—

Digitalnet OOD, Tsifrova kompania OOD och M SAT CABLE AD, genom M. Ralchev, advokat,

—

Nachalnik na Mitnicheski punkt – Varna Zapad pri Mitnitsa Varna, genom D. Yordanov, S. Valkova, D. Yordanova, N. Yotsova och V. Konova, samtliga i egenskap av ombud,

—

Bulgariens regering, genom Y. Atanasov, i egenskap av ombud,

—

Europeiska kommissionen, genom L. Bouyon och D. Roussanov, båda i egenskap av ombud,

1

Respektive begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns som bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 september 2007 (EUT L 286, s. 1), kommissionens förordning (EG) nr 1031/2008 av den 19 september 2008 (EUT L 291, s. 1) respektive kommissionens förordning (EG) nr 948/2009 av den 30 september 2009 (EUT L 287, s. 1), samt tolkningen av artikel 78.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) (nedan kallad tullkodexen).

2

Respektive begäran har framställts i mål mellan å ena sidan Digitalnet OOD (nedan kallat Digitalnet), Tsifrova kompania OOD (nedan kallat Tsifrova) och M SAT CABLE AD (nedan kallat M SAT CABLE) och å andra sidan Nachalnik na Mitnicheski punkt – Varna Zapad pri Mitnitsa Varna (chefen för tullstationen Varna väst vid tullmyndigheten i Varna, nedan kallad tullmyndigheten), angående betalning av tullar för set-topboxar med kommunikationsfunktion.

3

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) från år 1994 och, särskilt, överenskommelsen om tolkningen av artikel II.1(b) i GATT, ingår i avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), som ingicks den 15 april 1994 i Marrakech och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 1).

4

Avtalet om handel med informationsteknikprodukter, som utgörs av den ministerförklaring om handel med informationsteknikprodukter som antogs den 13 december 1996 vid WTO:s första konferens i Singapore, med bilagor och tillägg (nedan kallat ITA), och meddelandet om dess genomförande godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 97/359/EG av den 24 mars 1997 om avskaffande av tullar på informationsteknikprodukter (EGT L 155, s. 1). I punkt 1 i ITA preciseras att varje avtalsparts handelsordning bör utvecklas på ett sådant sätt att möjligheterna för informationsteknikprodukter att vinna inträde på marknaden förstärks.

5

I punkt 2 i ITA stadgas att varje avtalspart ska binda och avskaffa tullar och andra avgifter av vilket slag det vara må, i betydelsen enligt artikel II.1 (b) i GATT 1994, avseende vissa produkter, bland annat ”set-topboxar med kommunikationsfunktion: Apparater med en mikroprocessorbaserad anordning med inbyggt modem för uppkoppling till Internet, med en funktion för interaktivt informationsutbyte”.

6

Rådets förordning (EG) nr 2559/2000 av den 16 november 2000 om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 (EGT L 293, s. 1) antogs i syfte att tillämpa ITA, såsom framgår av skäl 3 i den förordningen.

7

Artikel 78.2 i tullkodexen har följande lydelse:

”Tullmyndigheterna får, efter att de frigjort varorna och för att försäkra sig om riktigheten av de i deklarationen lämnade uppgifterna, kontrollera de kommersiella dokument och data som avser import- eller exportförfarandena för varorna i fråga eller de efterföljande kommersiella förfaranden som berör varorna. Denna kontroll får genomföras hos deklaranten och hos varje annan person som av yrkesmässiga skäl är direkt eller indirekt inblandad i nämnda förfaranden samt hos varje annan person som innehar nämnda dokument och data i affärssyfte. Tullmyndigheterna får också undersöka varorna om dessa fortfarande kan uppvisas.”

8

Enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, s. 16) (nedan kallad förordning nr 2658/87), ska kommissionen varje år genom en förordning anta en fullständig version av KN och av tullsatserna, enligt vad som följer av de bestämmelser som Europeiska unionens råd eller kommissionen har fastställt. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.

9

Den version av KN som är tillämplig i mål C-382/11 är den som följer av förordning nr 1214/2007, som trädde i kraft den 1 januari 2008. Den som är tillämplig i målen C-320/11 och C-330/11 följer av förordning nr 1031/2008, som trädde i kraft den 1 januari 2009. Tillämplig version i mål C-383/11 följer av förordning nr 948/2009, vilken trädde i kraft den 1 januari 2010.

