31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 87/164

(1)

För att säkra att den europeiska statistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 285.2 i fördraget är samstämmig och jämförbar, bör man stärka samarbetet och samordningen mellan de myndigheter som medverkar till att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

(2)

Dessa myndigheters samarbete och samordning bör därför utvecklas på ett mer systematiskt och organiserat sätt, samtidigt som man fullt ut respekterar medlemsstaternas och gemenskapens respektive befogenheter och institutionella uppbyggnad och beaktar behovet att se över gällande grundläggande lagstiftning för att anpassa den till den rådande situationen, stå bättre rustad inför framtida utmaningar samt åstadkomma en bättre harmonisering av den europeiska statistiken.

(3)

Det är därför nödvändigt att konsolidera verksamheten inom det europeiska statistiksystemet (ESS) och förbättra styrningen av systemet, särskilt i syfte att ytterligare klargöra vilken roll de nationella statistikbyråerna (NSI), andra nationella myndigheter respektive gemenskapens statistikkontor har.

(4)

Med tanke på den särställning som innehas av NSI och övriga nationella myndigheter som i varje medlemsstat ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, bör de kunna få bidrag utan någon ansökningsomgång i enlighet med artikel 168.1 d i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4).

(5)

Med hänsyn till att kostnaderna för att genomföra statistikprogrammet ska bäras gemensamt av EU och medlemsstaterna, bör gemenskapen också, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5), ge ekonomiskt stöd till NSI och andra nationella myndigheter för att täcka deras extra kostnader för genomförandet av de tillfälliga direkta statistikåtgärder som kommissionen beslutar om.

(6)

De statistikansvariga myndigheterna i såväl de Efta-medlemsstater som omfattas av EES-avtalet (6) som Schweiz bör vara nära knutna till det fördjupade samarbetet och samordningen, i enlighet med vad som sägs i EES-avtalet, särskilt artikel 76 och protokoll 30 till avtalet, respektive i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet (7), särskilt artikel 2.

(7)

Det är dessutom viktigt med ett nära samarbete och ändamålsenlig samordning mellan ESS och Europeiska centralbankssystemet (ECBS), i synnerhet för att främja utbyte av konfidentiella uppgifter mellan de båda systemen för statistiska ändamål, mot bakgrund av artikel 285 i fördraget och artikel 5 i det protokoll (nr 18) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken som fogats till fördraget.

(8)

Europeisk statistik kommer alltså att utvecklas, framställas och spridas av både ESS och ECBS, men eftersom de båda systemen har olika styrningsstruktur regleras de av olika rättsakter. Denna förordning bör därför inte påverka tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (8).

(9)

Följaktligen kan dock uppgifter som tagits fram av en nationell centralbank direkt eller indirekt användas av NSI, andra nationella myndigheter och gemenskapens statistikkontor för att framställa europeisk statistik, efter överenskommelse mellan en nationell centralbank och gemenskapens statistikkontor inom ramen för deras respektive behörighetsområden och utan att det påverkar nationella överenskommelser mellan den nationella centralbanken och NSI eller andra nationella myndigheter, även om medlemmarna av ECBS inte deltar i framställningen av europeisk statistik enligt denna förordning. På motsvarande sätt kan medlemmarna av ECBS inom ramen för sina respektive behörighetsområden direkt eller indirekt använda uppgifter som tagits fram av ESS, under förutsättning att behovet har motiverats.

(10)

När det gäller förbindelserna mellan ESS och ECBS spelar den kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik som inrättades genom rådets beslut 2006/856/EG (9) en viktig roll, särskilt genom att den bistår kommissionen i utarbetandet och genomförandet av arbetsprogram för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik.

(11)

Internationella rekommendationer och bästa praxis bör beaktas vid utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik.

(12)

Det är viktigt att säkerställa nära samarbete och ändamålsenlig samordning mellan ESS och andra aktörer inom det internationella statistiksystemet för att främja användningen av internationella koncept, klassificeringar och metoder, särskilt eftersom samstämmigheten och jämförbarheten mellan statistik på global nivå behöver förbättras.

(13)

För att samordna statistiska koncept och metoder bör ett interdisciplinärt lämpligt samarbete med akademiska institutioner utvecklas.

