EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.3.2023

COM(2023) 168 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN OCH REGIONKOMMITTEN

EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030

EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030

De europeiska företagen är en drivkraft i samhället och skapar sysselsättning, innovation och välstånd. Konkurrenskraft och produktivitet är grundläggande förutsättningar för att företagen ska bli framgångsrika, och har stått i centrum för EU:s politik i årtionden.

Under de successiva kriserna på senare tid har EU snabbt vidtagit gemensamma och samordnade åtgärder och visat att vår gemensamma styrka är större än summan av de enskilda medlemsländernas ansträngningar. Störningarna i leveranskedjorna som orsakades av covid-19-pandemin, och de stigande energipriserna efter att Ryssland använde gasen som vapen, har satt den europeiska modellen på prov. De här utmaningarna har tvingat oss att anpassa vår väl beprövade politik för både ekonomi och industri så att vi kan fortsätta att skapa välstånd och stabilitet för invånare och företag och vara en av de större aktörerna globalt. Med krishantering bygger man dock inte någon robust och framtidssäkrad ekonomi som kan trygga vårt välstånd och den globala hävstångseffekten, och ekonomisk produktivitet kan inte bygga enbart på reaktiva åtgärder.

Nu är det dags att fokusera på EU:s långsiktiga konkurrenskraft i ett allt mer utmanande geopolitiskt sammanhang. Det är dags att se längre än till 2030, det år då de flesta av EU:s politiska mål ska ha uppnåtts.

Syftet med detta meddelade är att ge underlag till ledarnas diskussioner om den långsiktiga konkurrenskraften och produktiviteten för Europas ekonomi. De europeiska företagen måste besluta om sina investeringar för framtiden – trots osäkerhet, försörjningsbegränsningar och en inte alltid rättvis konkurrens.

EU kan bygga vidare på sina starka sidor och uppnå mer än att bara försöka komma ikapp och överbrygga tillväxt- och innovationsklyftan. En framåtblickande, väldefinierad och samordnad EU-ram kommer att främja välmående företag som kan konkurrera på den globala marknaden, med attraktiva arbetstillfällen och globala standarder. För att få in EU:s ekonomi på en väg mot hållbar tillväxt efter 2030 måste EU och dess medlemsländer aktivt säkerställa strukturella förbättringar, välfokuserade investeringar och regleringsåtgärder enligt de riktlinjer som fastställs i detta meddelande. Det är dags att arbeta på ett annat sätt – det är nu det gäller för EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

I.EU:s konkurrenskraft i dag

Europeiska unionen har mycket att vara stolt över. Den är en av de tre största ekonomiska regionerna i världen, och handeln med varor och tjänster med övriga världen står för 16,2 % 1 av världshandeln, vilket är högre än EU-27:s andel av världens BNP som är nästan 15 % 2 . Vid närmare påseende visar det sig dock att sedan mitten av 1990-talet har den genomsnittliga produktivitetstillväxten i EU varit svagare än i andra större ekonomier, vilket har lett till en ökande skillnad i produktivitetsnivåer. Demografiska förändringar medför ytterligare påfrestningar. Analyser visar att EU inte heller är i paritet med andra delar av världen när det gäller viss tvärgående teknik, att vi släpar efter i alla tre dimensionerna innovation, produktion och användning 3 och att vi ligger efter i den senaste tekniska utvecklingen som möjliggör framtida tillväxt.

I de dubbla omställningarna som förankrades i den europeiska gröna given 4 och i Europas digitala årtionde 5 , uppmuntras till tillväxt och modernisering av EU:s ekonomi, vilket ska öppna för nya affärsmöjligheter och bidra till att vinna konkurrensfördelar på de globala marknaderna. Under perioden 1990–2021 växte EU:s ekonomi med över 61 % medan utsläppen minskade med 28 % – ett faktum som tydligt frikopplar tillväxt från koldioxidutsläpp. En starkt digitaliserad industri kommer att kunna producera på ett smartare, effektivare, säkrare och renare sätt. I företag som redan nu investerar i datadriven innovation och dataanalys ökar produktiviteten ungefär 5–10 % snabbare än i dem som inte investerar 6 .

För att stödja återhämtningen efter pandemin har kommissionen fastställt en väg för att främja investeringar och reformer. Förutom faciliteten för återhämtning och resiliens är det många EU-program som bidrar till de dubbla omställningarna. Exempelvis är 35 % av de totala utgifterna från alla EU-program avsatta för att klimatmålen ska uppnås. I den nyligen presenterade industriplanen i den gröna given 7 beskrev kommissionen vad som krävs för att nettonollsektorn ska förbli konkurrenskraftig på medellång sikt, och underströk behovet av snabbare och enklare förfaranden för att få företagen ska blomstra. Administrativ förenkling och förenklad tillståndsgivning har utvecklats för utbyggnaden av förnybar energi, råvaror av avgörande betydelse och tillverkning med nettonollteknik, och kommer att undersökas för ett bredare genomförande över tid. Detta har gjorts målinriktat och utan kompromisser vad gäller höga hållbarhetsstandarder.

II.Ökad konkurrenskraft efter 2030

I dag råder bred enighet om att den europeiska modellen för ekonomisk tillväxt för alla, grundad på hållbar konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet, handel, öppet strategiskt oberoende och rättvis konkurrens, är en källa till välstånd.

Hållbar konkurrenskraft bygger på produktivitetstillväxt, miljömässig hållbarhet, makroekonomisk stabilitet och rättvisa. Ekonomisk säkerhet är förmågan hos EU:s ekonomi att stå emot chocker och skydda sina egna intressen, tack vare resilienta och diversifierade leveranskedjor och väl fungerande företag. Genom att sträva efter ett öppet strategiskt oberoende åtar sig EU att bedriva öppen handel och samtidigt ta sitt ansvar för att forma en mer hållbar och rättvisare värld som bygger på dess egen kapacitet att öka resiliensen och hävda sig mot tvångsåtgärder och illojala metoder.

Det finns lärdomar att dra av Europeiska unionens historia. Breda program och reformer på gemenskapsnivå med en tydlig dimension av konkurrenskraft, till exempel den gemensamma handelspolitiken på 1950-talet och programmet för den inre marknaden på 1980-talet, gynnade den ekonomiska verksamheten och produktiviteten. Starkare gemensamma åtgärder på EU-nivå kan stimulera välstånd och produktivitet även i dag. 

Det är vårt europeiska system med rättigheter och värden som lockar privatpersoner och företag till EU, utifrån en stark europeisk social modell med lika möjligheter för alla och en marknadsekonomi, där ingen lämnas utanför. EU är ledande inom de flesta dimensionerna av social inkludering 8 , med stöd av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Robusta institutioner, en stabil makroekonomisk ram med en välfungerande arbetsmarknad, en hållbar skuldsättningssituation och en politik som är inriktad på stabila priser kommer även fortsättningsvis att vara framgångsfaktorerna för EU:s konkurrenskraft. Rättsstatsprincipen garanterar grundläggande rättigheter och stöder ett stabilt, förutsägbart och investeringsvänligt företagsklimat med garanterad rätt till prövning. På samma sätt hör infrastruktur och humankapital av hög kvalitet med välutbildad arbetskraft till EU:s tillgångar.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen kommer kommissionen att fortsätta att tillhandahålla analyser och landsspecifika rekommendationer för att hantera större hinder för en hållbar och inkluderande tillväxt i medlemsländerna. På så sätt kan man säkerställa en ändamålsenlig reformtakt som kan skapa de rätta förutsättningarna för att främja konkurrenskraft och produktivitet, även vad gäller finanspolitik och makroekonomisk stabilitet.