10

De allmänna reglerna för tolkning av KN återfinns i första delen avsnitt I punkt A i KN. De bestämmelserna är identiska i de olika versioner av KN som följer av förordning nr 1214/2007, nr 1031/2008 respektive nr 948/2009. De föreskriver följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:

…

…

11

Andra delen i KN innehåller en avdelning XVI. Denna avdelning omfattar kapitel 85, som rör elektriska maskiner och apparater samt mekaniska redskap, elektrisk materiel samt delar till sådana varor, apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.

12

Lydelsen av numren 8521 och 8528 är identisk i de versioner av KN som följer av förordning nr 1214/2007, nr 1031/2008 respektive nr 948/2009. Den lydelsen är följande:

13

Vid tiden för de faktiska omständigheterna i målen uppgick importtulltaxan för varor klassificerade enligt undernummer 8528 71 19 till 14 procent, medan apparater som fördes till undernummer 8528 71 13 var befriade från tull.

14

I enlighet med artikel 9.1 a andra strecksatsen i förordning nr 2658/87 utarbetar kommissionen förklarande anmärkningar till KN, vilka publiceras regelbundet i Europeiska unionens officiella tidning. De anmärkningar som publicerades den 7 maj 2008 (EUT C 112, s. 8) (nedan kallade de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008), vilka var tillämpliga vid tidpunkten för importen i fråga i det nationella målet, ger följande precisering beträffande nummer 8528:

15

De förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 och de som publicerades den 6 maj 2011 (EUT C 137, s. 1) till undernumren 8521 90 00, 8528 71 13, 8528 71 19 och 8528 71 90 har utgått från och med den 1 juli 2011, enligt kommissionens meddelande av den 25 juni 2011 (EUT C 185, s. 1).

16

Digitalnet (målen C-320/11 och C-383/11), Tsifrova (mål C-330/11) och M SAT CABLE (mål C-382/11) är bolag som har som huvudsaklig verksamhet att tillhandahålla tillgång till digital-tv och internet. Varorna i fråga är identiska i de fyra målen. Det rör sig om set-topboxar med kommunikationsfunktion (nedan kallade set-topboxarna). Boxarna är tillverkade i Korea och importerades till Bulgarien av de nämnda bolagen mellan den 21 november 2008 och den 22 mars 2010 under flera olika kommersiella beteckningar. Boxarna tulldeklarerades med undernummer 8528 71 13 i KN, det vill säga befriade från tull.

17

Efter en underrättelse från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) gjorde tullmyndigheterna en kontroll och bedömde att set-top-boxarna inte var utrustade med inbyggda modem och därför borde klassificeras enligt undernummer 8528 71 19 i KN. Detta innebar 14 procents tull. Tullmyndigheterna fattade de administrativa beslut som krävdes för att ålägga de tre bolagen att betala denna tull.

18

Klagandebolagen angrep giltigheten av de administrativa besluten i fyra olika mål vid Administrativen sad – Varna, varav två rörde Digitalnet.

19

Enligt den hänskjutande domstolen anser tullmyndigheterna att set-topboxarna består av en digital kabelmottagare med mikroprocessor och videotuner och har följande utgångar: SCART, Ethernet och RS-232. Enligt tullmyndigheterna har de inte något inbyggt modem för internetuppkoppling. Med tillämpning av de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 ska de, då de saknar inbyggt modem, inte klassificeras enligt undernummer 8528 71 13 utan enligt undernummer 8528 71 19 i KN.

20

Två sakkunniga utsågs. Enligt det första sakkunnigutlåtandet är set-topboxarna inte försedda med inbyggt modem. Internetuppkoppling sker genom TCP/IP. Det är möjligt att använda internetapplikationer i interaktiv informationsutbytesinställning och att ta emot tv-signaler.

21

Enligt det andra sakkunnigutlåtandet däremot, är set-topboxarna apparater grundade på en mikroprocessor med inbyggt mjukvarumodem som säkerställer ett interaktivt informationsutbyte och kan ta emot tv-signaler.

22

I målen C-382/11 och C-383/11 har klagandebolagen gjort gällande att tullmyndigheterna klassificerat set-topboxarna utan att fysiskt ha undersökt varorna i fråga.

