61991J0198

1. Talan om ogiltigförklaring - fysiska eller juridiska personer - rättsakter som direkt och personligen berör dem - beslut av kommissionen som är riktat till en medlemsstat och som innebär att ett statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden - talan av berörda i den mening som avses i artikel 93.2 i fördraget - upptagande till sakprövning

(artikel 93.2 och 93.3 samt artikel 173 andra stycket i EEG-fördraget)

2. Statligt stöd - planerade stödåtgärder - kommissionens granskning - inledande fas och kontradiktorisk fas - en stödåtgärds förenlighet med den gemensamma marknaden - bedömningssvårigheter - kommissionens skyldighet att inleda det kontradiktoriska förfarandet

(artikel 93.2 och 93.3 i EEG-fördraget)

1. Andra personer än dem som ett beslut är riktat till kan göra anspråk på att vara personligen berörda, i den mening som avses i artikel 173 andra stycket i fördraget, endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem i förhållande till alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett beslut är riktat till.

När kommissionen, utan att inleda förfarandet enligt artikel 93.2, konstaterar med stöd av punkt 3 i samma artikel att ett statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden, skall de personer, företag eller sammanslutningar vars intressen eventuellt kan påverkas av det beviljade stödet, däribland konkurrerande företag och branschorganisationer, som i egenskap av berörda parter åtnjuter processrättsliga garantier när förfarandet enligt artikel 93.2 genomförs, ha möjlighet att föra talan om ogiltigförklaring av beslutet som innehåller detta konstaterande.

2. Förfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget är nödvändigt så snart som kommissionen stöter på allvarliga svårigheter att bedöma om en stödåtgärd är förenlig med den gemensamma marknaden. Kommissionen kan endast begränsa sig till den inledande fasen enligt artikel 93.3 när den fattar ett beslut till förmån för en stödåtgärd i de fall då kommissionen efter en första granskning är övertygad om att den ifrågavarande stödåtgärden är förenlig

med fördraget. Om däremot denna första granskning leder kommissionen till den motsatta slutsatsen eller inte gör det möjligt för kommissionen att övervinna alla svårigheter som är förenade med bedömningen av om den ifrågavarande stödåtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden, är kommissionen skyldig att inhämta alla erforderliga yttranden och att för detta ändamål inleda förfarandet enligt artikel 93.2.

Även om skyldigheten att inleda detta förfarande inte är beroende av om stödåtgärden anmälts eller av vilken bestämmelse i artikel 92 i fördraget som tillämpas, åligger det kommissionen att på grundval av de faktiska och rättsliga omständigheterna i ärendet avgöra om de svårigheter som har förekommit under granskningen av stödåtgärdens förenlighet kräver att ett sådant förfarande inleds, vilket kan bli föremål för domstolens kontroll.

Mål C-198/91

William Cook plc, ett engelskt bolag etablerat i Sheffield, företrätt av advokaten Philip Bentley, QC, och advokaten José Rivas de Andrés, Saragossa, med delgivningsadress i Luxemburg hos advokaten Arsène Kronshagen, 12, boulevard de la Foire,

sökande,

mot

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av Eric White och Michel Nolin, vid rättstjänsten, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos Nicola Annecchino, rättstjänsten, Centre Wagner, Kirchberg, Luxemburg,

svarande,

med stöd av

Spanien, företrätt av Alberto José Navarro González, generaldirektör med ansvar för samordning av gemenskapsrättsliga tvister, och av Antonio Hierro Hernández-Mora, abogado del Estado, i egenskap av ombud,

intervenient.

Talan avser ogiltigförklaring av Europeiska gemenskapernas kommissions beslut, som meddelades sökanden genom skrivelse av den 29 maj 1991, "att inte göra någon invändning" mot de olika statliga stöd som beviljats Piezas y Rodajes SA.