För att främja Europas framtida konkurrenskraft föreslår kommissionen att man arbetar med nio ömsesidigt förstärkande faktorer. Vid sidan av dessa nio faktorer och som en andra etapp i åtgärderna kommer kommissionen att arbeta aktivt för ett tillväxtfrämjande regelverk.

1.En fungerande inre marknad

Den inre marknaden är obestridligen kärnan i EU:s konkurrenskraft och kommer att förbli så i framtiden. Den inre marknaden förverkligar fördragets fyra grundläggande friheter.

Lika villkor på den inre marknaden och även globalt förblir en prioritering. För företag är den inre marknaden den främsta faktorn för tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. För konsumenter världen över är den en garanti för att de produkter som köps i unionen är säkra och av hög kvalitet och tillverkade med iakttagande av höga arbets- och miljöskyddsnormer. I meddelandet Inre marknaden 30 år beskrivs att ett korrekt införlivande av EU-rätten i rätt tid är avgörande för att lagstiftningen för den inre marknaden ska få avsedda effekter.

En kraftfull konkurrenspolitik måste även fortsättningsvis stå i centrum för våra ansträngningar. Det är en viktig faktor för att skapa innovation och sänka priserna för konsumenterna i EU 11 . Kommissionen genomför för närvarande en översyn av över 20 grupper av konkurrensregler och riktlinjer för alla sina instrument, där man beaktar den betydande utvecklingen under senare år, särskilt digitaliseringen och nya sätt att erbjuda varor och tjänster på, och för att återspegla handelsutbytens allt mer sammanlänkade och globaliserade karaktär. Kommissionen har också infört nya verktyg för att motverka nya hot mot konkurrensen. Med rättsakten om digitala marknader säkerställs att stora plattformsföretag inte snedvrider den rättvisa konkurrensen. Förordningen om utländska subventioner skyddar lika villkor för alla företag på den inre marknaden genom att åtgärda snedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Samtidigt tänker kommissionen fortsätta att fullt ut utnyttja handelspolitiska skyddsinstrument och den regelbaserade världshandeln mot illojala handelsmetoder som dumpning och snedvridande subventioner.

En ytterligare integration av den inre marknaden, enligt vad som beskrivs i meddelandet Inre marknaden 30 år, kräver att hinder undanröjs och att man koncentrerar sig på vissa sektorer. Exempelvis kommer kommissionen att fortsätta att genomföra engångsprincipen, bland annat med hjälp av en enda kontaktpunkt på områden som beskattning, tullar och lagstadgad rapportering 12 . Framöver finns det betydande potential för att förbättra och fullborda den inre marknaden för tjänster.

Ytterligare breddning och fördjupning av den inre marknaden är den enskilt mest kostnadseffektiva åtgärden för att säkra EU:s produktivitet. Integrationsnivån för handel med både varor och tjänster har fördubblats under de senaste 30 åren, men integrationen på tjänsteområdet, som står för cirka 70 % av EU:s BNP, är fortfarande betydligt lägre än för varor.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

2.Tillgång till privat kapital och privata investeringar

En konkurrenskraftig ekonomi behöver effektiv tillgång till finansiering. Även om offentligt stöd spelar en avgörande roll för att mobilisera investeringar, är betydande privat finansiering viktig med tanke på hur stora behoven är. Tillgången till finansiering har ökat betydligt i EU under de senaste åren men det är fortfarande ont om riskkapital (särskilt för växande och expanderande företag).

En fördjupning av kapitalmarknadsunionen är avgörande för att frigöra privata investeringar, diversifiera finansieringskällorna och effektivt fördela kapital i hela EU. Om kapitalmarknaderna växer och deras gränsöverskridande integration ökar kommer företagen att kunna få tillgång till olika finansieringskällor och investeringsmöjligheter när de startar och expanderar i Europa. Dessutom måste EU övervinna fragmenteringen för att underlätta gränsöverskridande investeringar. Detta kräver mer anpassade insolvenslagar, enklare tillgång till kapitalmarknader, särskilt för mindre företag, djupare engagemang från icke-professionella investerare på kapitalmarknaderna, robust marknadsinfrastruktur, enkel tillgång till finansiell information och mer integrerad tillsyn.

Kommissionen är redo att ge Europaparlamentet och rådet sitt fulla stöd så att de snabbt kan anta förslagen och höja ambitionsnivån, nu och i framtiden. Alla förslag inom ramen för handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion bör antas innan den här kommissionens mandatperiod är slut. Det är dags att handla.

Fullbordandet av bankunionen är också avgörande för konkurrenskraften för EU:s ekonomi. 75 % av företagens upplåning sker från banker i EU och en stark bankunion är viktig för den finansiella stabiliteten. Kommissionen kommer att följa upp Eurogruppens uttalande om en översyn av ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti 15 . 

Kapitalmarknadsunionen och bankunionen handlar inte om sektorspolitik utan underbygger hälsan för hela den europeiska ekonomin. 

EU:s skatteram är också viktig när det gäller att stödja tillväxt och privata investeringar, särskilt genom att skattehinder undanröjs för gränsöverskridande investeringar. Som tillkännagivits kommer kommissionen att lägga fram förslag till ett EU-omfattande system för källskatt och ett nytt regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa.

Regelverket för finansiella tjänster har sedan finanskrisen genomgått betydande förändringar för att säkerställa stabilitet och främja kapitalmarknaderna. En stabil ram gynnar en företagsvänlig miljö och rättssäkerhet för marknadsaktörerna, men lagstiftningen om finansiella tjänster bör utnyttja möjligheterna med innovation och teknikförändringar, samtidigt som den hanterar nya risker i linje med strategierna för digitalisering av finanssektorn och för massbetalningar 16 . 

EU har internationellt etablerat sig som en ledare vad gäller en hållbar finansmarknad. EU arbetar för konvergens i standarder för hållbarhetsrapportering på global nivå, bland annat genom den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad. Kommissionen kommer att sträva efter att i möjligaste mån effektivisera genomförandet av upplysningsskyldigheter, samtidigt som man bibehåller EU:s ambition för den gröna omställningen och ger vägledning till företag 17 . Arbete pågår med en omfattande bedömning av genomförandet av förordningen om hållbarhetsupplysningar.

Offentliga medel kan stimulera och mobilisera privata investeringar. Genom att underlätta tillgången till finansiering och rådgivningstjänster har Europeiska innovationsrådet, som inrättades genom programmet Horisont Europa, hittills fått fram över 112 ”kentaurer” 18 och 12 ”enhörningar”. InvestEU-programmet syftar till att mobilisera över 372 miljarder euro i finansiering, främst privat, med fokus på prioriterade områden. Kommissionen har samarbetat med EIB och andra partner för att utforma en produktmix som motsvarar de aktuella behoven, däribland genom särskilda riskkapitalprodukter hos företag som befinner sig i den tidiga fasen eller tillväxtfasen. Men detta är inte tillräckligt för att klara framtida behov. Därför håller kommissionen på att bedöma hur den totala finansieringen av InvestEU skulle kunna ökas, särskilt för perioden 2024–2027. Dessutom skulle en framtida fond för europeisk suveränitet vara viktig för att locka privata investeringar i kritisk och ny teknik av relevans för den gröna och den digitala omställningen.  

