omplacering.

(31)

Det gäller EU-byråerna (Easo, Frontex och Europol).

(32)

http://www.libertaciviliimmigrazione.dlci.interno.gov.it/sites/default/files/allegati/hotspots_sops_-_english_version.pdf

(33)

Läs mer:

  http://www.libertaciviliimmigrazione.dlci.interno.gov.it/sites/default/files/allegati/hotspots_sops_-_english_version.pdf .

(34)

KOM(2016) 416 final.

(35)

 Nödhjälpen ges utöver de 509 miljoner euro som anslagits till Grekland för perioden 2014–2020 genom de nationella programmen inom ramen för fonderna för inrikes frågor (Amif och Fonden för inre säkerhet), där betydande medel också finns tillgängliga för att stödja genomförandet av asylpolitiken.

(36)

KOM(2016) 468 final.

(37)

KOM(2016) 165 final.

(38)

Tredje lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, COM(2016) 634.

Top

Bryssel den 28.9.2016

COM(2016) 636 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning


Bilaga 1: Omplaceringar från Grekland per den 27 september 2016

Medlemsland

Formell utfästelse 1

Faktiskt omplacerade

Åtaganden som föreskrivs i rådsbesluten

Österrike 2

1 491

Belgien

400

153

2 415

Bulgarien

260

6

831

Kroatien

10

10

594

Cypern

65

42

181

Tjeckien

30

12

1 655

Estland

128

49

204

Finland

590

430

1 299

Frankrike

2 970

1 721

12 599

Tyskland

740

195

17 209

Ungern

988

Island

Irland

253

69

240

Lettland

189

68

295

Lichtenstein

10

Litauen

460

86

420

Luxemburg

160

104

309

Malta

24

24

78

Nederländerna

750

548

3 797

Norge

20

Polen

65

4 321

Portugal

1 130

372

1 778

Rumänien

1 022

190

2 572

Slovakien

20

3

652

Slovenien

100

60

349

Spanien

350

313

6 647

Sverige 3

2 378

Schweiz

30

SAMMANLAGT

9 776

4 455

63 302

(1)

Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.

(2)

     Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

(3)

     Rådets beslut (EU) 2016/946 av den 9 juni 2016 om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån för Sverige i enlighet med artikel 9 i beslut (EU) 2015/1523 och artikel 9 i beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

Top

Bryssel den 28.9.2016

COM(2016) 636 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning


Bilaga 2: Omplaceringar från Italien per den 27 september 2016

Medlemsland

Formell utfästelse 1

Faktiskt omplacerade

Åtaganden enligt rådsbesluten

Österrike 2

462

Belgien

130

29

1 397

Bulgarien

140

471

Kroatien

16

4

374

Cypern

15

10

139

Tjeckien

20

1 036

Estland

8

125

Finland

380

260

779

Frankrike

350

231

7 115

Tyskland

510

20

10 327

Ungern

306

Island

Irland

20

360

Lettland

75

8

186

Lichtenstein

Litauen

60

251

Luxemburg

60

20

248

Malta

47

26

53

Nederländerna

275

178

2 150

Norge

80

Polen

35

1 861

Portugal

388

183

1 173

Rumänien

610

12

1 608

Slovakien

250

Slovenien

30

14

218

Spanien

50

50

2 676

Sverige 3

50

39

1 388

Schweiz

460

112

SAMMANLAGT

3 809

1 196

34 953

(1)

Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.

(2)

     Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

(3)

     Rådets beslut (EU) 2016/946 av den 9 juni 2016 om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån för Sverige i enlighet med artikel 9 i beslut (EU) 2015/1523 och artikel 9 i beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

Top

Bryssel den 28.9.2016

COM(2016) 636 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjätte rapporten om omplacering och vidarebosättning


Bilaga 3: Vidarebosättning – lägesrapport av den 26 september 2016, enligt slutsatserna av den 20 juli 2015 och enligt ”1:1-systemet” med Turkiet (tillämpas sedan den 4 april 2016)

Medlemsland/
Associerad stat

Utfästelser enligt systemet av den 20 juli 2015

Totalt antal vidarebosatta personer enligt systemet av den 20 juli 2015 och 1:1-systemet med Turkiet