23

Mot denna bakgrund beslutade Administrativen sad – Varna att vilandeförklara de fyra målen och ställa följande frågor till domstolen, varav vissa är gemensamma för flera mål medan andra bara avser vissa av målen:

24

Domstolens ordförande har genom beslut av den 29 september 2011 förenat målen C-320/11, C-330/11, C-382/11 och C-383/11 vad gäller det skriftliga och det muntliga förfarandet samt domen.

25

Den hänskjutande domstolen har ställt de i rubriken nämnda frågorna, som ska prövas gemensamt, för att få klarhet i hur KN ska tolkas och, mer specifikt, vilka varor som kan klassificeras enligt undernummer 8528 71 13. Den önskar särskilt få klarlagt omfattningen av begreppen modem och internetuppkoppling i den mening som avses i detta undernummer och de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008. Den hänskjutande domstolen vill även få klarlagt om det är relevant vilket slags modem som används för tullklassificeringen eller om det räcker att modemet möjliggör uppkoppling till internet.

26

Enligt de allmänna reglerna för tolkning av KN ska klassificeringen av varor bestämmas med ledning av lydelsen av numren och anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen. Benämningarna på avdelningar eller kapitel anses endast vara vägledande.

27

Enligt fast rättspraxis ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor i allmänhet, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom av den 19 oktober 2000 i mål C-339/98, Peacock, REG 2000, s. I-8947, punkt 9, av den 15 september 2005 i mål C-495/03, Intermodal Transports, REG 2005, s. I-8151, punkt 47, av den 19 februari 2009 i mål C-376/07, Kamino International Logistics, REG 2009, s. I-1167, punkt 31, och av den 14 april 2011 i de förenade målen C-288/09 och C-289/09, British Sky Broadcasting Group och Pace, REU 2011, s. I-2851, punkt 60).

28

Det framgår av en bedömning av KN att undernummer 8528 71 13 omfattar televisionsmottagare, inte utformade för att innehålla en videoskärm, med en mikroprocessorbaserad anordning som har ett inbyggt modem för internetuppkoppling och ett system för interaktivt informationsutbyte, med möjlighet till televisionsmottagning (domen i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 67).

29

Det ska härvid preciseras att termerna videotuner och televisionsmottagning täcker två identiska begrepp (domen i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 68).

30

För att klassificeras enligt undernummer 8528 71 13 ska en apparat dels kunna ta emot tv-signaler, dels inrymma ett modem för internetuppkoppling som säkerställer ett interaktivt informationsutbyte. En apparat som saknar antingen det ena eller det andra av dessa kännetecken ska klassificeras enligt undernummer 8528 71 19 i enlighet med den allmänna regeln 3 c för tolkning av KN.

31

Det är ostridigt att apparaterna i fråga i de nationella målen kan ta emot tv-signaler. Vad som är tvistigt mellan klagandebolagen och tullmyndigheten är huruvida apparaterna inrymmer ett modem för internetuppkoppling som säkerställer ett interaktivt informationsutbyte.

32

KN definierar inte begreppen modem eller internetuppkoppling. De förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008, som var i kraft vid tidpunkten för den aktuella importen, innehåller dock vissa preciseringar vad gäller de slags apparater som kan betraktas som modem i den mening som avses i undernummer 8528 71 13 och vad gäller de kännetecken som apparaterna ska uppvisa för att anses möjliggöra uppkoppling till internet och säkerställa ett interaktivt informationsutbyte.

33

Enligt domstolens praxis utgör de förklarande anmärkningarna till KN som har utarbetats av kommissionen viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika nummer, likväl utan att vara rättsligt bindande (se, bland annat, dom av den 16 juni 1994 i mål C-35/93, Develop Dr. Eisbein, REG 1994, s. I-2655, punkt 21, av den 11 januari 2007 i mål C-400/05, B.A.S. Trucks, REG 2007, s. I-311, punkt 28, och domen i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 63).

34

Innehållet i de förklarande anmärkningarna till KN ska följaktligen överensstämma med bestämmelserna i KN och kan inte ändra deras räckvidd (se, bland annat, domarna i det ovannämnda målet Kamino International Logistics, punkt 48, och i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 64).