DOMSTOLEN

sammansatt av ordföranden O. Due, avdelningsordförandena M. Zuleeg och J.L. Murray samt domarna G.F. Mancini, F.A. Schockweiler, J.C. Moitinho de Almeida, F. Grévisse, M. Díez de Velasco och P.J.G. Kapteyn,

generaladvokat: G. Tesauro,

justitiesekreterare: L. Hewlett, byrådirektör,

som beaktat förhandlingsrapporten,

som hört parternas muntliga yttranden, avgivna vid sammanträde den 3 februari 1993, och

som hört generaladvokatens förslag till avgörande, framlagt vid sammanträde den 31 mars 1993,

meddelar följande

dom

1 Genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 30 juli 1991 har William Cook plc (nedan kallad "Cook"), med stöd av artikel 173 andra stycket i EEG-fördraget, begärt ogiltigförklaring av ett beslut av kommissionen, som meddelades Cook genom en skrivelse av den 29 maj 1991, "att inte göra några invändningar" mot de olika statliga stöd som beviljats Piezas y Rodajes SA (nedan kallat "Pyrsa").

2 Det framgår av handlingarna i målet att kommissionen, genom ett beslut av den 26 maj 1987 (se meddelande 88/C251/04, EGT C 251, s. 4, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå) godkände det allmänna regionala stödprogram i Spanien, som den spanska regeringen den 30 januari 1987 hade underrättat kommissionen om utkastet till, i enlighet med bestämmelserna i artikel 93.3 i fördraget. De efterföljande ändringar som gjordes i detta program godkändes genom ett beslut av kommissionen daterat den 1 september 1987.

3 Inom ramen för detta stödprogram, som godkänts med stöd av artikel 92.3 a i fördraget, planerades bland annat beviljandet av regionala stödåtgärder till provinsen Teruel, upp till ett tak på 75 procents nettosubventionsekvivalens.

4 I den ifrågavarande provinsen, inom kommunen Monreal del Campo, har Pyrsa inlett ett investeringsprogram på 2 788 300 000 pesetas för byggandet av ett gjuteri för tillverkning av kedjehjul (tandade hjul som drivs med kedjor och som främst används inom gruvindustrin) och GET-utrustning (som används vid tillverkning av nivellerings- och schaktningsutrustning).

5 Det är klarlagt att följande stöd beviljats till denna investering:

- en subvention på 975 905 000 pesetas från den spanska regeringen,

- en subvention på 182 000 000 pesetas från Comunidad Autónoma de Aragon,

- en subvention på 2 300 000 pesetas från kommunen Monreal del Campo,

- en lånegaranti för ett belopp på 490 000 000 pesestas beviljad av Comunidad Autónoma de Aragon,

- en statlig räntesubvention avseende ovannämnda lån beviljad av Diputación provincial de Teruel.

6 Cook, som tillverkar stålgjutgods och GET-utrustning, ingav den 14 januari 1991 ett "formellt klagomål" till kommissionen, i vilket företaget bestred dessa stödåtgärders förenlighet med den gemensamma marknaden.

7 I en skrivelse av den 13 mars 1991 meddelade kommissionen Cook att stödet från den spanska regeringen på 975 905 000 pesetas hade beviljats inom ramen för det allmänna regionala stödprogrammet och följaktligen var förenligt med bestämmelserna i artikel 92 i fördraget. Beträffande de övriga stöden hänvisades i skrivelsen till att en undersökning inletts hos de spanska myndigheterna.

8 Efter denna undersökning meddelade kommissionen Cook, i en skrivelse av den 29 maj 1991, sitt beslut att "inte göra några invändningar" mot de stöd som beviljats Pyrsa. Till den skrivelsen bifogades beslutet, med referensnummer NN 12/91 (nedan kallat "beslut NN 12/91"), riktat till den spanska regeringen, i vilket kommissionen konstaterade att ifrågavarande stödåtgärder omfattades av tillämpningsområdet för bestämmelserna i artikel 92.3 a i fördraget, enligt vilka stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning kan anses förenliga med den gemensamma marknaden.

9 Detta beslut grundades på två överväganden. För det första ansåg kommissionen att "Pyrsas produktion äger rum i undersektorn för kedjehjul och GET-utrustning ... inom vilken efterfrågan ökat under perioden 1988/1990 och där det inte finns några problem med överkapacitet". För det andra konstaterades att "stödet är riktat till ett investeringsprogram i ett nytt företag och att den samlade intensiteten av samtliga stödåtgärder tillsammans i själva verket ligger under taket på 50 procents nettosubventionsekvivalens".

10 I den föreliggande talan har Cook begärt ogiltigförklaring av kommissionens beslut som meddelades företaget genom skrivelsen av den 29 maj 1991.

11 Den spanska regeringen har, genom beslut av domstolens ordförande daterat den 20 november 1991, tillåtits intervenera till stöd för kommissionen.

12 För en utförligare redogörelse för omständigheterna i tvisten, rättegångens förlopp och parternas argument hänvisas till förhandlingsrapporten. Handlingarna i målet i dessa delar återges i det följande endast i den mån domstolens argumentation kräver det.

Föremålet för talan och dess upptagande till sakprövning

13 I skrivelsen av den 29 maj 1991 har kommissionen begränsat sig till att informera sökanden om beslut NN 12/91, genom vilket kommissionen fastslog att de stödåtgärder som beviljats Pyrsa var förenliga med den gemensamma marknaden.

14 Denna informerande skrivelse utgör inte i sig ett beslut som kan bli föremål för talan om ogiltigförklaring.

15 Däremot kan beslut NN 12/91, som är riktat till den spanska regeringen, bli föremål för en sådan talan.

16 Svaranden har gjort gällande att det sistnämnda beslutet, såvitt det nämner det stöd på 975 905 000 pesetas som den spanska regeringen har beviljat, endast bekräftar den ovannämnda skrivelsen av den 13 mars 1991, i vilken det konstaterades att det stödet hade beviljats inom ramen för det allmänna regionala stödprogram som godkänts av kommissionen. Som svar på detta argument har Cook i sitt genmäle preciserat att talan varken avsåg skrivelsen av den 13 mars 1991 eller någon senare bekräftelse av den skrivelsen.

17 Under dessa förhållanden finns det anledning att anse att talan är riktad mot beslut NN 12/91 enbart såvitt det avser andra stödåtgärder än det stöd som beviljats av den spanska regeringen.

18 Eftersom det ifrågavarande beslutet inte är riktat till Cook, är frågan om talans upptagande till sakprövning, enligt bestämmelserna i artikel 173 andra stycket, beroende av villkoret att det beslutet direkt och personligen berör sökanden.

19 Kommissionen och den spanska regeringen har gjort gällande att detta villkor inte är uppfyllt och att talan därmed inte kan tas upp till sakprövning.

20 Det följer av fast rättspraxis att andra personer än dem som ett beslut är riktat till kan göra anspråk på att vara personligen berörda, i den mening som avses i artikel 173 andra stycket, endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem i förhållande till alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett beslut är riktat till (dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62 Plaumann mot kommissionen, Rec. s. 199).

21 För att avgöra om dessa villkor är uppfyllda i det föreliggande fallet, finns det anledning att erinra om syftet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 93.2 respektive 93.3 i fördraget.

22 Såsom domstolen har fastslagit i domen av den 20 mars 1984 i mål 84/82 Tyskland mot kommissionen, punkterna 11 och 13 (Rec. s. 1451) måste man skilja mellan å ena sidan den inledande fasen vid granskningen av stöd, som föreskrivs i artikel 93.3 i fördraget, vilken endast har till syfte att göra det möjligt för kommissionen att bilda sig en första uppfattning huruvida de ifrågavarande stödåtgärderna är helt eller delvis förenliga med fördraget, och å andra sidan granskningsfasen enligt artikel 93.2 i fördraget. Det är endast inom ramen för granskningsfasen, vilken har till syfte att möjliggöra för kommissionen att få fullständig information om alla fakta i ärendet, som fördraget föreskriver en skyldighet för kommissionen att ge berörda parter tillfälle att yttra sig.