Starka privata investeringar är ett bevis på tilltro till den europeiska konkurrenskraften. Riskkapital kompletterar bankfinansiering med mer diversifierade finansieringsmodeller för företag, särskilt för unga innovativa företag. EU måste öka sina satsningar på att erbjuda möjligheter på samma sätt som de andra ledande ekonomierna gör.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

3.Offentliga investeringar och infrastruktur

EU:s och medlemsländernas budgetar ger invånarna en mängd offentliga tjänster och infrastruktur. Hälso- och sjukvårdssystem av god kvalitet och ett välutbildat samhälle som är rustat för morgondagens utmaningar är grundläggande för våra ekonomiers resiliens.

Sammanhållningspolitiken bidrar i hög grad till de offentliga investeringarna på EU-nivå och till gemensamt avtalade europeiska prioriteringar som driver på ekonomisk konvergens och resiliens. Sammanhållningsfonderna kommer även framöver att vara relevanta för unionens konkurrenskraft, genom att alla regioners potential utnyttjas och deras specifika behov tillgodoses.

Den europeiska ramen för ekonomisk styrning måste snarast reformeras till att omfatta finanspolitiska regler för EU som fullt ut beaktar den nya ekonomiska och geopolitiska verkligheten. Syftet med kommissionens reformriktlinjer är att i en gemensam EU-ram föra in varje medlemslands åtaganden vad gäller finanspolitik, reformer och investeringar. Landsspecifika finanspolitiska utvecklingsbanor och prioriterade offentliga investeringar och reformåtaganden kommer tillsammans att garantera en hållbar tillväxt för alla och samtidigt en stadig och successiv skuldminskning.

Det är viktigt att gå framåt med fortlöpande och ökande offentliga investeringar inom storskalig fossilfri infrastruktur. För att stödja industrins tillväxt och för att fullt ut dra nytta av den inre marknadens möjligheter krävs ökad kapacitet i och modernisering av energi-, transport- och konnektivitetsinfrastrukturen i hela EU.

En modernisering av den europeiska transportinfrastrukturen kommer att ge klimatresilienta, smarta, säkrare och effektivare mobilitet och logistiktjänster för både invånare och företag. Konnektiviteten är avgörande för sammanhållningen och ännu mer för medlemsländerna i utkanterna av den inre marknaden. EU bör också fortsätta att ha en ledande roll när det gäller att främja lika villkor globalt inom luftfarten och sjöfartssektorn.

För dessa infrastrukturer, liksom för energi, är gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder av avgörande betydelse. EU och medlemsländerna måste förenkla, skynda på och harmonisera digitalisering och lagstiftningsprocessen för infrastrukturprojekt, särskilt för gränsöverskridande sammanlänkningar och hinder.

Rymden blir allt viktigare för att våra ekonomier ska fungera väl och för säkerhet och försvar. Rymden har flera synergier med försvarssektorn 19 . Genom att utnyttja dem och ytterligare stärka EU:s flaggskepp på rymdområdet (Galileo, Copernicus och IRIS) kommer EU att kunna uppnå sina geopolitiska och strategiska mål (t.ex. gränsförsvar, säkerhet, krishantering, minskat beroende), främja innovation och öka den ekonomiska tillväxten i Europa.

Offentlig upphandling kan stimulera leveranskedjor genom ökad efterfrågan. Om upphandlingen används strategiskt och inte bara fokuserar på pris kan den främja försörjningstrygghet och hållbarhet och öka de industriella ekosystemens resiliens. Rättsakten om nettonollindustri 20 är ett steg i den riktningen. Det ska också bli enklare för innovativa och hållbara små och medelstora företag, eller för konsortier med sådana företag, att delta i upphandlingar. När det är möjligt bör anbuden utformas så att små och medelstora företag kan delta, däribland i projekt inom ramen för Global Gateway-strategin.

För att tillhandahålla kollektiva nyttigheter av hög kvalitet och ge incitament till att locka privata investeringar behövs lämpliga nivåer av offentliga investeringar. Hållbara offentliga finanser och tillväxt kan säkerställa det finanspolitiska utrymme som krävs.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

4.Forskning och innovation

Europa är fortfarande ett vetenskapligt kraftcentrum och samordningen av forskningen i enlighet med gemensamma prioriteringar i EU har förbättrats. Jämfört med sina konkurrenter underinvesterar EU dock i forskning och innovation. Investeringar i innovation i dag leder till ökad konkurrenskraft i morgon. Om EU:s industri ska förbli konkurrenskraftig måste innovationstakten öka, särskilt för den gröna och den digitala omställningen och i de sektorer som också formar framtidens ekonomi och samhälle. EU:s och medlemsländernas budgetar tillhandahåller betydande medel. Privata utgifter för FoU är dock relativt låga jämfört med EU:s globala jämlikar. Privat finansiering i större skala måste också flöda in. För att finansieringen ska påskyndas bör affärsvillkoren vara de rätta för att innovativa nystartade företag och små och medelstora företag ska kunna expandera och stanna kvar i EU. Europeiska innovationsrådet kombinerar bidrag och eget kapital och strävar efter att skapa de rätta förutsättningarna för att nystartade företag ska kunna expandera utan att behöva flytta i sitt sökande efter finansiering.

För att öka investeringarna i forskning och innovation uppmanar kommissionen medlemsstaterna att tillhandahålla allmänna skattebaserade incitament för forsknings- och innovationsverksamhet. Offentlig-privata partnerskap, stödåtgärder för forskning, utveckling och innovation, inbegripet inom ramen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, är avgörande för att minska riskerna inom innovation.

Sammanhållningspolitiken stöder konvergensen i mindre utvecklade regioner genom stöd till forskning, innovation och smart specialisering, men EU behöver alla sina regioner för bli bättre på innovation. Syftet med den nya europeiska innovationsagendan är att påskynda och stärka innovationen i hela EU. Detta är särskilt viktigt för framtidens områden inom ren teknik, bioteknik och digital teknik, som kännetecknas av högre arbetsproduktivitet än de traditionella sektorerna 25 . EU måste utnyttja potentialen hos denna teknik och förbereda sin industri så att den är konkurrenskraftig efter 2030 och kan leda, inte bara följa efter, på dessa områden med stor tillväxtpotential. 

Ren teknik är kärnan i den gröna omställningen i dag och ett av de mest lovande områdena där EU kan och bör utveckla sin komparativa fördel mer. EU är fortfarande ledande inom ren och smart produktionsteknik och bör framför allt dra nytta av sitt ledarskap inom cirkularitet och gröna högvärdiga patent. Man kan också bygga vidare på sin starka ställning när det gäller avancerade material och teknik för klimatneutralitet inom energiintensiva industrier, och omvandla och utveckla fordons- och transportindustrin.

Vid sidan av ren teknik kan bioteknik erbjuda värdefulla biobaserade lösningar för en mängd olika användningsområden och sektorer, såsom hälso- och sjukvård, och fossila, utvunna och importerade material kan ersättas med förnybara inhemska material. När det gäller blå bioteknik har insamling, bearbetning och användning av data om havet och tillhörande mänsklig verksamhet potential att erövra globala marknader. En cirkulär bioekonomi erbjuder enorm potential när det gäller att utforska ersättningsmöjligheter där naturresurserna är knappa.