35

Detta innebär att om de förklarande anmärkningarna till KN strider mot lydelsen i numren och anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen, ska de förklarande anmärkningarna till KN lämnas utan avseende (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2007 i mål C-229/06, Sunshine Deutschland Handelsgesellschaft, REG 2007, s. I-3251, punkt 31, och domarna i det ovannämnda målet Kamino International Logistics, punkterna 49 och 50, och i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 65).

36

Kommissionen har i sitt skriftliga yttrande och vid förhandlingen angett att de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 gav en alltför restriktiv tolkning av begreppet ”modem” i den mening som avses i undernummer 8528 71 13 i KN. Den har bland annat preciserat att i tvisterna WT/DS375/R, WT/DS376/R och WT/DS377/R mellan Europeiska unionen och olika stater, har WTO:s särskilda arbetsgrupp definierat begreppet ”modem” vidare än i de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008. Kommissionen anser därför att dessa anmärkningar strider mot ordalydelsen av numren och därmed ska lämnas utan avseende vad gäller tolkningsfrågorna från den hänskjutande domstolen.

37

För att lämna ett svar till den hänskjutande domstolen ska det prövas vad som omfattas av begreppet ”modem för uppkoppling till Internet” i den mening som avses i undernummer 8528 71 13 och huruvida, såsom kommissionen har hävdat, definitionen av det begreppet i de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 är alltför restriktiv.

38

Det framgår av fast rättspraxis att betydelsen och räckvidden av termer som inte definierats i gemenskapsrätten ska fastställas i enlighet med termernas normala betydelse i vanligt språkbruk, med beaktande av det sammanhang i vilket de används och de mål som eftersträvas genom det regelverk i vilket de ingår (se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 10 mars 2005 i mål C-336/03, easyCar, REG 2005, s. I-1947, punkt 21 och där angiven rättspraxis, och dom av den 5 mars 2009 i mål C-556/07, kommissionen mot Frankrike, punkt 50).

39

Vidare framgår det av fast rättspraxis att bestämmelserna i ett avtal såsom ITA visserligen inte är av sådan beskaffenhet att de medför rättigheter för enskilda som dessa kan göra gällande direkt vid domstol enligt unionsrätten. När det finns unionslagstiftning på det berörda området, medför emellertid den omständigheten att av unionen ingångna internationella avtal har företräde framför sekundärrätten att sekundärrätten så långt som möjligt ska tolkas i överensstämmelse med nämnda avtal (domen i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 83 och där angiven rättspraxis).

40

Ett modem, som termen används i vanligt språkbruk, används för att överföra digital data mellan datorer via ett analogt medium, bland annat en telefonlinje. Modemet modulerar digital data till analog data och, på motsatt sätt, demodulerar analog data för omvandling till digital data.

41

Det framgår vidare av punkt 7.880 i rapporten från WTO:s särskilda arbetsgrupp, som hänvisas till i punkt 36 ovan, att ”den gängse betydelsen av termen ’modem’ kan innefatta andra apparater än sådana som omvandlar digitala signaler till analoga signaler för informationsöverföring genom en telefonlinje”. I punkt 7.878 i samma rapport framhöll arbetsgruppen att ”termen ’modem’ har använts för att beteckna andra anordningar för modulering och demodulering med andra medel och eventuellt även utan omvandling av digitala signaler till analoga signaler” och att ”termen ’modem’ även används för ’kabelmodem’, som tekniskt sett i flera avseenden skiljer sig från telefonmodem, vad gäller det kommunikationsmedium som används, frekvensområde och andra faktorer”.

42

Vad gäller uttrycket ”uppkoppling till Internet och säkerställande av ett interaktivt informationsutbyte”, preciserade WTO:s särskilda arbetsgrupp i punkt 7.884 i sin rapport att detta klargör vad som avses med ”kommunikationsfunktion” i undernummer 8528 71 13. Det är alltså anordningens funktion som är central för definitionen. Att ett modem är inbyggt i anordningen svarar mot syftet att kunna koppla upp sig mot internet.