Tredjeland från vilket vidarebosättningen ägt rum

Österrike

1 900

1 500 1

Libanon: 880, Jordanien: 442, Turkiet: 173, Irak: 1

Belgien

1 100

450

Libanon: 331, Jordanien: 28, Egypten: 24, Turkiet: 67 (varav 63 enligt 1:1-systemet)

Bulgarien

50

0

Kroatien

150

0

Cypern

69

0

Tjeckien

400

52

Libanon: 32, Jordanien: 20

Danmark

1 000

481

Libanon, Uganda

Estland

20

11

Turkiet: 11 enligt 1:1-systemet

Finland

293 2

272 3

Libanon: 229, Egypten: 34, Jordanien: 4, Irak: 3, Jemen: 2, Turkiet: 62 enligt 1:1-systemet, utanför systemet av den 20 juli

Frankrike

2 375 4

664 5

Libanon: 243, Turkiet: 228 enligt 1:1-systemet, Jordanien: 193

Tyskland

1 600

609

Turkiet: 609 enligt 1:1-systemet

Grekland

354

0

Ungern

0

0

Island

50

48

Libanon

Irland

520

439

Libanon

Italien

1 989

472

Libanon: 349, Sudan: 48, Turkiet: 75 enligt 1:1-systemet

Lettland

50

6

Turkiet: 6 enligt 1:1-systemet

Lichtenstein

20

20

Turkiet

Litauen

70

25

Turkiet: 25 enligt 1:1-systemet

Luxemburg

30

0 6

Turkiet: 27 enligt 1:1-systemet, utanför systemet av den 20 juli

Malta

14

0

Nederländerna

1 000

537

Turkiet: 177 (varav 170 enligt 1:1-systemet), Libanon: 271, Kenya: 70, Etiopien: 8, Jordanien: 7, Israel: 2, Marocko: 1, Egypten: 1

Norge

3 500

1 769

Libanon: 1 750, Jordanien: 13, Turkiet: 6

Polen

900

0

Portugal

191

12 7

Turkiet: 12 enligt 1:1-systemet

Rumänien

80

0

Slovakien

100 8

0

Slovenien

20

0

Spanien

1 449

118

Libanon: 61, Turkiet: 57 enligt 1:1-systemet

Sverige

491

491 9

Turkiet: 269 enligt 1:1-systemet, Sudan: 124, Kenya: 80, Libanon: 8, Irak: 8, Egypten: 1, Jordanien: 1 

Schweiz

519

519

Libanon: 431,

Syrien: 88

Storbritannien

2 200

2 200 10

Jordanien, Libanon, Turkiet, Egypten, Irak och andra länder på grundval av humanitära behov

SAMMANLAGT

22 504

10 695

 

Totalt 1 614 personer vidarebosattes från Turkiet enligt 1:1-systemet, varav 1 525 enligt systemet av den 20 juli 2015.

(1)

     I antalet ingår familjeåterförening och vidarebosättning inom ramen för Österrikes humanitära mottagandeprogram.

(2)

  Antalet ingår i Finlands nationella kvot för 2016 på 750 vidarebosatta personer.

(3)

     I antalet ingår inte 62 syrier som vidarebosatts från Turkiet enligt 1:1-systemet, vilket gjordes inom ramen för Finlands nationella program.

(4)

     Antalet är utöver Frankrikes nationella årliga kvot och tidigare åtaganden.

(5)

     Utöver detta antal tog Frankrike under samma period emot 600 syrier från regionen och 131 flyktingar från andra delar av världen, utanför systemet av den 20 juli. Dessutom beviljade Frankrike 81 viseringar till utsatta syriska flyktingar från Turkiet inom det nationella viserings- och asylsystemet i april 2016.

(6)

Ingen vidarebosättning har ännu gjorts enligt slutsatserna av den 20 juli 2015, men 46 syrier vidarebosattes till Luxemburg från Turkiet under 2015 inom det nationella vidarebosättningsprogrammet.

(7)

     Portugal vidarebosatte 39 flyktingar från Egypten under 2015 inom sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.

(8)

     Slovakien har vidarebosatt 149 assyrier, utanför systemet av den 20 juli 2015.

(9)

     Sverige vidarebosatte 1 900 personer under 2015 inom sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.

(10)

Mellan juli 2015 och juni 2016 vidarebosattes totalt 3 439 till Storbritannien enligt landets nationella vidarebosättningsprogram. 

Top