Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 8 november 2007 – Fratelli Martini och Cargill

(mål C‑421/06)

”Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna – Dom från domstolen med ogiltigförklaring av en gemenskapsbestämmelse – Institutionernas skyldigheter – Djurhälsoskydd – Foderblandningar – Angivelse, på etiketten, i viktprocent vilka råvaror som ingår i fodret, med en tolerans på ± 15 procent av den uppgivna vikten – Förbud mot att vilseleda konsumenten”

1.                     Begäran om förhandsavgörande – Svaret kan klart utläsas av rättspraxis – Tillämpning av artikel 104.3 i rättegångsreglerna (Domstolens rättegångsregler, artikel 104.3) (se punkt 20)

2.                     Skydd för folkhälsan – Foderblandningar – Direktiv 2002/2 (Europaparlamentets och rådets förordning nr 178/2002, artiklarna 8 och 16; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/2, artikel 1.4) (se punkt 45 samt punkt 1 i avgörandet)

3.                     Skydd för folkhälsan – Foderblandningar – Direktiv 2002/2 (Artiklarna 233 EG och 234 EG; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/2, artikel 1.1 b) (se punkt 63 samt punkt 2 i avgörandet)

Saken

Begäran om förhandsavgörande – Consiglio di Stato – Effekterna av domstolens dom i de förenade målen C‑453/03, C‑11/04, C‑12/04 och C‑194/04, ABNA m.fl., där Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/2/EG av den 28 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 79/373/EEG om avyttring av foderblandningar och om upphävande av kommissionens direktiv 91/357/EEG (EGT L 63, s. 23) – Institutionernas skyldighet att anta en ny rättsakt.

Avgörande

 

Artikel 1.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/2/EG av den 28 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 79/373/EEG om avyttring av foderblandningar och om upphävande av kommissionens direktiv 91/357/EEG – där det föreskrivs att de råvaror som ingår i en foderblandning skall räknas upp på etiketten, i viktprocent med en tolerans på ± 15 procent av den uppgivna vikten – skall tolkas så att den inte strider mot artiklarna 8 och 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, som bland annat syftar till att förhindra att märkningen och presentationen av foder inte vilseleder konsumenterna.

 

Eftersom artikel 1.1 b i direktiv 2002/2 medförde en fristående skyldighet utan koppling till de skyldigheter som föreskrivs i de andra bestämmelserna i detta direktiv, har domstolens ogiltigförklaring av nämnda bestämmelse i sin dom av den 6 december 2005 i de förenade målen C‑453/03, C‑11/04, C‑12/04 och C‑194/04, ABNA m.fl., inte lett till någon rättslig lucka eller inkonsekvens som kräver att gemenskapsinstitutionerna ändrar direktiv 2002/2 i sak.

 

I alla händelser framgår ogiltigheten av en gemenskapsbestämmelse direkt av den dom från domstolen där denna fastställs, och det ankommer på såväl förvaltningsmyndigheterna som domstolarna i medlemsstaterna att följa ett sådant avgörande inom ramen för sin nationella rättsordning.