Som EU:s finansieringsgren ökar EIB-gruppen de offentliga investeringarna för att stödja forskning och utveckling av innovativa projekt och innovativ teknik i linje med EU:s prioriteringar. Gruppen bidrar till att locka privata investerare genom att tillhandahålla riskfinansiering och teknisk och finansiell sakkunskap för innovativa projekt, även inom ramen för InvestEU.

EU har gjort för små framsteg när det gäller att uppnå utgiftsmålet för forskning och utveckling i procent av BNP, och kommer utifrån den nuvarande trenden att ligga långt under målet på 3 % 2030. Det kommer att krävas ännu större ansträngningar för att förbli konkurrenskraftiga efter 2030. Även om ett stort antal patent är ett bevis på kreativitet och innovation inom EU, kan marknadsintroduktionen underlättas genom regulatoriska testbäddar och finansieringsstöd. 

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

5.Energi

Om EU ska kunna upprätthålla sin konkurrenskraft krävs det tillförlitlig och trygg energiförsörjning till överkomliga priser och en väl integrerad energimarknad som kan stå emot störningar. Energipriserna är historiskt sett högre i EU än i andra regioner i världen och denna skillnad har på senare tid ökat på grund av det ryska angreppskriget mot Ukraina. Energipriserna kommer under ett antal år att fortsätta vara högre i EU än för vissa av de globala konkurrenterna. Syftet med REPowerEU-planen 27 är att öka EU:s energioberoende och skynda på mot den gröna givens mål om utfasning av fossila bränslen. Flera rättsakter håller på att förhandlas fram eller har nyligen godkänts för att höja ambitionsnivån på områdena förnybar energi och energieffektivitet och för att stabilisera marknaderna och skydda konsumenterna från de höga energipriserna.

En snabbare utbyggnad av förnybar energi och energieffektivitet är avgörande för att förbättra våra ekonomiska grundvalar, sänka energipriserna och samtidigt trygga vårt energioberoende. Detta kommer att kräva betydande investeringar i energiproduktion, nät och industrikapacitet i dessa sektorer. Översynen av elmarknadens utformning 28 kommer att öka incitamenten för privata investeringar i förnybara energikällor. Efter industriplanen i den gröna given och om det godkänns av de styrande organen, har EIB uttryckt sin vilja att öka sitt bidrag till REPowerEU-planen från 30 miljarder euro till 45 miljarder euro, vilket skulle kunna mobilisera över 150 miljarder euro totalt i investeringar för nettonollindustrins kapacitet och utbyggnad.

Dessutom kräver elektrifieringen av ekonomin att elnätet uppgraderas så att det stöder integreringen av förnybara energikällor och digitaliseringen av energisystemet. Energilagring kommer också att spela en viktig roll för flexibilitet och försörjningstrygghet genom att underlätta integreringen av förnybar energi, stödja elnätet och flytta energi till de tidpunkter då den behövs mest. 

EU har satt upp ambitiösa mål för produktion av förnybar energi och måste nu uppfylla dem för att minska energiberoendet och gradvis minska kostnadsskillnaderna jämfört med andra delar av världen.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

6.Cirkularitet

En cirkulär ekonomi erbjuder stora möjligheter att minska resursberoende och avfall, och öka resursproduktiviteten, sysselsättningen och tillväxten. Den har också potential att skapa nya tjänster, cirkulära företagsmodeller med produkt som tjänst, erfarenhetsutbyte, tillverkning på begäran och digitala lösningar. EU-politiken för den cirkulära ekonomin stöder målet att minska handelsberoendet. Produkter som är utformade för reparation, återanvändning och återvinning och för att få ut mer värde av materialet kommer att vara avgörande för den cirkulära ekonomin. Industriell symbios, när avfall och biprodukter från en industri blir råvaror för andra, är ett annat område för hållbar industriell tillväxt.

En väl fungerande marknad för sekundärmaterial kommer att vara viktig när resurserna är knappa. Akten om kritiska råvaror 33 kommer därför att uppmuntra återvinning med det politiska målet att tillgodose 15 % av EU:s efterfrågan med återvunna kritiska råvaror. Det kommer stärka ramen för avfall och cirkularitet för sådana material och främja materialeffektiv återvinning för att säkra en stark sekundärmarknad.

Med gemensamma regler i hela EU blir det lättare för företagen att ta sig an denna utmaning. När ekodesignreglerna för hållbara produkter har antagits kommer de att öka resurs- och energieffektiviteten och öka återanvändningen och återvinningen av material från produkter i slutet av deras livscykel och undvika och minimera avfallsproduktionen. Det åtföljande digitala produktpasset kommer att ge konsumenter och företag enkel tillgång till viktig information om energianvändning, återvunnet innehåll, hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsmöjligheter för produkter i EU. De material- och resursintensiva sektorer som identifieras i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 34 kommer att prioriteras när det gäller att fastställa framtidssäkrade ekodesignregler, och de kommande reglerna om rätten till reparation kommer att stödja konkurrensen inom reparationssektorn.

Med en ökande mängd produkter och material som återvinns, repareras och återanvänds kommer cirkulariteten att öka hållbarheten, stimulera innovation, skapa arbetstillfällen, leda till lägre insatskostnader för EU:s industri och minska beroendet av råvaror, även av sådana av avgörande betydelse.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

7.Digitalisering

Digital teknik har en djupgående inverkan på konkurrenskraften för EU:s ekonomi som helhet och ökar effektivitet och innovation. Användningen och integreringen i hela ekonomin kommer att vara avgörande för den övergripande konkurrenskraften och produktiviteten. Samtidigt måste EU, för att behålla det industriella ledarskapet, inta en ledande roll bland viktiga vertikala industrier inom digital teknik, från artificiell intelligens till kvantdatorteknik, mikroelektronik och virtuell verklighet, och utveckla digital infrastruktur, från cybersäkerhet och 5G till molntjänster och data.

Säker och hållbar digital infrastruktur håller på att upprättas över gränserna, inom områden som 5G-nätverk, satellitkonnektivitet och molnbaserade datortjänster. Det framtida konnektivitetsnätverket kommer att bestå av en blandning av överföring och lagring av datauppgifter, sammankopplat över hela jorden med hjälp av undervattenskablar och våra satellitnät. EU måste börja planera och utveckla framtidens konnektivitet.

Artificiell intelligens erbjuder många nya möjligheter att öka konkurrenskraften. För att överbrygga avståndet mellan laboratorium och marknad samfinansierar kommissionen och medlemsstaterna test- och experimentanläggningar där företag kan testa sin senaste AI-baserade teknik i verkliga miljöer. Kommissionen kommer att främja potentialen hos tillämpningar för artificiell intelligens även inom offentliga förvaltningar.

Med utgångspunkt i framgångarna med det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem 37 kommer EU att påskynda forskning och innovation inom kvantdatorteknik, kommunikation och avkänning, vilket kommer att få avgörande inverkan och frigöra möjligheter inom olika tillämpningssektorer, inbegripet finans, logistik och elektronisk kommunikation samt nationell säkerhet och nationellt försvar. Halvledare är redan avgörande för industrins resiliens och de kommer att bli allt nödvändigare. EU:s förordning om halvledare 38 kommer att stödja konkurrenskraften för EU:s ekosystem för halvledare, och på så sätt öka EU:s tekniska suveränitet och säkerställa försörjningstrygghet.

Webb 4.0, där allt är sömlöst sammankopplat, kommer att bli banbrytande. Organisationer och företag investerar redan i digitala tvillingar, som ger exakta digitala simuleringar av ett objekt. De kommer att göra det möjligt att planera och förutsäga behov och driftstopp eller förebygga avbrott på ett effektivare sätt. Kommissionen håller på och utvecklar en digital tvilling av jorden (Destination Earth) för att modellera och simulera naturfenomen. Den kommer att bli tillgänglig i mitten av 2024. Den digitala tvillingen av världshaven planeras till slutet av 2024. Andra digitala tvillingar kommer att följa, såsom de urbana digitala tvillingarna och den ”virtuella människotvillingen” som en banbrytande hjälp för medicinsk forskning (förväntas tidigast till 2025).

En allt mer uppkopplad värld är dock inte utan risker. Cybersäkerhet är avgörande för säkerhet och resiliens. EU:s rättsliga ram för cybersäkerhet håller på att stärkas, bland annat genom den föreslagna rättsakten om cyberresiliens som syftar till att skydda uppkopplade produkter. Genom den kommer höga gemensamma standarder att fastställas, vilket också kommer att gynna den europeiska cybersäkerhetsbranschen globalt. Kommissionen hjälper också små och medelstora företag att bli mer cyberresilienta genom de digitala innovationsknutpunkterna. Investeringar i forskning och utveckling av avancerad cybersäkerhetsteknik och spridning av den på alla nivåer av ekonomin är en nödvändighet och en möjlighet för den europeiska cybersäkerhetsbranschen.

Digitaliseringen är ryggraden i den framtida konkurrenskraften och insatser måste göras för att EU ska komma i fatt och bli ledande globalt i denna viktiga sektor. Målen som ska nås till 2030 har fastställts i policyprogrammet för det digitala decenniet. Vi siktar på att över 90 % av de små och medelstora företagen ska uppnå en grundläggande nivå av digital intensitet och minst 75 % av företagen ska börja använda molntjänster, stordata och AI- teknik 39 .

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

8.Utbildning och kompetens

EU:s högkvalitativa och inkluderande utbildningssystem är en av dess största styrkor 40 och avgörande för EU:s konkurrenskraft. EU lider dock redan brist på kompetent arbetskraft, bland annat på grund av de demografiska förändringarna. Om de dubbla omställningarna ska lyckas krävs arbetskraft med den erforderliga kompetensen, som gör det möjligt för företag att expanderas inom tillväxtsektorer. Det är därför nödvändigt att främja inte bara ett utbildningsutbud anpassat efter de nuvarande eller kommande behoven, utan också att företagen och myndigheterna kan erkänna den kompetens och de kvalifikationer som förvärvats. Det krävs också tillräckligt attraktiva villkor för nuvarande eller potentiella arbetstagare att utnyttja möjligheterna att förbättra sina färdigheter och att utöva dem i arbeten av god kvalitet.

Den nya kompetensagendan för Europa 41 från 2020 är EU:s färdplan för att säkerställa att unionen har den kvalificerade arbetskraft som behövs för att blomstra i samband med den gröna och den digitala omställningen och öka den ekonomiska konkurrenskraften och sysselsättningen. I agendan bekräftas att enskilda personer fortlöpande måste vidareutbilda sig men också omskola sig, eftersom de troligen kommer att byta jobb och kanske också sektor under sitt yrkesliv. Detta kräver tillgång till utbildning men också vägledning och validering. Den strukturella dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter syftar till att säkerställa framtidsorienterad kompetens som en grund för långsiktig konkurrenskraft.

Under Europaåret för kompetens 2023 kommer man att särskilt uppmärksamma kompetens för att hjälpa arbetstagare och företag, särskilt små och medelstora företag, att hantera kompetensbristen i EU. Det kommer att främja omskolning och kompetenshöjning som hjälp för människor att skaffa sig rätt kompetens för arbeten av god kvalitet.

Gemensamma kontaktpunkter på nationell/regional nivå kan underlätta enskildas tillgång till alla kompetensrelaterade tjänster. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att underlätta utbytet av bästa praxis, utifrån befintliga verktyg som individuella utbildningskonton.

Det krävs ytterligare åtgärder för att tillhandahålla en hållbar lösning på den kompetensbrist som påverkar EU:s ekonomi, och främja en strategi med kompetens i första rummet. Detta kan bli särskilt gynnsamt för människor från mindre gynnade eller underrepresenterade grupper, eftersom man med denna strategi värdesätter och erkänner de faktiska färdigheterna i stället för formella kvalifikationer.

En övergång till en inre marknad för kompetens kräver möjlighet till överföring av färdigheter i hela EU. Kommissionen kommer att uppmuntra ett fullständigt utnyttjande av bestämmelserna i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller gemensamma utbildningsramar och gemensamma utbildningsprov. Kommissionen kommer också att undersöka sätt att underlätta validering och erkännande av meriter, inbegripet kvalifikationer utanför direktivets räckvidd om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Vi måste utnyttja potentialen som finns hos kvinnor och ungdomar med åtgärder som ökar kvinnors deltagande i alla sektorer och på alla nivåer och främjar en tidig integrering av ungdomar på arbetsmarknaden. Dessutom måste vi uppmuntra lika möjligheter och deltagande för alla, inbegripet personer med mindre gynnad bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Syftet med den kommande uppdateringen av kvalitetskriterier för praktikprogram är att hantera just detta. Integrationen på arbetsmarknaden av personer med låg utbildningsnivå och andra underrepresenterade grupper kommer på det hela taget att gynna samhället och bidra till att man kan hantera den nuvarande minskningen av arbetskraften i EU. Laglig migration kan också bidra till att minska den mest akuta bristen på arbetskraft och kompetens. Kommissionen kommer i år att lägga fram ett initiativ om erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer. Det ska ske genom en kombination av systemrelaterade långsiktiga åtgärder som förbättrar erkännandet, och kortsiktiga åtgärder som hanterar en del av de mest akuta kompetensbristerna i EU.

Tekniskt och manuellt arbete måste omvärderas och främjas så att fler yrkesverksamma lockas att utveckla sina karriärer på dessa områden. Yrkesutbildningen måste integreras i planerade ekonomiska reformer och regionala strategier och sektorsstrategier för att säkerställa att färdigheter för de yrken som behövs i framtiden verkligen kommer att finnas. EU-initiativet för kompetenscentrum för yrkesutbildning spelar en viktig roll, i nära samarbete med företagen, inbegripet små och medelstora företag, och bidrar till regional utveckling, entreprenörskap, innovation, industrikluster och strategier för smart specialisering. Kommissionen fortsätter också att stödja lärlingsutbildningar genom den europeiska alliansen för lärlingsutbildning som har samlat över en miljon lärlingsplatser genom 400 åtaganden under de senaste tio åren. Genom att man bygger vidare på initiativ som rådets rekommendation om yrkesutbildning från 2020 kan både utbildningsmöjligheterna och attraktionskraften hos sådan utbildning säkerställas hos potentiella studerande. Kommissionen kommer också att fortsätta att säkerställa inte bara mängden utbildning utan också kvaliteten på resultaten och anpassningen till olika sektorers behov.

Starka utbildningssystem, tillgång på kvalificerad arbetskraft som bygger på ett europeiskt system med lika möjligheter och sysselsättning av god kvalitet är avgörande för att hjälpa företagen att blomstra och behålla den bästa arbetskraften. Nyckeltalen för deltagande i utbildning kommer att finnas tillgängliga vartannat år för att man ska kunna övervaka hur arbetstagarna anpassar sina färdigheter efter de förändrade kraven. En stark trend för nyckeltalen för IKT kommer att göra det möjligt att spåra inte bara digitalt stöd inom näringslivet, utan också hur kvinnor gör framsteg på detta område.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

9.Handel och ett öppet strategiskt oberoende

Öppen och diversifierad handel gör EU mer framgångsrikt, konkurrenskraftigt och resilient. I en föränderlig geopolitisk miljö måste EU fortsätta att stärka sina leveranskedjor och minska sitt handelsberoende av råvaror av avgörande betydelse 43 och av andra strategiska produkter och annan strategisk teknik där EU är beroende av tredjeländer, samtidigt som man bygger partnerskap och utnyttjar externa tillväxtregioner. Fri, regelbaserad och rättvis handel är en förutsättning för EU:s försörjningstrygghet och för diversifiering av försörjningen.

EU kommer att fortsätta att öppna marknader för EU-företag genom att fördjupa banden med allierade och handelspartner. Framför allt kommer kommissionen att fortsätta att främja EU:s nät av frihandelsavtal och samtidigt utnyttja de befintliga avtalen på bästa sätt genom att hävda och tillämpa dem på ett ändamålsenligt sätt. EU kommer också att fortsätta sitt samarbete med Världshandelsorganisationen, bland annat om dess reform, och förespråka multilaterala handelsregler som det effektivaste att säkerställa lika villkor för ekonomiska aktörer i hela världen.

EU bör fortsätta att vara ledande inom internationellt samarbete till ömsesidig nytta för alla parter. EU kommer också att fortsätta att bygga partnerskap, inte enbart genom handelsavtal utan också genom andra arrangemang som upprättar samarbete med partner i frågor av ömsesidigt intresse. Global Gateway, EU:s positiva erbjudande till tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier för att främja den gröna och den digitala omställningen och mänsklig utveckling, är avgörande i detta avseende. Dessutom strävar EU efter avtal om digitala handelsregler, med fokus på partner i Asien, som i tillämpliga fall bygger på digitala partnerskap 44 och därigenom främjar EU:s rättigheter och värden. Handels- och teknikrådet mellan EU och Indien är ett annat exempel på hur våra internationella partnerskap kan stärkas med strategiska partner. Kritiska råvaror är också ett område där EU kommer att försöka utöka sitt partnerskapnät och samarbeta inom ramen för en framtida klubb för råvaror tillsammans med konsumentländer och resursrika länder för att främja hållbara investeringar.

EU kommer också att fortsätta sitt allt närmare samarbete med USA, som är en partner med delade starka gemensamma värden. EU och USA arbetar för att genomföra ett nytt transatlantiskt initiativ för hållbar handel för att främja gemensamma mål om grön, hållbar handel och stödja omställningen till en koldioxidsnål och resilient ekonomi på ett ömsesidigt stödjande sätt 45 . President Joe Biden och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avtalade den 10 mars att EU och USA ska fördjupa samarbetet om att diversifiera kritiska leveranskedjor för mineraler och batterier och om ekonomisk säkerhet.

För att nå dessa mål har EU och medlemsländerna inte råd att bara reagera utan håller på att inrätta en samordnad ram för ekonomisk säkerhet som på ett målinriktat sätt ska hantera riskerna, samtidigt som fördelarna med öppen handel och digitalt samarbete skyddas. EU kommer också att använda tillgängliga autonoma verktyg på ett strategiskt sätt, såsom de handelspolitiska skyddsinstrumenten, förordningen om utländska subventioner, instrumentet för internationell upphandling och det föreslagna EU-instrumentet mot tvång.

Ömsesidigt marknadstillträde och undanröjande av handelshinder (för både varor och tjänster) kommer att ge fler möjligheter till handel, investeringar, innovation och produktivitetstillväxt.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

III.Ett tillväxtfrämjande regelverk

Kvaliteten på den offentliga förvaltningen och regelverket är avgörande för unionens konkurrenskraft. EU har blivit normgivande på politikområden som konsumentskydd, konkurrens, miljö och säkerhet på arbetsplatsen, och ger rättslig stabilitet och rättssäkerhet. När kommissionen förbereder ny lagstiftning förlitar den sig på ett av de mest avancerade systemen för bättre lagstiftning, som rankas högst av OECD. Det går dock fortfarande att göra förbättringar.

Den nya konkurrenskraftskontrollen säkerställer att konsekvensbedömningen av lagstiftningsförslagen på ett integrerat sätt presenterar varje förslags förväntade effekter på kostnads- och priskonkurrenskraft, internationell konkurrenskraft och innovationskapacitet, samt på små och medelstora företags konkurrenskraft. Som komplement kommer kommissionen att arbeta med hur man bättre kan bedöma de kumulativa effekterna av olika politiska åtgärder på EU-nivå i syfte att utveckla en metod. Strategin en in och en ut syftar till att undvika onödiga bördor, och innebär att administrativa kostnader, som rapporteringsskyldigheter, certifiering eller märkning, kompenseras inom samma politikområde. Den kommande årliga undersökningen av bördorna kommer att visa de första lovande resultaten i det avseendet.

Rapporteringsskyldigheter är nödvändiga för korrekt övervakning och verkställande av lagstiftning, men de medför kostnader, särskilt för små och medelstora företag. Ytterligare rationalisering av rapporteringsskyldigheterna och en minskning de administrativa bördorna är en av kommissionens prioriteringar 46 . Hittills har kontroller av ändamålsenligheten 47 genomförts på åtskilliga politikområden och har visat att det finns potential att förenkla kraven och minska rapporteringskostnaderna. Kommissionen kommer att göra en ny satsning för att rationalisera och förenkla rapporteringskraven för företag och förvaltningar med de första förslagen för varje grönt, digitalt och ekonomiskt temaområde före hösten. Målet bör vara att minska sådana bördor med 25 %, utan att det undergräver de därmed sammanhängande politiska målen. Mot bakgrund av den omfattande lagstiftningsverksamheten under den här kommissionens mandatperiod, är detta ett särskilt lämpligt tillfälle att intensifiera sådant arbete. Åtgärderna har potential att inte bara minska byråkratin och förenkla lagstiftningen utan också att frigöra kvalificerade resurser, vilket gynnar företagens konkurrenskraft. Detsamma kan gälla för andra övergripande frågor som förenkling och digitalisering av märkningsreglerna.

Väl utformade EU-regler har fördelen att de förenklar livet för medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag, bland annat på områden där de ersätter lapptäcket av 27 nationella ramar med en enda uppsättning regler. Kommissionen kommer att vidareutveckla en mer innovationsvänlig strategi för reglering genom ökad användning av regulatoriska sandlådor/testbäddar som gör det möjligt att testa nya lösningar i en kontrollerad miljö under en begränsad tid. Kommissionen har redan föreslagit sådana sandlådor för artificiell intelligens och nettonollindustrier och kommer att föreslå att detta ska göras inom läkemedelssektorn. Utifrån detta kommer kommissionen aktivt att överväga en utvidgning till andra områden och sektorer.

Kommissionen kommer också att överväga att när så är möjligt tillämpa regleringsmodeller som stimulerar 48 snarare än föreskriver, och på så sätt minska efterlevnadskostnaderna men ändå uppnå samma resultat. 

Konkurrenskraft är beroende av förnyelse. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att regelbundet utvärdera EU-lagstiftningen för att kontrollera att den förblir ändamålsenlig. På områden som omfattas av betydande tekniska förändringar kommer kommissionen att undersöka om det går att använda tidsfrists- eller översynsklausuler på ett bättre sätt i lagstiftningsförslagen för att säkerställa att lagstiftningen blir framtidssäkrad. När det behövs ett snabbt antagande av viktig lagstiftning för att ge marknadsaktörer och andra berörda parter stabilitet och förutsägbarhet, kommer kommissionen att sträva efter ett tydligt politiskt åtagande från Europaparlamentet och rådet i deras egenskap av medlagstiftare.

När lagstiftningen väl har antagits fortsätter kommissionen att hjälpa medlemsländerna med att införliva EU-lagstiftningen korrekt, fullständigt och i rätt tid. Den här dialogen kommer att fortsätta. Medlemsländerna har en skyldighet att korrekt tillämpa vad de har kommit överens om som europeiska lagstiftare, däribland att avhålla sig från att lägga till regelbördor eller administrativa bördor utöver vad som är nödvändigt och lägga onödiga bördor på företag och medborgare vid införlivandet av EU-direktiv i nationell lag (nationell överreglering), vilket fortfarande ofta förekommer. Många av de praktiska fördelarna med harmonisering på den inre marknaden kan gå förlorade om genomförandet varierar kraftigt mellan medlemsländerna. Införlivandet måste också ske i rätt tid för att minimera risken för osäkerhet om rättsläget, särskilt för företag. I detta avseende uppmuntras medlemsländerna och de regionala och lokala myndigheterna att göra en översyn av de nuvarande förfarandena för införlivande av EU-lagstiftningen.

En stark offentlig förvaltning är oumbärlig om den offentliga sektorn ska kunna fortsätta att genomföra EU-politiken. Kommissionen kommer att ta fram flera åtgärder 49 för att fördjupa och öka det administrativa samarbetet, stödja myndigheterna när de ska förbättra tjänstemännens kompetens samt underlätta utbytet av praxis och personal för att stödja genomförandet av specifika reformer, utvecklingen av politiska initiativ och införandet av nya förvaltningsverktyg och strategier.

Detta nyckeltal återspeglar hur lätt företagen uppfattar att det är att uppfylla statliga föreskrifter och administrativa krav. En uppåtgående trend kommer att återspegla i vilken utsträckning EU och medlemsländerna tillsammans kan lyckas med att säkerställa en rättslig och administrativ ram som främjar tillväxt.

För att övervaka denna faktor föreslås följande nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal):

Slutsats 

Med tanke på den starka globala konkurrensen och en ny geopolitisk situation kan konkurrenskraft aldrig tas för given. Den förtjänar politisk uppmärksamhet på högsta nivå. Den förnyade uppmärksamheten på långsiktig konkurrenskraft handlar om att Europeiska unionen ska ta hand om sin attraktionskraft och sin ställning i världsekonomin.

EU befinner sig i ett avgörande skede för nästa decennium och behöver en gemensam satsning från företag och beslutsfattare för att få unionen på rätt väg mot framtiden. Företagen har långsiktiga perspektiv och behöver förutsägbara och konkurrenskraftiga ramvillkor för sina investeringar. Det är det som kommer att avgöra var den framtida ekonomiska tillväxten kommer att äga rum.

I det här meddelandet belyses de främsta faktorerna som påverkar den långsiktiga konkurrenskraften. Dessa faktorer hör ihop med varandra och det finns inget enskilt svar på våra nuvarande utmaningar. I en ständigt föränderlig miljö kommer dessa faktorer att mätas utifrån centrala resultatindikatorer, mål och övervakningsramar som redan har tagits fram inom sektorspolitiken 50 , resultattavlan för den inre marknaden, policyprogrammet för det digitala decenniet och den europeiska planeringsterminen. Kommissionen har för avsikt att varje år lägga fram en uppdatering i resultattavlan för den inre marknaden och för konkurrenskraft. De kan därmed utgöra ett kombinerat mått på EU:s konkurrenskraft inför Europeiska rådets möte i mars och för Europaparlamentet, i syfte att informera och snabbt diskutera eventuella nödvändiga politiska åtgärder. De kommer också att bidra till att vägleda kommissionen i det dagliga arbetet och medlagstiftarna när de avslutar lagstiftning som påverkar Europas konkurrenskraft. Medlemsländernas åtagande om reformer och anpassade starka budskap till företagen med stöd av de erforderliga investeringarna och genomförandena kommer att göra det möjligt att utgå från Europas starka sidor för att bygga den framtida konkurrenskraften.

Under tiden kommer kommissionen att aktivt granska sin lagstiftning, bedöma om den är ändamålsenlig och arbeta för en mer innovationsvänlig regleringsstrategi. Ett tydligt regelverk, stöd till viktig innovation, kvalificerad arbetskraft samt minskade rapporteringskrav där så är möjligt kan få EU:s industri att växa på lång sikt.

Europeiska rådet och Europaparlamentet uppmanas att godkänna de prioriteringar som fastställs i detta meddelande och regelbundet utvärdera de framsteg som görs.

Bilaga – Nyckeltal för att övervaka EU-industrins konkurrenskraft

(1)

  Egna beräkningar på WB-WDI ( https://databank.worldbank.org/source/world-development-indicators )

(2)

DG Trade Statistical Guide - August 2022 (europa.eu)

(3)

Dessa är nästa nivå av automatisering, framtidens konnektivitet, distribuerad infrastruktur, nästa generations datorsystem, tillämpad AI, framtidens programmering, tillitsarkitektur och biorevolution. EU är ledande inom produktion och användning av nästa generations material och inom ren teknik. Källa: McKinsey securing-europes-competitiveness-addressing-its-technology-gap-september-2022.pdf (mckinsey.com)

(4)

COM(2019) 640 final.

(5)

COM(2021) 118 final.

(6)

OECD (2015). Data-driven innovation: big data for growth and well-being, OECD Publishing, Paris.

(7)

COM(2023) 62 final.

(8)

Inkomstskillnader enligt Ginikoefficienten är 30, jämfört med 41 i USA och 39,7 i Kina. Trenderna för de totala inkomstskillnaderna visar en stadigt nedåtgående kurva. Indikatorer i den sociala resultattavlan – Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – Eurostat (europa.eu)

(9)

  Legal obstacles in Member States to Single market rules , Utredningsavdelningen för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, Generaldirektoratet för unionens interna politik, Europaparlamentet, november 2020 (inte översatt till svenska).

(10)

Meddelande: Inre marknaden 30 år, COM(2023) 162 final.

(11)

COM(2021) 713 final.

(12)

Initiativ som den enda kontaktpunkten för mervärdesskatt, som gäller sedan juli 2021, förslaget om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, under förhandling, (COM(2021) 723 final) och det tekniska systemet för engångsprincipen som är tillgängligt via EU:s gemensamma digitala ingång.

(13)

Offentliga investeringar i % av de totala fasta bruttoinvesteringarna. GDP and spending – Investment by sector – OECD Data.

(14)

Om den bedöms utifrån flöden. (2021, källa: InvestEurope for the EU; the National Venture Capital Association for the US).

(15)

  Eurogroup statement on the future of the Banking Union of 16 June 2022 - Consilium (europa.eu)   Eurogroup statement on the future of the Banking Union of 16 June 2022 - Consilium (europa.eu)

(16)

COM(2020) 591 final och COM(2020) 592 final. Kommissionen kommer exempelvis att föreslå en ram som eventuellt kan göra det möjligt för Europeiska centralbanken att ge ut en digital euro.

(17)

Kommissionen har redan gett vägledning om upplysningsskyldigheter, till exempel när det gäller taxonomin, och kommer att ge ytterligare vägledning om förordningen om hållbarhetsupplysningar före mitten av 2023.

(18)

Kentaur eller blivande enhörning kallar man uppstartsföretag som värderas till mer än 100 miljoner euro. Enhörningar är uppstartsföretag som nått en värdering på över 1 miljard euro.

(19)

EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar JOIN(2023)9

(20)

COM(2023) 161 final.

(21)

Uppgifter från resultattavlan för industriella FoU-investeringar.

(22)

  Science, research and innovation performance of the EU (SRIP), rapport 2022 .

(23)

Uppgifter från Eurostat.

(24)

Uppgifter från OECD.

(25)

Exempelvis ökar produktiviteten för företag som investerar i datadriven innovation och dataanalys ungefär 5–10 % snabbare än för dem som inte investerar (OECD: Data-driven innovation: big data for growth and well-being, 2015).

(26)

Energipriser, Internationella energiorganet (2022). Under tredje kvartalet 2022 låg elpriset för industrikunder på 192,59 USD/MWh jämfört med 94,22 USD/MWh i USA.

(27)

COM(2022) 230 final.

(28)

COM(2023) 148 final och COM(2023) 147 final.

(29)

 Growth Within: A Circular Economy Vision For a Competitive Europe, McKinsey Centre for Business and Environment & Ellen Macarthur Foundation, juni 2015.

(30)

  Circular economy - material flows - Statistics Explained (europa.eu) ; https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Circular_economy_-_material_flows

(31)

Uppgifter från Eurostat .

(32)

Uppgifter från Eurostat .

(33)

COM(2023) 160 final.

(34)

COM(2020) 98 final. Kommissionen samarbetar med berörda parter för att fastställa prioriteringar när det gäller sådana marknadsutformningsregler. De kommer att ses över regelbundet för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Offentligt samråd om  Ekodesign för hållbara produkter – nya produktprioriteringar

(35)

  ICT global market share by country 2022 | Statista

(36)

Uppgifter från Eurostat.

(37)

Tack vare det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem har EU nu åtta superdatorer i drift, däribland två som tillhör de tio kraftfullaste i världen.

(38)

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2085 om bildande av gemensamma företag, vad gäller det gemensamma företaget för halvledare, COM(2022) 47 final.

(39)

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 av den 14 december 2022 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(40)

Den andel av befolkningen i åldrarna 25–34 år som har slutfört högre utbildning har ökat från 32,2 % år 2010 till 41,2 % år 2021, medan den totala andelen unga med högst grundskoleutbildning minskade i EU med 3,5 procentenheter till 9,7 % mellan 2011 och 2021. källa: Early leavers from education and training - Statistics Explained (europa.eu)

(41)

COM(2020) 274 final.

(42)

Europeiska kommissionen, rapport om den europeiska konkurrenskraften 2007.

(43)

COM(2023) 165 final och COM(2023) 160 final.

(44)

I detta sammanhang kommer EU att arbeta för digitala handelsregler med Sydkorea och Singapore, och söka samarbete om digital handel med Asean-partner.

(45)

Efter tillkännagivandet på ministermötet i handels- och teknikrådet mellan EU och USA i december 2022.

(46)

Exempelvis förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen, som sammanförde energi- och klimatplanering och förenklade övervakningen av framstegen, och 2007 års högnivågrupp om administrativa bördor 2007.

(47)

Exempelvis kontroll av ändamålsenligheten för rapportering och övervakning av EU:s miljöpolitik, SWD (2017) 230, där 180 rapporteringsskyldigheter i 60 rättsakter sågs över.

(48)

Genom affärsmässiga eller ekonomiska incitament.

(49)

 Ett gemensamt europeiskt dataområde för offentlig förvaltning.

(50)

Ramen för hållbar utveckling, index för digital ekonomi och digitalt samhälle, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, resultattavlan för innovation och mycket annat ger en mer detaljerad bild av den relaterade utvecklingen i EU.

(51)

  Integrering a varor och tjänster| Resultattavlan för den inre marknaden (europa.eu)

(52)

  Införlivande | Resultattavlan för den inre marknaden (europa.eu)

(53)

  Ekonomisk resiliens | Resultattavlan för den inre marknaden (europa.eu)

(54)

  Tillgång till finansiering | Resultattavlan för den inre marknaden (europa.eu)

(55)

https://ec.europa.eu/economy_finance/ameco_dashboard

(56)

  Databas - Vetenskap, teknik och innovation - Eurostat (europa.eu)

(57)

Patentansökningar till Europeiska patentverket efter sökandens bosättningsland, standardbild i Eurostats dataset

(58)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: SDG_09_40

(59)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: NRG_IND_REN

(60)

 Intervall IC, förbrukning mellan 500 och 2000 MWh, standardbild i Eurostat dataset

(61)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: NRG_PC_205

(62)

  Statistik | Eurostat (europa.eu)

(63)

  Hur digitaliserade är EU:s företag? - Products Eurostat News - Eurostat (europa.eu)

(64)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: ISOC_CICCE_USE. Företagets storlek: 10 anställda eller mer

(65)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: ISOC_EB_BD. Företagets storlek: 10 anställda eller mer

(66)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Onlinedatakod: ISOC_EB_AI. Företagets storlek: 10 anställda eller mer

(67)

Denna indikator kommer att genomföras från och med 2022, med data tillgängliga vartannat år

(68)

  Circabc (europa.eu) GD Sysselsättning, data från undersökningen om vuxenutbildning, med undantag för ”handledd utbildning på arbetsplatsen”

(69)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Employment and activity by sex and age - annual data. Onlinedatakod: LFSI_EMP_A.

(70)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Anställda IKT-specialister, procent av den totala sysselsättningen. Onlinedatakod: ISOC_SKS_ITSPT

(71)

  Statistik | Eurostat (europa.eu) Anställda IKT-specialister efter kön. Onlinedatakod: ISOC_SKS_ITSPS

(72)

Uppskattningar Beräkningsunderlag: 189,7 miljoner anställda 2021 Employment - annual statistics - Statistics Explained (europa.eu)

(73)

  ASMR 2023.pdf (europa.eu) Figur 1

(74)

Världshandeln med varor och tjänster – en översikt – Statistics Explained (europa.eu)

(75)

  Responsive administration and burden of regulation | Resultattavlan för den inre marknaden (europa.eu)