23 När kommissionen, utan att inleda förfarandet enligt artikel 93.2, konstaterar med stöd av punkt 3 i samma artikel att ett stöd är förenligt med den gemensamma marknaden kan de som omfattas av dessa processrättsliga garantier endast åtnjuta dem om de har möjlighet att vid domstolen föra talan mot detta beslut av kommissionen.

24 De berörda, i den mening som avses i artikel 93.2 i fördraget, har av domstolen definierats som personer, företag eller sammanslutningar vars intressen eventuellt kan påverkas av det beviljade stödet, särskilt konkurrerande företag och branschorganisationer (dom av den 14 november 1984 i mål 323/82 Intermills mot kommissionen, punkt 16, Rec. s. 3809).

25 Även om kommissionen och den spanska regeringen i det föreliggande fallet bestrider att de omtvistade stödåtgärderna väsentligt snedvrider konkurrensen bestrider de inte det faktum att Cook, som tillverkar GET-utrustning liksom det företag som erhållit stöd, är ett företag som berörs i den mening som avses i artikel 93.2 i fördraget.

26 Följaktligen skall Cook i denna egenskap anses direkt och personligen berörd av kommissionens beslut NN 12/91. Cook har följaktligen rätt att föra talan om ogiltigförklaring av detta beslut med stöd av artikel 173 andra stycket i fördraget.

Saken

27 Till stöd för sin talan har Cook gjort gällande att förfarandet var olagligt på grund av att det angripna beslutet har fattats enbart på grundval av bestämmelserna i artikel 93.3 i fördraget utan att kommissionen dessförinnan inlett granskningsförfarandet som föreskrivs i punkt 2 i samma artikel. Cook har vidare gjort gällande att principerna om rätten till försvar och god förvaltningssed har åsidosatts, genom det faktum att Cook, i egenskap av klagande företag, inte inom ramen för förfarandet enligt 93.3 i fördraget beretts tillfälle att yttra sig över de omständigheter som kommissionen har lagt till grund för sitt beslut. Cook har slutligen hävdat att det ligger en uppenbar felbedömning till grund för det angripna beslutet som går ut på att det inte föreligger överkapacitet i undersektorn för kedjehjul och GET-utrustning.

28 Cook har bland annat framhållit att kommissionen är skyldig att följa förfarandet som föreskrivs i artikel 93.2 i fördraget när, som i detta fall,

- den avgör förenligheten av ett stöd som inte har anmälts till den,

- den på grundval av bestämmelserna i artikel 92.3 a i fördraget konstaterar att ett stöd är förenligt,

- svårigheterna att bedöma ett stöds förenlighet gör det berättigat att inleda förfarandet.

29 Såsom domstolen har påpekat i ovannämnda dom i målet Tyskland mot kommissionen (punkt 13) är förfarandet enligt artikel 93.2 nödvändigt så snart som kommissionen stöter på allvarliga svårigheter att bedöma om en stödåtgärd är förenlig med den gemensamma marknaden. Kommissionen kan endast begränsa sig till den inledande fasen enligt artikel 93.3 när den fattar ett beslut till förmån för en stödåtgärd, i de fall då kommissionen efter en första granskning är övertygad om att den ifrågavarande stödåtgärden är förenlig med fördraget. Om däremot denna första granskning leder kommissionen till den motsatta slutsatsen eller inte gör det möjligt för kommissionen att övervinna alla svårigheter som är förenade med bedömningen av om den ifrågavarande stödåtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden, är kommissionen skyldig att inhämta alla erforderliga yttranden och för detta ändamål inleda förfarandet enligt artikel 93.2.

30 Även om, i motsats till vad Cook har hävdat, skyldigheten att inleda förfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget inte är beroende av om stödåtgärden anmälts eller av vilken bestämmelse i artikel 92 i fördraget som tillämpas, åligger det kommissionen att på grundval av de faktiska och rättsliga omständigheterna i ärendet avgöra om de svårigheter som har förkommit under granskningen av stödåtgärdens förenlighet kräver att ett sådant förfarande inleds, vilket kan bli föremål för domstolens kontroll.

