8.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 105/1

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 716/2009/EG (3) inrättades ett gemenskapsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision. Till och med den 31 december 2013 samfinansierade unionen genom detta beslut driftsbidrag till European Financial Reporting Advisory Group (nedan kallat Efrag), International Financial Reporting Standards Foundation (nedan kallat IFRS Foundation), den rättsliga efterträdaren till International Accounting Standards Committee Foundation (nedan kallat IASCF) samt Public Interest Oversight Board (nedan kallat Piob).

(2)

Krisen på finansmarknaderna, som började 2008, har gjort att frågan om finansiell rapportering och revision fått en central plats på unionens politiska dagordning. Ett välfungerande gemensamt ramverk för finansiell rapportering är nödvändigt för den inre marknaden, för effektivt fungerande kapitalmarknader och för förverkligandet av den integrerade marknaden för finansiella tjänster inom unionen.

(3)

Utöver den centrala roll som redovisningen spelar för att säkerställa att investerare får viktig information om balansräkningar, resultaträkningar och kassaflöden, utgör finansiella rapporter även ett underlag för en effektiv bolagsstyrning.

(4)

Förutom att finansiella rapporter fyller en viktig funktion när det gäller att skydda aktieägarnas och fordringsägarnas intressen, utgör de fundamentet för tillsynsbestämmelser i det avseendet att alla betydande lagstiftningsinstrument på området för finansiella tjänster grundar sig på företags redovisning, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (5). Tillsynsmyndigheter utgår från redovisningsterminologi för att förstå vilka risker ett företag tar och följaktligen vad som krävs av det företaget.

(5)

I en global ekonomi behövs ett övergripande redovisningsspråk samtidigt som hänsyn tas till de många olika redovisningstraditioner som redan tillämpas. G20-gruppen har vid ett flertal tillfällen efterfrågat globala redovisningsstandarder och konvergens för gällande och framtida redovisningsstandarder. International Financial Reporting Standards (nedan kallade IFRS), som International Accounting Standards Board (nedan kallad IASB) utvecklat, har antagits och används i många jurisdiktioner i världen, med undantag för några viktiga jurisdiktioner. Sådana internationella redovisningsstandarder måste utvecklas i en öppen process där demokratiskt ansvar kan utkrävas. För att säkerställa att unionens intressen beaktas och att globala standarder håller hög kvalitet och är förenliga med unionsrätten, krävs det att unionens intressen på lämpligt sätt beaktas i denna internationella standardiseringsprocess. De intressena omfattar upprätthållandet av principen om att de finansiella rapporterna bör ge en ”rättvisande bild” och bör vara tillförlitliga, begripliga, jämförbara och relevanta.

(6)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (6) bör IFRS införlivas i unionsrätten för att tillämpas av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen endast om IFRS uppfyller villkoren i den förordningen, inklusive kravet på att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild som fastställs i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (7). IFRS spelar därför en viktig roll för den inre marknadens funktion, varför unionen har ett direkt intresse av att se till att processen där IFRS utvecklas och godkänns resulterar i standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk.

(7)

IFRS-standarderna utfärdas av IASB och tolkningar av dem utfärdas av IFRS Interpretations Committee, två organ inom IFRS Foundation. Det är därför viktigt att finna lämpliga finansieringsformer för IFRS Foundation.

(8)

Efrag bildades 2001 av europeiska organisationer som företräder emittenter samt redovisnings- och revisionsspecialister som är delaktiga i finansiell rapportering. I enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 lämnar Efrag yttranden till kommissionen om huruvida en redovisningsstandard som utfärdats av IASB – eller en tolkning som utfärdats av IFRS Interpretations Committee, i väntan på godkännande, är förenlig med kriterierna i den förordningen.

(9)

Efrag spelar rollen som ”den europeiska redovisningens och revisionens språkrör” på den globala arenan. I denna egenskap levererar Efrag material till IASB:s standardiseringsprocess. För att kunna fullgöra denna uppgift bör Efrag genom vederbörliga förfaranden få ta del av alla olika åsikter som finns i unionen. I dessa förfaranden bör nationella standardiseringsmyndigheter, regeringar och tillsynsmyndigheter och andra intressenter spela en avgörande roll, eftersom medlemsstater och olika intressenter har synpunkter som avsevärt skiljer sig från varandra. All samverkan mellan Efrag och IASB bör ske helt öppet, och alla beslut som Efrag fattar bör grundas på utbredda samråd med nationella standardiseringsmyndigheter.

(10)

På grund av Efrags roll när det gäller att bedöma huruvida IFRS-standarderna uppfyller kraven i unionens bolagsrätt och bolagspolitik enligt förordning (EG) nr 1606/2002 är det nödvändigt för unionen att säkerställa att Efrag får stabil finansiering och att därmed bidra till dess finansiering.