43

Domstolen erinrar om att varans avsedda ändamål i sig kan utgöra ett objektivt kriterium för klassificering. Detta förutsätter att ändamålet är oupplösligen förenat med varan, vilket ska kunna konstateras med ledning av varans objektiva kännetecken och egenskaper (se, bland annat, dom av den 28 mars 2000 i mål C-309/98, Holz Geenen, REG 2000, s. I-1975, punkt 15, och av den 15 februari 2007 i mål C-183/06, RUMA, REG 2007, s. I-1559, punkt 36, samt domen i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace, punkt 76).

44

De förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 innehåller en definition av ”modem” i den mening som avses i undernummer 8528 71 13 och anger att ”[m]odem modulerar och demodulerar både utgående och inkommande datasignaler” och att ”[a]nordningar med en funktion som liknar ett modems men som inte modulerar och demodulerar signaler [inte] betraktas … som modem. Exempel på sådana är anordningar för ISDN, WLAN eller Ethernet. En RJ 45-kontakt är en indikation på att det kan finnas ett sådant modem.”

45

Genom att av tekniska hänsyn utesluta anordningar som fyller en liknande funktion som ett modem från begreppet ”modem”, trots att enbart förmågan att möjliggöra uppkoppling till internet är relevant för klassificeringen, har de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 avseende undernummer 8528 71 13 gett det begreppet en mer restriktiv innebörd. Dessa anmärkningar strider därmed mot KN i det avseendet och ska lämnas utan avseende.

46

Av vad som anförts följer att ett ”modem för uppkoppling till Internet” i den mening som avses i undernummer 8528 71 13 är en anordning som ger möjlighet till internetuppkoppling och kan säkerställa interaktivitet eller ett dubbelriktat informationsutbyte. Det är enbart möjligheten till internetuppkoppling, inte den teknik som används för det ändamålet, som är relevant för klassificeringen.

47

För att klassificeras enligt undernummer 8528 71 13 i KN ska anordningen dessutom själv ge möjlighet till internetuppkoppling genom det modem som ingår i den. Internetuppkopplingen ska således inte kräva att man även använder någon annan apparat eller mekanism.

48

Av vad som anförts följer att de ovan angivna frågorna ska besvaras på följande sätt. KN ska tolkas så att, vid klassificeringen av en vara enligt undernummer 8528 71 13, ett ”modem för uppkoppling till Internet” är en anordning som själv, utan att det krävs någon annan apparat eller mekanism, ger möjlighet till internetuppkoppling och kan säkerställa interaktivitet och ett dubbelriktat informationsutbyte. Det är enbart möjligheten till internetuppkoppling, inte den teknik som används för ändamålet, som är relevant för klassificeringen enligt nämnda undernummer.

49

Den hänskjutande domstolen har ställt sina frågor för att få klarhet i hur begreppen modulering och demodulering i den mening som avses i de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 ska förstås vad avser klassificering enligt undernummer 8528 71 13 i KN.

50

Termerna modulering och demodulering förekommer, såsom den hänskjutande domstolen har påpekat, i de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008, men däremot inte i lydelsen av undernummer 8528 71 13 i KN.

51

I punkt 45 ovan konstaterar domstolen att de förklarande anmärkningarna av den 7 maj 2008 ska lämnas utan avseende vid tolkningen av undernummer 8528 1 13.

52

Det framgår av punkt 48 ovan att det enbart är möjligheten till internetuppkoppling, inte den teknik som används för det ändamålet, som är relevant för klassificeringen av en vara enligt nämnda undernummer. Det är därför inte nödvändigt att definiera termerna modulering och demodulering för att kunna klassificera apparaterna i fråga enligt undernummer 8528 71 13.

53

Denna fråga behöver följaktligen inte besvaras.

54

Den hänskjutande domstolen har ställt de i rubriken nämnda frågorna för att få klarhet i om KN ska tolkas så, att möjligheten att ta emot tv-signaler och förekomsten av ett modem som möjliggör internetuppkoppling är två likvärdiga funktioner som apparaterna i fråga måste uppfylla för att klassificeras enligt undernummer 8528 71 13, eller om apparaterna ska klassificeras enligt undernummer 8528 71 19 om en av dessa funktioner saknas.

55

Den hänskjutande domstolen vill också få klarlagt vilken av dessa två funktioner som kan ses som huvudfunktionen.