31 Det finns följaktligen anledning att i detta fall pröva om de bedömningar som kommissionen grundat sig på, och särskilt bedömningen beträffande frånvaron av överkapacitet i undersektorn för kedjehjul och GET-utrustning, var förenade med svårigheter av sådant slag att de berättigade att ett sådant förfarande inleddes.

32 Som kommissionen har medgivit i sina svar på domstolens frågor, finns det inga specifika uppgifter om kedjehjul och GET-utrustning.

33 De enda tillgängliga uppgifterna rör undersektorn för stålgjuterier, där produktionen av kedjehjul och GET-utrustning ingår. I ett meddelande 88/C320/03 om regler för stöd inom vissa delar av stålindustrin som inte omfattas av EKSG-fördraget (EGT C 320, s. 3, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå) konstaterade kommissionen att efterfrågan inom undersektorn för stålgjuterier hade minskat och att det krävdes ytterligare anpassning på grund av att utrustningen användes i så låg utsträckning.

34 Kommissionen har anfört att efter tidpunkten för nämnda dokument, som antydde en överproduktion inom den ifrågavarande undersektorn, har situationen utvecklats gynnsamt under åren 1989 och 1990. Till stöd för denna analys, som motsäger de samstämmiga dokument som ingivits av sökanden, har kommissionen åberopat statistik från Organisationen för europeiska gjuteriföreningar (CAEF).

35 Sifferuppgifterna i den statistiken är ofullständiga, i det att de endast berör produktionen, värdet av denna produktion och antalet anställda. Uppgifterna gör det inte möjligt att utläsa produktionskapaciteten eller att jämföra den med produktionen och efterfrågan på marknaden. Man kan därför inte med säkerhet, utifrån dessa uppgifter, sluta sig till om det finns en överkapacitet i produktionen eller inte.

36 Kommissionen har för övrigt själv i sina inlagor och svar medgivit att "det inte är lätt att uppskatta produktionskapaciteten inom stålgjuterisektorn".

37 Under dessa omständigheter framgick det inte klart av tillgängliga uppgifter och statistik, vid tidpunkten för det angripna beslutet, om det existerade en överkapacitet eller inte inom undersektorn för kedjehjul och GET-utrustning. Tvärtom skulle ett sådant konstaterande ha krävt en komplex analys av den ifrågavarande undersektorn och kompletterande undersökningar bland företagen i den undersektorn.

38 Härav följer att eftersom kommissionen avsåg att grunda sitt beslut på avsaknaden av överkapacitet inom den ifrågavarande undersektorn, var den skyldig att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 93.2 i fördraget, i syfte att efter att ha inhämtat alla erforderliga yttranden kontrollera om dess bedömning, som var förenad med allvarliga svårigheter, var riktig.

39 Eftersom beslut NN 12/91 inte föregåtts av ett sådant förfarande är det beslutet olagligt i den utsträckning det avser andra stödåtgärder än det stöd som beviljats Pyrsa av den spanska regeringen. Följaktligen skall beslutet ogiltigförklaras i den delen, utan att det finns anledning att ta ställning till de övriga grunder som anförts av sökanden.

Rättegångskostnader

40 I enlighet med artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Kommissionen har tappat målet och skall därför förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

I enlighet med artikel 69.4 i rättegångsreglerna skall Spanien i sin egenskap av intervenient bära sina egna rättegångskostnader.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

följande dom:

1) Kommissionens beslut NN 12/91, riktat till den spanska regeringen och meddelat Cook genom skrivelse av den 29 maj 1991, "att inte göra några invändningar" mot de olika statliga stöd som beviljats Pyrsa ogiltigförklaras i den utsträckning det avser andra stödåtgärder än den subvention på 975 905 000 pesetas som beviljats av den spanska regeringen.

2) Kommissionen skall ersätta rättegångskostnaderna.

3) Spanien skall bära sina egna rättegångskostnader.