(11)

Den 12 november 2013 offentliggjorde kommissionen en rapport av Philippe Maystadt, som är särskild rådgivare till kommissionären med ansvar för inre marknaden och tjänster (nedan kallad den särskilda rådgivarens rapport). I denna rapport beskrevs de möjliga reformer av Efrags styrning som syftar till att stärka unionens bidrag till utarbetandet av internationella redovisningsstandarder. För att uppnå samfinansieringsprogrammets förväntade mål som fastställs genom denna förordning (nedan kallat programmet) är det nödvändigt att styrningsformerna ändras i överensstämmelse med de rekommendationer som fastställs i den särskilda rådgivarens rapport, och att de reformerna genomförs så snart som möjligt. Kommissionen bör övervaka genomförandet av reformen av Efrags styrning och informera Europaparlamentet och rådet om framstegen med genomförandet. I detta syfte bör kommissionen senast den 31 mars 2014 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av reformen av styrningen.

(12)

Det tekniska arbetet i Efrag bör vara inriktat på teknisk rådgivning till kommissionen om godkännandet av IFRS och ett lämpligt deltagande i utvecklingen av sådan IFRS och bör säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till unionsintressen vid fastställandet av de internationella standarderna. De intressena bör omfatta begreppet ”försiktighet” och kravet på en ”rättvisande bild” enligt direktiv 2013/34/EU och bör ta hänsyn till standardernas inverkan på finansiell stabilitet och ekonomi. Kommissionen bör bedöma det tekniska arbetet i Efrag i rapporter som utarbetas i enlighet med kriterierna som fastställs i denna förordning.

(13)

Piob verkar inom lagstadgad revision och skapades 2005 av Monitoring Group, som är en internationell organisation med ansvar för att övervaka reformen av hur Internationella revisorsförbundet styrs (nedan kallat Ifac). Piobs roll är att övervaka processen som leder fram till att internationella revisionsstandarder (ISA) antas och andra verksamheter av allmänt intresse som genomförs av Ifac. ISA kan antas i unionen, förutsatt att de har utarbetats med ett lämpligt förfarande, med offentlig tillsyn och insyn enligt kraven i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (8). I förslagen av den 30 november 2011 planeras det också att införa ISA i unionen.

(14)

Ett införande av ISA i unionen och Piobs centrala roll när det gäller att se till att ISA uppfyller kraven i direktiv 2006/43/EG innebär att unionen har ett direkt intresse av att säkerställa att sådana standarders utvecklings- och godkännandeprocess leder till standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk. I kommissionens förslag att ändra direktiv 2006/43/EG erkänns också Piobs roll uttryckligen. Det är därför viktigt att säkerställa lämpliga finansieringsformer för Piob.

(15)

Organ på redovisnings- och revisionsområdet är mycket beroende av finansiering, har stor betydelse för unionen och är avgörande för den inre marknadens funktion. Ett program inrättades genom beslut nr 716/2009/EG vars föreslagna mottagare har samfinansierats med driftsbidrag ur unionens budget, vilket har gjort det möjligt för dem att öka sitt finansiella oberoende av den privata sektorn och tillfälliga källor. Därigenom har deras kapacitet och trovärdighet ökats. Offentlig finansiering bör dock inte i sig anses bekräfta detta oberoende av den privata sektorn. Det bör särskilt ställas krav på större öppenhet i fråga om vilka som sitter i styrelserna för bland annat IASB och Efrag, så att det kan säkerställas att alla intressenter företräds i standardiserings- och godkännandeprocessen. Efrag och IASB bör vidta alla lämpliga åtgärder för att undvika intressekonflikter, bland annat genom upplysningskrav som är anpassade efter funktionerna och ansvarsområdena för de olika personalkategorier som anställts av de organisationerna.

(16)

Erfarenheten har visat att unionens samfinansiering gör att stödmottagarna erhåller tydlig, stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering. Den gör det också möjligt för mottagarna att fullfölja sitt offentliga uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt. Därför bör tillräcklig finansiering även fortsättningsvis tryggas genom unionsbidrag till arbetet med att fastställa internationella redovisnings- och revisionsstandarder, i synnerhet till IFRS Foundation, Efrag och Piob.

(17)

Finansieringen av IFRS Foundation och Efrag har förändrats, och de har dessutom genomgått ändring av styrningsformer för att säkerställa att de med sina strukturer och förfaranden fullgör sitt publika uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt, med insyn och demokratiskt ansvar. När det gäller IFRS Foundation, inrättades ett övervakningsorgan år 2009 för att säkerställa offentlig ansvarighet och tillsyn, det rådgivande standardrådets effektivitet förstärktes (Standards Advisory Council), insynen ökades och konsekvensbedömningarnas roll formaliserades som en del av standardförfarandet hos IASB. Arbetet med att förbättra dessa organs styrningsformer kommer att fortsätta. Kommissionen inledde 2013 en utvärdering av tillämpningen av förordning (EG) nr 1606/2002. Tillämpningsområdet för utvärderingen omfattar särskilt de kriterier för godkännande av IFRS i unionen som fastställs i artikel 3.2 i den förordningen och styrningsformerna som tagits fram av IFRS Foundation och IASB. Kommissionen avser att senast den 31 december 2014 slutföra utvärderingen och rapportera om resultaten till Europaparlamentet och rådet. Om så är lämpligt kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att förbättra funktionen av den förordningen.

(18)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (9), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(19)

Unionens finansiella intressen skyddas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (10) och genom kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) nr 1268/2012 (11); dessa förordningar ska tillämpas vid genomförandet av programmet, med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, med begränsning av antalet fall där kommissionen behåller det direkta ansvaret för genomförande och förvaltning samt med nödvändig proportionalitet mellan medlens storlek och den administrativa bördan vid utnyttjandet av dem.

(20)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter med avseende på utarbetandet av årliga arbetsprogram.

(21)

Programmet förväntas bidra till målen att säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens finansiella rapporter inom hela unionen och att föra fram unionens behov i samband med den globala harmoniseringen av finansiella rapporteringsstandarder. En gemensam europeisk röst skulle bidra till att främja internationellt accepterande av IFRS och konvergens och internationella revisionsstandarder av hög kvalitet i alla medlemsstater. Programmet bör också bidra till Europa 2020-strategin genom att stärka den inre marknaden för finansiella tjänster och kapital, och till denna strategis externa dimension.

(22)

Förordningen bör möjliggöra samfinansiering av verksamheten hos vissa organ som arbetar för mål som ingår i och främjar unionens politik när det gäller att utarbeta standarder, godkänna standarder eller övervaka standardiseringsprocessen inom finansiell rapportering och revision.

(23)

Unionsfinansiering föreslås för ett väl definierat och begränsat antal nyckelorgan inom finansiell rapportering och revision. Inom den nuvarande institutionella ramen bör finansieringen säkerställa en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering så att de relevanta organen kan fullgöra sitt unionsrelaterade eller offentliga uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt. De organen bör offentliggöra en specificering av beloppen för övrig finansiering från alternativa källor.

(24)

Kommissionen bör, med hänsyn till utvecklingen efter rekommendationerna som fastställs i den särskilda rådgivarens rapport, i mars 2014 och från och med 2015 en gång om året, senast i juni, lägga fram rapporter om Efrags framsteg med att genomföra sina reformer av styrningsformerna. IASB har inlett en översyn av begreppsramen. Efter offentliggörandet av den omarbetade begreppsramen bör kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om eventuella ändringar av begreppsramen och orsakerna till dessa ändringar och framför allt fokusera på begreppen försiktighet och tillförlitlighet och säkerställa respekten för principen om en rättvisande bild enligt direktiv 2013/34/EU. Stödmottagarna bör se till att offentliga medel används på ett effektivt och ekonomiskt sätt, bland annat när det gäller resekostnader och därtill hörande kostnader.

(25)

Programmet bör ersätta det tidigare samfinansieringsprogrammet för stödmottagarna. Av rättssäkerhetsskäl bör därför beslut nr 716/2009/EG upphävas.

(26)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av ett unionsprogram för perioden 2014–2020 för att stödja aktiviteterna för de organ som bidrar till att uppnå unionens politikmål vad gäller finansiell rapportering och revision, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av målens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(27)

Eventuell finansiering av nya stödmottagare, även om dessa är direkta efterföljare till någon av de stödmottagare som förtecknas i denna förordning, bör godkännas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(28)

Det är lämpligt att anpassa tillämpningsperioden för den här förordningen till tillämpningsperioden för rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (12). Den här förordningen bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

a)

Inom finansiell rapportering:

b)

Inom revisionsområdet: Piob.

a)

För Efrag: 9 303 000 euro.

b)

För IFRS Foundation: 31 632 000 euro.

c)

För Piob: 2 241 000 euro.

a)

Förväntade resultat.

b)

En fördelning av budgeten per stödmottagare, i enlighet med de vägledande belopp som anges i artikel 6.3.

a)

huruvida Efrag i sitt tekniska arbete med internationella redovisningsstandarder tar tillräcklig hänsyn till kravet i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002, särskilt genom att bedöma om nya eller ändrade IFRS är förenliga med principen om en ”rättvisande bild” och bidrar till det europeiska gemensamma bästa,

b)

huruvida Efrag i sitt tekniska arbete med IFRS gör en adekvat bedömning av om föreslagna, nya eller ändrade internationella redovisningsstandarder som tagits fram av IASB är faktabaserade och motsvarar unionens behov genom att ta hänsyn till den mångfald av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi som finns i unionen, och

c)

Efrags framsteg med genomförandet av sina reformer av styrningsformerna, med hänsyn till utvecklingen efter rekommendationerna enligt den särskilda rådgivarens rapport.