56

Såsom anges i punkt 30 ovan ska en apparat, för att klassificeras enligt undernummer 8528 71 13, dels kunna ta emot tv-signaler, dels inrymma ett modem för internetuppkoppling som säkerställer ett interaktivt informationsutbyte. En apparat som saknar antingen det ena eller det andra av dessa kännetecken ska klassificeras enligt undernummer 8528 71 19 i enlighet med den allmänna regeln 3 c för tolkning av KN.

57

Av detta följer att för att avgöra huruvida en apparat kan klassificeras enligt undernummer 8528 71 13, finns det ingen anledning att pröva om funktionen som tv-mottagare är huvudfunktionen och internetuppkopplingen en sidofunktion eller vice versa, eftersom apparaten måste ha båda dessa funktioner samtidigt. Om en av dem saknas, hör apparaten inte till undernummer 8528 71 31 utan till undernummer 8528 71 19 i KN.

58

De här aktuella apparaterna skiljer sig från dem i de ovannämnda förenade målen British Sky Broadcasting Group och Pace. Apparaterna i de målen kunde både ta emot tv-signaler och spela in dem. Denna dubbla funktion gjorde att de apparaterna kunde klassificeras enligt två olika undernummer. Det gjorde det enligt den allmänna tolkningsregeln 3 c nödvändigt att pröva vilken som var den huvudsakliga eller väsentliga av dessa funktioner.

59

De ovan angivna frågorna ska följaktligen besvaras på följande sätt. KN ska tolkas så, att möjligheten att ta emot tv-signaler och förekomsten av ett modem som möjliggör internetuppkoppling är två likvärdiga funktioner som apparaterna i fråga måste uppfylla för att klassificeras enligt undernummer 8528 71 13 i KN. Om en av dessa funktioner saknas ska apparaterna klassificeras enligt undernummer 8528 71 19.

60

Den hänskjutande domstolen har ställt de i rubriken nämnda frågorna för att få klarhet i enligt vilket nummer och vilket undernummer de aktuella apparaterna ska klassificeras.

61

Domstolen erinrar inledningsvis om att dess uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen (dom av den 7 november 2002 i de förenade målen C-260/00-C-263/00, Lohmann och Medi Bayreuth, REG 2002, s. I-10045, punkt 26, av den 16 februari 2006 i mål C-500/04, Proxxon, REG 2006, s. I-1545, punkt 23, och av den 22 december 2010 i mål C-12/10, Lecson Elektromobile, REU 2010, s. I-14173, punkt 15).

62

Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att, med hänsyn tagen till de svar som EU-domstolen lämnat på de tidigare behandlade frågorna, klassificera apparaterna i fråga utifrån deras objektiva kännetecken och egenskaper. Såsom erinrats om i punkt 39 ovan, ska den hänskjutande domstolen så långt som möjligt tolka KN i överensstämmelse med ITA.

63

Dessa frågor behöver följaktligen inte besvaras.

64

Med hänsyn till svaren på de ovanstående frågorna, är undernummer 8521 90 00 inte relevant för att avgöra de nationella målen. De i rubriken angivna frågorna behöver följaktligen inte besvaras.

65

Den hänskjutande domstolen har ställt de i rubriken nämnda frågorna för att få klarhet i huruvida artikel 78.2 i tullkodexen ska tolkas så, att tullmyndigheterna får göra en efterhandskontroll av varorna, och som en följd av denna ändra tullklassificeringen, enbart på grundval av den skriftliga bevisningen, utan att behöva undersöka varorna fysiskt.

66

Enligt lydelsen av artikel 78.2 i tullkodexen får tullmyndigheterna, efter att de frigjort varorna, ”kontrollera de kommersiella dokument och data som avser import- eller exportförfarandena för varorna i fråga eller de efterföljande kommersiella förfaranden som berör varorna”. Tullmyndigheterna får också undersöka varorna. Av detta följer att en efterhandskontroll av deklarationerna kan göras utan att tullmyndigheterna behöver undersöka varorna fysiskt.

67

De ovan angivna frågorna ska därför besvaras på följande sätt. Artikel 78.2 i tullkodexen ska tolkas så, att tullmyndigheterna får göra en efterhandskontroll av varorna, och som en följd av denna ändra tullklassificeringen, enbart på grundval av den skriftliga bevisningen, utan att behöva undersöka varorna fysiskt.

68

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande: