This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32015R0220
Commission Implementing Regulation (EU) 2015/220 of 3 February 2015 laying down rules for the application of Council Regulation (EC) No 1217/2009 setting up a network for the collection of accountancy data on the incomes and business operation of agricultural holdings in the European Union
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 av den 3 februari 2015 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 av den 3 februari 2015 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen
EUT L 46, 19/02/2015, p. 1–106
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/01/2024
|
19.2.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/220
av den 3 februari 2015
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (1), särskilt artikel 5.1 första stycket, artikel 5a.2 och 5a.4, artikel 5b.7, artikel 7.2, artikel 8.3 tredje stycket och artikel 19.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget ändrades förordning (EG) nr 1217/2009 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1318/2013 (2) så att den anpassas till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Anpassningen innebär en ny rättslig ram och för att den ska fungera bör vissa regler antas genom delegerade akter och genomförandeakter. De nya reglerna bör ersätta de befintliga regler som kommissionen har fastställt för att genomföra förordning (EG) nr 1217/2009. Det är därför lämpligt att upphäva kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 283/2012 (3) och (EU) nr 730/2013 (4). |
|
(2) |
I enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa tröskelvärden med avseende på ekonomisk storlek. Dessa tröskelvärden måste variera beroende på medlemsstat, och i vissa fall även beroende på områden i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR), i syfte att beakta deras olika jordbruksstrukturer. |
|
(3) |
I artikel 5a i förordning (EG) nr 1217/2009 föreskrivs att uppgifter ska samlas in på grundval av en plan för urval av rapporterande företag (urvalsplan). I urvalsplanen bör undersökningsområdet stratifieras efter de ISJR-områden som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1217/2009 samt efter driftsinriktning och ekonomisk storlek. |
|
(4) |
För att få ett representativt urval av rapporterande företag för det stratifierade undersökningsområdet bör antalet rapporterande företag per medlemsstat och ISJR-område fastställas. |
|
(5) |
Urvalsplanen bör upprättas innan motsvarande räkenskapsår börjar, så att kommissionen kan kontrollera dess innehåll innan den används för urval av rapporterande jordbruksföretag. |
|
(6) |
För att uppnå målen i artikel 5b i förordning (EG) nr 1217/2009 som reglerar ISJR bör det fastställas tillämpningsföreskrifter för unionens typologi. |
|
(7) |
Jordbruksföretagets driftsinriktning och ekonomiska storlek bör fastställas på grundval av ett ekonomiskt kriterium. Det är lämpligt att använda det standardresultat som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 för det ändamålet. Dessa standardresultat måste fastställas per produkt och i enlighet med förteckningen över variabler i undersökningarna om jordbruksföretagens struktur i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 (5). För detta ändamål måste det fastställas en överensstämmelse mellan variablerna i undersökningarna om jordbrukets struktur och rubrikerna för jordbruksinkomster i ISJR. |
|
(8) |
Med tanke på att det för jordbrukarnas inkomster blir viktigare och viktigare med annan inkomstbringande verksamhet än jordbruksverksamhet som är direkt relaterad till företaget, bör det i unionstypologin införas en klassificeringsvariabel som återspeglar betydelsen av sådan annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget. |
|
(9) |
Det är dessutom nödvändigt att fastställa vissa regler för insändandet till kommissionen av standardresultaten och de uppgifter som behövs för beräkningen av dessa. |
|
(10) |
I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 (6) fastställs huvudgrupperna av de redovisningsuppgifter som avses i artikel 8 i förordning (EG) nr 1217/2009 tillsammans med allmänna regler för insamling av sådana uppgifter. De redovisningsuppgifter som samlas in med hjälp av den företagsredovisning som utformats för att på ett tillförlitligt sätt fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag måste vara enhetliga vad gäller inriktning, definition och presentation, oavsett vilka de undersökta rapporterande företagen är. Det är därför nödvändigt att fastställa företagsredovisningens format och utformning samt metoderna och tidsfristerna för inlämning av uppgifter till kommissionen. De uppgifter som samlas in genom företagsredovisningen bör också ta hänsyn till 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. |
|
(11) |
För att säkerställa att de överförda redovisningsuppgifterna hanteras på ett enhetligt sätt och i rätt tid bör det samordningsorgan som varje medlemsstat har tillsatt i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 sända in de korrekt upprättade företagsredovisningarna till kommissionen i tid. Förfarandet för att överföra redovisningsuppgifterna till kommissionen bör göras smidigt och säkert. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder så att samordningsorganen skickar de berörda uppgifterna direkt till kommissionen via det datasystem som kommissionen inrättat för den förordningen liksom ytterligare åtgärder på detta område. Tidsfristerna för inlämnande av sådana uppgifter till kommissionen bör beakta medlemsstaternas tidigare resultat när det gäller att överföra sådana uppgifter. |
|
(12) |
Varje företagsredovisning som överförs till kommissionen bör vara korrekt upprättad för att kunna anses ge rätt till utbetalning av standardavgiften. |
|
(13) |
Begränsning per medlemsstat vad gäller det totala antalet korrekt upprättade företagsredovisningar som ger rätt till unionsfinansiering fastställs i förordning (EG) nr 1217/2009. Flexibilitet i fråga om antalet rapporterande företag per ISJR-område bör medges, under förutsättning att det totala antalet rapporterande företag i medlemsstaten följer vad som anges i förordning (EG) nr 1217/2009. |
|
(14) |
I artikel 19 i förordning (EG) nr 1217/2009 föreskrivs att de anslag som ska ingå i Europeiska unionens allmänna budget, i kommissionens avsnitt, ska täcka totalbeloppet av den standardavgift som ska betalas till medlemsstaterna för överföringen av korrekt upprättade företagsredovisningar till kommissionen inom den fastställda tidsfristen. Antalet korrekt upprättade företagsredovisningar för vilka det betalas en standardavgift får inte överstiga det maximala antalet rapporterande företag. |
|
(15) |
För att hjälpa till att förbättra hanteringen av uppgifter i företagsredovisningar bör en högre standardavgift betalas till medlemsstater som överför korrekt upprättade företagsredovisningar före utgången av den tidsfrist som ska fastställas för inlämnande av företagsredovisningarna. |
|
(16) |
Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör tillämpas från och med räkenskapsåret 2015 bör denna förordning tillämpas från och med det räkenskapsåret. |
|
(17) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
UNDERSÖKNINGSOMRÅDE OCH URVALSPLAN
Artikel 1
Tröskelvärde för ekonomisk storlek
De tröskelvärden för ekonomisk storlek som avses i artikel 5.1 första stycket i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 2
Antal rapporterande företag
Antalet rapporterande företag per medlemsstat och per område i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) som avses i artikel 5a.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Urvalsplan
1. Modeller och metoder rörande format och innehåll i fråga om de uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga III till den här förordningen.
2. Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta kommissionen om den urvalsplan som avses i artikel 5a.1 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som godkänts av den nationella kommitté som avses i artikel 6.2 i samma förordning senast två månader före inledningen av det räkenskapsår som den avser.
KAPITEL 2
UNIONSTYPOLOGI FÖR JORDBRUKSFÖRETAG
Artikel 4
Specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar
Metoderna för att beräkna de specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar som avses i artikel 5b.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 och deras överensstämmelse med sådana allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar som avses i den artikeln anges i bilaga IV till den här förordningen.
Artikel 5
Jordbruksföretagets ekonomiska storlek
Metoden för att beräkna jordbruksföretagets ekonomiska storlek som avses i artikel 5b.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 och de ekonomiska storleksklasser som avses i artikel 5b.1 i samma förordning anges i bilaga V till den här förordningen.
Artikel 6
Standardresultat och totalt standardresultat
1. Beräkningsmetoden för att fastställa standardresultatet (även kallat standardoutput) för varje företagskaraktär som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och förfarandena för att samla in motsvarande uppgifter anges i bilaga VI till den här förordningen.
Standardresultatet för ett företags olika karaktärer som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska fastställas för varje geografisk enhet som avses i punkt 2 b i bilaga VI till den här förordningen och för var och en av de gröd- och boskapsvariabler enligt undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 1166/2008.
2. Ett företags totala standardresultat ska erhållas genom att standardresultatet för var och en av gröd- och boskapsvariablerna multipliceras med antalet motsvarande enheter.
Artikel 7
Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget
Sådan annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget som avses i artikel 5b.5 i förordning (EG) nr 1217/2009 definieras i del A i bilaga VII till den här förordningen. Dess betydelse ska uttryckas som ett procentintervall. Dessa procentintervaller anges i del C i bilaga VII till den här förordningen.
Den metod med vilken betydelsen av annan inkomstbringande verksamhet som avses i första stycket beräknas, anges i delarna B och C i bilaga VII till den här förordningen.
Artikel 8
Anmälan av standardresultat och uppgifterna för dess fastställande
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) sända in standardresultatet och uppgifterna för dess fastställande som avses i artikel 5b.6 i förordning (EG) nr 1217/2009 för en referensperiod året N före den 31 december år N+3.
2. Medlemsstaterna ska för att sända in de uppgifter som avses i punkt 1 använda de datasystem som kommissionen (Eurostat) tillhandahåller för ändamålet.
KAPITEL 3
ÖVERFÖRING AV FÖRETAGSREDOVISNING OCH UPPGIFTER TILL KOMMISSIONEN
Artikel 9
Företagsredovisningens format och utformning
Format och utformning för att presentera de redovisningsuppgifter som avses i artikel 8 i förordning (EG) nr 1217/2009 samt anvisningarna för detta fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.
Artikel 10
Metoderna och tidsfristerna för insändande av uppgifter till kommissionen
1. Företagsredovisningarna ska lämnas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 via ett sådant elektroniskt överförings- och kontrollsystem som avses i artikel 19.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009. De begärda uppgifterna ska utbytas elektroniskt på grundval av modeller som finns tillgängliga för samordningsorganen via detta system.
2. Kommittén för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter ska informera medlemsstaterna om de allmänna villkoren för genomförandet av det datasystem som avses i punkt 1.
3. Företagsredovisningarna ska lämnas in till kommissionen senast den 31 december efter utgången av det berörda räkenskapsåret.
Medlemsstater som inte har kunnat överföra företagsredovisningsuppgifterna för 2012 inom den tidsfrist som anges i första stycket får lämna in företagsredovisningarna till kommissionen upp till tre månader efter den tidsfrist som anges i första stycket.
4. Företagsredovisningar betraktas som överförda till kommissionen så snart de redovisningsuppgifter som avses i artikel 9 har förts in i det datoriserade överförings- och kontrollsystem som avses i punkt 1, de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts och samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att läggas in i detta system.
KAPITEL 4
STANDARDAVGIFT
Artikel 11
Korrekt upprättade företagsredovisningar
Vid tillämpningen av artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 är en företagsredovisning korrekt upprättad när dess innehåll är sakligt riktigt, och de redovisningsuppgifter som den innehåller är redovisade och presenterade i enlighet med det format och den utformning som anges i bilaga VIII till den här förordningen.
Artikel 12
Antal företagsredovisningar som ger rätt till stöd
Det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per medlemsstat som avses i artikel 5a.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som ger rätt till utbetalning av standardavgiften får inte överstiga det antal rapporterande företag som fastställts för den medlemsstaten i bilaga II till den här förordningen.
För medlemsstater som har fler än ett ISJR-område får antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per ISJR-område som ger rätt till utbetalning av standardavgiften vara upp till 20 % högre än det antal som har fastställts för ISJR-området i fråga, under förutsättning att det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar från medlemsstaten i fråga inte överstiger det totala antal som har fastställts för den medlemsstaten i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 13
Utbetalning av standardavgiften
Totalbeloppet för den standardavgift som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska betalas i två delbetalningar:
|
a) |
Ett belopp motsvarande 50 % av det totalbelopp som har beräknats på grundval av det belopp som fastställs i artikel 14 första stycket i denna förordning ska betalas ut i början av varje räkenskapsår för det antal rapporterande företag som anges i bilaga II till den här förordningen. |
|
b) |
Det återstående beloppet ska betalas ut efter det att kommissionen har kontrollerat att de insända företagsredovisningarna är korrekt upprättade. |
Det återstående belopp som avses i första stycket b i denna artikel ska beräknas genom att multiplicera standardavgiften per företagsredovisning beräknad på grundval av artikel 14 i denna förordning med antalet korrekt upprättade företagsredovisningar som ger rätt till stöd enligt artikel 12 i denna förordning och därifrån dra av den utbetalning som avses i första stycket a i denna artikel.
Artikel 14
Standardavgiftens storlek
Den standardavgift som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska uppgå till 160 euro per företagsredovisning.
Om det tröskelvärde på 80 % som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 inte nås vare sig för ett ISJR-område eller den berörda medlemsstaten ska den minskning som avses i den bestämmelsen tillämpas endast på nationell nivå.
Om medlemsstaten sänder in de redovisningsuppgifter som avses i artikel 9 i denna förordning senast en månad före utgången av de relevanta tidsfrister som avses i artikel 10.3 ska standardavgiften ökas med 5 euro, under förutsättning att det tröskelvärde på 80 % som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 för ett ISJR-område eller en medlemsstat har nåtts.
KAPITEL 5
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 15
Upphävande
Genomförandeförordning (EU) nr 283/2012 och genomförandeförordning (EU) nr 730/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2015.
De ska emellertid fortsätta att gälla för räkenskapsåren före räkenskapsåret 2015.
Artikel 16
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 328, 15.12.2009, s. 27.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1318/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen (EUT L 340, 17.12.2013, s. 1).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 283/2012 av den 29 mars 2012 om fastställande av standardarvodet per företagsredovisning från och med räkenskapsåret 2012 i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (EUT L 92, 30.3.2012, s. 15).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 730/2013 av den 29 juli 2013 om vissa tillämpningsföreskrifter som rör redovisning för fastställande av inkomster i jordbruksföretag (EUT L 203, 30.7.2013, s. 6).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (EUT L 321, 1.12.2008, s. 14).
(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 av den 1 augusti 2014 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 321, 7.11.2014, s. 2).
BILAGA I
TRÖSKELVÄRDE FÖR FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEK MED AVSEENDE PÅ UNDERSÖKNINGEN (ARTIKEL 1)
|
Medlemsstat/ISJR-område |
Tröskelvärde i euro |
|
Belgien |
25 000 |
|
Bulgarien |
2 000 |
|
Tjeckiska republiken |
8 000 |
|
Danmark |
15 000 |
|
Tyskland |
25 000 |
|
Estland |
4 000 |
|
Irland |
8 000 |
|
Grekland |
4 000 |
|
Spanien |
8 000 |
|
Frankrike (med undantag av Martinique, Reunion, Guadeloupe) |
25 000 |
|
Frankrike (endast Martinique, Reunion, Guadeloupe) |
15 000 |
|
Kroatien |
4 000 |
|
Italien |
8 000 |
|
Cypern |
4 000 |
|
Lettland |
4 000 |
|
Litauen |
4 000 |
|
Luxemburg |
25 000 |
|
Ungern |
4 000 |
|
Malta |
4 000 |
|
Nederländerna |
25 000 |
|
Österrike |
8 000 |
|
Polen |
4 000 |
|
Portugal |
4 000 |
|
Rumänien |
2 000 |
|
Slovenien |
4 000 |
|
Slovakien |
25 000 |
|
Finland |
8 000 |
|
Sverige |
15 000 |
|
Förenade kungariket (med undantag för Nordirland) |
25 000 |
|
Förenade kungariket (endast Nordirland) |
15 000 |
BILAGA II
ANTAL RAPPORTERANDE FÖRETAG (ARTIKEL 2)
|
Referensnummer |
ISJR-områdets namn |
Antal rapporterande företag per räkenskapsår |
|
BELGIEN |
||
|
341 |
Flandern |
720 |
|
342 |
Bryssel |
— |
|
343 |
Vallonien |
480 |
|
Totalt Belgien |
1 200 |
|
|
BULGARIEN |
||
|
831 |
Северозападен, (Severozapaden) |
346 |
|
832 |
Северен централен, (Severen tsentralen) |
358 |
|
833 |
Североизточен, (Severoiztochen) |
373 |
|
834 |
Югозападен, (Yugozapaden) |
335 |
|
835 |
Южен централен, (Yuzhen tsentralen) |
394 |
|
836 |
Югоизточен, (Yugoiztochen) |
396 |
|
Totalt Bulgarien |
2 202 |
|
|
745 |
TJECKIEN |
1 417 |
|
370 |
DANMARK |
2 150 |
|
TYSKLAND |
||
|
010 |
Schleswig-Holstein |
565 |
|
020 |
Hamburg |
97 |
|
030 |
Niedersachsen |
1 307 |
|
040 |
Bremen |
— |
|
050 |
Nordrhein-Westfalen |
1 010 |
|
060 |
Hessen |
558 |
|
070 |
Rheinland-Pfalz |
887 |
|
080 |
Baden-Württemberg |
1 190 |
|
090 |
Bayern |
1 678 |
|
100 |
Saarland |
90 |
|
110 |
Berlin |
— |
|
112 |
Brandenburg |
284 |
|
113 |
Mecklenburg-Vorpommern |
268 |
|
114 |
Sachsen |
313 |
|
115 |
Sachsen-Anhalt |
270 |
|
116 |
Thüringen |
283 |
|
Totalt Tyskland |
8 800 |
|
|
755 |
ESTLAND |
658 |
|
380 |
IRLAND |
900 |
|
GREKLAND |
||
|
450 |
Makedonien-Thrakien |
2 000 |
|
460 |
Epirus-Peloponnesos-Joniska öarna |
1 350 |
|
470 |
Thessalien |
700 |
|
480 |
Grekiska fastlandet-Egeiska öarna-Kreta |
1 450 |
|
Totalt Grekland |
5 500 |
|
|
SPANIEN |
||
|
500 |
Galicien |
450 |
|
505 |
Asturias |
190 |
|
510 |
Cantabria |
150 |
|
515 |
País Vasco |
352 |
|
520 |
Navarra |
316 |
|
525 |
La Rioja |
244 |
|
530 |
Aragonien |
676 |
|
535 |
Katalonien |
664 |
|
540 |
Balearerna |
180 |
|
545 |
Castilla y León |
950 |
|
550 |
Madrid |
190 |
|
555 |
Castilla-La Mancha |
900 |
|
560 |
Comunidad Valenciana |
638 |
|
565 |
Murcia |
348 |
|
570 |
Extremadura |
718 |
|
575 |
Andalusien |
1 504 |
|
580 |
Kanarieöarna |
230 |
|
Totalt Spanien |
8 700 |
|
|
FRANKRIKE |
||
|
121 |
Île-de-France |
190 |
|
131 |
Champagne-Ardenne |
370 |
|
132 |
Picardie |
270 |
|
133 |
Haute-Normandie |
170 |
|
134 |
Mittre |
410 |
|
135 |
Basse-Normandie |
240 |
|
136 |
Bourgogne |
340 |
|
141 |
Nord-Pas de Calais |
280 |
|
151 |
Lorraine |
230 |
|
152 |
Alsace |
200 |
|
153 |
Franche-Comté |
210 |
|
162 |
Pays de la Loire |
460 |
|
163 |
Bretagne |
480 |
|
164 |
Poitou-Charentes |
360 |
|
182 |
Aquitaine |
550 |
|
183 |
Midi-Pyrénées |
480 |
|
184 |
Limousin |
220 |
|
192 |
Rhône-Alpes |
480 |
|
193 |
Auvergne |
360 |
|
201 |
Languedoc-Roussillon |
430 |
|
203 |
Provence-Alpes-Côte d'Azur |
420 |
|
204 |
Korsika |
170 |
|
205 |
Guadeloupe |
80 |
|
206 |
Martinique |
80 |
|
207 |
Réunion |
160 |
|
Totalt Frankrike |
7 640 |
|
|
860 |
KROATIEN |
1 251 |
|
ITALIEN |
||
|
221 |
Aostadalen |
170 |
|
222 |
Piemonte |
594 |
|
230 |
Lombardiet |
717 |
|
241 |
Trentino |
282 |
|
242 |
Alto Adige |
338 |
|
243 |
Venetien |
707 |
|
244 |
Friuli-Venezia Giulia |
451 |
|
250 |
Ligurien |
431 |
|
260 |
Emilia-Romagna |
873 |
|
270 |
Toscana |
577 |
|
281 |
Marche |
452 |
|
282 |
Umbrien |
460 |
|
291 |
Latium |
587 |
|
292 |
Abruzzerna |
572 |
|
301 |
Molise |
342 |
|
302 |
Kampanien |
667 |
|
303 |
Calabrien |
510 |
|
311 |
Puglia |
723 |
|
312 |
Basilicata |
400 |
|
320 |
Sicilien |
706 |
|
330 |
Sardinien |
547 |
|
Totalt Italien |
11 106 |
|
|
740 |
CYPERN |
500 |
|
770 |
LETTLAND |
1 000 |
|
775 |
LITAUEN |
1 000 |
|
350 |
LUXEMBURG |
450 |
|
UNGERN |
||
|
767 |
Alföld |
1 016 |
|
768 |
Dunántúl |
675 |
|
764 |
Észak-Magyarország |
209 |
|
Totalt Ungern |
1 900 |
|
|
780 |
ΜΑLTA |
536 |
|
360 |
NEDERLÄNDERNA |
1 500 |
|
660 |
ÖSTERRIKE |
2 000 |
|
POLEN |
||
|
785 |
Pomorze i Mazury |
1 860 |
|
790 |
Wielkopolska i Śląsk |
4 350 |
|
795 |
Mazowsze i Podlasie |
4 490 |
|
800 |
Małopolska i Pogórze |
1 400 |
|
Totalt Polen |
12 100 |
|
|
PORTUGAL |
||
|
615 |
Norte och Centro |
1 233 |
|
630 |
Ribatejo och Oeste |
351 |
|
640 |
Alentejo och Algarve |
399 |
|
650 |
Azorerna och Madeira |
317 |
|
Totalt Portugal |
2 300 |
|
|
RUMÄNIEN |
||
|
840 |
Nord-Est |
852 |
|
841 |
Sud-Est |
1 074 |
|
842 |
Sud-Muntenia |
1 008 |
|
843 |
Sud-Vest-Oltenia |
611 |
|
844 |
Vest |
703 |
|
845 |
Nord-Vest |
825 |
|
846 |
Centru |
834 |
|
847 |
București-Ilfov |
93 |
|
Totalt Rumänien |
6 000 |
|
|
820 |
SLOVENIEN |
908 |
|
810 |
SLOVAKIEN |
562 |
|
FINLAND |
||
|
670 |
Södra Finland |
461 |
|
680 |
Mellersta Finland |
251 |
|
690 |
Österbotten |
221 |
|
700 |
Norra Finland |
167 |
|
Totalt Finland |
1 100 |
|
|
SVERIGE |
||
|
710 |
Slättbyggdslän |
637 |
|
720 |
Skogs- och mellanbygdslän |
258 |
|
730 |
Län i norra Sverige |
130 |
|
Totalt Sverige |
1 025 |
|
|
FÖRENADE KUNGARIKET |
||
|
411 |
England – North Region |
420 |
|
412 |
England – East Region |
650 |
|
413 |
England – West Region |
430 |
|
421 |
Wales |
300 |
|
431 |
Skottland |
380 |
|
441 |
Nordirland |
320 |
|
Totalt Förenade kungariket |
2 500 |
|
BILAGA III
MODELLER OCH METODER FÖR UTARBETANDET AV URVALSPLANEN (ARTIKEL 3.1)
De uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska anmälas till kommissionen på grundval av följande uppställning:
A. FAKTABLAD
|
1. |
Allmänna uppgifter |
||||||||
|
1.1 |
Räkenskapsår |
||||||||
|
1.2 |
Medlemsstat |
||||||||
|
1.3 |
Samordningsorganets namn |
||||||||
|
1.4 |
Är samordningsorganet en del av den offentliga förvaltningen (ja/nej)? |
||||||||
|
|
|||||||||
|
2. |
Urvalsplanens grund |
||||||||
|
2.1 |
Källan till den sammanlagda populationen av jordbruksföretag |
||||||||
|
2.2 |
Underlagsåret för populationen av jordbruksföretag |
||||||||
|
2.3 |
Standardoutput-år |
||||||||
|
2.4 |
Definition av undersökningsområdet |
||||||||
|
|
|||||||||
|
3. |
Förfarandet för stratifieringen av undersökningsområdet |
||||||||
|
3.1 |
Gruppindelning enligt driftsinriktning |
||||||||
|
3.2 |
Gruppindelning enligt jordbruksföretagens storleksklass |
||||||||
|
3.3 |
Ytterligare nationellt kriterium för stratifieringen av undersökningsområdet |
||||||||
|
3.3.1 |
Tillämpas ytterligare något stratifieringskriterium? |
||||||||
|
3.3.2 |
Tillämpas det ytterligare nationella kriteriet vid det nationella urvalet? |
||||||||
|
3.3.3 |
Tillämpas det ytterligare nationella kriteriet vid den nationella vägningen av populationsdata? |
||||||||
|
3.3.4 |
Tillämpas det ytterligare nationella kriteriet vid urvalet av rapporterande jordbruksföretag till EU:s informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR)? |
||||||||
|
3.3.5 |
Om det tillämpas vid EU-urvalet, vänligen motivera valet och ange närmare hur representativt det är för undersökningsområdet för EU:s ISJR. |
||||||||
|
3.4 |
Regler för gruppindelning |
||||||||
|
3.5 |
Urvalets täckning |
||||||||
|
|
|||||||||
|
4. |
Metoderna för bestämmande av stickprovstorlek som ska väljas i varje stratum |
||||||||
|
|
|
||||||||
|
|
|||||||||
|
5. |
Metoderna för urval av rapporterande företag |
||||||||
|
|
|
||||||||
|
|
|||||||||
|
6. |
Metoderna för att i ett senare skede kunna ändra i urvalsplanen |
||||||||
|
|
|||||||||
|
7. |
Urvalsplanens beräknade giltighetstid |
||||||||
|
|
|||||||||
|
8. |
Fördelningen av jordbruksföretag inom undersökningsområdet enligt unionstypologin för jordbruksföretag (motsvarande minst huvudtyperna) |
||||||||
|
|
|||||||||
|
9. |
Uppgift om antalet rapporterande företag som kommer att väljas ut i varje stratum |
||||||||
|
|
|||||||||
|
10. |
Övriga uppgifter (som inte omfattas av ovannämnda) |
||||||||
|
|
|||||||||
|
11. |
Urvalsplanen godkändes av den nationella kommittén, datum |
||||||||
B. TABELLER FÖR URVALSPLANEN
Uppgifter om referenspopulationen och stickprovet för det relevanta räkenskapsåret ska anges på grundval av mallarna i följande tabeller som utgör en viktig del av urvalsplansdokumentationen.
Tabell 1 Reglerna för gruppindelning tillämpade vid urval av jordbruksföretag till EU:s ISJR
Tabelluppställning
|
Kolumn nr |
Kolumnbeskrivning |
|
1 |
ISJR-områdets kod (se bilaga II) |
|
2 |
Gruppindelning av driftsinriktningar (se bilaga IV) |
|
3 |
Gruppindelning av ekonomiska storleksklasser (se bilaga V) |
Tabell 2 Urvalets täckning
Tabelluppställning
|
Kolumn nr |
Kolumnbeskrivning |
|
1 |
Ekonomiska storleksklasser (enligt bilaga V) |
|
2 |
Minimistorlek för de ekonomiska storleksklasserna (i euro) |
|
3 |
Maximistorlek för de ekonomiska storleksklasserna (i euro) |
|
4 |
Antal jordbruksföretag i populationen |
|
5 |
Inverterad kumulativ procentandel av antalet jordbruksföretag i populationen |
|
6 |
Utnyttjad jordbruksareal (ha) i populationen |
|
7 |
Inverterad kumulativ procentandel av den utnyttjade jordbruksarealen |
|
8 |
Total standardoutput (även kallat standardresultat) i populationen |
|
9 |
Inverterad kumulativ procentandel av den totala standardoutputen |
|
10 |
Antal djurenheter i populationen |
|
11 |
Inverterad kumulativ procentandel av antalet djurenheter |
Tabell 3 Fördelning av jordbruksföretag i populationen
Tabelluppställning
|
Kolumn nr |
Kolumnbeskrivning |
|
1 |
Kod – huvudsaklig driftsinriktning |
|
2 |
Beteckning – huvudsaklig driftsinriktning |
|
3 |
Ekonomisk storleksklass – 1 |
|
4 |
Ekonomisk storleksklass – 2 |
|
5 |
Ekonomisk storleksklass – 3 |
|
6 |
Ekonomisk storleksklass – 4 |
|
7 |
Ekonomisk storleksklass – 5 |
|
8 |
Ekonomisk storleksklass – 6 |
|
9 |
Ekonomisk storleksklass – 7 |
|
10 |
Ekonomisk storleksklass – 8 |
|
11 |
Ekonomisk storleksklass – 9 |
|
12 |
Ekonomisk storleksklass – 10 |
|
13 |
Ekonomisk storleksklass – 11 |
|
14 |
Ekonomisk storleksklass – 12 |
|
15 |
Ekonomisk storleksklass – 13 |
|
16 |
Ekonomisk storleksklass – 14 |
|
17 |
Ekonomisk storleksklass – totalt |
Tabell 4 Urvalsplan
Tabelluppställning
|
Kolumn nr |
Kolumnbeskrivning |
|
1 |
ISJR-områdets kod/EU:s ISJR-kod |
|
2 |
ISJR-område – namn |
|
3 |
Driftsinriktning – nationell kod |
|
4 |
Driftsinriktning – EU:s ISJR-kod |
|
5 |
Ekonomisk storleksklass – nationell kod |
|
6 |
Ekonomisk storleksklass – EU:s ISJR-kod |
|
7 |
Ekonomisk storleksklass – beskrivning (storleken uttryckt i euro) |
|
8 |
Antal jordbruksföretag som ska väljas (A) |
|
9 |
Antal jordbruksföretag i populationen (B) |
|
10 |
Genomsnittligt vägningstal (B)/(A) |
BILAGA IV
SÄRSKILD DRIFTSINRIKTNING OCH HUR DEN MOTSVARAR DE ALLMÄNNA OCH HUVUDSAKLIGA DRIFTSINRIKTNINGARNA (ARTIKEL 4)
A. SÄRSKILD DRIFTSINRIKTNING
De särskilda driftsinriktningarna definieras enligt följande:
a) Typ av berörd verksamhet
Variablerna motsvarar de variabler som används i 2016 års undersökning av företagsstrukturen inom jordbruket (FSS). De anges med hjälp av de koder som förtecknas i jämförelsetabellen i del B.I i denna bilaga eller med hjälp av en gruppkod för flera variabler enligt del B.II i denna bilaga (1).
b) Tröskelvärden som avgränsar driftsgrenarna
Om inte annat anges uttrycks dessa tröskelvärden som bråkdelar av jordbruksföretagets sammanlagda standardoutput.
Alla tröskelvärden för särskilda driftsinriktningar måste uppnås kumulativt för att jordbruksföretaget ska klassificeras under den berörda särskilda driftsinriktningen.
Företag specialiserade på jordbruksgrödor
|
Driftsinriktning (* för ökad läslighet återges de sex kolumnerna under denna rubrik i del C i den här bilagan) |
Beräkningsmetod för särskilda driftsinriktningar |
||||||||
|
Allmän driftsinriktning |
Beskrivning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Beskrivning |
Särskilda driftsinriktningar |
Beskrivning |
Beskrivning av beräkningen |
Kod för variabel och tröskelvärden (ref. del B i denna bilaga) |
||
|
Tröskelvärde 1 (C1) |
Tröskelvärde 2 (C2) |
Tröskelvärde 3 (C3) |
|||||||
|
1 |
Åkergrödor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Spannmål, oljefröväxter och proteingrödor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
151 |
Spannmål (utom ris), oljefröväxter och proteingrödor |
Spannmål utom ris, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 > 2/3 |
P151 + P16 + 2.01.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
152 |
Ris |
Ris > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 > 2/3 |
2.01.01.07 > 2/3 |
|
|
|
|
|
153 |
En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 151 och 152 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 > 2/3 |
|
|
|
|
16 |
Åkergrödor, allmän produktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
161 |
Rotfrukter |
Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter och kålväxter > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
P17 > 2/3 |
|
|
|
|
|
162 |
En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter |
Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 1/3; rotfrukter > 1/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 > 1/3; P17 > 1/3 |
|
|
|
|
|
163 |
Frilandsgrönsaker |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar på friland i kombination med jordbruksgrödor > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
2.01.07.01.01 > 2/3 |
|
|
|
|
|
164 |
Tobak |
Tobak > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
2.01.06.01 > 2/3 |
|
|
|
|
|
165 |
Bomull |
Bomull > 2/3 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
2.01.06.03 > 2/3 |
|
|
|
|
|
166 |
En kombination av olika åkergrödor |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 161, 162, 163, 164 och 165 |
P1 > 2/3 |
P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3 |
|
|
2 |
Trädgårdsodling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Trädgårdsodling i växthus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
211 |
Grönsaksodling i växthus |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – under glas > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.02 + 2.01.08.02 > 2/3 |
2.01.07.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
212 |
Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus |
Blommor och andra prydnadsväxter under glas > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.02 + 2.01.08.02 > 2/3 |
2.01.08.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
213 |
Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 211 och 212 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.02 + 2.01.08.02 > 2/3 |
|
|
|
|
22 |
Trädgårdsodling på friland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
221 |
Grönsaksodling på friland |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar i handelsträdgårdsodling > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 > 2/3 |
2.01.07.01.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
222 |
Odling av blommor och prydnadsväxter på friland |
Blommor och andra prydnadsväxter på friland > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 > 2/3 |
2.01.08.01 > 2/3 |
|
|
|
|
|
223 |
Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 221 och 222 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 > 2/3 |
|
|
|
|
23 |
Annan trädgårdsodling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
231 |
Svamp |
Svamp > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 ≤ 2/3; 2.01.07.02 + 2.01.08.02 ≤ 2/3 |
2.06.01 > 2/3 |
|
|
|
|
|
232 |
Plantskola |
Plantskolor > 2/3 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 ≤ 2/3; 2.01.07.02 + 2.01.08.02 ≤ 2/3 |
2.04.05 > 2/3 |
|
|
|
|
|
233 |
Diverse trädgårdsodling |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 231 och 232 |
P2 > 2/3 |
2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 ≤ 2/3; 2.01.07.02 + 2.01.08.02 ≤ 2/3 |
|
|
3 |
Fleråriga grödor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
Vinodling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
351 |
Kvalitetsvin |
Vinodlingar, vars produkter normalt används för kvalitetsvin > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.04 > 2/3 |
2.04.04.01 > 2/3 |
|
|
|
|
|
352 |
Annat vin än kvalitetsvin |
Vinodlingar, vars produkter normalt används för andra viner > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.04 > 2/3 |
2.04.04.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
353 |
Bordsdruvor |
Vinodlingar, vars produkter normalt används för bordsdruvor > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.04 > 2/3 |
2.04.04.03 > 2/3 |
|
|
|
|
|
354 |
Diverse vinodling |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 351, 352 och 353 |
P3 > 2/3 |
2.04.04 > 2/3 |
|
|
|
|
36 |
Frukt och citrusfrukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
361 |
Frukt (utom citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter) |
Fruktarter i tempererat klimat och bärarter > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.01 + 2.04.02 > 2/3 |
2.04.01.01.01 + 2.04.01.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
362 |
Citrusfrukt |
Citrusodlingar > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.01 + 2.04.02 > 2/3 |
2.04.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
363 |
Nötter |
Nötter > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.01 + 2.04.02 > 2/3 |
2.04.01.03 > 2/3 |
|
|
|
|
|
364 |
Tropiska och subtropiska frukter |
Fruktarter i subtropiska klimatzoner > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.01 + 2.04.02 > 2/3 |
2.04.01.01.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
365 |
Frukt, citrusfrukt, tropiska och subtropiska frukter och nötter: blandad produktion |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 361, 362, 363 och 364 |
P3 > 2/3 |
2.04.01 + 2.04.02 > 2/3 |
|
|
|
|
37 |
Oliver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Oliver |
Olivodlingar > 2/3 |
P3 > 2/3 |
2.04.03 > 2/3 |
|
|
|
|
38 |
En kombination av olika fleråriga grödor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
En kombination av olika fleråriga grödor |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klasserna 351–370 |
P3 > 2/3 |
|
|
Företag specialiserade på animalieproduktion
|
Driftsinriktning |
Beräkningsmetod för särskilda driftsinriktningar |
||||||||
|
Allmän driftsinriktning |
Beskrivning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Beskrivning |
Särskilda driftsinriktningar |
Beskrivning |
Beskrivning av beräkningen |
Kod för variabel och tröskelvärden (ref. del B i denna bilaga) |
||
|
Tröskelvärde 1 (C1) |
Tröskelvärde 2 (C2) |
Tröskelvärde 3 (C3) |
|||||||
|
4 |
Betesdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
Mjölkboskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
Mjölkboskap |
Mjölkkor > 3/4 av alla betesdjur; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion |
P4 > 2/3 |
3.02.06 > 3/4 GL; GL > 1/10 P4 |
|
|
|
|
46 |
Nötkreatur – avel och uppfödning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
Nötkreatur – avel och uppfödning |
All boskap (dvs. nötkreatur yngre än ett år, nötkreatur äldre än ett år men yngre än två år och nötkreatur på två år eller mer [tjurar och stutar, kvigor, mjölkkor och övriga kor]) > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor ≤ 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion |
P4 > 2/3 |
P46 > 2/3 GL; 3.02.06 ≤ 1/10 GL; GL > 1/10 P4 |
|
|
|
|
47 |
Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning |
All boskap > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion; utom jordbruksföretag i klass 450 |
P4 > 2/3 |
P46 > 2/3 GL; 3.02.06 > 1/10 GL; GL > 1/10 P4; utom 450 |
|
|
|
|
48 |
Får, getter och andra betesdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
481 |
Får |
Får > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion |
P4 > 2/3 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 450, 460 och 470 |
3.03.01 > 2/3 GL; GL > 1/10 P4 |
|
|
|
|
|
482 |
En kombination av får och nötkreatur |
All boskap > 1/3 av betesdjuren, får > 1/3 av betesdjuren och betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion |
P4 > 2/3 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 450, 460 och 470 |
P46 > 1/3 GL; 3.03.01 > 1/3 GL; GL > 1/10 P4 |
|
|
|
|
|
483 |
Getter |
Getter > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion |
P4 > 2/3 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 450, 460 och 470 |
3.03.02 > 2/3 GL; GL > 1/10 P4 |
|
|
|
|
|
484 |
Diverse betesdjur |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 481, 482 och 483 |
P4 > 2/3 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 450, 460 och 470 |
|
|
5 |
Djur som föds upp med spannmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
51 |
Grisar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
511 |
Grisavel |
Avelssuggor > 2/3 |
P5 > 2/3 |
P51 > 2/3 |
3.04.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
512 |
Uppfödning av grisar |
Smågrisar och övriga grisar > 2/3 |
P5 > 2/3 |
P51 > 2/3 |
3.04.01 + 3.04.99 > 2/3 |
|
|
|
|
|
513 |
En kombination av avel och uppfödning av grisar |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 511 och 512 |
P5 > 2/3 |
P51 > 2/3 |
|
|
|
|
52 |
Fjäderfän |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
521 |
Värphöns |
Värphöns > 2/3 |
P5 > 2/3 |
P52 > 2/3 |
3.05.02 > 2/3 |
|
|
|
|
|
522 |
Fjäderfäkött |
Slaktkycklingar och annat fjäderfä > 2/3 |
P5 > 2/3 |
P52 > 2/3 |
3.05.01 + 3.05.03 > 2/3 |
|
|
|
|
|
523 |
En kombination av värphöns och fjäderfäkött |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 521 och 522 |
P5 > 2/3 |
P52 > 2/3 |
|
|
|
|
53 |
En kombination av olika djur som föds upp med spannmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
En kombination av olika djur som föds upp med spannmål |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klasserna 511–523 |
P5 > 2/3 |
|
|
Företag med blandad produktion
|
Driftsinriktning |
Beräkningsmetod för särskilda driftsinriktningar |
||||||||
|
Allmän driftsinriktning |
Beskrivning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Beskrivning |
Särskilda driftsinriktningar |
Beskrivning |
Beskrivning av beräkningen |
Kod för variabel och tröskelvärden (ref. del B i denna bilaga) |
||
|
Tröskelvärde 1 (C1) |
Tröskelvärde 2 (C2) |
Tröskelvärde 3 (C3) |
|||||||
|
6 |
Blandad vegetabilieproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
61 |
Blandad vegetabilieproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
611 |
En kombination av trädgårdsodling och fleråriga grödor |
Trädgårdsodling >1/3; fleråriga grödor >1/3 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
P2 > 1/3; P3 > 1/3 |
|
|
|
|
|
|
612 |
En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling |
Allmänna åkergrödor > 1/3; trädgårdsodling >1/3 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
P1 > 1/3; P2 > 1/3 |
|
|
|
|
|
|
613 |
En kombination av åkergrödor och vinodling |
Allmänna åkergrödor > 1/3; vinodlingar > 1/3 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
P1 > 1/3; 2.04.04 > 1/3 |
|
|
|
|
|
|
614 |
En kombination av åkergrödor och fleråriga grödor |
Allmänna åkergrödor >1/3; fleråriga grödor >1/3; vin ≤ 1/3 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
P1 > 1/3; P3 > 1/3; 2.04.04 ≤ 1/3 |
|
|
|
|
|
|
615 |
Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor |
Allmänna åkergrödor > 1/3, ingen annan verksamhet > 1/3 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
P1 > 1/3; P2 ≤ 1/3; P3 ≤ 1/3 |
|
|
|
|
|
|
616 |
Annan blandad vegetabilieproduktion |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 611, 612, 613, 614 och 615 |
(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3 |
|
|
|
7 |
Blandad animalieproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
73 |
Blandad animalieproduktion, huvudsakligen betesdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
731 |
Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap |
Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen |
P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3 |
P4 > P5 |
P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45 |
|
|
|
|
|
732 |
Blandad animalieproduktion, huvudsakligen andra betesdjur än mjölkboskap |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 731 |
P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3 |
P4 > P5 |
|
|
|
|
74 |
Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
741 |
Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap |
Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; djur som föds upp med spannmål >1/3, mjölkkor >1/2 av mjölkboskap |
P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3 |
P4 ≤ P5 |
P45 > 1/3 GL; P5 > 1/3; 3.02.06 > 1/2 P45 |
|
|
|
|
|
742 |
Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 741 |
P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3 |
P4 ≤ P5 |
|
|
8 |
Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
83 |
En kombination av åkergrödor och betesdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
831 |
En kombination av åkergrödor och mjölkboskap |
Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap < åkergrödor |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
P1 > 1/3; P4 > 1/3 |
P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 < P1 |
|
|
|
|
|
832 |
En kombination av mjölkboskap och åkergrödor |
Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap ≥ åkergrödor |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
P1 > 1/3; P4 > 1/3 |
P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 ≥ P1 |
|
|
|
|
|
833 |
En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap |
Allmänna åkergrödor > betesdjur och foderproduktion, utom jordbruksföretag i klass 831 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
P1 > 1/3; P4 > 1/3 |
P1 > P4; utom 831 |
|
|
|
|
|
834 |
En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 831, 832 och 833 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
P1 > 1/3; P4 > 1/3 |
|
|
|
|
84 |
En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
841 |
En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål |
Allmänna åkergrödor > 1/3; djur som föds upp med spannmål > 1/3 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 831, 832, 833 och 834 |
P1 > 1/3; P5 > 1/3 |
|
|
|
|
|
842 |
En kombination av fleråriga grödor och betesdjur |
Fleråriga grödor > 1/3; betesdjur och foderproduktion > 1/3 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 831, 832, 833 och 834 |
P3 > 1/3; P4 > 1/3 |
|
|
|
|
|
843 |
Biodling |
Bin > 2/3 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 831, 832, 833 och 834 |
3.07 > 2/3 |
|
|
|
|
|
844 |
En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdena C1 och C2, utom de i klass 841, 842 och 843 |
Jordbruksföretag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999 |
Jordbruksföretag som följer tröskelvärdet C1, utom de i klass 831, 832, 833 och 834 |
|
Övriga
|
Driftsinriktning |
Beräkningsmetod för särskilda driftsinriktningar |
||||||||
|
Allmän driftsinriktning |
Beskrivning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Beskrivning |
Särskilda driftsinriktningar |
Beskrivning |
Beskrivning av beräkningen |
Kod för variabel och tröskelvärden (ref. del B i denna bilaga) |
||
|
Tröskelvärde 1 (C1) |
Tröskelvärde 2 (C2) |
Tröskelvärde 3 (C3) |
|||||||
|
9 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
99 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
999 |
Övriga |
Total standardoutput = 0 |
|
|
|
B. JÄMFÖRELSETABELL OCH GRUPPKODER
I. Överensstämmelse mellan rubrikerna i de undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket som avses i förordning (EG) nr 1166/2008 och rubrikerna i företagsredovisningen enligt informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR)
|
Motsvarande rubriker för tillämpningen av standardoutputs |
|||||||||||
|
FSS-kod som ska användas i rubriken |
Standardoutput (SO) koefficientkod |
2016 års unionsundersökning av företagsstrukturen inom jordbruket (förordning (EG) nr 1166/2008) |
Företagsredovisning enligt ISJR (bilaga VIII till den här förordningen) |
||||||||
| I. Grödor |
|||||||||||
|
2.01.01.01 |
B_1_1_1 |
Vanligt vete och spält |
|
||||||||
|
2.01.01.02 |
B_1_1_2 |
Durumvete |
|
||||||||
|
2.01.01.03 |
B_1_1_3 |
Råg |
|
||||||||
|
2.01.01.04 |
B_1_1_4 |
Korn |
|
||||||||
|
2.01.01.05 |
B_1_1_5 |
Havre |
|
||||||||
|
2.01.01.06 |
B_1_1_6 |
Majs |
|
||||||||
|
2.01.01.07 |
B_1_1_7 |
Ris |
|
||||||||
|
2.01.01.99 |
B_1_1_99 |
Övriga spannmål för produktion av säd |
|
||||||||
|
2.01.02 |
B_1_2 |
Trindsäd och proteingrödor för produktion av säd (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
|
||||||||
|
2.01.02.01 |
B_1_2_1 |
varav ärter, åkerbönor och sötlupiner |
|
||||||||
|
2.01.03 |
B_1_3 |
Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) |
|
||||||||
|
2.01.04 |
B_1_4 |
Sockerbetor (utom utsäde) |
|
||||||||
|
2.01.05 |
B_1_5 |
Foderrotfrukter och kålväxter (med undantag för utsäde) |
|
||||||||
|
2.01.06.01 |
B_1_6_1 |
Tobak |
|
||||||||
|
2.01.06.02 |
B_1_6_2 |
Humle |
|
||||||||
|
2.01.06.03 |
B_1_6_3 |
Bomull |
|
||||||||
|
2.01.06.04 |
B_1_6_4 |
Raps och rybs |
|
||||||||
|
2.01.06.05 |
B_1_6_5 |
Solrosor |
|
||||||||
|
2.01.06.06 |
B_1_6_6 |
Soja |
|
||||||||
|
2.01.06.07 |
B_1_6_7 |
Oljelin |
|
||||||||
|
2.01.06.08 |
B_1_6_8 |
Andra oljeväxter |
|
||||||||
|
2.01.06.09 |
B_1_6_9 |
Lin |
|
||||||||
|
2.01.06.10 |
B_1_6_10 |
Hampa |
|
||||||||
|
2.01.06.11 |
B_1_6_11 |
Andra fiberväxter |
|
||||||||
|
2.01.06.12 |
B_1_6_12 |
Aromatiska växter, medicinalväxter och köksväxter |
|
||||||||
|
2.01.06.99 |
B_1_6_99 |
Andra industrigrödor som inte nämns någon annanstans |
|
||||||||
|
2.01.07 |
B_1_7 |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar: |
|
||||||||
|
2.01.07.01 |
B_1_7_1 |
På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
|
||||||||
|
2.01.07.01.01 |
B_1_7_1_1 |
Friland |
|
||||||||
|
2.01.07.01.02 |
B_1_7_1_2 |
Handelsträdgårdsodling |
|
||||||||
|
2.01.07.02 |
B_1_7_2 |
I växthus under glas eller annat skydd (som ger tillträde) |
|
||||||||
|
2.01.08 |
|
Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor): |
|
||||||||
|
2.01.08.01 |
B_1_8_1 |
På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
|
||||||||
|
2.01.08.02 |
B_1_8_2 |
I växthus under glas eller annat skydd (som ger tillträde) |
|
||||||||
|
2.01.09 |
B_1_9 |
Grödor som skördas som grönfoder |
|
||||||||
|
2.01.09.01 |
B_1_9_1 |
Växtföljdsvall |
|
||||||||
|
2.01.09.02 |
B_1_9_2 |
Andra grödor som skördas som grönfoder: |
|
||||||||
|
2.01.09.02.01 |
B_1_9_2_1 |
Grönmajs |
|
||||||||
|
2.01.09.02.02 |
B_1_9_2_2 |
Baljväxter |
|
||||||||
|
2.01.09.02.99 |
B_1_9_2_99 |
Andra grödor som skördas som grönfoder som inte nämns någon annanstans |
|
||||||||
|
2.01.10 |
B_1_10 |
Utsäde och sättplantor |
|
||||||||
|
2.01.11 |
B_1_11 |
Övriga jordbruksgrödor |
|
||||||||
|
2.01.12 |
B_1_12 |
Träda |
|
||||||||
|
2.02 |
B_2 |
Köksträdgårdar |
|
||||||||
|
2.03.01 |
B_3_1 |
Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark |
|
||||||||
|
2.03.02 |
B_3_2 |
Naturlig betesmark |
|
||||||||
|
2.03.03 |
B_3_3 |
Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag |
|
||||||||
|
2.04.01 |
B_4_1 |
Frukt- och bärodlingar |
|
||||||||
|
2.04.01.01 |
B_4_1_1 |
Fruktarter: |
|
||||||||
|
2.04.01.01.01 |
B_4_1_1_1 |
Fruktarter i tempererat klimat |
|
||||||||
|
2.04.01.01.02 |
B_4_1_1_2 |
Fruktarter i subtropiska klimatzoner |
|
||||||||
|
2.04.01.02 |
B_4_1_2 |
Bärarter |
|
||||||||
|
2.04.01.03 |
B_4_1_3 |
Nötter |
|
||||||||
|
2.04.02 |
B_4_2 |
Citrusodlingar |
|
||||||||
|
2.04.03 |
B_4_3 |
Olivodlingar |
|
||||||||
|
2.04.03.01 |
B_4_3_1 |
som normalt producerar bordsoliver |
|
||||||||
|
2.04.03.02 |
B_4_3_2 |
som normalt producerar oliver för produktion av olivolja |
|
||||||||
|
2.04.04 |
B_4_4 |
Vinodlingar, vars produkter normalt används för |
|
||||||||
|
2.04.04.01 |
B_4_4_1 |
Kvalitetsvin |
|
||||||||
|
2.04.04.02 |
B_4_4_2 |
Andra viner |
|
||||||||
|
2.04.04.03 |
B_4_4_3 |
Bordsdruvor |
|
||||||||
|
2.04.04.04 |
B_4_4_4 |
Russin |
|
||||||||
|
2.04.05 |
B_4_5 |
Plantskolor |
|
||||||||
|
2.04.06 |
B_4_6 |
Övriga fleråriga grödor |
|
||||||||
|
2.04.07 |
B_4_7 |
Fleråriga grödor under glas |
|
||||||||
|
2.06.01 |
B_6_1 |
Svamp |
|
||||||||
| II. Boskap |
|||||||||||
|
3.01 |
C_1 |
Hästdjur |
|
||||||||
|
3.02.01 |
C_2_1 |
Nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar |
|
||||||||
|
3.02.02 |
C_2_2 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, tjurar och stutar |
|
||||||||
|
3.02.03 |
C_2_3 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, kvigor |
|
||||||||
|
3.02.04 |
C_2_4 |
Nötkreatur, två år och äldre, tjurar och stutar |
|
||||||||
|
3.02.05 |
C_2_5 |
Kvigor, två år och äldre |
|
||||||||
|
3.02.06 |
C_2_6 |
Mjölkkor |
|
||||||||
|
3.02.99 |
C_2_99 |
Övriga kor |
|
||||||||
|
3.03.01 |
C_3_1 |
Får (alla åldrar) |
|
||||||||
|
3.03.01.01 |
C_3_1_1 |
Avelshonor |
|
||||||||
|
3.03.01.99 |
C_3_1_99 |
Övriga får |
|
||||||||
|
3.03.02 |
C_3_2 |
Getter (alla åldrar) |
|
||||||||
|
3.03.02.01 |
C_3_2_1 |
Avelshonor |
|
||||||||
|
3.03.02.99 |
C_3_2_99 |
Övriga getter |
|
||||||||
|
3.04.01 |
C_4_1 |
Smågrisar som väger mindre än 20 kg |
|
||||||||
|
3.04.02 |
C_4_2 |
Avelssuggor som väger 50 kg eller mer |
|
||||||||
|
3.04.99 |
C_4_99 |
Övriga grisar |
|
||||||||
|
3.05.01 |
C_5_1 |
Slaktkycklingar |
|
||||||||
|
3.05.02 |
C_5_2 |
Värphöns |
|
||||||||
|
3.05.03 3.05.03.01 3.05.03.02 3.05.03.03 3.05.03.04 3.05.03.99 |
C_5_3 C_5_3_1 C_5_3_2 C_5_3_3 C_5_3_4 C_5_3_99 |
Övriga fjäderfän Kalkoner Ankor Gäss Strutsar Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe |
|
||||||||
|
3.06 |
C_6 |
Kaniner av honkön, avsedda för avel |
|
||||||||
|
3.07 |
C_7 |
Bin |
|
||||||||
II. Gruppkoder för flera variabler som ingår i 2016 års undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket
|
P45 |
Mjölkboskap = 3.02.01 (nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar) + 3.02.03 (nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, kvigor) + 3.02.05 (kvigor, två år och äldre) + 3.02.06 (mjölkkor) |
|
P46 |
Boskap = P45 (mjölkboskap) + 3.02.02 (nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, tjurar och stutar) + 3.02.04 (nötkreatur, två år och äldre, tjurar och stutar) + 3.02.99 (övriga kor) |
|
GL |
Betesdjur = 3.01 (hästdjur) + P46 (boskap) + 3.03.01.01 (tackor avsedda för avel) + 3.03.01.99 (övriga får) + 3.03.02.01 (hongetter) + 3.03.02.99 (övriga getter) Om GL = 0 FCP1 Foder för försäljning = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter) + 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (Naturlig betesmark) |
|
FCP4 |
Foder för betesdjur = 0 |
|
P17 |
Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter) Om GL > 0 FCP1 Foder för försäljning = 0 |
|
FCP4 |
Foder för betesdjur = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter) + 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (Naturlig betesmark) |
|
P17 |
Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) |
|
P151 |
Spannmål utom ris = 2.01.01.01 (vanligt vete och spält) + 2.01.01.02 (durumvete) + 2.01.01.03 (råg) + 2.01.01.04 (korn) + 2.01.01.05 (havre) + 2.01.01.06 (majs) + 2.01.01.99 (övriga spannmål för produktion av säd) |
|
P15 |
Spannmål = P151 (spannmål utom ris) + 2.01.01.07 (ris) |
|
P16 |
Oljeväxter = 2.01.06.04 (raps och rybs) + 2.01.06.05 (solrosor) + 2.01.06.06 (sojabönor) + 2.01.06.07 (lin [oljelin]) + 2.01.06.08 (andra oljeväxter) |
|
P51 |
Grisar = 3.04.01 (smågrisar som väger mindre än 20 kg) + 3.04.02 (avelssuggor som väger 50 kg eller mer) + 3.04.99 (övriga grisar) |
|
P52 |
Fjäderfän = 3.05.01 (slaktkycklingar) + 3.05.02 (värphöns) + 3.05.03 (övriga fjäderfän) |
|
P1 |
Allmänna åkergrödor = P15 (spannmål) + 2.01.02 (trindsäd och proteingrödor till mognad ) + 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.06.01 (tobak) + 2.01.06.02 (humle) + 2.01.06.03 (bomull) + P16 (oljeväxter) + 2.01.06.09 (lin) + 2.01.06.10 (hampa) + 2.01.06.11 (andra fiberväxter) + 2.01.06.12 (aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter) + 2.01.06.99 (övriga industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe) + 2.01.07.01.01 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd [som inte ger tillträde] – i kombination med jordbruksgrödor) + 2.01.10 (utsäde och sättplantor för åkermark) + 2.01.11 (övriga grödor på åkermark) + 2.01.12 (träda) + FCP1 (foder för försäljning) |
|
P2 |
Trädgårdsodling = 2.01.07.01.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd [som inte ger tillträde] – handelsträdgårdsodling) + 2.01.07.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – i växthus under glas eller annat skydd [som ger tillträde]) + 2.01.08.01 (blommor och andra prydnadsväxter utomhus eller under lågt skydd [som inte ger tillträde]) + 2.01.08.02 (blommor och andra prydnadsväxter – i växthus under glas eller annat skydd [som ger tillträde]) + 2.06.01 (svamp) + 2.04.05 (plantskolor) |
|
P3 |
Fleråriga grödor = 2.04.01 (frukt- och bärodlingar) + 2.04.02 (citrusodlingar) + 2.04.03 (olivodlingar) + 2.04.04 (vinodlingar) + 2.04.06 (övriga fleråriga grödor) + 2.04.07 (fleråriga grödor under glas) |
|
P4 |
Betesdjur och foder = GL (betesdjur) + FCP4 (foder till betesdjur) |
|
P5. |
Djur som föds upp med spannmål = P51 (grisar) + P52 (fjäderfän)+ 3.06 (kaniner av honkön, avsedda för avel) |
C. DRIFTSINRIKTNING SOM AVSES I DEL A
Företag specialiserade på jordbruksgrödor
|
Allmän driftsinriktning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Särskild driftsinriktning. |
|||||||||||||
|
|
|
|||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
Företag specialiserade på animalieproduktion
|
Allmän driftsinriktning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Särskild driftsinriktning |
||||||||||
|
|
|
||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|
||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
Företag med blandad produktion
|
Allmän driftsinriktning |
Huvudsaklig driftsinriktning |
Särskild driftsinriktning |
||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
(1) Variablerna 2.01.05 (Foderrotfrukter och kålväxter), 2.01.09 (Grödor som skördas som grönfoder), 2.01.12 (Träda), 2.02 (Köksträdgårdar), 2.03.01 (Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark), 2.03.02 (Naturlig betesmark), 2.03.03 (Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag), 3.02.01 (Nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar) 3.03.01.99 (Övriga får), 3.03.02.99 (Övriga getter) och 3.04.01 (Smågrisar som väger mindre än 20 kg) används endast på vissa villkor (se punkt 5 i bilaga VI).
BILAGA V
JORDBRUKSFÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK OCH EKONOMISKA STORLEKSKLASSER (ARTIKEL 5)
A. JORDBRUKSFÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK
Ett jordbruksföretags ekonomiska storlek definieras som den sammanlagda standardoutputen, uttryckt i euro.
B. FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEKSKLASSER
Företagen klassificeras efter storleksklass i enlighet med följande:
|
Klass |
Gränsvärden i euro |
|
I |
mindre än 2 000 |
|
II |
Från 2 000 men under 4 000 euro |
|
III |
Från 4 000 men under 8 000 euro |
|
IV |
Från 8 000 men under 15 000 euro |
|
V |
Från 15 000 men under 25 000 euro |
|
VI |
Från 25 000 men under 50 000 euro |
|
VII |
Från 50 000 men under 100 000 euro |
|
VIII |
Från 100 000 men under 250 000 euro |
|
IX |
Från 250 000 men under 500 000 euro |
|
X |
Från 500 000 men under 750 000 euro |
|
XI |
Från 750 000 men under 1 000 000euro |
|
XII |
Från 1 000 000 men under 1 500 000 euro |
|
XIII |
Från 1 500 000 men under 3 000 000 euro |
|
XIV |
Från 3 000 000 |
Storleksgrupperna II och III eller III och IV, IV och V, eller III–V, VI och VII, VIII och IX, X och XI och XII–XIV eller X–XIV kan grupperas samman.
BILAGA VI
STANDARDOUTPUT (SO) (ARTIKEL 6)
1. DEFINITION AV BEGREPPET STANDARDOUTPUT OCH PRICIPER FÖR BERÄKNING AV STANDARDOUTPUT
a) Med standardoutput (nedan kallad SO) avses värdet av varje jordbruksvariabel som avses i artikel 6.1 och som motsvarar den genomsnittliga outputen i en viss region.
b) Med värdet för den output som anges i led a avses bruttoproduktionens monetära värde fritt gård. Den är summan av värdet av driftsgrenens huvud- och biprodukter.
Värdena beräknas genom att produktionen per enhet multipliceras med priset fritt gård. Moms, produktskatt och direktstöd inbegrips inte.
c) Produktionsperiod
Standardoutputen motsvarar en produktionsperiod om 12 månader (ett kalenderår eller ett regleringsår).
I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas en SO som motsvarar ett års växtlighet eller produktion.
d) Basuppgifter och referensperiod
En SO fastställs på grundval av produktionen per enhet och det pris fritt gård som anges i led b. För detta ändamål samlas basuppgifter in i medlemsstaterna avseende en referensperiod som anges i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014.
e) Enheter
|
1. |
Fysiska enheter:
|
|
2. |
Monetära enheter och avrundning De basuppgifter som ligger till grund för fastställande av SO och de beräknade SO ska anges i euro. För medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionen ska SO räknas om till euro med hjälp av den genomsnittliga växelkursen för referensperioden, enligt punkt 1 d i denna bilaga. Den genomsnittliga växelkursen beräknas på grundval av den officiella växelkurs som offentliggörs av kommissionen (Eurostat). SO får avrundas till närmaste femtal euro, när så är lämpligt. |
2. SÄRREDOVISNING AV SO
a) Efter gröd- och boskapsvariabler
SO ska fastställas för alla variabler inom jordbruket som svarar mot rubrikerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket på det sätt som fastställs i undersökningarna.
b) Geografisk uppdelning
|
— |
SO ska som ett minimum beräknas på grundval av geografiska enheter som motsvarar dem som används som underlag för gemenskapens undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Dessa geografiska enheter bygger samtliga på den nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (1). Enheterna beskrivs som en gruppering av regioner på Nuts 3-nivå. Mindre gynnade områden och bergsområden räknas inte som geografiska enheter. |
|
— |
Inga SO fastställs för variabler som inte är relevanta i den berörda regionen. |
3. INSAMLING AV UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV SO
|
a) |
Basuppgifterna för fastställande av SO ska förnyas åtminstone varje gång det görs en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket i form av en jordbruksräkning i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1166/2008. |
|
b) |
När en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket genomförs i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1166/2008 ska uppdateringen av SO göras enligt följande:
|
4. GENOMFÖRANDE
I enlighet med föreskrifterna i denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för insamlingen av de basuppgifter som behövs för att beräkna SO, för att omräkna dem till euro och för att samla in de uppgifter som behövs för att vid behov aktualisera värdena.
5. BEHANDLING AV SPECIALFALL
Följande särskilda bestämmelser föreskrivs för beräkningen av SO för vissa variabler och för beräkningen av jordbruksföretags sammanlagda SO:
a) Träda
Vid beräkningen av jordbruksföretagets sammanlagda SO ska SO avseende träda endast beaktas om det finns andra positiva SO på företaget.
b) Köksträdgårdar
Eftersom produktionen från en köksträdgård normalt är avsedd för jordbrukarens egen förbrukning och inte för saluföring betraktas SO som lika med noll.
c) Boskap
Variablerna avseende boskap är uppdelade efter ålder. Outputen motsvarar värdet av djurets tillväxt under den tid då det tillhört en viss variabel. Detta kan också uttryckas som att outputen motsvarar skillnaden mellan djurets värde då det lämnar en viss variabel och dess värde när det förs in under en viss variabel (även kallat återanskaffningssvärdet).
d) Nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar
SO för nötkreatur som är yngre än ett år tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det under ett år finns fler nötkreatur än kor vid jordbruksföretaget. Endast SO avseende det överskjutande antalet nötkreatur under ett år tas med i beräkningen.
e) Andra får och andra getter
SO för andra får tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelstackor vid jordbruksföretaget.
SO för andra getter tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelsgethonor vid jordbruksföretaget.
f) Smågrisar
SO för smågrisar tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelssuggor vid jordbruksföretaget.
g) Foder
Om det inte finns några betesdjur (dvs. hästdjur, boskap, får eller getter) vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen (dvs. foderrotfrukter, kålväxter, växter som skördas gröna, vall- och betesmark) som foder för försäljning och ingår således i outputen för den allmänna vegetabilieproduktionen.
Om det finns betesdjur vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen som foder till betesdjuren och ingår outputen för betesdjur och foderproduktion.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
BILAGA VII
ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET (ARTIKEL 7)
A. DEFINITION AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET
I begreppet annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget ingår all annan verksamhet än den rena jordbruksverksamheten som bedrivs i direkt anslutning till jordbruket och som får ekonomiska resultat för jordbruksföretaget. I verksamheten används antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner, jordbruksprodukter, osv.) eller de produkter som jordbruksföretaget producerar.
Med inkomstbringande verksamhet avses i detta sammanhang aktivt arbete, dvs. rent ekonomiska investeringar ingår inte. Uthyrning av mark eller jordbrukets övriga jordbruksresurser för olika slags verksamheter utan närmare deltagande i dessa verksamheter anses inte som annan inkomstbringande verksamhet, utan som en del av företagets jordbruksverksamhet.
All bearbetning av jordbruksprodukter ska räknas som annan inkomstbringande verksamhet, utom om bearbetningen betraktas som en del av jordbruksverksamheten. Vinframställning och produktion av olivolja ingår därför inte, utom om den inköpta andelen vin eller olivolja är betydande.
All bearbetning i jordbruksföretaget av en primär jordbruksprodukt till en bearbetad sekundär produkt räknas som annan inkomstbringande verksamhet, oavsett om råvarorna produceras på jordbruksföretaget eller köps in utifrån. Detta omfattar köttbearbetning, osttillverkning osv.
B. BERÄKNING AV OMFATTNINGEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET
Den andel av ett jordbruksföretags output som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet beräknas som en andel av jordbruksföretagets sammanlagda omsättning och direktstöd till jordbruksföretaget inom ramen för förordning (EU) nr 1307/2013 (1). Beräkningen görs enligt följande:
C. UPPDELNING I KLASSER BEROENDE PÅ ANDELEN ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET
Jordbruksföretagen delas upp i klasser beroende på hur stor andel av outputen som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget. Följande gränsvärden ska tillämpas:
|
Klass |
Procentintervaller |
|
I |
0 % till 10 % (marginell andel) |
|
II |
Över 10 % men under 50 % (medelstor andel) |
|
III |
Över 50 % men under 100 % (betydande andel) |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).
BILAGA VIII
FORMAT OCH UTFORMNING AV FÖRETAGSREDOVISNINGEN (ARTIKEL 9)
Uppgifterna klassificeras per tabell och delas upp i grupper, kategorier och kolumner. Hänvisningarna till uppgiftsfält görs enligt följande modell:
<tabellbokstav>_<grupp>_<kategori>[_<kategori>]_<kolumn>_
Specifika uppgiftsvärden anges på kolumnnivå. I tabellerna nedan visas cellerna med vit bakgrund om de kan fyllas i med värden; medan grålagda celler markerade med ”—” inte har någon betydelse inom gruppen och därför inte kan fyllas i.
Exempel:
|
— |
B.UT.20.A (kolumn A i gruppen UT, kategori 20 i tabell B) representerar ”Areal” i ”Arrenderad UJA” som ska registreras under ”UJA som brukas som arrende” i tabell B. |
|
— |
I.A.10110.1.0.TA (kolumn TA i gruppen A, kategori 10110 i tabell I) representerar totala arealen av ”Vete och spält” för grödotyp 1 ”Frilandsgrödor – huvudgröda, kombinationsgröda” och koden för ”Uppgift saknas” är 0, dvs. inga uppgifter saknas). |
Om ett värde inte är relevant eller saknas för ett visst företag ska det inte registreras med värdet ”0”.
Tabellerna representeras med en bokstav, grupperna med en eller flera bokstäver, kategorierna med numeriska koder och kolumnerna med en eller flera bokstäver.
I tabellerna A till M visas högnivåmatrisen för grupper och kolumner i den första tabellen. I den andra tabellen visas hur denna uppdelas i kategorier, där varje kategori representeras av en eller flera koder och underkoder.
Uppgifterna i företagsredovisningen ska anges med följande noggrannhet:
|
— |
Finansiella värden anges i euro eller i nationella monetära enheter utan decimaler. För nationella valutor där enheten har ett lågt relativt värde jämfört med euron kan den berörda medlemsstatens samordningsorgan och den personal inom kommissionen som sköter informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (FADN) komma överens om att värdena ska anges i hundratal eller tusental av den nationella valutaenheten. |
|
— |
Fysisk kvantitet anges i deciton (100 kg), med undantag för ägg, som anges i tusental, och för vin och därmed relaterade produkter, som anges i hektoliter. |
|
— |
Arealer anges i ar (1 a = 100 m2), utom för svampareal som anges som total odlingsareal i kvadratmeter. |
|
— |
Genomsnittlig djurbesättning anges med två decimaler, utom för fjäderfä och kaniner som anges i heltal och för bin som anges som antalet befolkade bikupor. |
|
— |
Arbetsenheter anges med två decimaler. |
För varje tabellkategori och kolumnvärde anges närmare definitioner och anvisningar efter den berörda tabellen.
Tabell A
Allmän information om företaget
|
Kategori av allmän information |
Kod (*) |
|
|||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
Kolumner |
||||||||||||
|
Informationsgrupp |
ISJR-område |
Underavdelning |
Företagets löpnummer |
Grad |
Minuter |
Nuts |
Redovisningskontorets nummer |
Datum |
Jordbrukets vägningstal |
Driftsinriktning |
Ekonomisk storleksklass |
Kod |
|
|
R |
S |
H |
DG |
MI |
N |
AO |
DT |
W |
TF |
ES |
C |
||
|
ID |
Identifiering av företaget |
|
|
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
LO |
Företagets belägenhet |
— |
— |
— |
|
|
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
AI |
Räkenskapsinformation |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
— |
— |
— |
|
|
TY |
Typologi |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
|
— |
|
CL |
Klass |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
OT |
Andra uppgifter om företaget |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
Kod (*) |
Beskrivning |
Grupp |
R |
S |
H |
DG |
MI |
N |
AO |
DT |
W |
TF |
ES |
C |
|
10 |
Jordbruksföretagets nummer |
ID |
AID10R |
AID10S |
AID10H |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
20 |
Latitud |
LO |
— |
— |
— |
ALO20DG |
ALO20MI |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
30 |
Longitud |
LO |
— |
— |
— |
ALO30DG |
ALO30MI |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
40 |
Nuts3 |
LO |
— |
— |
— |
— |
— |
ALO40N |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
50 |
Redovisningskontor |
AI |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
AAI50AO |
— |
— |
— |
— |
— |
|
60 |
Typ av räkenskaper |
AI |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
AAI60C |
|
70 |
Bokslutsdatum |
AI |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
AAI70DT |
— |
— |
— |
— |
|
80 |
Nationellt vägningstal beräknat av medlemsstaten |
TY |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ATY80W |
— |
— |
— |
|
90 |
Klassificering vid den tidpunkt då företaget valdes ut |
TY |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ATY90TF |
ATY90ES |
— |
|
100 |
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL100C |
|
110 |
Ägarkategori/ekonomiskt mål |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL110C |
|
120 |
Rättslig ställning |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL120C |
|
130 |
Företagarens (företagarnas) ansvarsnivå |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL130C |
|
140 |
Ekologiskt jordbruk |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL140C |
|
141 |
Sektorer inom ekologiskt jordbruk |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL141C |
|
150 |
Skyddad ursprungsbeteckning (SUB)/skyddad geografisk beteckning (SGB)/garanterad traditionell specialitet (GTS)/bergsprodukt |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL150C |
|
151 |
Sektorer med SUB/SGB |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL151C |
|
160 |
Arealer med naturliga eller andra särskilda begränsningar. |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL160C |
|
170 |
Höjd |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL170C |
|
180 |
Strukturfondsområde |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL180C |
|
190 |
Natura 2000–områden |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL190C |
|
200 |
Område som omfattas av vattendirektivet (2000/60/EG) |
CL |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ACL200C |
|
210 |
Bevattningssystem |
OT |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
AOT210C |
|
220 |
Betesdagar per djurenhet på allmänning |
OT |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
AOT220C |
A.ID Identifiering av företaget
När ett företag väljs ut för rapportering för första gången tilldelas det ett nummer. Företaget behåller detta nummer så länge som företaget deltar i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Ett nummer som har tilldelats ett företag kan aldrig tilldelas ett annat företag.
Om ett företag genomgår grundläggande ändringar, särskilt om det gäller uppdelning i två separata företag eller samgående med ett annat företag, ska företaget anses som ett nytt företag. I ett sådant fall tilldelas ett nytt nummer. En ändring av verksamhetens driftsinriktning föranleder inte byte av nummer. Ifall det kan uppstå sammanblandning med ett annat rapporterande företag om företaget behåller sitt nummer (t.ex. när nya regionala underindelningar skapas), bör numret bytas. Då ska en tabell som visar sambandet mellan gamla och nya nummer överlämnas till kommissionen.
Ett företagsnummer består av följande tre nummergrupper:
|
|
A.ID.10.R ISJR-område: ska anges med en kod som motsvarar koden enligt bilaga II till denna förordning. |
|
|
A.ID.10.S Underavdelning: ska anges med en kod. De underavdelningar som väljs ska grunda sig på det gemensamma systemet för klassificering av regioner ”Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter” (Nuts) som upprättats av Eurostat i samarbete med de nationella statistiska instituten. Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen där varje använd kod för underavdelning kopplas till motsvarande Nuts-regioner samt den region för vilken specifika värden för standardresultat beräknas. |
|
|
A.ID.10.H Företagets löpnummer. |
A.LO Företagets belägenhet
Företagets belägenhet ska anges med två indikatorer – geografisk referens (latitud och longitud) och koden för territoriell enhet på Nuts 3-nivå.
|
|
A.LO.20 Latitud: Grader och minuter (inom ett spann på 5 minuter), kolumnerna DG och MI. |
|
|
A.LO.30 Longitud. Grader och minuter (inom ett spann på 5 minuter), kolumnerna DG och MI. |
|
|
A.LO.40.N Nuts 3-koden avser koden för den territoriella enhet där företaget är beläget. Den kod som anges ska vara den senaste versionen av koden enligt förordning (EG) nr 1059/2003. |
A.AI Räkenskapsinformation
|
|
A.AI.50.AO Redovisningskontorets nummer: ska anges med en kod. I de enskilda medlemsstaterna ska varje redovisningskontor få ett unikt nummer. Det nummer som anges ska gälla för det redovisningskontor som har hanterat företagets uppgifter för det berörda räkenskapsåret. |
|
|
A.AI.60.C Typ av räkenskaper: ska anges med en kod som beskriver typen av räkenskaper som används i jordbruksföretaget. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.AI.70.DT Bokslutsdatum: anges i formatet ”ÅÅÅÅ-MM-DD”, exempelvis 2009-06-30 eller 2009-12-31. |
A.TY Typologi
|
|
A.TY.80.W Jordbrukets nationella vägningstal: ska anges som värdet på den extrapoleringsfaktor som beräknats av medlemsstaten. Värdena ska uttryckas med två decimaler. |
|
|
A.TY.90.TF Driftsinriktning vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges som en kod för driftsinriktning i enlighet med bilaga IV till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret. |
|
|
A.TY.90.ES Ekonomisk storlek vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges med en kod för företagets ekonomiska storleksklass i enlighet med bilaga IV till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret. |
A.CL Klass
|
|
A.CL.100.C Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget: ska anges som ett procentintervall för den del av den totala omsättningen i företagsredovisningen (1) som kommer från annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.110.C Ägarkategori/ekonomiskt mål: ska anges med en kod som indikerar företagets ägarskap och ekonomiska mål. Följande koder ska användas: 1. Familjejordbruk: företaget använder ägarens/driftsledarens och dennes familjs arbetskraft och kapital och dessa får vinsten från den ekonomiska verksamheten. 2. Partnerskap: företagets produktion sköts av flera medlemmar, av vilka minst någon arbetar som oavlönad arbetskraft. Vinsten går till partnerskapet. 3. Vinstdrivande företag: vinsten används för utdelning av dividend/vinst till aktieägarna. Jordbruket ägs av företaget. 4. Icke-vinstdrivande företag: vinsten används primärt för att upprätthålla sysselsättningen eller för liknande sociala ändamål. Jordbruket ägs av företaget. |
|
|
A.CL.120.C Rättslig ställning: Rättslig ställning anges med en kod som indikerar om jordbruket är en juridisk person eller inte. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.130.C Företagarens (företagarnas) ansvarsnivå: ska anges med en kod som indikerar (huvud)företagarens grad av ekonomiskt ansvar. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.140.C Ekologiskt jordbruk: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget tillämpar ekologiska produktionsmetoder i enlighet med förordning (EG) nr 834/2007 (2), särskilt artiklarna 4 och 5. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.141.C Sektorer inom ekologiskt jordbruk: ska anges i fråga om företag som tillämpar både ekologiska och andra produktionsmetoder för att indikera de produktionssektorer där företaget tillämpar endast ekologiska produktionsmetoder (det är tillåtet att ange flera alternativ). De nedan uppräknade koderna ska användas. När företaget tillämpar både ekologiska och andra produktionsmetoder för alla produktionssektorer ska koden ”Inte tillämpligt” användas.
|
|
|
A.CL.150.C Skyddad ursprungsbeteckning/Skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/bergsprodukt: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget producerar jordbruksprodukter och/eller livsmedel märkta med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS) eller ”bergsprodukt” eller om företaget producerar jordbruksprodukter som enligt uppgift används för framställning av livsmedel med SUB/SGB/GTS eller ”bergsprodukt” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1151/2012 (3). Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.151.C Sektorer med skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/bergsprodukt ska anges med en sektorskod i fall där större delen av produktionen inom vissa specifika sektorer består av produkter eller livsmedel med SUB, SGB, GTS eller ”bergsprodukt” eller produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel med SUB, SGB, GTS eller ”bergsprodukt” (det är tillåtet att ange flera alternativ). De nedan uppräknade koderna ska användas. När företaget producerar vissa produkter eller livsmedel med SUB, SGB, GTS eller ”bergsprodukt” eller vissa produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel med SUB, SGB, GTS eller ”bergsprodukt”, men denna produktion inte gäller större delen av produktionen inom en viss sektor, ska koden ”Inte tillämpligt” användas.
Posterna A.CL.150.C Skyddad ursprungsbeteckning (SUB)/Skyddad geografisk beteckning (SGB)/Garanterad traditionell specialitet (GTS)/Bergsprodukt och A.CL.151.C är frivilliga för medlemsstaterna Om en medlemsstat väljer att fylla i dem, ska uppgift ges för alla jordbruk i urvalet i medlemsstaten. Om A.CL.150.C tillämpas ska även A.CL.151.C tillämpas. |
|
|
A.CL.160.C Arealer med naturliga och andra särskilda begränsningar: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som omfattas av artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (4). I de medlemsstater där avgränsningen av de områden med väsentliga naturliga begränsningar i enlighet med artikel 32.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 inte ännu är slutförd görs en hänvisning till de områden som var stödberättigande enligt artikel 36 a ii i förordning (EG) nr 1698/2005 under programperioden för 2007–2013. Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.170.C Höjd: ska anges som en kod som indikerar höjden över havet, enligt följande:
|
|
|
A.CL.180.C Strukturfondsområde: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artikel 90.2 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1303/2013 (5). Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.190.C Natura 2000-område: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berörs av rådets direktiv 79/409/EEG (6) och 92/43/EEG (7) (Natura 2000). Följande koder ska användas:
|
|
|
A.CL.200.C Område som omfattas av vattendirektivet (2000/60/EG): ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berörs av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (8). Följande koder ska användas:
|
A.OT Andra uppgifter om företaget
|
|
A.OT.210.C Bevattningssystem: ska anges som en kod som indikerar det huvudsakliga bevattningssystem som används i jordbruket:
|
|
|
A.OT.220.C Betesdagar per djurenhet på allmänning: ska anges som antalet betesdagar per djurenhet på allmänning som används av företaget. |
KOLUMNER I TABELL A
Kolumn R avser FADN-avdelning, kolumn S underavdelning, kolumn H företagets löpnummer, kolumn DG grader, kolumn MI minuter, kolumn N Nuts, kolumn AO redovisningskontorets nummer, kolumn DT datum, kolumn W jordbrukets vägningstal, kolumn TF jordbrukets driftsinriktning, kolumn ES ekonomisk storleksklass och kolumn C kod.
Tabell B
Brukningsform
|
UJA-kategori |
Kod (*) |
|
|
|
||
|
Informationsgrupp |
Utnyttjad jordbruksareal |
|
|
A |
||
|
UO |
UJA som brukas med äganderätt |
|
|
UT |
UJA som brukas som arrende |
|
|
US |
UJA för arrende där arrendatorn betalar med en del av sin egen produktion eller som brukas under andra former |
|
|
Kod (*) |
Beskrivning av kategorier |
Grupp |
A |
|
10 |
UJA som brukas med äganderätt |
UO |
|
|
20 |
Arrenderad UJA |
UT |
|
|
30 |
Andelsbrukad UJA |
US |
|
Mark som tillhör företag och som brukas gemensamt av två eller fler partner ska registreras som areal brukad med äganderätt, arrenderad areal eller som areal som andelsbrukas, enligt den överenskommelse som gäller mellan parterna.
Utnyttjad jordbruksareal (UJA) är den sammanlagda arealen för åkermark, permanent gräsmark, fleråriga odlingar och köksträdgårdar som används av jordbruksföretaget, oberoende av brukningsform. Allmänning som används av företaget räknas inte in.
Följande informationsgrupper och kategorier ska användas:
B.UO UJA som brukas med äganderätt
B.UO.10.A UJA (åkermark, gräsmark, permanent betesmark, fleråriga odlingar och köksträdgårdar) som jordbrukaren äger, har brukande- eller nyttjanderätten till eller långtidskontrakt för och/eller UJA som används på likartade villkor. Denna kategori omfattar även mark som arrenderas till andra för sådd (grödokod 11300).
B.UT UJA som brukas som arrende
B.UT.20.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, fleråriga odlingar och köksträdgårdar) som används av en annan person än ägaren, nyttjanderättshavaren eller innehavaren av ett långtidskontrakt, som innehar skötselavtal/arrendeavtal för den aktuella arealen (arrendet ska betalas kontant och/eller i naturaförmåner; arrendet fastställs i allmänhet i förväg och varierar inte beroende på jordbrukets resultat) och/eller utnyttjad jordbruksareal som används på liknande villkor.
I den arrenderade arealen ingår inte mark vars skörd köps på rot. De belopp som betalas för skörd på rot ska anges i tabell H med koderna 2020 till 2040 (inköpt foder) när det gäller gräsmark och fodergrödor och med kod 3090 (övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion) när det gäller grödor för saluföring (produkter som vanligen saluförs). Säljbar skörd som har köpts på rot ska anges utan att specificera den berörda arealen (tabell H).
Mark som arrenderas på tillfällig basis för mindre än ett år och produktion från denna mark behandlas på ett likartat sätt som mark vars skörd köps på rot.
B.US UJA för arrende där arrendatorn betalar med en del av sin egen produktion eller som brukas under andra former
B.US.30.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, fleråriga odlingar och köksträdgårdar) som odlas gemensamt av överlåtaren och den arrendator som på grundval av ett avtal betalar med en del av sin egen produktion och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.
KOLUMNER I TABELL B
Kolumn A avser UJA.
Tabell C
Arbetskraft
|
Arbetskraftskategori |
Kod (*) |
|
|||||||
|
|
|||||||||
|
|
Kolumner |
||||||||
|
Informationsgrupp |
Allmänt |
Totalt arbete i företaget (jordbruksarbete och arbete för annan inkomstbringande verksamhet [OGA] med direkt anknytning till företaget) |
Andel annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket |
||||||
|
Antal personer |
Kön |
Födelseår |
Driftsledarens lantbruksutbildning |
Årsarbetstid |
Antal årsarbetsenheter (AWU) |
Procentandel av årsarbetstiden |
Procentandel av årsarbetsenheter |
||
|
P |
G |
B |
T |
Y1 |
W1 |
Y2 |
W2 |
||
|
Heltal |
Ange kod |
Fyra siffror |
Ange kod |
(timmar) |
(årsarbetsenheter) |
% |
% |
||
|
UR |
Oavlönad fast |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UC |
Oavlönad tillfällig |
— |
— |
— |
— |
|
— |
|
— |
|
PR |
Avlönad fast |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PC |
Avlönad tillfällig |
— |
— |
— |
— |
|
— |
|
— |
|
Kod (*) |
Beskrivning |
Grupp |
P |
G |
B |
T |
Y1 |
W1 |
Y2 |
W2 |
|
10 |
Företagare och driftsledare |
UR |
— |
|
|
|
|
|
— |
|
|
20 |
Företagare men ej driftsledare |
UR |
— |
|
|
— |
|
|
— |
|
|
30 |
Driftsledare men ej företagare |
UR |
— |
|
|
|
|
|
— |
|
|
40 |
Företagarens make/maka |
UR |
|
— |
— |
— |
|
|
|
|
|
50 |
Annan |
UR, PR |
|
— |
— |
— |
|
|
|
|
|
60 |
Tillfällig |
UC, PC |
— |
— |
— |
— |
|
— |
|
— |
|
70 |
Driftsledare |
PR |
— |
|
|
|
|
|
— |
|
Med arbetskraft avses samtliga personer som under räkenskapsåret har deltagit i arbetet i jordbruket. Däremot ingår inte personer som har utfört sådant arbete för annan persons eller annat företags räkning (köpta tjänster i jordbruket för vilka kostnaderna anges i tabell H med kod 1020).
När det gäller ömsesidig hjälp mellan företag, där hjälpen består av utbyte av arbetskraft och den givna hjälpen i princip är likvärdig med den mottagna hjälpen, ska arbetskraftens faktiska arbetstid och alla relaterade löner anges i företagsredovisningen.
Den erhållna hjälpen kan även kompenseras i annan form (t.ex. hjälp i form av arbete kompenseras genom tillhandahållande av maskiner). Om utbytet av tjänster görs i liten skala, anges inga uppgifter i företagsredovisningen (i ovanstående exempel anges inte den mottagna hjälpen under arbetskraft, men i kostnaderna för maskiner ska kostnaderna för att göra utrustningen tillgänglig redovisas). Om utbytet av tjänster sker i stor skala, ska något av följande förfaranden följas:
|
a) |
Om hjälpen erhålls i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) registreras den mottagna arbetstiden som avlönat jordbruksarbete (grupp PR eller PC beroende på om arbetskraften är fast anställd i jordbruket eller anställd på annat sätt), värdet av den mottagna hjälpen registreras både som produktion under motsvarande kategori i övriga tabeller (i detta exempel tabell L kategori 2010 ”Kontraktsarbete”) och som kostnader (i tabell H kategori 1010 ”Löner och sociala avgifter”). |
|
b) |
Om hjälpen ges i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) beaktas inte arbetstid och relaterade löner, utan den erhållna tjänstens värde registreras i motsvarande kategori i en annan tabell (i detta exempel tabell H kategori 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”). |
Man skiljer mellan följande informationskategorier och typer av arbetskraft:
C.UR Oavlönad fast arbetskraft
Oavlönad arbetskraft eller arbetskraft som erhåller lägre ersättning (kontant eller i naturaförmåner) än vad som normalt betalas för utförda tjänster (sådana utgifter ska inte upptas som kostnader i jordbruket) och som under räkenskapsåret har arbetat i företaget (utanför normala helger) under minst en hel dag per vecka.
En person som är fast anställd men som av särskilda skäl endast har arbetat i företaget en kort tid under räkenskapsåret upptas ändå (med de faktiskt arbetade timmarna) under fast anställd arbetskraft.
Följande eller liknande fall kan förekomma:
|
a) |
Särskilda produktionsförhållanden inom företaget som innebär att arbetskraften inte behövs under hela året, t.ex. oliv- eller vinodling, jordbruk som är specialiserat på säsongsbetonad uppfödning av boskap eller har produktion av frukt och grönsaker på friland. |
|
b) |
Frånvaro från arbetet, förutom vid normala helger, på grund av militärtjänst, sjukdom, olycksfall, föräldraledighet, tjänstledighet osv. |
|
c) |
En anställning vid företaget påbörjas eller avslutas under året. |
|
d) |
Totalt avbrott av arbetet i företaget på grund av olycka (översvämning, brand osv.). |
Följande kategorier finns:
C.UR.10 Företagare och driftsledare
En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid arrende där arrendatorn betalar med en del av sin egen produktion anges arrendatorn som företagare och driftsledare.
C.UR.20 Företagare men ej driftsledare
En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som inte sköter den dagliga driften.
C.UR.30 Driftsledare men ej företagare
En person som sköter den dagliga driften i företaget utan att ha det juridiska och ekonomiska ansvaret.
C.UR.40 Företagarens make/maka (företagarnas makar/makor)
C.UR.50 Övrig oavlönad fast arbetskraft
Oavlönad fast arbetskraft som inte ingår i de föregående kategorierna omfattar även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela jordbrukets drift.
C.UC Oavlönad tillfällig arbetskraft
|
C.UC.60 |
Oavlönad arbetskraft som inte har arbetat regelbundet i företaget under räkenskapsåret upptas under denna kategori. |
C.PR Avlönad fast arbetskraft
Arbetskraft som är normalt avlönad (kontant och/eller i naturaförmåner) i förhållande till de utförda tjänsterna och som under räkenskapsåret (utanför normala helger) arbetat i företaget minst en hel dag per vecka.
Följande kategorier ska anges:
C.PR.70 Driftsledare
Avlönad person som sköter företagets dagliga drift.
C.PR.50 Övriga
All fast avlönad arbetskraft (bortsett från företagets avlönade driftsledare) upptas under denna grupp. Här ingår även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela jordbrukets drift.
C.PC Avlönad tillfällig arbetskraft
|
C.PC.60 |
Avlönad arbetskraft som inte arbetat regelbundet i företaget under räkenskapsåret (bl.a. arbetstagare med ackordslön) upptas i denna kategori. |
KOLUMNER I TABELL C
Antal personer (kolumn P)
Om det finns flera företagare kan det finnas mer än en make eller maka. Antalet makar och antalet personer ska anges i de kategorier där de kan ingå (kategorierna 40 och 50 i kategorierna ”oavlönad fast arbetskraft” UR eller ”avlönad fast arbetskraft” PR).
Kön (kolumn G)
Kön ska endast anges för företagare och/eller driftsledare, i de kategorier där de kan ingå (kategorierna 10 till 30 och 70 i grupperna ”oavlönad fast arbetskraft” UR eller ”avlönad fast arbetskraft” PR). Kön anges genom ett kodnummer enligt följande:
|
1. |
Man |
|
2. |
Kvinna |
Födelseår (kolumn B)
Födelseår (fyra siffror) ska endast anges för företagare och/eller driftsledare (kategorierna 10 till 30 och 70 i kategorierna ”oavlönad fast arbetskraft” UR eller ”avlönad fast arbetskraft” PR).
Driftsledarens lantbruksutbildning (kolumn T)
Lantbruksutbildning ska endast anges för företagare och/eller driftsledare (kategorierna 10, 30 och 70 i grupperna ”oavlönad fast arbetskraft” UR eller ”avlönad fast arbetskraft” PR). Lantbruksutbildningen anges genom ett kodnummer enligt följande:
|
1. |
Endast praktisk lantbrukserfarenhet. |
|
2. |
Grundläggande lantbruksutbildning. |
|
3. |
Högre lantbruksutbildning. |
Årsarbetstid (kolumn Y1)
Arbetstiden ska anges i timmar för alla grupper och kategorier. Den ska avse den tid som faktiskt har använts på arbete i företaget. När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska arbetstiden anpassas i proportion till kapaciteten. Arbetstiden för arbetskraft med ackordslön värderas genom att den totalsumma som betalts för arbetet delas med timlönen för en timanställd arbetstagare.
Total arbetskraft: antal årsarbetsenheter (kolumn W1)
Den fast anställda arbetskraften konverteras till ett antal årsarbetsenheter. Antalet årsarbetsenheter registreras inte för tillfällig arbetskraft (både oavlönad tillfällig och avlönad tillfällig arbetskraft). En årsarbetsenhet motsvarar en person som arbetar heltid i företaget. En person kan inte överskrida en årsarbetsenhet, även om den faktiska arbetstiden överstiger den normala årliga arbetstiden i den berörda regionen och i samma typ av företag. En person som inte arbetar hela året i företaget representerar en del av en årsarbetsenhet. Årsarbetsenheten för varje sådan person erhålls genom att personens faktiska årliga arbetstid delas med den normala årliga arbetstiden för en heltidsanställd i den berörda regionen och i samma företagstyp.
När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska antalet årsarbetsenheter anpassas i proportion till kapaciteten.
Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet som en procentandel av årsarbetstiden (kolumn Y2)
Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget är en obligatorisk uppgift bara för tillfällig arbetskraft (både oavlönad och avlönad tillfällig arbetskraft). Uppgiften är frivillig för företagarens make/maka, övrig oavlönad fast arbetskraft och övrig avlönad fast arbetskraft. För varje berörd kategori (40, 50, 60) anges andelen i procent av antalet arbetade timmar under räkenskapsåret.
Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet som en procentandel av årsarbetsenheter (kolumn W2)
Årsandelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget är obligatorisk för alla kategorier av arbetstagare utom tillfällig arbetskraft (både oavlönad tillfällig arbetskraft och avlönad tillfällig arbetskraft). Den anges som en procentandel av årsarbetsenheten för varje kategori.
Arbete i jordbruksföretaget
Arbetet i jordbruksföretaget omfattar allt arbete som gäller organisering, övervakning och utförande (både manuellt arbete och förvaltning) som görs i anknytning till jordbruksföretagets jordbruksarbete och det arbete som är relaterat till annan inkomstbringande verksamhet (OGA) med direkt anknytning till företaget:
|
— |
Jordbruksföretagets jordbruksarbete består av
|
|
— |
Andel annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket:
|
Som arbete i jordbruksföretagets räknas inte
|
— |
arbete för tillverkning av anläggningstillgångar (anläggning eller större reparationer av byggnader eller maskiner, plantering av fruktträdgårdar, rivning av byggnader, avverkning av fruktträd osv.), |
|
— |
arbete som utförs för företagarens eller driftsledarens hushåll. |
Tabell D
Tillgångar
Tabellens struktur
|
Tillgångskategori |
Kod (*) |
|
|
|
||
|
|
Kolum |
|
|
Informationsgrupp |
Värde |
|
|
V |
||
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
|
|
AD |
Ackumulerade avskrivningar |
|
|
DY |
Avskrivningar för aktuellt år |
|
|
IP |
Investering/Inköp före avdrag av subventioner |
|
|
S |
Subventioner |
|
|
SA |
Försäljning |
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
|
|
Kod (*) |
Beskrivning av kategorier |
OV |
AD |
DY |
IP |
S |
SA |
CV |
|
1010 |
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel |
|
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
1020 |
Fordringar |
|
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
1030 |
Andra omsättningstillgångar |
|
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
1040 |
Lager |
|
— |
— |
|
|
|
|
|
2010 |
Biologiska tillgångar – växter |
|
— |
— |
|
|
|
|
|
3010 |
Jordbruksmark |
|
— |
— |
|
|
|
|
|
3020 |
Markanläggningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
3030 |
Byggnader tillhörande jordbruket |
|
|
|
|
|
|
|
|
4010 |
Maskiner och utrustning |
|
|
|
|
|
|
|
|
5010 |
Skogsmark inklusive timmer på rot |
|
— |
— |
|
|
|
|
|
7010 |
Immateriella tillgångar, säljbara |
|
— |
— |
|
|
|
|
|
7020 |
Immateriella tillgångar, icke–säljbara |
|
|
|
|
|
|
|
|
8010 |
Övriga anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
Följande kategorier av tillgångar ska användas:
1010 Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel
Likvida medel och andra tillgångar som enkelt kan konverteras till likvida medel.
1020 Fordringar
Kortfristiga tillgångar, belopp som andra parter är skyldiga företaget, i regel relaterat till affärsverksamhet.
1030 Andra omsättningstillgångar
Alla andra tillgångar som enkelt kan säljas eller som förväntas bli betalda inom ett år.
1040 Lager
Lager av produkter, producerade av företaget eller köpta utifrån, som ägs av företaget och som används som insatsvara eller hålls för försäljning.
2010 Biologiska tillgångar – växter
Värdet för alla plantor som ännu inte har skördats (alla permanenta grödor och grödor på rot).
3010 Jordbruksmark
Jordbruksmark som ägs av företaget.
3020 Markanläggningar
Markanläggningar (t.ex. uppförande av inhägnader, dräneringsinstallationer, fast utrustning för konstbevattning) som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. De belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.
3030 Byggnader tillhörande jordbruket
Byggnader som tillhör företagaren, oavsett markens brukningsform. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.
4010 Maskiner och utrustning
Traktorer, motordrivna jordbruksredskap, lastbilar, varubilar, bilar, större och mindre jordbruksutrustning. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.
5010 Skogsmark inklusive timmer på rot
Skogsmark i ägardrift som ingår i jordbruksföretaget.
7010 Immateriella tillgångar – säljbara
Alla immateriella tillgångar som enkelt kan köpas eller säljas (t.ex. kvoter och rättigheter som kan säljas utan mark och för vilka det finns en aktiv marknad).
7020 Immateriella tillgångar – icke-säljbara
Alla andra immateriella tillgångar (programvara, licenser osv.). Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.
8010 Övriga anläggningstillgångar
Övriga långfristiga tillgångar. Uppgiften är obligatorisk och om det är tillämpligt ska avskrivningsbeloppen registreras i kolumn DY.
Informationsgrupper i tabell D
Följande informationsgrupper finns: (OV) värde vid räkenskapsårets början, (AD) ackumulerade avskrivningar, (DY) avskrivningar för aktuellt år, (IP) investering eller inköp före avdrag av subventioner, (S) subventioner, (SA) försäljning, (CV) vid räkenskapsårets slut. Grupperna förklaras nedan.
Det finns bara ett värde för kolumn V.
Värderingsmetoder
Följande värderingsmetoder är tillåtna:
|
Verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader |
Det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har intresse av att transaktionen genomförs, minus den kostnad som uppskattas uppstå i samband med försäljningen |
2010, 3010, 5010, 7010 |
|
Historisk kostnad |
Nominell eller ursprunglig kostnad för en tillgång när den anskaffas |
3020, 3030, 4010, 7020 |
|
Bokfört värde |
Det värde med vilket en tillgång förs in i balansräkningen |
1010, 1020, 1030, 1040, 8010 |
D.OV Värde vid räkenskapsårets början
Detta är tillgångarnas värde vid början av räkenskapsåret. För jordbruk som var med i urvalet även föregående år ska värdet vid räkenskapsårets början vara samma som värdet vid det föregående räkenskapsårets slut.
D.AD Ackumulerade avskrivningar
Detta är summan av avskrivningar av tillgångar från början av deras användningstid till slutet av föregående period.
D.DY Avskrivningar för aktuellt år
Detta är den systematiska fördelningen av en tillgångs avskrivningsbara belopp över tillgångens användningstid.
En tabell med de årliga avskrivningsprocentsatser som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen i rimlig tid för inrättandet av det datoriserade överförings- och kontrollsystemet som avses i artikel 10.1
D.IP Investeringar/Inköp
De totala utgifterna för inköp, större reparationer och produktion av anläggningstillgångar under räkenskapsåret. Om bidrag och subventioner har erhållits för dessa investeringar anges beloppet före avdrag av bidrag och subventioner i kolumn IP.
Inköp av mindre maskiner och utrustning eller unga träd och buskar för mindre omplanteringar anges inte i dessa kolumner utan ingår i kostnaderna för räkenskapsåret.
Större reparationer som väsentligt ökar maskinens eller utrustningens värde jämfört med värdet före reparationen anges också i denna kolumn, antingen som en del av maskinens eller utrustningens avskrivning, som där det är lämpligt justeras för att ta hänsyn till föremålets förlängda användningstid (på grund av reparationen), eller genom att kostnaden för större reparationer sprids över den förväntade användningstiden.
Värdet för tillverkade anläggningstillgångar ska bedömas på grundval av produktionskostnad (inberäknat värdet för avlönad eller oavlönad arbetskraft) och ska läggas till värdet för anläggningstillgångar med koderna 2010 till 8010 i tabell D ”Tillgångar”.
D.S Investeringssubventioner
Den aktuella andelen av alla mottagna subventioner (under tidigare eller aktuellt räkenskapsår) för tillgångar som registreras i denna tabell.
D.SA Försäljning
Total försäljning av tillgångar under räkenskapsåret.
D.CV Värde vid räkenskapsårets slut
Detta är tillgångarnas värde vid räkenskapsårets slut.
Anmärkningar
För posterna 2010, 3010, 5010 och 7010 betraktas skillnaden mellan OV + IP – SA och CV som räkenskapsårets inkomst eller förlust (beroende på ändringar i enhetspris och volym) för dessa tillgångar.
Information om biologiska tillgångar – djur registreras i tabell J ”Animalieproduktion”.
Tabell E
Kvoter och andra rättigheter
|
Kategori av kvot eller rättighet |
Kod (*) |
|
|||
|
|
|||||
|
|
Kolumner |
||||
|
Informationsgrupp |
Tilldelad kvot |
Inhyrd kvot |
Uthyrd kvot |
Skatter |
|
|
N |
I |
O |
T |
||
|
|
Kvantitet vid räkenskapsårets slut |
|
|
|
— |
|
QP |
Inköpt kvot |
|
— |
— |
— |
|
QS |
Såld kvot |
|
— |
— |
— |
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
|
— |
— |
— |
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
|
— |
— |
— |
|
PQ |
Betalningar för uthyrda eller inhyrda kvoter |
— |
|
— |
— |
|
RQ |
Intäkter från leasing eller uthyrda kvoter |
— |
— |
|
— |
|
TX |
Skatter |
— |
— |
— |
|
|
Kod (*) |
Beskrivning |
|
40 |
Sockerbetor |
|
50 |
Organisk gödsel |
|
60 |
Stödrättighet inom ramen för ordningen för grundstöd |
Kvantiteterna för kvoter (tilldelad kvot, inhyrd kvot och uthyrd kvot) är obligatoriska poster. Endast kvantiteten vid räkenskapsårets slut ska registreras.
De värden som gäller för kvoter som kan handlas separat från tillhörande mark registreras i denna tabell. Kvoter som inte kan handlas separat från den tillhörande marken ska bara registreras i tabell D ”Tillgångar”. De kvoter som ursprungligen erhållits gratis ska också registreras och värderas enligt aktuella marknadsvärden om de kan handlas separat från mark.
Vissa uppgiftsposter anges parallellt, antingen enskilt eller som delar av aggregerade uppgifter, i andra grupper eller kategorier i tabell D ”Tillgångar”, tabell H ”Kostnader” och/eller tabell I ”Grödor”.
Följande kategorier ska användas:
|
40 |
Sockerbetor |
|
50 |
Organisk gödsel |
|
60 |
Stödrättighet inom ramen för ordningen för grundstöd |
Följande informationsgrupper ska användas:
E.QQ Kvantitet (anges endast för kolumnerna N, I, O)
Uppgifterna ska anges i följande enheter:
— Kategori 40 (sockerbeta)– deciton.
— Kategori 50 (organisk gödsel)– antalet djur konverterat till standardenheter.
— Kategori 60 (ordningen för grundstöd)– antal rättigheter/ar.
E.QP Inköpt kvot (bara för registrering i kolumn N)
Här anges belopp som under räkenskapsåret har betalats för kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark.
E.QS Såld kvot (bara för registrering i kolumn N)
Här anges belopp som har mottagits under räkenskapsåret för kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark.
E.OV Värdet vid räkenskapsårets början (bara för registrering i kolumn N)
Värdet vid räkenskapsårets början för de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde, om kvoterna kan handlas separat från tillhörande mark.
E.CV Värdet vid räkenskapsårets slut (bara för registrering i kolumn N)
Värdet vid räkenskapsårets slut för de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde för kvoter som kan handlas separat från tillhörande mark.
E.PQ Betalningar för leasad kvot eller inhyrd kvot (bara för registrering i kolumn I)
Belopp som betalts för leasing eller inhyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 5070 (Hyror och arrenden) i tabell H ”Kostnader”.
E.RQ Intäkter från leasing eller uthyrning av kvoter (bara för registrering i kolumn O)
Belopp som erhållits för leasing eller uthyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 90900 (”Övrigt”) i tabell I ”Grödor”.
E.TX Skatter, extra avgifter (kolumn T)
Utbetalt belopp.
KOLUMNER I TABELL E
Kolumn N avser tilldelad kvot, kolumn I inhyrd kvot, kolumn O uthyrd kvot och kolumn T avser skatter.
Tabell F
Skulder
Tabellens struktur
|
Skuldkategori |
Kod (*) |
|
|
|
|
|||
|
|
Kolumner |
||
|
Informationsgrupp |
Kortfristiga |
Långfristiga |
|
|
S |
L |
||
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
|
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
|
|
|
Kod (*) |
Beskrivning av kategorier |
S |
L |
|
1010 |
Kommersiellt lån, standard |
|
|
|
1020 |
Kommersiellt lån, särskilt |
|
|
|
1030 |
Familjelån/privata lån |
|
|
|
2010 |
Leverantörsskulder |
|
— |
|
3000 |
Övriga skulder |
|
|
De angivna beloppen ska endast gälla utestående belopp, dvs. upptagna lån minus de återbetalningar som redan gjorts.
Följande kategorier ska användas:
|
— |
1010 Kommersiellt lån, standard – lån som inte har stöd genom allmän politik rörande låntagning. |
|
— |
1020 Kommersiellt lån, särskilt – lån som får stöd genom allmän politik (räntesubventioner, garantier osv.). |
|
— |
1030 Familjelån/privata lån – lån som avtalats med fysiska personer på grundval av familjära/privata förhållanden med gäldenären. |
|
— |
2010 Leverantörsskulder – belopp som företaget är skyldigt leverantörer. |
|
— |
3000 Övriga skulder – skulder som inte är lån eller leverantörsskulder. |
Följande två informationsgrupper ska användas: (OV) värde vid räkenskapsårets början och (CV) värde vid räkenskapsårets slut.
De två kolumnerna är (S) kortfristiga skulder och (L) långfristiga skulder:
|
— |
Kortfristiga skulder – skulder och andra ansvar som löper ut inom ett år. |
|
— |
Långfristiga skulder – skulder och andra ansvar som löper ut efter ett år eller mer. |
Tabell G
Mervärdesskatt (moms)
Tabellens struktur
|
Kategori av momssystem |
Kod (*) |
|
||
|
Informationsgrupp |
Momssystem |
Transaktioner som påverkar momssaldot men inte är investeringar |
Transaktioner som påverkar momssaldot och som är investeringar |
|
|
C |
NI |
I |
||
|
VA |
Momssystem för jordbruket |
|
|
|
|
Kod (*) |
Beskrivning av kategorier |
|
1010 |
Jordbruket använder allmänt system för moms |
|
1020 |
Jordbruket använder minoritetssystem för moms |
|
Förteckning över momssystem för båda kategorierna |
C |
NI |
I |
|
Normalt system för moms |
1 |
— |
— |
|
System med delvis avräkningsbar moms |
2 |
|
|
De monetära uppgifterna i företagsredovisningen uttrycks utan moms.
Följande uppgifter rörande moms ska anges som kategorier:
1010 Jordbruket använder allmänt system för moms
1. Normalt momssystem– det momssystem som garanteras vara inkomstneutralt för jordbruksföretag eftersom momssaldot balanseras med skattemyndigheterna.
2. System med delvis avräkning– det momssystem som inte garanteras vara inkomstneutralt för jordbruksföretagen, även om det kan innehålla vissa ungefärliga mekanismer för kompensation av betald och mottagen moms.
1020 Jordbruket använder minoritetssystem för moms
Koder enligt definitionerna för det allmänna momssystemet.
Det finns bara en informationskategori för jordbrukets momssystem (VA). C – koden för momssystem, NI – transaktioner som berör momssaldot men inte är investeringar och I – transaktioner som berör momssaldot och som är investeringar.
För det normala momssystemet anges en indikation om att det används. Om företaget omfattas av systemet med delvis avräkning av moms ska man även ange transaktioner som berör momssaldot men som inte är investeringar och transaktioner som berör momssaldot och som är investeringar.
Om momsomsättningen ökar företagets intäkter är momssaldot ett positivt tal. Om intäkterna minskar är momssaldot ett negativt tal.
Tabell H
Kostnader
Tabellens struktur
|
Kostnadskategori |
Kod (*) |
|
|||
|
|
|||||
|
|
Kolumner |
||||
|
Informationsgrupp |
Värde |
Kvantitet |
|||
|
V |
Q |
||||
|
LM |
Kostnader för arbete, maskiner och insatsvaror |
|
|
||
|
SL |
Särskilda kostnader för djurhållning |
|
|
||
|
SC |
Särskilda kostnader och insatsvaror för grödor |
|
|
||
|
OS |
Särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet |
|
|
||
|
FO |
Allmänna omkostnader i jordbruket |
|
|
||
|
Kod (*) |
Grupp |
Beskrivning av kategorier |
V |
Q |
|
1010 |
LM |
Löner och sociala avgifter för avlönad arbetskraft |
|
— |
|
1020 |
LM |
Kontraktsarbete och maskinhyror |
|
— |
|
1030 |
LM |
Löpande underhåll av maskiner och utrustning |
|
— |
|
1040 |
LM |
Driv- och smörjmedel |
|
— |
|
1050 |
LM |
Utgifter för bil |
|
— |
|
2010 |
SL |
Inköpt kraftfoder för betande djur (hästar, idisslare) |
|
— |
|
2020 |
SL |
Inköpt grovfoder för betande djur (hästar, idisslare) |
|
— |
|
2030 |
SL |
Inköpt foder för grisar |
|
— |
|
2040 |
SL |
Inköpt foder för fjäderfä och övriga smådjur |
|
— |
|
2050 |
SL |
Foder som produceras vid företaget och används för betande djur (hästar, idisslare) |
|
— |
|
2060 |
SL |
Foder som produceras vid företaget och används för grisar |
|
— |
|
2070 |
SL |
Foder som produceras vid företaget och används för fjäderfä och övriga smådjur |
|
— |
|
2080 |
SL |
Veterinärkostnader |
|
— |
|
2090 |
SL |
Övriga särskilda kostnader för djurhållning |
|
— |
|
3010 |
SC |
Inköp av utsäde och plantor |
|
— |
|
3020 |
SC |
Utsäde och plantor producerade för eget bruk |
|
— |
|
3030 |
SC |
Gödnings- och jordförbättringsmedel |
|
— |
|
3031 |
SC |
Kvantitet N använd i mineralgödningsmedel |
— |
|
|
3032 |
SC |
Kvantitet P2O5 använd i mineralgödningsmedel |
— |
|
|
3033 |
SC |
Kvantitet K2O använd i mineralgödningsmedel |
— |
|
|
3034 |
SC |
Inköpt stallgödsel |
|
— |
|
3040 |
SC |
Växtskyddsmedel |
|
— |
|
3090 |
SC |
Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion |
|
— |
|
4010 |
OS |
Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling |
|
— |
|
4020 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilier |
|
— |
|
4030 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av komjölk |
|
— |
|
4040 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av buffelmjölk |
|
— |
|
4050 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av fårmjölk |
|
— |
|
4060 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av getmjölk |
|
— |
|
4070 |
OS |
Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter |
|
— |
|
4090 |
OS |
Övriga särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet |
|
— |
|
5010 |
FO |
Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar |
|
— |
|
5020 |
FO |
Elektricitet |
|
— |
|
5030 |
FO |
Bränsle för uppvärmning |
|
— |
|
5040 |
FO |
Vatten |
|
— |
|
5051 |
FO |
Jordbruksförsäkring |
|
— |
|
5055 |
FO |
Andra försäkringar i anslutning till jordbruket |
|
— |
|
5061 |
FO |
Skatter och övriga avgifter |
|
— |
|
5062 |
FO |
Skatter för mark och byggnader |
|
— |
|
5070 |
FO |
Betald hyra, totalt |
|
— |
|
5071 |
FO |
Hyror och arrenden för mark |
|
— |
|
5080 |
FO |
Ränteutgifter och andra finansiella avgifter |
|
— |
|
5090 |
FO |
Övriga omkostnader i jordbruket |
|
— |
Tillhandahållandet av de uppgifter som avses i koderna 3031–3033 är frivilligt åren 2015–2017 för de medlemsstater som tidigare utnyttjat denna möjlighet enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 385/2012 (9). De medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska årligen informera kommissionen och kommittén för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter om genomförandet av sin förberedelseplan för insamling och överföring av uppgifterna i dessa variabler.
Jordbrukskostnader (kostnader kontant eller som naturaförmåner och kvantiteterna av vissa insatsvaror) är den förbrukning av produktionsresurser (inklusive jordbrukets förbrukning av egenproducerade insatsvaror till jordbruket) som tas från jordbrukets produktion under räkenskapsåret eller den förbrukning av dessa resurser som sker under räkenskapsåret. När vissa användningar hänför sig dels till privat förbrukning, dels till jordbrukets förbrukning (t.ex. elektricitet, vatten, bränsle till uppvärmning och maskiner osv.) ska endast den senare delen anges i företagsredovisningen. Den andel av användningen av privatägda bilar som motsvarar användningen för jordbrukets ändamål ska också tas med.
Vid beräkning av de kostnader som hör samman med produktionen under räkenskapsåret ska inköp och förbrukning av egna produkter i företaget justeras för värdeändringar (inklusive förändringar rörande odlingarna). För varje post ska summan av det totala värdet av de kostnader som har betalats för jordbrukets förbrukning och värdet på förbrukningen anges separat.
Om de redovisade kostnaderna hänför sig till den totala ”förbrukningen” av insatsvaror under räkenskapsåret men inte hör samman med produktionen under räkenskapsåret, bör förändringar i lager av insatsvaror (inklusive kostnader som hänför sig till odlingarna) och redovisas under lämplig kod för rörelsekapital.
När företagets produktionsresurser (avlönad eller oavlönad arbetskraft, maskiner eller utrustning) används för att öka anläggningstillgångarna (konstruktion eller omfattande reparation av maskiner, uppförande, större reparation eller rivning av byggnader, plantering eller avverkning av fruktträd), ska motsvarande kostnader – eller en uppskattning av dem – inte inberäknas i företagets driftskostnader. Under alla omständigheter ska arbetskostnader och arbetstimmar som använts till att producera anläggningstillgångar varken ingå i kostnader eller tas med bland uppgifter om arbetskraft. Om det i undantagsfall inte är möjligt att särskilja och värdera vissa kostnader (bortsett från kostnader för arbetskraft) för tillverkning av anläggningstillgångar (t.ex. användning av företagets traktor) och dessa kostnader sedan införs som kostnader, ska en uppskattning av alla dessa kostnader som uppstått vid tillverkning av anläggningstillgångar anges i tabell I ”Grödor” med kod 90900 (Annan).
Kostnader rörande förbrukning av anläggningstillgångar redovisas som avskrivningar, och följaktligen ska utgifterna för anskaffning av investeringstillgångar inte behandlas som driftskostnader. Anvisningar rörande avskrivning finns i samband med tabell D ”Tillgångar”.
Utgifter för kostnadsposter som ersätts under räkenskapsåret eller senare (t.ex. reparation av en traktor efter en skada som täcks av en försäkring eller av en ansvarig tredje part) betraktas inte som företagets kostnader och motsvarande intäkter anges inte heller i jordbrukets redovisning.
Vid intäkter från försäljning av köpta förnödenheter ska avdrag göras i motsvarande kostnadsposter.
Bidrag och subventioner relaterade till kostnader ska inte dras av från motsvarande kostnadsposter utan anges med lämpliga koder 4100 till 4900 i tabell M ”Subventioner” (se anvisningarna för dessa koder). Bidrag och subventioner till investeringar anges i tabell D ”Tillgångar”.
Kostnaderna omfattar även eventuella inköpsrelaterade utgifter för kostnadsposten.
Kostnaderna klassificeras enligt följande:
1010 Löner och sociala avgifter för avlönad arbetskraft
Denna post omfattar följande:
|
— |
Löner som faktiskt betalats kontant till löntagarna, oavsett grunden för vederlaget (tim- eller ackordslön), med avdrag för eventuella sociala bidrag till jordbrukaren i dennes egenskap av arbetsgivare som kompensation för utbetalning av en lön som inte motsvarar det faktiskt utförda arbetet (t.ex. frånvaro från arbete på grund av en olycka, yrkesutbildning osv.). |
|
— |
Löner i form av naturaförmåner (t.ex. logi, mat, bostad, produkter från jordbruket osv.). |
|
— |
Produktivitetstillägg, kvalifikationstillägg, gåvor, gratifikationer, vinstandelar. |
|
— |
Övriga kostnader i samband med arbetskraft (anställningskostnader). |
|
— |
Sociala avgifter som åligger arbetsgivaren och avgifter som arbetsgivaren betalar för den anställdes del. |
|
— |
Försäkring för olycksfall i arbetet. |
Sociala avgifter och försäkringar som rör företagaren själv och den oavlönade arbetskraften anses inte som företagets kostnader.
De belopp som utbetalas till oavlönad arbetskraft (som definitionsmässigt är lägre än en normal lön – jfr definitionen av oavlönad arbetskraft) anges inte i företagsredovisningen.
Ersättning (kontant eller som naturaförmån) till pensionerade arbetstagare som inte längre är anställda vid företaget upptas inte under denna post utan anges med koden ”Andra kostnader i jordbruket”.
1020 Kontraktsarbete och maskinhyror
Denna post omfattar följande:
|
— |
Totala utgifter för arbete som jordbruksföretaget låtit utföra på entreprenad. Detta omfattar i regel både utgifter för användning av utrustning (inklusive bränsle) och själva arbetet. Om utgifter för annat än bränsle (t.ex. växtskyddsmedel, gödsel och utsäde) också omfattas av kontraktet ska dessa utgifter inte räknas med. Detta belopp (eller vid behov en uppskattning) ska tas upp under motsvarande kostnadspost (t.ex. pesticider bokförs med koden 3040”Växtskyddsmedel”). |
|
— |
Utgifter för att hyra maskiner som används av företagets arbetskraft. Bränslekostnaderna relaterade till användning av hyrda maskiner anges med koden 1040”Driv- och smörjmedel”. |
|
— |
Utgifter för att leasa maskiner som används av företagets arbetskraft. Bränsle- och underhållskostnader för leasade maskiner ska anges med relevanta koder (kod 1030”Löpande underhåll av maskiner och redskap” och kod 1040”Driv- och smörjmedel”). |
1030 Löpande underhåll av maskiner och utrustning
Utgifter för underhåll av maskiner och redskap och för mindre reparationer som inte påverkar det reparerade materialets marknadsvärde (betalning till mekaniker, kostnader för reservdelar osv.).
Denna post omfattar inköp av mindre utrustning, utgifter för sadelmakare och skoning av hästar, inköp av däck, drivbänkar, skyddskläder, tvättmedel för allmän rengöring av utrustning samt den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem i företaget (se även kod 1050). Tvättmedel för rengöring av utrustning som används i hanteringen av boskap (t.ex. mjölkningsmaskiner) anges med kod 2090”Övriga särskilda kostnader för djurbesättning”.
Större reparationer som innebär att materialets värde ökar i förhållande till värdet före reparationen anges inte med denna kod (se även anvisningarna om avskrivningar i tabell D ”Tillgångar”).
1040 Driv- och smörjmedel
Denna post omfattar även den andel av kostnaderna för bränsle och smörjmedel för privatbilar som motsvarar användningen av dem i företaget (se även kod 1050).
Om produkterna används både som motorbränsle och bränsle för uppvärmning, delas det totala beloppet mellan följande två poster:
|
1040 |
Driv- och smörjmedel. |
|
5030 |
Bränsle för uppvärmning. |
1050 Utgifter för bil
Om den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem i företaget bestäms schablonmässigt (t.ex. med ett fast belopp per km), anges dessa kostnader med denna kod.
Foder
Använt foder indelas i köpt foder och foder som produceras och används i jordbruket.
Köpt foder omfattar slickstenar, mejeriprodukter (köpta eller återlämnade till företaget) samt produkter för konservering och lagerhållning av foder, såväl som utgifter för betesgång och användning av kollektiva betesmarker och ängsmarker som inte ingår i UJA samt arrende av betesmarker som inte ingår i UJA. Inköpt strö och halm räknas också till köpt foder.
Inköpt foder som används till betande djur indelas i kraftfoder och grovfoder (inklusive betesgång, utgifter för användning av kollektiva betesmarker, ängsmarker och betesmarker som inte ingår i UJA samt inköpt strö och halm).
Kod 2010”Inköpt kraftfoder för betande djur (hästar, idisslare)” omfattar särskilt oljekraftfoder, foderblandningar, spannmål, konsttorkat gräs, torkad massa av sockerbetor, fiskmjöl, mjölk och mejeriprodukter, mineraler och produkter för konservering och lagerhållning av dessa fodersorter.
Utgifter för kontraktsarbeten i jordbruket för produktion av grovfoder, t.ex. ensilage, anges med kod 1020”Kontraktsarbeten och maskinhyror”.
Foder som produceras på gården och används för eget bruk omfattar säljbara jordbruksprodukter som används som foder (här ingår mjölk och mjölkprodukter, men inte mjölk som dias av kalvar). Strö och halm som produceras vid företaget inräknas endast om det gäller en produkt som har ett marknadsvärde i det berörda området under räkenskapsåret.
Följande uppdelning ska göras:
|
— |
Inköpt foder:
|
|
— |
Foder som produceras vid företaget och används för eget bruk:
|
2080 Veterinärkostnader
Kostnader för veterinärsarvoden och läkemedel.
2090 Övriga särskilda kostnader för djurhållning
Alla direkta kostnader i samband med animalieproduktion som inte upptas separat i de övriga koderna i tabell H, dvs. betäckningsavgifter, artificiell insemination, kastrering, mjölkkontroll, avgifter och registrering i stamböcker, rengöringsmedel för utrustning som används i hantering av djur (t.ex. mjölkningsmaskiner), emballage till animalieprodukter, kostnader för extern lagerhållning och iordningställande av företagets animalieprodukter, kostnader för marknadsföring av företagets animalieprodukter, kostnader för bortskaffning av överskottsgödsel osv. Likaså ingår kortfristig hyra för byggnader för inhysning av djur eller förvaring av tillhörande produkter. Kostnader för bearbetning av animalieprodukter som anges med koderna 4030 till 4070 i tabell H ingår inte.
3010 Inköp av utsäde och plantor
Allt inköpt utsäde och alla plantor, inklusive lökar och knölar. Kostnaderna för nyplantering av unga träd och buskar utgör en investering och upptas antingen i tabell D med kod 2010”Biologiska tillgångar – växter” eller med kod 5010”Skogsmark inklusive timmer på rot”. Vid mindre omplanteringar anses dock kostnader för unga träd och buskar som kostnader för räkenskapsåret i fråga och ska anges med denna kod, bortsett från utgifter rörande skog som finns i anslutning till företaget, vilka anges med kod 4010”Särskilda kostnader för skogsbruk”.
Kostnader för bearbetning av utsäde (klassificering, desinfektion) redovisas också under denna kod.
3020 Utsäde och plantor producerade för eget bruk
Allt utsäde och alla plantor (inklusive lökar och knölar) som produceras för eget bruk.
3030 Gödnings- och jordförbättringsmedel
Alla gödnings- och jordförbättringsmedel (t.ex. kalk) inklusive mull, torv och stallgödsel som är inköpta (stallgödsel som producerats i jordbruket ingår inte).
Gödnings- och jordförbättringsmedel som används i skog som ingår i jordbruksföretaget anges med kod 4010”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.
3031 Kvantitet kväve (N) i mineralgödningsmedel
Kvantiteten (vikt) kväve i form av N i använt mineralgödningsmedel, som en uppskattning på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och medlets N-halt.
3032 Kvantitet fosfor (P2O5) i mineralgödningsmedel
Kvantiteten (vikt) fosfor i form av P2O5 i använt mineralgödningsmedel, som en uppskattning på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och medlets P2O5-halt.
3033 Kvantitet kalium (K2O) i mineralgödningsmedel
Kvantiteten (vikt) kalium i form av K2O i använt mineralgödningsmedel, som en uppskattning på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och medlets K2O-halt.
3034 Inköpt gödsel
Värdet på inköpt stallgödsel.
3040 Växtskyddsmedel
Alla produkter som används för att skydda grödor och plantor mot parasiter och sjukdomar, vilda djur, ogynnsamma växtförhållanden osv. (insekticider, fungicider, herbicider, förgiftat lockbete, fågelskrämmor, hagelskydd, frostskydd osv.). Om arbetet för att skydda grödorna utförs på entreprenad och kostnaden för de använda skyddsprodukterna inte är känd, ska hela summan anges med kod 1020”Kontraktsarbete och maskinhyror”.
Skyddsmaterial som används i skog som ingår i jordbruksföretaget anges med kod 4010”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.
3090 Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion
Alla kostnader som har direkt samband med vegetabilieproduktionen (inklusive betesmarker och gräsmarker) men som inte upptas separat i övriga kostnadsposter, såsom emballage, snören och rep, kostnader för jordanalys, jordbruksutställningar, plasttäckning (t.ex. för jordgubbsodling), material för konservering av grödor, kostnader för iordningställande av grödor som görs utanför jordbruket, kostnader för saluföring av företagets grödor, kostnader för inköp av säljbara skördar på rot eller för hyra av mark som arrenderats för högst ett år och som används för säljbara skördar, inköp av druvor och oliver som bearbetas i företaget osv. Koden omfattar inte specifika kostnader för bearbetning av andra grödor än vindruvor och oliver, dessa ska anges med koden 4020. Koden omfattar även korttidshyrning av byggnader som används för att lagra säljbara skördar.
4010 Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling
Gödningsmedel, växtskyddsmedel, diverse särskilda kostnader. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4020 Särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilier
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilier (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4030 Särskilda kostnader för bearbetning av komjölk
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av komjölk (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4040 Särskilda kostnader för bearbetning av buffelmjölk
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av buffelmjölk (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4050 Särskilda kostnader för bearbetning av fårmjölk
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av fårmjölk (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4060 Särskilda kostnader för bearbetning av getmjölk
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av getmjölk (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4070 Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter
Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för bearbetning av kött eller andra animalieprodukter som inte anges med koderna 4030 till 4060 (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
4090 Övriga särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet
Råvaror, egna eller inköpta och andra särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga koder.
5010 Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar
Underhåll av byggnader och markanläggningar, inklusive växthus, drivbänkar och stöttor. Kostnader för inköp av byggnadsmaterial för löpande underhåll av byggnader anges med denna kod.
Inköp av byggnadsmaterial för nya investeringar ska anges med lämpliga koder i informationsgruppen ”Investering/Inköp” i tabell D ”Tillgångar”.
Kostnader för större byggnadsreparationer som ökar byggnadernas värde (större underhåll) ingår inte i denna kod. Sådana kostnader anges som investering i tabell D med kod 3030”Byggnader tillhörande jordbruket”.
5020 Elektricitet
Total förbrukning av elektricitet för jordbruksföretagets ändamål.
5030 Bränsle för uppvärmning
Total förbrukning av bränsle för uppvärmning i företaget, inklusive uppvärmning av växthus.
5040 Vatten
Kostnader för anslutning till det allmänna vattennätet och vattenförbrukning för alla jordbruksändamål, inklusive konstbevattning. Kostnaderna för användning av företagsägd vattenutrustning ska anges med lämplig kod, såsom avskrivning av maskiner och utrustning, löpande underhåll av maskiner och utrustning, motorbränsle, elektricitet.
5051 Jordbruksförsäkring
Kostnaden för försäkring av jordbruksproduktionen eller någon av dess komponenter, inklusive djurförsäkring och skördeskadeförsäkring osv.
5055 Andra försäkringar i anslutning till jordbruket
Alla försäkringspremier som täcker övriga risker för jordbruket (utom själva jordbruket), såsom företagarens tredjepartsansvar, brand- och översvämningsskador, men inte försäkringspremier som täcker olyckor i arbetet som anges med kod 1010 i denna tabell. Här ingår också försäkringspremier för byggnader.
5061 Skatter och övriga avgifter
Alla skatter och övriga avgifter som rör jordbruksföretaget, även sådana som gäller åtgärder för miljöskydd, med undantag av moms och skatter som gäller mark, byggnader och arbetskraft. Företagarens direkta inkomstskatter räknas inte till företagets kostnader.
5062 Skatter på mark och byggnader
Skatter och andra avgifter som uppbärs för äganderätten till jordbruksmark och byggnader som antingen används av brukaren själv eller i arrende där arrendatorn betalar med en del av sin produktion.
5070 Hyror och arrenden
Hyror och arrenden (kontant eller i naturaförmåner) för mark och byggnader som arrenderas, kvoter och övriga rättigheter för jordbruket. För jordbruksbyggnader och andra hyrda byggnader ska endast den del av hyresvärdet som rör jordbruksverksamheten anges. Leasing- eller hyreskostnader för kvoter som inte är knutna till mark ska även anges i tabell E.
5071 Andelen hyror och arrenden för mark
5080 Ränteutgifter och andra finansiella avgifter
Räntor och finansiella avgifter för lånat kapital avsett för jordbruket. Denna information är obligatorisk.
Räntesubventioner ska inte dras av, utan anges i tabell M med kod 3550.
5090 Övriga omkostnader i jordbruket
Alla övriga kostnader i företaget som inte anges med koderna ovan (arvoden till revisorer, sekreterartjänster och andra utgifter för kontor, kostnader för telefon, diverse bidrag och abonnemang osv.).
Tabell I
Grödor
Tabellens struktur:
|
|
Grödkategori |
Kod (*) |
|
|||||
|
Typ av gröda |
Kod (**) |
|||||||
|
Uppgift saknas |
Kod (***) |
|||||||
|
Informationsgrupp |
Kolumner |
|||||||
|
Total areal |
Andel som bevattnas |
Andel som används för energigrödor |
Andel som används för genetiskt modifierade grödor |
Kvantitet |
Värde |
|||
|
TA |
IR |
EN |
GM |
Q |
V |
|||
|
A |
Areal |
|
|
|
|
— |
— |
|
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
|
PR |
Produktion |
— |
— |
— |
— |
|
— |
|
|
SA |
Försäljning |
— |
— |
— |
— |
|
|
|
|
FC |
Jordbrukshushållets egen förbrukning och naturaförmåner |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
|
FU |
Jordbrukets egen förbrukning |
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
För kategori av gröda ska följande koder användas:
|
Kod (*) |
Beskrivning |
|
Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde) |
|
|
10110 |
Vanligt vete och spält |
|
10120 |
Durumvete |
|
10130 |
Råg |
|
10140 |
Korn |
|
10150 |
Havre |
|
10160 |
Majs |
|
10170 |
Ris |
|
10190 |
Övriga spannmål för produktion av säd |
|
Trindsäd och proteingrödor för produktion av säd (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
|
|
10210 |
Ärter, åkerbönor och sötlupiner |
|
10220 |
Linser, kikärter och vicker |
|
10290 |
Övriga proteingrödor |
|
10300 |
Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) |
|
10310 |
Potatis för framställning av stärkelse |
|
10390 |
Övrig potatis |
|
10400 |
Sockerbetor (utom utsäde) |
|
10500 |
Foderrotfrukter och kålväxter (utom utsäde) |
|
Industrigrödor |
|
|
10601 |
Tobak |
|
10602 |
Humle |
|
10603 |
Bomull |
|
10604 |
Raps och rybs |
|
10605 |
Solrosor |
|
10606 |
Soja |
|
10607 |
Oljelin |
|
10608 |
Andra oljeväxter |
|
10609 |
Lin |
|
10610 |
Hampa |
|
10611 |
Andra fiberplantor |
|
10612 |
Aromatiska växter, medicinalväxter och köksväxter |
|
10613 |
Sockerrör |
|
10690 |
Andra industrigrödor som inte nämns någon annanstans |
|
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar: |
|
|
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – utomhus eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
|
|
10711 |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – friland |
|
10712 |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling |
|
10720 |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – i växthus eller under annat skydd (som ger tillträde) |
|
Uppgifter för alla underrubriker av ”färska grönsaker, meloner och jordgubbar”: |
|
|
10731 |
Blomkål och broccoli |
|
10732 |
Huvudsallat |
|
10733 |
Tomater |
|
10734 |
Sockermajs |
|
10735 |
Lök |
|
10736 |
Vitlök |
|
10737 |
Morötter |
|
10738 |
Jordgubbar |
|
10739 |
Meloner |
|
10790 |
Andra grönsaker |
|
Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) |
|
|
10810 |
Blommor och andra prydnadsväxter – utomhus eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
|
10820 |
Blommor och andra prydnadsväxter – i växthus eller under annat skydd (som ger tillträde) |
|
Uppgifter för alla underrubriker av ”blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)”: |
|
|
10830 |
Blomsterlökar, rotknölar och stamknölar |
|
10840 |
Snittblommor och blomknoppar |
|
10850 |
Blommor och prydnadsväxter |
|
Grödor som skördas som grönfoder |
|
|
10910 |
Växtföljdsvall |
|
Andra grödor som skördas som grönfoder: |
|
|
10921 |
Grönmajs |
|
10922 |
Baljväxter |
|
10923 |
Andra grödor som skördas som grönfoder, men som inte nämns någon annanstans |
|
11000 |
Utsäde och sättplantor |
|
11100 |
Övriga jordbruksgrödor |
|
Träda |
|
|
11210 |
Träda för vilken inga bidrag ges |
|
11220 |
Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning |
|
11300 |
Mark som är klar för sådd och som utarrenderas till annan person, även mark som ställs till arbetstagares förfogande som en naturaförmån |
|
20000 |
Köksträdgårdar |
|
Permanent gräsmark |
|
|
30100 |
Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark |
|
30200 |
Naturlig betesmark |
|
30300 |
Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag |
|
Fleråriga odlingar |
|
|
Fruktarter: |
|
|
40111 |
Äpplen |
|
40112 |
Päron |
|
40113 |
Persikor och nektariner |
|
40114 |
Annan frukt från tempererade zoner |
|
40115 |
Frukt från subtropiska eller tropiska zoner |
|
40120 |
Bärarter |
|
40130 |
Nötter |
|
Citrusodlingar |
|
|
40210 |
Apelsiner |
|
40220 |
Tangeriner, mandariner, klementiner och liknande små frukter |
|
40230 |
Citroner |
|
40290 |
Annan citrusfrukt |
|
Olivodlingar |
|
|
40310 |
Bordsoliver |
|
40320 |
Oliver avsedda för framställning av olja (olivfrukter) |
|
40330 |
Olivolja |
|
40340 |
Biprodukter från olivodling |
|
Vinodlingar |
|
|
40411 |
Vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) |
|
40412 |
Vin med skyddad geografisk beteckning (SGB) |
|
40420 |
Andra viner |
|
40430 |
Bordsdruvor |
|
40440 |
Russin |
|
40451 |
Druvor avsedda för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) |
|
40452 |
Druvor avsedda för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB) |
|
40460 |
Druvor avsedda för andra viner |
|
40470 |
Diverse produkter från vinodling, såsom druvmust, druvjuice, konjak, vinäger och annat som framställs i jordbruksföretaget |
|
40480 |
Biprodukter från vinodling (pressrester och liknande) |
|
40500 |
Plantskolor |
|
40600 |
Övriga fleråriga grödor |
|
40610 |
Julgranar |
|
40700 |
Fleråriga grödor under glas |
|
40800 |
Nyplanteringar |
|
Annan mark |
|
|
50100 |
Outnyttjad jordbruksmark |
|
50200 |
Skogsmark |
|
50210 |
varav skottskogar med kort omloppstid |
|
50900 |
Annan mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg osv.) |
|
60000 |
Svamp |
|
Övriga produkter och intäkter |
|
|
90100 |
Intäkter från uthyrning av jordbruksmark |
|
90200 |
Ersättning genom skördeförsäkring som inte kan fördelas på särskilda grödor |
|
90300 |
Biprodukter från grödor andra än från oliver och vin |
|
90310 |
Halm |
|
90320 |
Sockerbetsblast |
|
90330 |
Övriga biprodukter |
|
90900 |
Annan |
Koderna för typ av gröda ska väljas ur förteckningen nedan:
|
Kod (**) |
Beskrivning |
||||||||||
|
0 |
Inte tillämplig: Denna kod ska användas för bearbetade produkter, produkter i lager och biprodukter. |
||||||||||
|
1 |
Jordbruksgrödor – huvudgröda, kombinerad gröda: Dessa består av följande:
|
||||||||||
|
2 |
Jordbruksgrödor – fånggrödor: Grödor som odlas i följd på en viss areal under räkenskapsåret och som inte anses vara huvudgrödor. |
||||||||||
|
3 |
Trädgårds- och blomsterodlingar på friland: Här avses färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas i handelsträdgårdar på friland och blommor och prydnadsväxter som odlas på friland. |
||||||||||
|
4 |
Grödor som odlas övertäckta, med tillträde: Här avses färska grönsaker, meloner och jordgubbar under skydd, blommor och prydnadsväxter (ettåriga eller fleråriga) under skydd och fleråriga grödor under skydd. |
Koderna för saknade uppgifter ska väljas ur förteckningen nedan:
|
Kod (***) |
Beskrivning |
|
0 |
Inga saknade uppgifter |
|
1 |
Areal anges inte: Denna kod ska anges när den areal som används för en gröda inte uppges, t.ex. när det gäller försäljning av säljbara vegetabilieprodukter som är inköpta på rot eller som kommer från mark som arrenderats tillfälligt för en kortare period än ett år. |
|
2 |
Produktion (på kontrakt) anges inte: Denna kod ska anges för grödor på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren. |
|
3 |
Produktion (inte på kontrakt) anges inte: Denna kod ska anges för grödor som inte odlas på kontrakt, om den faktiska produktionen inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren. |
|
4 |
Areal och produktion anges inte: Denna kod ska anges om uppgift om areal och faktisk produktion saknas. |
Informationen om produktion av grödor under räkenskapsåret ska registreras i formatet för Tabell I ”Grödor”. Informationen för var och en av de olika grödorna ska anges separat. Tabellens innehåll definieras genom val av en kod för kategori av gröda, en kod för typen av gröda och en kod för saknade uppgifter.
Detaljuppgifter rörande potatis (koderna 10310, 10390), färska grönsaker, meloner och jordgubbar (koderna 10731, 10732, 10733, 10734, 10735, 10736, 10737, 10738, 10739, 10790), blommor och prydnadsväxter (koderna 10830, 10840, 10850) och biprodukter från grödor andra än från oliver och vin (koderna 90310, 90320, 90330) krävs endast om uppgifterna finns att tillgå i jordbrukets bokföring.
INFORMATIONSGRUPPER I TABELL I
Tabell I innehåller sju rader med informationsgrupper. Dessa är areal (A), värde vid räkenskapsårets början (OV), värde vid räkenskapsårets slut (CV), produktion (PR), försäljning (SA), jordbrukshushållets förbrukning och naturaförmåner (FC) och jordbrukets egen förbrukning (FU).
Tabell I innehåller sex kolumner där det för varje gröda ska anges total areal (TA), areal som bevattnas (IR), areal som används för energigrödor (EN), areal som används för produktion av genmodifierade grödor (GM), produktions- och försäljningskvantitet (Q) och värde (V). Nedan följer beskrivning för varje grupp av information om vilka kolumner som ska fyllas i:
I.A Areal
För informationsgruppen Areal ska uppgifter anges för total areal (TA), bevattnad areal (IR), areal som används för energigrödor (EN) och areal som används för produktion av genmodifierade grödor (GM). Arealen ska alltid anges i ar (100 ar = 1 ha) med undantag för mark som används för svampodling, som ska anges i kvadratmeter.
I.OV Värde vid räkenskapsårets början
För informationsgruppen Värde vid räkenskapsårets början (OV) ska värdet (V) anges för produkter i lager vid början av räkenskapsåret. Produkterna ska värderas till det pris ”fritt gård” som gäller på värderingsdagen.
I.CV Värde vid räkenskapsårets slut
För informationsgruppen Värde vid räkenskapsårets slut (CV) ska värdet (V) anges för produkter i lager vid slutet av räkenskapsåret. Produkterna ska värderas till det pris ”fritt gård” som gäller på värderingsdagen.
I.PR Produktion
För informationsgruppen Produktion (PR) ska kvantiteterna för de grödor som producerats (Q) under räkenskapsåret (exklusive eventuella förluster på åkern eller vid jordbruket) anges. De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte).
Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för vin och vinrelaterade produkter som anges i hektoliter. När det på grund av försäljningsvillkoren inte är möjligt att fastställa den faktiska produktionen i deciton (jfr försäljning av grödor på rot och grödor på kontrakt) ska kod 2 (uppgift saknas) anges för grödor på kontrakt och kod 3 i övriga fall.
I.SA Total försäljning
För informationsgruppen Total försäljning (SA) ska försäljningskvantiteten (Q) och försäljningsvärdet (V) för produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början eller som har skördats under året anges. Eventuella marknadsföringskostnader ska inte dras av från den totala försäljningen, utan anges i tabell H ”Kostnader”.
I.FC Jordbrukshushållets egen förbrukning och naturaförmåner
För informationsgruppen Jordbrukshushållets förbrukning och naturaförmåner (FC) ska anges värdet (V) för produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts som betalning i natura för varor och tjänster (inberäknat ersättning i natura). De aktuella produkterna ska värderas till priset ”fritt gård”.
I.FU Jordbrukets egen förbrukning
För informationsgruppen Jordbrukets egen förbrukning (FU) ska värdet ”fritt gård” (V) för företagets produkter i lager vid räkenskapsårets början och/eller som framställs under året och används i företaget under räkenskapsåret anges. Hit hör följande:
|
— |
Djurfoder: Värdet ”fritt gård” av de av företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Den del av företagets halmproduktion som används i djurhållningen (som foder och ströhalm) ska endast värderas när det finns förutsättningar för försäljning av denna produkt i området under året i fråga. De berörda produkterna ska värderas till priset ”fritt gård”. |
|
— |
Utsäde: Värdet ”fritt gård” av säljbara produkter som använts som utsäde under året. |
|
— |
Övrig användning i jordbruket (inberäknat produkter från företaget som används i tillagning av måltider för semesterbesökare). |
Tabell J
Animalieproduktion
Tabellens struktur
|
Kategori av boskap |
Kod (*) |
|
||
|
|
||||
|
|
Kolumner |
|||
|
Informationsgrupp |
Genomsnittligt antal |
Nummer |
Värde |
|
|
A |
N |
V |
||
|
AN |
Genomsnittligt antal |
|
— |
— |
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
— |
|
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
— |
|
|
|
PU |
Inköp |
— |
|
|
|
SA |
Total försäljning |
— |
|
|
|
SS |
Försäljning för slakt |
— |
|
|
|
SR |
Försäljning för vidare uppfödning eller avel |
— |
|
|
|
SU |
Försäljning med okänt syfte |
— |
|
|
|
FC |
Jordbrukshushållets förbrukning |
— |
|
|
|
FU |
Jordbrukets egen förbrukning |
— |
|
|
|
Kod (*) |
Beskrivning |
|
100 |
Hästdjur |
|
210 |
Nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar |
|
220 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, tjurar och stutar |
|
230 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, kvigor |
|
240 |
Nötkreatur, två år och äldre, tjurar och stutar |
|
251 |
Avelskvigor |
|
252 |
Slaktkvigor |
|
261 |
Mjölkkor |
|
262 |
Bufflar |
|
269 |
Övriga kor |
|
311 |
Tackor avsedda för avel |
|
319 |
Övriga får |
|
321 |
Getter, avsedda för avel |
|
329 |
Övriga getter |
|
410 |
Smågrisar som väger mindre än 20 kg |
|
420 |
Avelssuggor som väger 50 kg eller mer |
|
491 |
Slaktgrisar |
|
499 |
Övriga grisar |
|
510 |
Fjäderfä – slaktkycklingar |
|
520 |
Värphöns |
|
530 |
Övriga fjäderfän |
|
610 |
Kaniner av honkön, avsedda för avel |
|
699 |
Andra kaniner |
|
700 |
Bin |
|
900 |
Andra djur |
Kategorier av boskap
Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av djur:
|
100 |
Hästdjur Även kapplöpnings- och ridhästar, åsnor, mulor och mulåsnor osv. |
||||||
|
210 |
Nötkreatur, yngre än ett år, tjur-, stut- och kvigkalvar. |
||||||
|
220 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, tjurar och stutar. |
||||||
|
230 |
Nötkreatur, minst ett år men yngre än två år, kvigor. Bortsett från nötkreatur som har kalvat. |
||||||
|
240 |
Nötkreatur, två år och äldre, tjurar och stutar. |
||||||
|
251 |
Avelskvigor Nötboskap, hondjur på minst två år som ännu inte kalvat och är ämnade för avel. |
||||||
|
252 |
Slaktkvigor Nötboskap, hondjur på minst två år som inte har kalvat och inte är ämnade för avel. |
||||||
|
261 |
Mjölkkor Nötboskap, hondjur, som har kalvat (även om dessa är under två år) och som uteslutande eller huvudsakligen används för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller avsedd för bearbetning som mejeriprodukter. Inbegriper sinkor. |
||||||
|
262 |
Bufflar Buffelhonor som har kalvat (även de som är under två år) och som uteslutande eller huvudsakligen används för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller avsedd för bearbetning som mejeriprodukter. Inbegriper buffelkor för slakt. |
||||||
|
269 |
Övriga kor
|
Kategorierna 210 till 252 och 269 omfattar även motsvarande kategorier av bufflar och honbufflar.
|
311 |
Tackor avsedda för avel Tackor på minst ett år avsedda för avel. |
|
319 |
Övriga får Får i alla åldrar med undantag för tackor. |
|
321 |
Getter, avsedda för avel |
|
329 |
Övriga getter Andra getter än hondjur för avel. |
|
410 |
Smågrisar som väger mindre än 20 kg Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg. |
|
420 |
Avelssuggor som väger 50 kg eller mer Suggor för avel med en levande vikt på minst 50 kg med undantag för utslagssuggor (jfr kategori 499 ”Övriga grisar”). |
|
491 |
Slaktgrisar Slaktgrisar med en levande vikt på minst 20 kg, med undantag för utslagssuggor och galtar (jfr kategori 499 ”Övriga grisar”). |
|
499 |
Övriga grisar Grisar med en levande vikt på minst 20 kg, med undantag för avelssuggor (se kategori 420) och slaktgrisar (se kategori 491). |
|
510 |
Fjäderfä – slaktkycklingar Slaktkycklingar. Värphöns och slakthöns ingår ej. Småkycklingar ingår ej. |
|
520 |
Värphöns Omfattar även unghöns, värphöns, slakthöns och tuppar för avel av värphöns. Unghöns är unga hönor som ännu inte börjat värpa. Småkycklingar ingår ej. |
|
530 |
Övriga fjäderfän Omfattar ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns, strutsar och avelshanar (utom för värphöns). Hondjur avsedda för avel ingår. Småkycklingar ingår ej. |
|
610 |
Kaniner av honkön, avsedda för avel |
|
699 |
Andra kaniner |
|
700 |
Bin Anges som antalet befolkade bikupor. |
|
900 |
Andra djur Omfattar småkycklingar, rådjur, bison och fisk. Omfattar även ponnyer och andra djur som används för lantbruksturism. Omfattar inte produkter från andra djur (se tabell K, kategori 900). |
INFORMATIONSGRUPPER I TABELL J
J.AN Genomsnittligt antal (anges endast i kolumn A)
En enhet avser ett djur som funnits i företaget under ett år. Djuren räknas i proportion till hur lång tid de har funnits i företaget under räkenskapsåret.
Det genomsnittliga antalet fastställs antingen genom periodvisa inventarier eller genom att registrera inkommande och utgående djur. Alla djur som finns i företaget, inberäknat djur som genom kontrakt föds upp eller göds (djur som inte tillhör företaget men som föds upp eller göds endast som en tjänst från företagaren, som inte tar på sig den ekonomiska risk som normalt gäller vid uppfödning och gödning av sådana djur) och djur som tas emot eller lämnas för betesgång, för den tid av året som de vistas på företaget.
Genomsnittligt antal (kolumn A)
Det genomsnittliga antalet ska anges med två decimaler.
Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
J.OV Värde vid räkenskapsårets början
Djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets början, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur eller antal bikupor, uttryckt med två decimaler.
Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
Värde (kolumn V)
Boskapens värde ska anges som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.
J.CV Värde vid räkenskapsårets slut
Antal djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets slut, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur eller antal bikupor, uttryckt med två decimaler.
Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
Värde (kolumn V)
Boskapens värde ska anges som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.
J.PU Inköp
Här anges de totala boskapsinköpen under räkenskapsåret.
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur uttryckt med två decimaler. Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
Värde (kolumn V)
Värdet på inköp inbegriper inköpskostnaderna. Relaterade bidrag och subventioner ska inte dras av från totalbeloppet för dessa inköp, utan ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koderna 5100 till 5900).
J.SA Total försäljning
Här anges de totala boskapsförsäljningarna under räkenskapsåret.
I dessa ingår försäljningar till konsumenter för egen konsumtion av boskap eller kött, oavsett om djuren slaktas vid jordbruket eller inte.
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur uttryckt med två decimaler. Denna information ska inte anges för övriga djur (kod 900).
Värde (kolumn V)
Eventuella marknadsföringskostnader ska inte dras av från det totala försäljningsbeloppet, utan ska anges med kod 2090 (”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”). Relaterade bidrag och subventioner ska inte ingå i totalbeloppet för försäljningarna, utan anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koderna 2110 till 2900).
J.SS Försäljning för slakt
Här anges boskap som under räkenskapsåret har sålts för slakt. Denna information ska inte anges för avelskvigor (kod 251), bin (kod 700) eller för övriga djur (kod 900).
Antal (kolumn N)
Se Total försäljning.
Värde (kolumn V)
Se Total försäljning.
J.SR Försäljning för vidare uppfödning eller avel
Här anges boskap som under räkenskapsåret har sålts för vidare uppfödning eller avel. Denna information ska inte anges för slaktkvigor (kod 252), bin (kod 700) eller för övriga djur (kod 900).
Antal (kolumn N)
Se Total försäljning.
Värde (kolumn V)
Se Total försäljning.
J.SU Försäljning med okänt syfte
Här anges boskap som under räkenskapsåret har sålts men information saknas om destinationen. Denna information ska inte anges för bin (kod 700) och övriga djur (kod 900).
Antal (kolumn N)
Se Total försäljning.
Värde (kolumn V)
Se Total försäljning.
J.FC Jordbrukshushållets förbrukning och naturaförmåner
Här anges boskap som förbrukats i jordbrukshushållet eller som använts för naturaförmåner under räkenskapsåret.
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur uttryckt med två decimaler. Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
Värde (kolumn V)
Boskapens värde ska anges som verkligt värde.
J.FU Jordbrukets egen förbrukning
Här anges boskap som under räkenskapsåret har använts för vidarebearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet i företaget. Detta inbegriper boskap som har använts för
|
— |
restaurangverksamhet, i samband med turism, och |
|
— |
bearbetning av boskap till köttprodukter och foder. |
Däremot ingår inte försäljning av boskap eller kött, oavsett om djuren slaktas vid jordbruket eller inte (se information om försäljning, SA).
Detta värde ska också anges i tabell H såsom kostnader för annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget, med kod 4070 (”Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter”).
Antal (kolumn N)
Antalet ska anges som antal djur uttryckt med två decimaler. Denna information ska inte anges för övriga djur (kategori 900).
Värde (kolumn V)
Boskapens värde ska anges som verkligt värde.
Tabell K
Animalieprodukter och -tjänster
Tabellens struktur
|
Kategorier av animalieprodukter och tjänster |
Kod (*) |
|
|
|
Uppgift saknas |
Kod (**) |
|
|
|
|
|||
|
|
Kolumner |
||
|
Informationsgrupp |
Kvantitet |
Värde |
|
|
Q |
V |
||
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
|
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
|
|
|
PR |
Produktion |
|
— |
|
SA |
Försäljning |
|
|
|
FC |
Jordbrukshushållets förbrukning |
|
|
|
FU |
Jordbrukets egen förbrukning |
|
|
|
Kod (*) |
Beskrivning |
|
261 |
Komjölk |
|
262 |
Buffelmjölk |
|
311 |
Fårmjölk |
|
321 |
Getmjölk |
|
330 |
Ull |
|
531 |
Ägg för humankonsumtion (alla fjäderfän) |
|
532 |
Ägg för kläckning (alla fjäderfän) |
|
700 |
Honung och produkter från biodling |
|
800 |
Naturgödsel |
|
900 |
Övriga animaliska produkter |
|
1100 |
Kontraktsuppfödning |
|
1120 |
Nötkreatur på kontrakt |
|
1130 |
Får och/eller getter på kontrakt |
|
1140 |
Grisar på kontrakt |
|
1150 |
Fjäderfä på kontrakt |
|
1190 |
Övriga djur på kontrakt |
|
1200 |
Övriga animalietjänster |
|
Kod (**) |
Beskrivning |
|
0 |
Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas. |
|
2 |
Kod 2 ska anges för animalieproduktion på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten inte kan anges (kolumn Q) på grund av försäljningsvillkoren. |
|
3 |
Kod 3 ska anges när den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren och animalieproduktionen inte är på kontrakt. |
|
4 |
Kod 4 ska anges om uppgift om faktisk produktion saknas. |
Kategorier av animalieprodukter och -tjänster
Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av animalieprodukter och tjänster:
|
261 |
Komjölk |
||||||||||
|
262 |
Buffelmjölk |
||||||||||
|
311 |
Fårmjölk |
||||||||||
|
321 |
Getmjölk |
||||||||||
|
330 |
Ull |
||||||||||
|
531 |
Ägg för humankonsumtion (alla fjäderfän) |
||||||||||
|
532 |
Ägg för kläckning (alla fjäderfän) |
||||||||||
|
700 |
Honung och produkter från biodling, honung, honungsmjöd och andra produkter och biprodukter från biodling |
||||||||||
|
800 |
Naturgödsel |
||||||||||
|
900 |
Övriga animaliska produkter (betäckningsavgifter, foster, vax, gås- eller anklever, mjölk från andra djur osv.) |
||||||||||
|
1100 |
Kontraktsuppfödning Intäkter från kontraktsuppfödning, huvudsakligen betalning för utförda tjänster från jordbrukarens sida utan att denne tar på sig de ekonomiska risker som normalt är förbundna med uppfödning eller gödning av dessa djur. Närmare uppgifter om kategori 1100 (Kontraktsuppfödning): Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.
|
||||||||||
|
1200 |
Övriga animaliska tjänster Belopp som mottagits för andra animalietjänster (betesgång osv.). |
Koder för saknade uppgifter
Följande koder ska användas om uppgifter saknas
|
Kod 0 |
: |
Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas. |
|
Kod 2 |
: |
Kod 2 ska anges för animalieproduktion på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten inte kan anges (kolumn Q) på grund av försäljningsvillkoren. |
|
Kod 3 |
: |
Kod 3 ska anges när den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren och animalieproduktionen inte är på kontrakt. |
|
Kod 4 |
: |
Kod 4 ska anges om uppgift om faktisk produktion saknas. |
INFORMATIONSGRUPPER I TABELL K
För naturgödsel (kod 800) ska endast information om försäljning (SA) anges i kolumn V.
För övriga animalieprodukter (kod 900) ska information endast anges i form av värde (i kolumn V) eftersom kvantitet inte kan anges för en helhet som består av heterogena produkter.
För animalietjänster såsom kontraktsuppfödning (koderna 1100 till 1190) och övriga (kod 1200) ska information endast anges för inkomster som ska registreras som information om försäljning (SA) i kolumnen Värde (V).
Kvantitet (kolumn Q)
Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för ägg (koderna 531 och 532) som anges i tusental.
För honung och andra produkter från biodling (kod 700) ska kvantiteten uttryckas i honungsekvivalenter.
K.OV Värde vid räkenskapsårets början
Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början, med undantag för djurbesättning.
Kvantitet (kolumn Q)
Se anvisningarna för tabell K.
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.
K.CV Värde vid räkenskapsårets slut
Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets slut, med undantag för djurbesättning.
Kvantitet (kolumn Q)
Se anvisningarna för tabell K.
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.
K.PR Produktion under räkenskapsåret
Kvantitet (kolumn Q)
Kvantiteterna för animalieprodukter som producerats under räkenskapsåret (exklusive eventuella förluster). De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte). Den produktion som används för bearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet i anknytning till jordbruket ska räknas in.
Mjölk som dias av kalvar ska inte ingå i produktionen.
K.SA Försäljning
Totalangivelser för produkter som sålts under räkenskapsåret, som finns i lager i början av räkenskapsåret och som har producerats under året.
Kvantitet (kolumn Q)
Se anvisningarna för tabell K.
Värde (kolumn V)
Det totala försäljningsbeloppet (vare sig betalning har mottagits under räkenskapsåret eller inte) från försäljning av produkter som fanns i lager vid räkenskapsårets början eller som har producerats under året.
I det totala försäljningsbeloppet inräknas värdet av produkter som återförts till företaget (skummjölk osv.). Det senare värdet upptas även under kostnader för jordbruket.
Alla ersättningsbetalningar (t.ex. ersättning från försäkringsbolag) under räkenskapsåret ska inräknas i det totala försäljningsbeloppet för de berörda produkterna när det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall införs de med koden 900”Övriga animalieprodukter”.
Bidrag och subventioner som mottagits för produkter under räkenskapsåret inräknas inte i den totala försäljningen, utan anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koder mellan 2110 och 2900).
Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Kostnader” med kod 2090”Övriga särskilda kostnader för djurbesättning”.
K.FC Jordbrukshushållets förbrukning och naturaförmåner
Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura). Denna information ska inte anges för ägg för kläckning (kod 532).
Kvantitet (kolumn Q)
Se anvisningarna för tabell K.
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.
K.FU Jordbrukets egen förbrukning
Företagets produkter som antingen finns i lager vid räkenskapsårets början och/eller som produceras under året, och som används i företaget under räkenskapsåret. Hit hör följande:
|
— |
Djurfoder: företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Mjölk som dias av kalvar inräknas inte i denna rubrik. |
|
— |
Produkter som använts inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket:
|
Kvantitet (kolumn Q)
Se anvisningarna för tabell K.
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde. Dessa värden anges också som företagets kostnader.
Tabell L
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget
Tabellens struktur
|
Kategori av annan inkomstbringande verksamhet |
Kod (*) |
|
|
|
Uppgift saknas |
Kod (**) |
|
|
|
|
|||
|
|
Kolumner |
||
|
Informationsgrupp |
Kvantitet |
Värde |
|
|
Q |
V |
||
|
OV |
Värde vid räkenskapsårets början |
— |
|
|
CV |
Värde vid räkenskapsårets slut |
— |
|
|
PR |
Produktion |
|
— |
|
SA |
Försäljning |
— |
|
|
FC |
Jordbrukshushållets förbrukning |
— |
|
|
FU |
Jordbrukets egen förbrukning |
— |
|
|
Kod (*) |
Beskrivning |
|
261 |
Bearbetning av komjölk |
|
262 |
Bearbetning av buffelmjölk |
|
311 |
Bearbetning av fårmjölk |
|
321 |
Bearbetning av getmjölk |
|
900 |
Bearbetning av kött och andra animalieprodukter |
|
1010 |
Bearbetning av vegetabilieprodukter |
|
1020 |
Skogsbruk och träförädling |
|
2010 |
Arbete på entreprenad |
|
2020 |
Turism, uthyrning, catering och arrangerande av fritidsaktiviteter |
|
2030 |
Produktion av förnybar energi |
|
9000 |
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket |
|
Kod (**) |
Beskrivning |
|
0 |
Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas. |
|
1 |
Kod 1 ska anges för produktion där inköpta boskapsprodukter, animalie- eller vegetabilieprodukter bearbetas. |
|
2 |
Kod 2 ska anges för produktion på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren. |
|
3 |
Kod 3 ska anges när den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren och produktionen inte är på kontrakt. |
|
4 |
Kod 4 ska anges om uppgift om faktisk produktion saknas. |
Kategorier av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget
Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av annan inkomstbringande verksamhet:
|
261 |
Bearbetning av komjölk |
||||||
|
262 |
Bearbetning av buffelmjölk |
||||||
|
311 |
Bearbetning av fårmjölk |
||||||
|
321 |
Bearbetning av getmjölk |
||||||
|
900 |
Bearbetning av kött och andra animalieprodukter |
||||||
|
1010 |
Bearbetning av vegetabilieprodukter, utom vin och olivolja. I detta ingår produktion av alkohol av andra produkter än vindruvor – cider eller päronvin. |
||||||
|
1020 |
Skogsbruk och träförädling. Detta omfattar försäljning av avverkat timmer och timmer på rot, skogsprodukter andra än timmer (kork, tallkåda osv.) och trä som har förädlats under räkenskapsåret. |
||||||
|
2010 |
Kontraktsarbete för utomstående. Uthyrning av företagets utrustning utan jordbrukets arbetskraft eller användning av jordbrukets arbetskraft i kontraktsarbete betraktas inte som annan inkomstbringande verksamhet utan som en del av jordbruksverksamheten. |
||||||
|
2020 |
Turism, uthyrning, restaurangverksamhet och arrangemang av fritidsaktiviteter. I detta ingår ersättning från turism (campingplatser, stuguthyrning, ridning, jakt, fiske osv.). |
||||||
|
2030 |
Produktion av förnybar energi. Detta omfattar produktion av förnybar energi för marknaden, inklusive biogas, biobränslen eller el, med vindturbiner, annan utrustning eller av jordbruksråvaror. Följande ingår inte, eftersom de betraktas som en del av företagets jordbruksverksamhet:
|
||||||
|
9000 |
Övriga Andra inkomstbringande verksamheter med direkt anknytning till företaget. Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget som inte anges på annat ställe. |
Koder för saknade uppgifter
Följande koder ska användas om uppgifter saknas
|
Kod 0 |
: |
Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas. |
|
Kod 1 |
: |
Kod 1 ska anges för produktion där inköpta boskapsprodukter, animalie- eller vegetabilieprodukter bearbetas. |
|
Kod 2 |
: |
Kod 2 ska anges för produktion på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren. |
|
Kod 3 |
: |
Kod 3 ska anges när den faktiska produktionskvantiteten (kolumn Q) inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren och produktionen inte är på kontrakt. |
|
Kod 4 |
: |
Kod 4 ska anges om uppgift om faktisk produktion saknas. |
INFORMATIONSGRUPPER I TABELL L
Kvantitet (kolumn Q)
Dessa kvantiteter ska anges i deciton (100 kg).
För mjölkbaserade produkter (koderna 261, 262, 311 och 321) ska kvantiteten flytande mjölk anges, oberoende av i vilken form (grädde, smör, ost, osv.) den säljs, förbrukas i företaget eller används som naturaförmån eller för eget bruk.
L.OV Värde vid räkenskapsårets början
Värdet av de produkter som finns i lager (magasin) vid räkenskapsårets början.
Denna information ska inte anges för kontraktsarbete (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030) och övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt anknuten till jordbruket (kod 9000).
Värde (kolumn V)
Produkternas värde ska anges som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.
L.CV Värde vid räkenskapsårets slut
Värdet av de produkter som finns på företaget (i lager) vid räkenskapsårets slut.
Denna information ska inte anges för kontraktsarbete (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030) och övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt anknuten till jordbruket (kod 9000).
Värde (kolumn V)
Produkternas värde ska anges som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.
L.PR Produktion under räkenskapsåret
Kvantitet (kolumn Q)
Denna information ska endast anges för de kategorier som gäller bearbetning av mjölk (koderna 261 till 321).
Den motsvarar kvantiteten flytande mjölk som produceras i jordbruket under räkenskapsåret och används för produktion av bearbetade produkter.
L.SA Försäljning
Totalangivelsen för produkter som sålts under räkenskapsåret, som finns i lager i början av räkenskapsåret och som har producerats under året samt inkomster från annan inkomstbringande verksamhet.
Värde (kolumn V)
Det totala försäljningsbeloppet (vare sig betalning har mottagits under räkenskapsåret eller inte) från försäljning av produkter som fanns i lager vid räkenskapsårets början eller som har producerats under året.
Alla ersättningsbetalningar (t.ex. ersättning från försäkringsbolag) under räkenskapsåret ska inräknas i det totala försäljningsbeloppet för de berörda produkterna när det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall införs de i tabell I ”Grödor” med koden 90900”Annan”.
Bidrag och subventioner som mottagits för produkter under räkenskapsåret inräknas inte i den totala försäljningen, utan anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koder mellan 2110 och 2900). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Kostnader” i lämplig kategori av särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet (koderna 4010 till 4040).
L.FC Jordbrukshushållets förbrukning och naturaförmåner
Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura).
Denna information ska inte anges för kontraktsarbete (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030).
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.
L.FU Jordbrukets egen förbrukning
Företagets produkter som antingen finns i lager vid räkenskapsårets början och/eller som produceras under året, och som används i företaget under räkenskapsåret. Detta inbegriper produkter som bearbetats i jordbruket (ost från mjölk, bröd från spannmål, skinka från kött osv.) och som används för restaurangverksamhet eller i samband med inhysning av turister.
Denna information ska inte anges för kontraktsarbete (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030).
Värde (kolumn V)
Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.
Tabell M
Subventioner
Tabellens struktur
|
|
Kategori av subvention/administrativ information |
Kod (*) |
|
|
|
Finansiering |
Kod (**) |
|||
|
Basenhet |
Kod (***) |
|||
|
Informationsgrupp |
Kolumner |
|||
|
Antal basenheter |
Värde |
Typ |
||
|
N |
V |
T |
||
|
S |
Subvention |
|
|
— |
|
AI |
Administrativ information |
|
— |
|
Kategorierna av subvention ska väljas ur förteckningen nedan:
|
Kod (*) |
Grupp |
Beskrivning av kategorier |
Kolumner |
||
|
N |
V |
T |
|||
|
Frikopplat stöd |
|||||
|
1150 |
S |
Ordningen för grundstöd |
|
|
— |
|
1200 |
S |
Systemet med enhetlig arealersättning |
|
|
— |
|
1300 |
S |
Omfördelningsstöd |
|
|
— |
|
1400 |
S |
Stöd till jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön |
— |
|
— |
|
1500 |
S |
Stöd till områden med naturliga begränsningar |
|
|
— |
|
1600 |
S |
Stöd till unga jordbrukare |
|
|
— |
|
1700 |
S |
Ordningen för småbrukare |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kopplat stöd |
|||||
|
Jordbruksgrödor |
|||||
|
Spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor |
|||||
|
23111 |
S |
Spannmål |
|
|
— |
|
23112 |
S |
Oljeväxtfröer |
|
|
— |
|
23113 |
S |
Proteingrödor |
|
|
— |
|
2312 |
S |
Potatis |
|
|
— |
|
23121 |
S |
Potatis för framställning av stärkelse |
|
|
— |
|
2313 |
S |
Sockerbetor |
|
|
— |
|
Industrigrödor |
|||||
|
23141 |
S |
Lin |
|
|
— |
|
23142 |
S |
Hampa |
|
|
— |
|
23143 |
S |
Humle |
|
|
— |
|
23144 |
S |
Sockerrör |
|
|
— |
|
23145 |
S |
Cikoriasallat |
|
|
— |
|
23149 |
S |
Övriga industrigrödor |
|
|
— |
|
2315 |
S |
Grönsaker |
|
|
— |
|
2316 |
S |
Träda |
|
|
— |
|
2317 |
S |
Ris |
|
|
— |
|
2318 |
S |
Trindsäd |
|
|
— |
|
2319 |
S |
Icke-definierade jordbruksgrödor |
|
|
— |
|
2320 |
S |
Permanent gräsmark |
|
|
— |
|
2321 |
S |
Torkat foder |
|
|
— |
|
2322 |
S |
Grödspecifikt stöd för bomull |
|
|
— |
|
2323 |
S |
Nationellt omstruktureringsprogram för bomullssektorn |
|
|
— |
|
2324 |
S |
Produktion av utsäde |
|
|
— |
|
Fleråriga odlingar |
|||||
|
23311 |
S |
Bär |
|
|
— |
|
23312 |
S |
Nötter |
|
|
— |
|
2332 |
S |
Kärn- och stenfrukter |
|
|
— |
|
2333 |
S |
Citrusodlingar |
|
|
— |
|
2334 |
S |
Olivodlingar |
|
|
— |
|
2335 |
S |
Vinodlingar |
|
|
— |
|
2339 |
S |
Fleråriga grödor som inte är omnämnda på annat ställe |
|
|
— |
|
Djur |
|||||
|
2341 |
S |
Mjölk och mjölkprodukter |
|
|
— |
|
2342 |
S |
Nöt- och kalvkött |
|
|
— |
|
2343 |
S |
Nötkreatur (icke specificerad typ) |
|
|
— |
|
2344 |
S |
Får och getter |
|
|
— |
|
2345 |
S |
Grisar och fjäderfän |
|
|
— |
|
2346 |
S |
Silkesmaskar |
|
|
— |
|
2349 |
S |
Djur som inte nämns någon annanstans |
|
|
— |
|
2410 |
S |
Stubbskott med kort omloppstid |
|
|
— |
|
2490 |
S |
Övriga kopplade betalningar som inte anges någon annanstans |
|
|
— |
|
Bidrag och subventioner av undantagskaraktär |
|||||
|
2810 |
S |
Utbetalningar vid katastrofer |
|
|
— |
|
2890 |
S |
Andra bidrag och subventioner av undantagskaraktär |
|
|
— |
|
2900 |
S |
Annat direktstöd som inte nämns någon annanstans |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygdsutveckling |
|||||
|
3100 |
S |
Investeringssubventioner för jordbruk |
|
|
— |
|
3300 |
S |
Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk och för djurskydd |
|
|
— |
|
3350 |
S |
Ekologiskt jordbruk |
|
|
— |
|
3400 |
S |
Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten (utom skogsbruk) |
|
|
— |
|
3500 |
S |
Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar |
|
|
— |
|
|
S |
Skogsbruk |
|
|
|
|
3610 |
S |
Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft |
|
|
— |
|
3620 |
S |
Natura 2000-betalningar för skogsbruk och stöd för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd |
|
|
— |
|
3750 |
S |
Stöd till återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder |
|
|
— |
|
3900 |
S |
Övriga betalningar för landsbygdsutveckling |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag och subventioner för kostnader |
|||||
|
4100 |
S |
Löner och sociala avgifter |
|
|
— |
|
4200 |
S |
Motorbränslen |
|
|
— |
|
Boskap |
|||||
|
4310 |
S |
Foder för betesdjur |
|
|
— |
|
4320 |
S |
Foder för grisar och fjäderfän |
|
|
— |
|
4330 |
S |
Övriga kostnader för boskap |
|
|
— |
|
Gröda |
|||||
|
4410 |
S |
Utsäde |
|
|
— |
|
4420 |
S |
Gödningsmedel |
|
|
— |
|
4430 |
S |
Växtskyddsmedel |
|
|
— |
|
4440 |
S |
Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion |
|
|
— |
|
Allmänna omkostnader i jordbruket |
|||||
|
4510 |
S |
Elektricitet |
|
|
— |
|
4520 |
S |
Bränsle för uppvärmning |
|
|
— |
|
4530 |
S |
Vatten |
|
|
— |
|
4540 |
S |
Försäkringar |
|
|
— |
|
4550 |
S |
Ränta |
|
|
— |
|
4600 |
S |
Kostnader för annan inkomstbringande verksamhet |
|
|
— |
|
4900 |
S |
Övriga kostnader |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag och subventioner för inköp av boskap |
|||||
|
5100 |
S |
Inköp av mjölkkor |
|
|
— |
|
5200 |
S |
Inköp av nötdjur för avel och uppfödning |
|
|
— |
|
5300 |
S |
Inköp av får och getter |
|
|
— |
|
5400 |
S |
Inköp av grisar och fjäderfän |
|
|
— |
|
5900 |
S |
Andra inköp av djur |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
9000 |
S |
Skillnader i förhållande till tidigare räkenskapsår |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön |
|||||
|
10000 |
AI |
Jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön |
— |
— |
|
|
10100 |
AI |
Diversifiering av grödor |
|
— |
|
|
10200 |
AI |
Permanent gräsmark |
|
— |
|
|
10210 |
AI |
Miljömässigt känsliga områden som utgörs av permanent gräsmark i Natura 2000 |
|
— |
|
|
10220 |
AI |
Miljömässigt känsliga områden som utgörs av permanent gräsmark utanför Natura 2000 |
|
— |
|
|
10300 |
AI |
Område med ekologiskt fokus |
|
— |
|
|
10310 |
AI |
Mark i träda |
|
— |
— |
|
10311 |
AI |
Terrasser |
|
— |
— |
|
10312 |
AI |
Landskapselement |
|
— |
— |
|
10313 |
AI |
Buffertområden |
|
— |
— |
|
10314 |
AI |
Trädjordbrukshektar |
|
— |
— |
|
10315 |
AI |
Områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn |
|
— |
— |
|
10316 |
AI |
Arealer med skottskog med kort omloppstid |
|
— |
— |
|
10317 |
AI |
Beskogade arealer |
|
— |
— |
|
10318 |
AI |
Arealer med fånggrödor |
|
— |
— |
|
10319 |
AI |
Arealer med kvävebindande grödor |
|
— |
— |
Koderna som beskriver hur subventionen finansieras ska väljas i förteckningen nedan:
|
Kod (**) |
Beskrivning |
|
0 |
Inte tillämplig: Denna kod ska användas för administrativ information |
|
1 |
Subventionen finansieras endast från EU-budgeten. |
|
2 |
Åtgärden samfinansieras av EU och medlemsstaten. |
|
3 |
Åtgärden finansieras inte från EU-budgeten utan från andra allmänna medel. |
Koderna för definition av basenheter ska väljas ur förteckningen nedan:
|
Kod (***) |
Beskrivning |
|
0 |
Inte tillämplig: Denna kod ska användas för administrativ information |
|
1 |
Subventionen beviljas per djur. |
|
2 |
Subventionen beviljas per hektar. |
|
3 |
Subventionen beviljas per ton. |
|
4 |
Jordbruk/annan: subventionen beviljas för jordbruket som helhet eller på ett sätt som inte passar in i de övriga kategorierna. |
Tabell M ”SUBVENTIONER” omfattar bidrag och subventioner som jordbruksföretagen får från offentliga organ, både på nationell nivå och på EU-nivå. Det omfattar även administrativ information om förgröningsstöd.
INFORMATIONSGRUPPER I TABELL M
S Subventioner
Bidrag och subventioner definieras enligt kategori för subvention, finansiering och basenhet. För varje uppgift ska antal basenheter (N) och emottaget belopp (V) anges. Det kan förekomma flera uppgifter per subventionskategori, då det kan förekomma olika basenheter och/eller finansieringskällor.
Som en allmän regel motsvarar de bidrag och subventioner som anges i tabell M det innevarande räkenskapsåret, oberoende av när betalningen tagits emot (räkenskapsåret är lika med ansökningsåret). Investeringssubventioner och utbetalningar för landsbygdsutveckling, utom stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, utgör undantag från den allmänna regeln, då de angivna beloppen bör avse belopp som faktiskt emottagits under räkenskapsåret (räkenskapsåret är lika med utbetalningsåret).
AI Administrativ information
Genomförande av jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön definieras av kategori av administrativ information (AI). Antalet basenheter (N) och typ (T) ska anges för varje registrering, vilket anges i tabellen.
Antalet basenheter (N) motsvaras av den areal som omfattas av jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön och uttrycks i hektar.
1. Kod 10100– Åkermark som berättigar till direktstöd.
2. Kod 10200– Permanent gräsmark.
3. Koderna 10300–10319– Åkermark motsvarande område med ekologiskt fokus, uttryckt i hektar efter tillämpning av omräkningsfaktorer men före tillämpning av vägningstal, i tillämpliga fall.
Tillhandahållandet av de uppgifter som avses i kolumnen Antalet basenheter (N) är frivilligt under åren 2015–2017 för koderna 10300–10319.
Typen (T) ska väljas i förteckningen nedan:
|
Kod |
Beskrivning |
|
1 |
Jordbruksföretaget är skyldigt att uppfylla det administrativa kravet. |
|
2 |
Jordbruksföretaget uppfyller automatiskt det administrativa kravet (ekologiskt jordbruk). |
|
3 |
Jordbruksföretaget åtnjuter en befrielse på grundval av överensstämmelse med Natura 2000, fågeldirektivet eller vattenramdirektivet. |
|
4 |
Jordbruksföretaget åtnjuter en befrielse på grundval av andra typer av kriterier som anges i förordning (EU) nr 1307/2013. |
|
5 |
Jordbruksföretaget tillämpar likvärdighet på grundval av nationella eller regionala miljöcertifieringssystem. |
|
6 |
Jordbruksföretaget tillämpar likvärdighet på grundval av miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket. |
För kategori 10000 ”Jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön”, kolumn Typ (T), kan endast värdena 1 och 2 (som utesluter varandra) registreras.
|
1. |
Om kod 1 väljs ska information anges för kategorierna 10100–10319 och för kolumn Typ (T) kan endast värdena 1, 3, 4, 5 och 6 registreras. |
|
2. |
Om kod 2 väljs ska ingen information anges för kategorierna 10100–10319. |
(1) Se bilaga VII till denna förordning.
(2) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(6) Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1).
(7) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 385/2012 av den 30 april 2012 om den företagsredovisning som ska användas för att fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag och analysera sådana företags ekonomiska förhållanden (EUT L 127, 15.5.2012, s. 1).