(14)

Hur ESS fungerar behöver också ses över eftersom det krävs flexiblare metoder för utveckling, framställning och spridning av den europeiska statistiken samt tydliga prioriteringar för att minska bördan på uppgiftslämnarna och ESS-medlemmarna samt förbättra den europeiska statistikens tillgänglighet och aktualitet. En ”modell för europeisk statistik” bör därför utarbetas.

(15)

Den europeiska statistiken grundar sig vanligtvis på nationella uppgifter som alla medlemsstaternas statistikansvariga myndigheter framställt och spridit, men den kan också framställas av uppgifter som inte tidigare offentliggjorts och som medlemsstaterna lämnat in, urval av nationella uppgifter, speciellt utformade europeiska statistiska undersökningar eller med hjälp av harmoniserade begrepp eller metoder.

(16)

I sådana specifika och välmotiverade fall bör det vara möjligt att genomföra en modell för europeisk statistik som är en pragmatisk strategi för att underlätta sammanställningen av europeiska statistiska aggregat, vilka representerar hela Europeiska unionen eller hela euroområdet och vilka är av särskild betydelse för gemenskapens politik.

(17)

Gemensamma strukturer, verktyg och rutiner kan också fastställas och vidareutvecklas genom nätverk för samarbete, där NSI eller andra nationella myndigheter och gemenskapens statistikkontor är delaktiga och där vissa medlemsstater kan specialisera sig på viss statistisk verksamhet, vilket skulle gynna ESS överlag. Sådana nätverk för samarbete mellan aktörer inom ESS bör syfta till att motverka dubbelarbete och på så sätt öka effektiviteten och minska uppgiftslämnarbördan för näringsidkare.

(18)

Samtidigt bör särskild uppmärksamhet fästas vid att uppgifter som insamlats via olika undersökningar behandlas på likartat sätt. I detta syfte bör ämnesövergripande arbetsgrupper inrättas.

(19)

Det förbättrade regelverket för den europeiska statistiken bör framför allt tillgodose behovet att minska uppgiftslämnarbördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska de administrativa bördorna inom EU i enlighet med ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007. Den viktiga roll som NSI och andra nationella myndigheter spelar när det gäller att minska bördan för europeiska företag på nationell nivå bör emellertid också framhållas.

(20)

För att öka förtroendet för den europeiska statistiken bör de nationella statistikansvariga myndigheterna i varje medlemsstat, och gemenskapens statistikkontor inom kommissionen, vara yrkesmässigt oberoende samt garantera opartiskhet och hög kvalitet vid framställningen av europeisk statistik, såväl i enlighet med principerna i artikel 285.2 i fördraget som med de principer som utformats i detalj i den uppförandekod avseende europeisk statistik som kommissionen ställde sig bakom i sin rekommendation om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar den 25 maj 2005. De grundläggande principerna för officiell statistik, som antogs av FN:s ekonomiska kommission för Europa den 15 april 1992 och av FN:s statistikkommission den 14 april 1994, bör också beaktas.

(21)

Denna förordning garanterar rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (10).

(22)

Denna förordning garanterar även skyddet av enskilda individer vid behandling av personuppgifter samt preciserar, med avseende på europeisk statistik, bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (11) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (12).

(23)

De konfidentiella uppgifter som medlemsstaternas och gemenskapens statistikansvariga myndigheter samlar in för att framställa europeisk statistik bör skyddas för att vinna och behålla förtroendet från dem som ansvarar för att tillhandahålla uppgifterna. Skyddet av statistiska uppgifter bör följa samma principer i alla medlemsstater.

(24)

Det är därför nödvändigt att fastställa gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle.

(25)

Tillgång till konfidentiella uppgifter för behoven inom ESS är särskilt viktigt för att få största möjliga nytta av uppgifterna, med syftet att förbättra kvaliteten på den europeiska statistiken och säkra ett flexibelt gensvar på de nya uppkommande statistiska behov inom gemenskapen.

(26)

Forskarvärlden bör få bättre möjligheter att ta del av konfidentiella uppgifter som används för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, för analys av intresse för den vetenskapliga utvecklingen i Europa. Forskarnas tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte bör därför förbättras utan att man äventyrar den höga skyddsnivå som krävs för konfidentiella statistiska uppgifter.

(27)

Användning av konfidentiella uppgifter för ändamål som inte är uteslutande statistiska, såsom administrativa eller rättsliga ändamål, för skatteändamål eller för kontroll gentemot statistiska uppgifter bör vara strängt förbjudet.

(28)

Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (13) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (14).

(29)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa ett regelverk för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål och påverkar därför inte tillämpningen av nationella föreskrifter, roller och villkor som är specifika för den nationella statistiken.

(30)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (15).

(31)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att besluta om åtgärder för den europeiska statistikens kvalitetskriterier och att fastställa på vilket sätt samt enligt vilka bestämmelser och villkor som tillgång kan ges till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte på gemenskapsnivå. Eftersom dessa åtgärder har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(32)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör ersätta åtgärderna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 (16), rådets förordning (EG) nr 322/97 (17) och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (18). Dessa rättsakter bör därför upphöra att gälla. Tillämpningsåtgärderna i kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften (19) och kommissionens beslut 2004/452/EG av den 29 april 2004 om upprättande av en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte (20) bör fortsätta att gälla.

(33)

Kommittén för det statistiska programmet har hörts.

a)

yrkesmässigt oberoende: att statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på ett oberoende sätt, utan några påtryckningar från politiskt håll eller från intressegrupper, särskilt när det gäller val av vilken teknik eller vilka definitioner, metoder eller källor som ska användas, tidsplanen för spridning av uppgifter och uppgifternas innehåll, vara fri från varje påtryckning från politiska grupperingar, intressegrupper, gemenskapsinstitutioner eller nationella myndigheter, utan att detta påverkar institutionella krav såsom institutionella bestämmelser eller budgetbestämmelser på gemenskapsnivå eller nationell nivå eller bestämning av statistiska behov.

b)

opartiskhet: att statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på ett neutralt sätt och att alla användare ska behandlas lika.

c)

objektivitet: att statistiken ska utvecklas, framställas och spridas systematiskt, tillförlitligt och på ett icke snedvridet sätt, vilket innebär att professionella och yrkesetiska standarder ska tillämpas och att det framgår för användare och uppgiftslämnare vilka riktlinjer och rutiner som följts.

d)

tillförlitlighet: att statistiken så troget, noggrant och exakt som möjligt ska återspegla den verklighet som den är avsedd att återge, vilket innebär att vetenskapliga kriterier ska användas vid val av källor, metoder och förfaranden.

e)

statistisk konfidentialitet: att sådana konfidentiella uppgifter om enskilda statistiska objekt som erhålls direkt för statistiska ändamål eller indirekt från administrativa eller andra källor ska skyddas samt ett förbud mot att använda uppgifterna för andra ändamål än statistiska och att olagligen röja dem.

f)

kostnadseffektivitet: att kostnaderna för att framställa statistiken ska stå i proportion till vikten av resultaten och den eftersträvade nyttan, att resurserna måste användas på bästa möjliga sätt och att uppgiftslämnarbördan ska vara så liten som möjligt. De uppgifter som begärs ska när så är möjligt hämtas direkt från tillgängliga register eller källor.

1.

statistik: kvantitativ och kvalitativ, aggregerad och representativ information som beskriver en gemensam egenskap hos en bestämd population.

2.

utveckling: verksamhet som syftar till att utarbeta, stärka och förbättra de statistiska metoder, standarder och förfaranden som används för att framställa och sprida statistik, samt att utforma ny statistik och indikatorer.

3.

framställning: all verksamhet i samband med insamling, lagring, bearbetning och analys som är nödvändig för att sammanställa statistik.

4.

spridning: den verksamhet som gör statistiken och den statistiska analysen tillgänglig för användare.

5.

uppgiftsinsamling: undersökningar och alla andra sätt att hämta uppgifter från olika källor, inklusive administrativa källor.

6.

statistiskt objekt: den grundläggande observationsenhet, såsom en fysisk person, ett hushåll, en näringsidkare och andra företag, som uppgifterna avser.

7.

konfidentiella uppgifter: data som gör det möjligt att antingen direkt eller indirekt identifiera de statistiska objekten och därmed röja uppgifter om enskilda. För att avgöra om ett statistiskt objekt kan identifieras ska alla relevanta sätt som en utomstående rimligen kan använda för att identifiera det statistiska objektet beaktas.

8.

användning för statistiska ändamål: användning uteslutande för att utveckla och framställa statistiska resultat och analyser.

9.

direkt identifiering: identifiering av ett statistiskt objekt genom namn och adress eller genom ett allmänt tillgängligt identifikationsnummer.

10.

indirekt identifiering: identifiering av ett statistiskt objekt på något annat sätt än genom direkt identifiering.

11.

tjänstemän vid kommissionen (Eurostat): de tjänstemän i gemenskaperna som avses i artikel 1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och som arbetar vid gemenskapens statistikkontor.

12.

övriga anställda vid kommissionen (Eurostat): de anställda vid gemenskaperna som avses i artiklarna 2–5 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och som arbetar vid gemenskapens statistikkontor.

a)

Åtgärder som kommissionen avser att genomföra rörande utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, hur åtgärderna kan motiveras från kostnadseffektivitetssynpunkt, vilka resurser och tidsplaner man behöver för att uppnå målen med åtgärderna och hur detta belastar uppgiftslämnarna i statistiska undersökningar.

b)

Förslag till utveckling och prioriteringar i programmet för europeisk statistik.

c)

Initiativ för att praktiskt genomföra omprioriteringar och minskning av uppgiftslämnarbördan.

d)

Frågor om statistisk konfidentialitet.

e)

Vidareutveckling av uppförandekoden.

f)

Andra ärenden, främst metodfrågor, som uppkommer vid inrättandet eller genomförandet av statistiska program och som ordföranden tar upp till behandling, antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

a)

relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov.

b)

noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena.

c)

aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver.

d)

punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats.

e)

tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter.

f)

jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs.

g)

samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

a)

av Europaparlamentet och rådet,

b)

av kommissionen i särskilda och vederbörligen motiverade fall, särskilt för att tillmötesgå oväntade behov, i överensstämmelse med bestämmelserna i punkt 2, eller

c)

genom överenskommelse mellan NSI eller andra nationella myndigheter och kommissionen (Eurostat) inom ramen för deras respektive behörighetsområden. Överenskommelserna ska vara skriftliga.

a)

åtgärden inte innebär uppgiftsinsamling som omfattar mer än tre referensår,

b)

uppgifterna redan finns att tillgå eller är möjliga att få tag på hos NSI eller andra ansvariga nationella myndigheter, eller kan inhämtas direkt på grundval av lämpliga urval för observation av den statistiska populationen på europeisk nivå med lämplig samordning med NSI och andra nationella myndigheter, och

c)

gemenskapen i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska ge ekonomiskt stöd till NSI och andra nationella myndigheter för att täcka de extra kostnader som dessa ådrar sig.

a)

de skäl som motiverar åtgärden, särskilt mot bakgrund av målet för den berörda gemenskapspolitiken,

b)

målen för åtgärden och det förväntade resultatet,

c)

en kostnadseffektivitetsanalys, med en bedömning av uppgiftslämnarbördan och produktionskostnaden, och

d)

de sätt på vilket åtgärden ska genomföras, även hur länge den ska pågå och kommissionens och medlemsstaternas roll.

a)

maximera tillgången på statistiska aggregat på europeisk nivå och förbättra den europeiska statistikens aktualitet,

b)

minska uppgiftslämnarbördan och belastningen på NSI:s och andra nationella myndigheter, grundat på en analys av kostnadseffektiviteten.

a)

framställning av europeisk statistik med hjälp av

b)

spridning av statistiska aggregat på europeisk nivå genom användning av särskilda statistiska röjandemetoder, utan att bryta mot nationella bestämmelser om spridning.

a)

de åtgärder som kommissionen anser har prioritet, med beaktande av gemenskapspolitiska behov och både nationella och gemenskapens budgetrestriktioner samt uppgiftslämnarbördan,

b)

initiativ avseende omprioriteringar och minskning av uppgiftslämnarbördan, och

c)

de förfaranden och eventuella rättsakter som kommissionen överväger för att genomföra programmet.

a)

då de särskilda villkoren och reglerna fastställts genom en rättsakt som beslutats av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 251 i fördraget och de statistiska sammanställningarna ska justeras på ett sådant sätt att spridningen inte bryter mot den statistiska konfidentialiteten då det statistiska objektet har begärt konfidentiell behandling, eller

b)

då det statistiska objektet på ett otvetydigt sätt har godkänt att uppgifterna röjs.