1

Klaganden, Tinnus Enterprises LLC, är innehavare av den gemenskapsformgivning med avseende på vilken en ansökan om skydd ingavs till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 10 mars 2015 och vilken registrerades under nummer 1431 829–0001 (nedan kallad den omstridda formgivningen) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 2002, s. 1).

2

Den omstridda formgivningen återges på följande sätt:

3

I enlighet med artikel 36.2 i förordning nr 6/2002 preciserade klaganden i registreringsansökan att den omstridda formgivningen var avsedd att användas för produkten ”utrustning för distribution av vätskor” i klass 23.01 i Locarnoöverenskommelsen av den 8 oktober 1968 om upprättande av en internationell klassificering för mönster.

4

Den 7 juni 2016 ingav Mystic Products Import & Export, SL, en ansökan om ogiltighetsförklaring av den omstridda formgivningen med stöd av artikel 25.1 b i förordning nr 6/2002, jämförd med artikel 4.1 och artikel 8.1 i samma förordning. Mystic Products Import & Export gjorde bland annat gällande att den omstridda formgivningens samtliga detaljer uteslutande var betingade av deras tekniska funktion. Mot bakgrund av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 kan nämnda formgivning följaktligen inte åtnjuta något skydd.

5

Den 19 april 2017 ingav även intervenienten, Koopman International BV, en ansökan om ogiltighetsförklaring av den omstridda formgivningen med stöd av samma bestämmelser och argument som de som nämns i punkt 4 ovan. Intervenienten begärde att formgivningen skulle förklaras ogiltig eller åtminstone endast åtnjuta ett begränsat skydd.

6

Den 30 augusti 2017 underrättade EUIPO de båda företag som ansökt om ogiltighetsförklaring om att deras ansökningar skulle prövas i ett enda förfarande enligt artikel 54 i förordning nr 6/2002.

7

Genom beslut av den 30 april 2018 förklarade annulleringsenheten den omstridda formgivningen ogiltig.

8

Klaganden överklagade, den 31 maj 2018, annulleringsenhetens beslut vid EUIPO med stöd av artiklarna 55–60 i förordning nr 6/2002 och yrkade att annulleringsenhetens beslut skulle ogiltigförklaras.

9

Genom beslut av den 12 juni 2019 (nedan kallat det angripna beslutet) fastställde EUIPO:s tredje överklagandenämnd annulleringsenhetens slutsats att den omstridda formgivningen grundade sig på detaljer i en produkt, det vill säga utrustning för distribution av vätskor, vilka uteslutande var betingade av produktens tekniska funktion. Formgivningen skulle därför förklaras ogiltig med stöd av artikel 25.1 b jämförd med artikel 8.1 i förordning nr 6/2002. Följaktligen ogillades klagandens överklagande.

10

Klaganden har yrkat att tribunalen ska

11

EUIPO och intervenienten har yrkat att tribunalen ska

12

Klaganden har åberopat fyra grunder till stöd för sitt överklagande, vilka avser överklagandenämndens tillämpning av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 i det angripna beslutet.

13

I artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 föreskrivs att ett gemenskapsformskydd inte kan erhållas för sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är betingade av en teknisk funktion.

14

I skäl 10 i förordning nr 6/2002 anges följande med avseende på artikel 8.1 i nämnda förordning:

”Teknisk innovation bör inte hämmas genom att formskydd beviljas för detaljer med uteslutande teknisk funktion. Med detta menas inte att en formgivning måste ha ett estetiskt värde. På samma sätt bör driftskompatibiliteten mellan produkter från olika tillverkare inte försvåras genom att skyddet utsträcks till att omfatta en formgivning av mekaniskt sammanfogande delar. Detaljer i en formgivning som av dessa skäl inte omfattas av skyddet bör därför inte vägas in när en bedömning görs om andra detaljer av formgivningen uppfyller kraven för skydd.”

15

Domstolen fann i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 31) bland annat att artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 utesluter att gemenskapsformskydd erhålls för detaljer i en produkts utseende när andra typer av överväganden än att produkten behöver fylla en teknisk funktion, och i synnerhet sådana överväganden som är knutna till den visuella aspekten, inte har haft någon betydelse vid valet av detaljerna. Detta är fallet även om det finns andra formgivningar som kan säkerställa samma funktion.

16

Domstolen har preciserat att det, för att bedöma huruvida detaljerna i en produkts utseende uteslutande är betingade av produktens tekniska funktion, ska fastställas att den funktionen är den enda faktorn som har format detaljerna. Det förhållandet att det finns alternativa formgivningar är inte avgörande i detta hänseende (dom av den 8 mars 2018, DOCERAM, C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 32).

17

Enligt domstolen ska bedömningen av huruvida detaljerna i en produkts utseende omfattas av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 göras mot bakgrund av samtliga relevanta objektiva omständigheter i varje enskilt fall. En sådan bedömning ska i synnerhet göras med hänsyn till den aktuella formgivningen, objektiva omständigheter som indikerar de skäl som inverkat på valet av detaljerna i den aktuella produktens utseende och uppgifter om produktens användningsområde, samt huruvida det finns andra alternativa formgivningar som kan fylla samma tekniska funktion, i den mån sådana omständigheter, uppgifter eller nämnda förekomst kan styrkas av tillförlitlig bevisning (dom av den 8 mars 2018, DOCERAM, C‑395/16, EU:C:2018:172, punkterna 36 och 37)

18

Det är mot bakgrund av dessa överväganden som tribunalen ska pröva de grunder som klaganden har anfört till stöd för överklagandet.

19

Klaganden har gjort gällande att överklagandenämnden, mot bakgrund av domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), för att avgöra huruvida den omstridda formgivningen har registrerats i vederbörlig ordning, borde ha antagit ett systematiskt och strukturerat synsätt som består i, för det första, att fastställa den tekniska funktionen hos den produkt för vilken registrering av den omstridda formgivningen beviljades, för det andra, att identifiera de detaljer i produktens utseende som uteslutande är betingade av en teknisk funktion, för det tredje, att undersöka huruvida var och en av dessa detaljer verkligen är betingade av den tekniska funktionen hos produkten, och för det fjärde att göra en bedömning av den omstridda formgivningen med beaktande av de krav på nyhet och särprägel som uppställs i artiklarna 4–6 i förordning nr 6/2002 och därvid underlåta att beakta sådana detaljer i produktens utseende som uteslutande är betingade av produktens tekniska funktion.

20

Enligt klaganden hade emellertid inte överklagandenämndens bedömning i det angripna beslutet någon sådan struktur. Enligt klaganden inledde överklagandenämnden inte sin bedömning med att fastställa den berörda produktens tekniska funktion. Överklagandenämnden identifierade enligt klaganden vidare den berörda produktens fyra beståndsdelar, det vill säga munstycket, rören, ballongerna och fästanordningarna för rören, i stället för att identifiera och undersöka detaljerna i den berörda produktens utseende. Överklagandenämnden gjorde även fel när den valde att undersöka den tekniska funktionen hos produktens fyra ovannämnda beståndsdelar i stället för att undersöka den tekniska funktionen hos själva produkten. Enligt klaganden tillämpade överklagandenämnden ett annat rättsligt kriterium än det som följer av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, och således ett felaktigt kriterium, när den i punkt 37 i det angripna beslutet slog fast att ingen av den omstridda formgivningens detaljer hade valts enbart i syfte att förbättra produktens utseende.

21

Klaganden har vidare gjort gällande att överklagandenämnden, på grund av den ostrukturerade analysen, inte prövade det vittnesmål som lämnats av formgivaren av den omstridda formgivningen i sak. Överklagandenämnden genomförde inte heller den andra, den tredje och den fjärde etappen i den bedömning som redovisats i punkt 19 ovan på ett korrekt sätt.

22

EUIPO och intervenienten har bestritt klagandens argument.

23

Det följer av ordalydelsen i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, av skäl 10 i samma förordning och av domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), att bedömningen av en formgivning med beaktande av nämnda bestämmelse inbegriper följande etapper: för det första ska den berörda produktens tekniska funktion fastställas, för det andra ska detaljerna i produktens utseende bedömas i den mening som avses i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, för det tredje ska det mot bakgrund av samtliga relevanta objektiva omständigheter prövas huruvida dessa detaljer uteslutande är betingade av den berörda produktens tekniska funktion, eller med andra ord om behovet att fylla en teknisk funktion hos den aktuella produkten är den enda faktorn som har lett till att formgivaren har valt vissa detaljer i produktens utseende medan andra typer av överväganden, i synnerhet sådana överväganden som är knutna till den visuella aspekten av produkten, inte har haft någon betydelse vid valet av detaljerna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172, punkterna 26 och 31). Med beaktande av skäl 10 i förordning nr 6/2002 ska de rent funktionella detaljerna hos den aktuella formgivningen inte beaktas vid bedömningen av huruvida andra detaljer hos formgivningen uppfyller kraven för skydd, bland annat mot bakgrund av kriterierna ”nyhet” och ”särprägel” i artikel 4.1 i förordning nr 6/2002.

24

Det följer av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 och av skäl 10 i samma förordning att om det konstateras att åtminstone en av detaljerna i den berörda produktens utseende inte uteslutande är betingad av produktens tekniska funktion, förblir den aktuella formgivningen giltig och ger skydd för denna detalj.

25

Av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 och av skäl 10 i samma förordning följer emellertid även, såsom EUIPO med rätta har påpekat, att den aktuella formgivningen däremot inte är giltig om alla detaljer i den berörda produktens utseende uteslutande är betingade av produktens tekniska funktion. Detta gäller såvida det inte framgår att sammansättningen av dessa detaljer har styrts av överväganden som inte uteslutande hänför sig till behovet av att fylla den aktuella produktens tekniska funktion, bland annat genom att ge ett annat visuellt helhetsintryck som går utöver den tekniska funktionen. Tribunalen erinrar om att inom ramen för det system som föreskrivs i förordning nr 6/2002 är utseendet av avgörande betydelse för en formgivning (se dom av den 8 mars 2018, DOCERAM, C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 25 och där angiven rättspraxis) och följaktligen kan en speciell sammansättning väljas av ett annat skäl än behovet av att fylla en teknisk funktion, bland annat i utsmyckningssyfte och mera generellt i syfte att förbättra den visuella aspekten av formgivningen.

26

Såsom EUIPO med rätta har påpekat förblir den aktuella formgivningen giltig vid den ovannämnda särskilda sammansättningen. Den ger endast skydd för denna särskilda sammansättning och inte för de uteslutande funktionella detaljer i produktens utseende som ingår i denna sammansättning.

27

Det följer av punkterna 23–26 ovan att klagandens definition av den bedömning i etapper som krävs enligt artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, vilken redovisas i punkt 19 ovan, i huvudsak är korrekt. Det ska således prövas huruvida överklagandenämnden genomförde dessa etapper på ett korrekt sätt i det angripna beslutet.

28

Vad gäller den första etappen i bedömningen angav överklagandenämnden, i punkt 23 i det angripna beslutet, att den tekniska funktionen hos den produkt som den omstridda formgivningen ingick i först skulle fastställas. Överklagandenämnden beaktade den omständigheten att klaganden, som är innehavare av nämnda formgivning, i den ansökan som ledde till registreringen av den omstridda formgivningen beskrev denna produkt som ”utrustning för distribution av vätskor” (punkt 23 i det angripna beslutet). Överklagandenämnden slog fast att syftet med nämnda produkt var att underhålla barn genom att underlätta anordnandet av vattenkrig (punkt 33 i det angripna beslutet) och preciserade att produktens tekniska funktion var att samtidigt fylla ett visst antal uppblåsbara ballonger (punkt 34 i det angripna beslutet). Det framgår av det ovan anförda att den första etappen i bedömningen, som det redogjorts för i punkt 23 ovan, har genomförts i det angripna beslutet.

29

Vad gäller den andra etappen i bedömningen kan det konstateras att överklagandenämnden i punkt 34 i det angripna beslutet tydligt identifierade och analyserade detaljerna i den berörda produktens utseende. Dessa var följande: för det första, munstycket med en öppning och ett visst antal hål, för det andra, ett visst antal rör som var fastsatta på munstycket, för det tredje, ett visst antal uppblåsbara ballonger som fästs i ändarna av rören och, för det fjärde, ett visst antal fästanordningar genom vilka ballongerna sätts fast på rören. Härav följer att även den andra etappen i bedömningen, som det redogjorts för i punkt 23 ovan, återfinns i det angripna beslutet.

30

I punkterna 33–36 i det angripna beslutet genomförde överklagandenämnden den tredje etappen i bedömningen genom att undersöka huruvida var och en av detaljerna i produktens utseende uteslutande var betingad av en teknisk funktion. I punkt 34 i det angripna beslutet beaktade överklagandenämnden närmare bestämt, i syfte att undersöka funktionerna hos de fyra identifierade detaljerna, följande presentation på internet av en produkt kallad ”Bunch O Balloons” som klaganden, som är innehavare av den omstridda formgivningen, innehar:

”[E]tt munstycke för vattenslang med 37 i förväg fastsatta ballonger som försluts automatiskt så snart som de fyllts med vatten. … De ouppblåsta ballongerna, är fastsatta på 37 rör. Varje ballong har satts fast på röret med hjälp av ett litet gummiband. Knippet med rör sitter fast i ett enda munstycke som kan kopplas till en vattenslang för att fyllas med vatten. Detta system gör det möjligt att fylla alla ballonger med vatten samtidigt. När ballongerna väl har fyllts är det tillräckligt att stänga av vattentillförseln och försiktigt skaka ballongerna för att de ska lossna och kunna användas.”

31

Vidare konstaterade överklagandenämnden, i punkterna 35 och 36 i det angripna beslutet och som svar på klagandens argument avseende vittnesmålet från formgivaren till den omstridda formgivningen, att den visuella aspekten av den omstridda formgivningen var en följd av dess tekniska funktion och att det visserligen var riktigt att det i princip fanns alternativa formgivningar med hänsyn till storlek, form och placering av detaljerna i den berörda produktens utseende, men att det i förevarande fall var lämpligt att beakta att detaljerna och det sätt som de var utformade på säkerställde teknisk funktion som gjorde det möjligt för produkten att fungera perfekt. I punkt 28 i det angripna beslutet konstaterade och godtog överklagandenämnden dessutom annulleringsenhetens bedömning att det skulle göras en helhetsbedömning av den omstridda formgivningen. Det följer således av punkterna 28, 35 och 36 i det angripna beslutet att överklagandenämnden prövade frågan huruvida sammansättningen av de enskilda detaljerna i den berörda produktens utseende gav ett visuellt helhetsintryck av vilket det kunde dras slutsatsen att denna sammansättning inte uteslutande var betingad av överväganden rörande behovet av att produkten fyller sin tekniska funktion.

32

I punkterna 37 och 38 i det angripna beslutet fann överklagandenämnden att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende uteslutande var betingade av en teknisk funktion och, i punkt 39 i det angripna beslutet, att den omstridda formgivningen följaktligen skulle förklaras ogiltig.

33

Det framgår av punkterna 30–32 ovan att den tredje etappen i bedömningen, som det redogjorts för i punkt 23 ovan, har genomförts i det angripna beslutet.

34

När det gäller den fjärde etappen i den analys som klaganden har framhållit och som angetts ovan i punkt 19, konstaterar tribunalen att eftersom överklagandenämnden ansåg att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende var betingade av en teknisk funktion och således fann att den omstridda formgivningen var ogiltig med stöd av artikel 25.1 b i förordning nr 6/2002, jämförd med artikel 8.1 i samma förordning, saknade överklagandenämnden anledning att pröva huruvida den ovannämnda formgivningen var ny och särpräglad.

35

Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att överklagandenämnden genomförde alla nödvändiga etapper vid bedömningen av tillämpningen av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002. Huruvida överklagandenämndens bedömning är välgrundad är en annan fråga och kommer att behandlas i samband med prövningen av de övriga grunder som klaganden har åberopat.

36

Vad beträffar klagandens anmärkning att överklagandenämnden inte i sak prövade vittnesmålet från formgivaren av den angripna formgivningen, påpekar tribunalen att detta vittnesmål presenteras i punkt 14 i det angripna beslutet. I punkt 35 i det angripna beslutet bemötte överklagandenämnden klagandens argument som grundades på nämnda vittnesmål i sak. Närmare bestämt så bemötte överklagandenämnden, i punkt 35 ovan, argumentet att den omstridda formgivningen avser en produkt som är avsedd att säljas till konsumenter, argumentet att det finns flera andra sätt att uppnå samma tekniska resultat som det som följer av den omstridda formgivningen och flera andra möjliga variationer av formgivningen, samt argumentet att den omstridda formgivningen har ett ”enkelt, rent och elegant utseende”. Överklagandenämnden godtog inte dessa argument och angav att de inte ändrar den omständigheten att den visuella aspekten av produkten verkligen följer av dess tekniska funktion och att enbart den omständigheten att det finns en alternativ formgivning, i enlighet med domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), inte innebär att en produkts utseende är betingat av andra överväganden än tekniska överväganden. Överklagandenämnden utvecklade sitt resonemang ytterligare i punkt 36 i det angripna beslutet.

37

Av detta följer att tribunalen inte kan godta klagandens anmärkning att överklagandenämnden inte i sak gjorde en bedömning av det vittnesmål som lagts fram av formgivaren till den omstridda formgivningen.

38

Av det anförda följer att överklagandet inte kan vinna bifall på den första grunden.

39

Klaganden har kritiserat överklagandenämnden för att den, för det första, analyserade den aktuella produktens tekniska egenskaper eller dess beståndsdelar, i stället för att analysera produktens utseende (den första anmärkningen), och för det andra analyserade nämnda tekniska egenskaper eller beståndsdelar, i stället för att analysera produktens tekniska funktion (den andra anmärkningen). Enligt klaganden ledde dessa fel till att överklagandenämnden tillämpade ett annat preliminärt kriterium med lägre krav än det som följer av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, såsom denna bestämmelse tolkats i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172) och som består i att undersöka huruvida var och en av detaljerna i produktens utseende uteslutande var betingade av en teknisk funktion (den tredje anmärkningen).

40

EUIPO och intervenienten har bestritt klagandens argument.

41

Det ska inledningsvis påpekas att förordning nr 6/2002 inte innehåller någon exakt definition av ”detaljer i en produkts utseende”. Begreppet ”detaljer” i definitionen av formgivning i artikel 3 a i nämnda förordning tillämpas extensivt och omfattar alla möjliga aspekter av en produkts utseende, särskilt detaljer som finns på produktens linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material. Såsom EUIPO med rätta har påpekat ska dessa detaljer identifieras i det enskilda fallet och beror på den berörda produkten (se, analogt, dom av den 24 september 2019, Roxtec/EUIPO – Wallmax (Återgivning av en svart kvadrat med sju blå koncentriska cirklar), T‑261/18, EU:T:2019:674, punkterna 51 och 55).

42

Identifieringen av en produkts detaljer kan, beroende på omständigheterna och särskilt mot bakgrund av i vilken grad produkten är sammansatt, följaktligen göras genom en enkel visuell bedömning av formgivningen eller, tvärtom, genom en fördjupad prövning inom ramen för vilken hänsyn tas till omständigheter som kan vara till hjälp vid bedömningen, såsom undersökningar och sakkunnigutlåtanden, eller uppgifter om immateriella rättigheter som tidigare beviljats med avseende på samma produkt (se, analogt, dom av den 19 september 2012, Reddig/harmoniseringskontoret – Morleys (Knivskaft), T‑164/11, ej publicerad, EU:T:2012:443, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

43

I det angripna beslutet inledde överklagandenämnden sin bedömning genom att påpeka att klaganden, i den ansökan som ledde till registreringen av den omstridda formgivningen, beskrev den produkt som formgivningen används för som ”utrustning för distribution av vätskor” (punkt 23 i det angripna beslutet).

44

Överklagandenämnden angav därefter att den skulle beakta den europeiska patentansökan EP 3005948 A 2, som ingetts i klagandens namn den 3 oktober 2015, för att erhålla mer exakta upplysningar och bevisning avseende den ovannämnda produktens art och den omstridda formgivningens funktionella detaljer (punkt 25 i det angripna beslutet).

45

Överklagandenämnden identifierade således, i punkt 34 i det angripna beslutet, detaljerna i produktens utseende som, för det första, munstycket med en öppning och ett visst antal hål, för det andra, ett visst antal rör som är fastsatta på munstycket, för det tredje, ett visst antal uppblåsbara ballonger som fästs i änden av rören och, för det fjärde, ett visst antal fästanordningar genom vilka ballongerna sätts fast på rören. Överklagandenämnden ansåg att alla dessa detaljer var nödvändiga för att den tekniska lösningen, som gjorde det möjligt att samtidigt fylla ett visst antal uppblåsbara ballonger med vatten, skulle fungera.

46

Det är riktigt att de fyra detaljerna i den ovannämnda produktens utseende enligt överklagandenämndens bedömning motsvarar de enskilda beståndsdelarna i denna produkt. I punkt 33 i det angripna beslutet angav överklagandenämnden nämligen att produkten ”utrustning för distribution av vätskor” består av ett munstycke som kan anslutas till en anordning för vattentillförsel, såsom en kran eller en vattenslang, att vattnet distribueras med hjälp av flera rör som är fastsatta i munstyckets hål och att de uppblåsbara ballongerna som sitter fast i änden av rören med gummiband fylls med vatten. Överklagandenämnden fann att när ballongerna är tillräckligt fyllda innebär vätskans vikt att de kan lossna från rören, varvid de automatiskt försluts med hjälp av gummibanden så att vattnet stannar kvar i ballongerna. Därefter kan de användas i vattenkrig.

47

Den omständigheten att detaljerna i den berörda produktens utseende sammanfaller med dess enskilda beståndsdelar innebär emellertid inte att överklagandenämnden begick ett fel vid identifieringen av dessa detaljer. I enlighet med övervägandena i punkterna 41 och 42 ovan ska det noteras att identifieringen av dessa detaljer är beroende av den berörda produkten. Med hänsyn till att det är fråga om en sammansatt produkt och består av flera enskilda beståndsdelar, är det i förevarande fall logiskt att detaljerna i dess utseende sammanfaller med dessa enskilda beståndsdelar. Vad vidare gäller överklagandenämndens metod gjorde den, med hänsyn till att det är fråga om en sammansatt produkt, rätt när den valde att inte begränsa sig till en enkel visuell analys av produkten, utan att göra en fördjupad undersökning och identifiera de synliga beståndsdelar som den består av och som bildar produktens utseende som detaljer i dess utseende.

48

Mot bakgrund av dessa överväganden kan tribunalen inte godta klagandens anmärkning att överklagandenämnden inte analyserade detaljerna i den berörda produktens utseende. Denna slutsats stöds av den omständigheten att klaganden under förfarandet vid EUIPO själv hade medgett att de fyra enskilda beståndsdelarna i den berörda produkten verkligen utgjorde detaljerna i dess utseende.

49

Tribunalen påpekar inledningsvis att överklagandenämnden faktiskt beaktade den aktuella produktens tekniska funktion, när den konstaterade att dess syfte var att underhålla barn genom att underlätta anordnandet av vattenkrig (punkt 33 i det angripna beslutet) och preciserade att produktens tekniska funktion bestod i att samtidigt fylla ett visst antal uppblåsbara ballonger (punkt 34 i det angripna beslutet).

50

Därefter fann överklagandenämnden, efter att ha identifierat detaljerna i den berörda produktens utseende, att samtliga dessa detaljer uteslutande var betingade av varans tekniska funktion och således omfattades av tillämpningsområdet för artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 (punkterna 38 och 39 i det angripna beslutet).

51

Klagandens anmärkning att överklagandenämnden inte gjorde en bedömning av den aktuella produktens tekniska funktion kan således inte godtas.

52

Det är riktigt att överklagandenämnden, för att komma fram till den slutsats som avses i punkt 50 ovan, i punkterna 33 och 34 i det angripna beslutet även bedömde den tekniska funktionen hos vart och ett av de fyra detaljerna i den berörda produktens utseende, det vill säga munstycket, rören, ballongerna och fästanordningarna, och hur var och en bidrar till att den tekniska funktionen hos nämnda produkt uppnås, det vill säga att ett visst antal uppblåsbara ballonger samtidigt fylls med vatten, vilka därefter kan användas i vattenkrig. Såsom följer av punkt 30 ovan angav överklagandenämnden exempelvis, i punkt 34 i det angripna beslutet, funktionerna hos dessa detaljer såsom de presenteras av klaganden på internet.

53

Överklagandenämndens tillvägagångssätt i detta avseende är inte felaktigt.

54

När den aktuella formgivningen används för en produkt, såsom den berörda produkten, vars detaljer i utseendet sammanfaller med de enskilda beståndsdelar som den består av, kräver svaret på frågan huruvida dessa detaljer ”uteslutande är betingade av produktens tekniska funktion”, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, att det först görs en bedömning av den tekniska funktionen hos var och en av dessa detaljer och en bedömning av orsakssambandet mellan den tekniska funktionen hos var och en av dessa detaljer och produktens tekniska funktion. När det inte finns något orsakssamband mellan detaljens tekniska funktion och produktens tekniska funktion, det vill säga när denna detalj inte bidrar till produktens tekniska funktion, kan det inte med framgång göras gällande att denna detalj ”uteslutande är betingad” av produktens tekniska funktion. Om det däremot föreligger ett sådant orsakssamband, kan man därav dra slutsatsen att detaljen i produktens utseende ”uteslutande är betingad” av produktens tekniska funktion, under förutsättning att överväganden av annat slag än att produkten uppfyller sin tekniska funktion, i synnerhet sådana som har samband med den visuella aspekten, inte har spelat någon roll vid valet av denna detalj, i den mening som avses i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 31).

55

För att illustrera ovanstående överväganden är det lämpligt att hänvisa till exemplet med munstycket som ingår i den omstridda formgivningen. Enligt föregående analys utgör munstycket en detalj i den sammansatta produktens utseende, men även en enskild beståndsdel, med andra ord, en av produktens beståndsdelar. Detta munstycke har till syfte att göra det möjligt att koppla den aktuella produkten till en vattenkälla, exempelvis en kran. Det står således klart att även om munstycket, betraktat för sig, har en annan funktion än den berörda produkten, som gör det möjligt att fylla flera ballonger med vatten samtidigt, bidrar det inte desto mindre till produktens tekniska funktion. Detta orsakssamband kan leda till slutsatsen att nämnda munstycke ”uteslutande är betingat” av den berörda produktens tekniska funktion, under förutsättning att överväganden av annat slag än att produkten ska fylla sin tekniska funktion, i synnerhet sådana som har samband med den visuella aspekten, inte har spelat någon roll vid valet av munstycke.

56

Härav följer, såsom EUIPO med rätta har påpekat, att den omständigheten att den berörda produkten har flera detaljer, som var och en fyller olika funktioner, inte utesluter att artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 är tillämplig. I denna bestämmelse uppställs inte något krav på att detaljerna i utseendet avser ett och samma tekniska resultat. Detaljerna kan ge flera tekniska resultat, förutsatt att de bidrar till att uppnå det tekniska resultat som avses med produkten.

57

Att inte godta en sådan tolkning av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 skulle, såsom EUIPO har påpekat, leda till att denna bestämmelse inte skulle tillämpas med avseende på ett visst antal uteslutande funktionella detaljer enbart på grund av att de inte direkt fyller den berörda produktens funktion. Denna bestämmelse skulle i så fall inte heller vara tillämplig på formgivningar som endast innehåller en del av en produkt eller en beståndsdel i denna, eftersom de sistnämnda endast sällan fyller produktens funktion som sådan. En sådan situation är inte förenlig med det syfte som eftersträvas med den ovannämnda bestämmelsen.

58

Mot bakgrund av det ovan anförda kan tribunalen inte godta klagandens anmärkning avseende den bedömningsmetod som överklagandenämnden använde sig av när den drog slutsatsen att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende uteslutande är betingade av en teknisk funktion.

59

Klaganden har kritiserat överklagandenämnden för att ha fastställt ett kriterium för tillämpning av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, vilket innebär att lägre krav ställs än det som föreskrivs i denna bestämmelse, enligt vilket detaljerna i en varas utseende ”uteslutande [ska vara] betingade av en teknisk funktion”. Till stöd för sitt påstående har klaganden hänvisat till följande påståenden från överklagandenämnden: påståendet i punkt 34 i det angripna beslutet att ”alla dessa detaljer är nödvändiga för att den tekniska lösningen ska fungera”, påståendet i punkt 35 i det angripna beslutet att ”produktens visuella aspekt är en följd av dess tekniska funktion”, påståendet i punkt 36 i det angripna beslutet att det ”i förevarande fall … emellertid även [ska] beaktas att detaljerna, och det sätt på vilket de är utformade, även säkerställer teknisk funktion som gör det möjligt för produkten att fungera perfekt”, påståendena i punkt 37 i det angripna beslutet att ”[a]lla de väsentliga detaljerna hos den omstridda formgivningen har valts i syfte att utforma en produkt som fyller sin funktion” och att ”[i]ngen av dessa detaljer har valts enbart i syfte att förbättra produktens utseende”.

60

Det kan emellertid konstateras att de uttryck som överklagandenämnden använt i det angripna beslutet visserligen inte alltid överensstämmer med dem i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002. Den terminologi som klaganden har kritiserat visar emellertid inte i sig, mot bakgrund av detta besluts sammanhang och mot bakgrund av dess systematik, att överklagandenämnden tillämpade denna artikel på ett felaktigt sätt. Överklagandenämnden fann nämligen på ett otvetydigt sätt, med hänvisning till ovannämnda bestämmelse, i punkt 38 i det angripna beslutet att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende endast fyller en teknisk funktion.

61

Av detta följer att klagandens anmärkning inte kan godtas och att överklagandet följaktligen inte kan vinna bifall såvitt avser någon del av den andra grunden.

62

Klaganden anser att överklagandenämnden gjorde fel när den inte ifrågasatte annulleringsenhetens bedömning att enbart den omständigheten att klaganden är innehavare av flera gemenskapsformgivningar som används för produkten ”utrustning för distribution av vätskor”, vilka skiljer sig åt i visuellt hänseende, gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende uteslutande är betingade av en teknisk funktion.

63

Klaganden har även gjort gällande att överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning när den fann att eftersom klaganden lämnat in en patentansökan avseende samma produkt som den som den omstridda formgivningen används för, och som innehåller en detaljerad beskrivning av detaljerna i produktens utseende, är dessa detaljer uteslutande betingade av en teknisk funktion. Enligt klaganden kan patentansökan endast utgöra en källa till information med avseende på de skäl som föranlett valet av detaljerna i den berörda produktens utseende och innebär inte att det är möjligt att underlåta att genomföra den strukturerade bedömning som krävs enligt domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), och som beskrivits inom ramen för den första grunden.

64

EUIPO och intervenienten har bestritt klagandens samtliga argument.

65

Det ska noteras att domstolen i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 32), preciserade att förekomsten av alternativa formgivningar inte var avgörande för frågan huruvida den berörda produktens tekniska funktion var den enda faktor som hade bestämt detaljerna i dess utseende.

66

Det ska även erinras om att domstolen i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172, punkterna 36 och 37), fann att förekomsten av alternativa formgivningar som kan fylla samma tekniska funktion utgjorde en relevant objektiv omständighet som skulle beaktas vid bedömningen av huruvida detaljerna i den berörda produktens utseende uteslutande var betingade av dess tekniska funktion (se punkt 17 ovan).

67

Det är mot bakgrund av dessa överväganden som klagandens anmärkningar ska bedömas.

68

Vid prövningen av klagandens anmärkning som rör den omständigheten att den är innehavare av andra formgivningar som används för produkten ”utrustning för distribution av vätskor” ska först och främst annulleringsenhetens beslut beaktas.

69

Annulleringsenheten påpekade att även om det aktuella förfarandet avsåg den omstridda formgivningens giltighet, var det, med hänsyn till domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), relevant att beakta andra gemenskapsformgivningar som innehas av klaganden och som tillsammans med den omstridda formgivningen varit föremål för en gemensam ansökan om registrering (sidan 8 i annulleringsenhetens beslut).

70

Annulleringsenheten påpekade att åtminstone fyra av de formgivningar som avsågs i klagandens gemensamma ansökan visade möjliga alternativ för att uppnå en och samma tekniska lösning och inte lämnade mycket utrymme för andra alternativ. Enligt annulleringsenheten utgör de olika utformningarna av de avbildade rören och ballongerna endast olika sätt att möjliggöra att ett stort antal ballonger fylls med vatten samtidigt och att klaganden genom att få dessa former registrerade ger sina konkurrenter få möjligheter att uppnå samma resultat (sidan 9 i annulleringsenhetens beslut).

71

Annulleringsenheten fann således, med hänvisning till att det var nödvändigt att beakta de objektiva omständigheter som var relevanta för tillämpningen av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, att en sådan objektiv omständighet i det aktuella fallet kunde utgöras av det förhållandet att alla alternativa former i förevarande fall var skyddade genom att de registrerats som gemenskapsformgivning, såsom var fallet med den omstridda formgivningen, och således inte kunde anses utgöra tillgängliga alternativ för konkurrenterna (sidan 9 i annulleringsenhetens beslut). Det är även viktigt att påpeka att annulleringsenheten, såsom framgår av annulleringsenhetens beslut, inte begränsade sig till detta övervägande när den drog slutsatsen att artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 var tillämplig, utan även beaktade andra faktorer, bland annat klagandens patentansökan och arten av den berörda produkten som var avsedd för engångsbruk (sidorna 9 och 10 i annulleringsenhetens beslut).

72

Av detta följer att annulleringsenheten beaktade förekomsten av andra gemenskapsformgivningar som innehas av klaganden, såsom en faktor bland andra, vid bedömningen av huruvida detaljerna i den aktuella produktens utseende uteslutande var betingade av en teknisk funktion i den mening som avses i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002.

73

Detta synsätt från annulleringsenhetens sida godtogs av överklagandenämnden. I punkt 29 i det angripna beslutet konstaterade överklagandenämnden att annulleringsenheten hade fog för att beakta klagandens övriga gemenskapsformgivningar, eftersom alla objektiva omständigheter i det aktuella fallet, enligt domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), skulle beaktas och en av dessa omständigheter var de upplysningar som kunde härledas från klagandens övriga registreringar avseende samma produkt.

74

Såsom konstateras i punkt 81 nedan beaktade överklagandenämnden även andra ”relevanta objektiva omständigheter”, i den mening som avses i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), för att komma till slutsatsen att samtliga detaljer i den berörda produktens utseende uteslutande var betingade av en teknisk funktion.

75

Av det ovan anförda följer att klagandens första anmärkning grundar sig på en felaktig tolkning av det angripna beslutet, eftersom överklagandenämnden inte enbart grundade sig på förekomsten av klagandens övriga gemenskapsformgivningar för att dra slutsatsen att artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 var tillämplig. Mot denna bakgrund kan den första anmärkningen således inte godtas.

76

Det framgår av det angripna beslutet att överklagandenämnden använde klagandens europeiska patentansökan som en viktig informationskälla vid bedömningen av den omstridda formgivningen mot bakgrund av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002.

77

Överklagandenämnden konstaterade således att patentansökan avsåg exakt samma produkt som den som den omstridda formgivningen används för (se punkterna 30–32 i det angripna beslutet).

78

Överklagandenämnden använde sig av uppgifterna i patentansökan för att fastställa vilka beståndsdelar som ingår i den produkt som den omstridda formgivningen används för samt dess syfte, det vill säga underhållning av barn genom att underlätta anordnandet av vattenkrig (punkt 33 i det angripna beslutet).

79

Överklagandenämnden använde även uppgifterna i patentansökan för att fastställa den tekniska funktionen hos fyra detaljer i den berörda produktens utseende, nämligen munstycket, rören, ballongerna och fästanordningarna, samt orsakssambandet mellan den tekniska funktionen hos dessa fyra detaljer och den berörda produktens tekniska funktion. Överklagandenämnden konstaterade att de ovannämnda detaljerna beskrevs mer detaljerat i patentansökan och att dessa båda instrument (den omstridda formgivningen och det sökta patentet) avsåg samma produkt (punkt 34 i det angripna beslutet).

80

I punkt 35 i det angripna beslutet angav överklagandenämnden dessutom att den delade annulleringsenhetens bedömning som grundade sig på klagandens patentansökan. Annulleringsenheten hade särskilt påpekat att utseendet på den produkt som den omstridda formgivningen används för inte hade förbättrats i förhållande till den enkla modell som presenterades i patentansökan och att denna modell var nästan identisk med den omstridda formgivningen (sidan 11 i annulleringsenhetens beslut).

81

Det ska tilläggas att överklagandenämnden inte enbart grundade sig på klagandens patentansökan när den drog slutsatsen att detaljerna i den berörda produktens utseende uteslutande var betingade av en teknisk funktion. Den beaktade även andra ”relevanta objektiva omständigheter”, i den mening som avses i domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172), nämligen den omstridda formgivningen (punkt 35 i det angripna beslutet), den berörda produktens art och användningsområde (punkt 33 i det angripna beslutet), objektiva uppgifter som visar skälen till valet av detaljerna i den berörda produktens utseende, det vill säga detaljernas funktion (punkt 34 i det angripna beslutet) och klagandens övriga formgivningar (punkt 29 i det angripna beslutet).

82

Av det ovan anförda följer att överklagandenämnden inte enbart grundade sig på klagandens patentansökan, såsom klaganden har gjort gällande (punkt 63 ovan). Av detta följer även att överklagandenämndens bedömning inte utgjorde en ”förkortad variant” av den bedömning som krävs enligt domen av den 8 mars 2018, DOCERAM (C‑395/16, EU:C:2018:172).

83

Klagandens tredje anmärkning kan följaktligen inte godtas. Överklagandet kan således inte bifallas såvitt avser någon del av den tredje grunden.

84

Klaganden har gjort gällande dels att de fyra detaljer i den berörda produktens utseende som överklagandenämnden identifierat inte uteslutande är betingade av produktens tekniska funktion, dels att dessa fyra detaljer inte utgör samtliga detaljer i den berörda produktens utseende. Härav följer att den omstridda formgivningen inte borde ha förklarats ogiltig med stöd av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, utan att någon bedömning gjordes enligt artiklarna 4–6 i nämnda förordning.

85

Klaganden har med hänvisning till punkt 35 i det angripna beslutet identifierat följande detaljer såsom detaljer i den berörda produktens utseende som inte uteslutande är betingade av en teknisk funktion: den omstridda formgivningens ”rena och avskalade utseende”, som är identisk med eller liknar en ”blomma med stjälk”, tack vare valet av stjälkarnas längd i förhållande till ballongernas längd och ”proportionerna av [denna] formgivning i dess helhet [som] är ungefär 18 gånger längre än vad den är bred, vilket ger formgivningen ett nätt och elegant utseende som är lockande för användaren”. Enligt klaganden är ingen av dessa detaljer uteslutande betingad av produktens tekniska funktion.

86

Till stöd för sina argument har klaganden åberopat det vittnesmål från formgivaren av den omstridda formgivningen som lades fram under förfarandet vid överklagandenämnden.

87

I ovannämnda vittnesmål förklarade formgivaren till den omstridda formgivningen att det finns andra sätt än det som visas genom den omstridda formgivningen för att uppnå samma tekniska funktion. Exempelvis ”skulle rören kunna vara sammanlänkade i linje med varandra längs ett rör eller placeras i spiral runt röret eller placeras radiellt från en central punkt” (punkt 6 i vittnesmålet).

88

Formgivaren anser på samma sätt att olika aspekter av den omstridda formgivningen kan skilja sig åt, såsom munstyckets form, antalet rör, avståndet mellan rören och rörens längd samt en kombination av flera rör med olika längd (punkt 7 i vittnesmålet).

89

Formgivaren hävdade att den omstridda formgivningen är mer estetisk än alla de formgivningar som fyller en teknisk funktion på ett av de alternativa sätt som räknas upp i punkt 6 i dess vittnesmål, eftersom formgivningen är avlång, med en längd som ungefär fyra gånger motsvarar dess bredd. Den omstridda formgivningen har således ett enkelt, rent och elegant utseende (punkt 8 i vittnesmålet). Formgivaren gjorde gällande att valet av placering av de aspekter som nämns i punkt 7 i vittnesmålet berodde på att denna placering utgjorde en av de möjliga placeringar som gjorde det möjligt för den omstridda formgivningen att ha en avlång form som ger den ett enkelt, rent och elegant utseende (punkt 9 i vittnesmålet).

90

Formgivaren åberopade även den kommersiella framgången för den berörda produkten (under handelsbeteckningen Bunch O Balloons) och de priser som erhållits, vilka grundade sig på kriterier som avsåg i hur hög grad konsumenterna tilltalades av produktens design (punkterna 10 och 11 i vittnesmålet).

91

Klaganden har även framfört argument till stöd för att den omstridda formgivningen har särprägel och har bestritt att artikel 8.2 i förordning nr 6/2002 är tillämplig i förevarande fall.

92

EUIPO och intervenienten har bestritt klagandens argument.

93

Tribunalen framhåller för det första att klaganden inte har framfört några argument till stöd för sitt påstående att de fyra detaljer i den berörda produktens utseende som överklagandenämnden identifierat i punkt 34 i det angripna beslutet, det vill säga munstycket med en öppning och ett visst antal hål, ett visst antal rör som satts fast på rören, ett visst antal uppblåsbara ballonger som fästs i änden av rören och ett visst antal fästanordningar genom vilka ballongerna satts fast på rören, inte uteslutande är betingade av nämnda produkts tekniska funktion. Påståendet kan därför inte godtas.

94

Det ska för det andra påpekas att klaganden genom sina argument i huvudsak har gjort gällande att sammansättningen av detaljerna i den berörda produktens utseende och helhetsintrycket av den omstridda formgivningen, vilket är ”rent och avskalat”, liknar ”en blomma med stjälk”. Formgivaren av den omstridda formgivningen har i sitt vittnesmål även hänvisat till den särskilda sammansättningen av detaljerna i utseendet, vilken styrts av estetiska överväganden, samt till helhetsintrycket av nämnda formgivning.

95

Tribunalen erinrar härvidlag om att vid bedömningen av om de berörda detaljerna i en produkts utseende omfattas av tillämpningsområdet för artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 ska alla relevanta objektiva omständigheter i det enskilda fallet beaktas och en sådan bedömning ska bland annat göras med hänsyn till den aktuella formgivningen, objektiva omständigheter som indikerar de skäl som inverkat på valet av detaljerna i den aktuella produktens utseende och uppgifter om produktens användningsområde, samt huruvida det finns andra alternativa formgivningar som kan fylla samma tekniska funktion, i den mån sådana omständigheter, uppgifter eller nämnda förekomst kan styrkas av tillförlitlig bevisning (dom av den 8 mars 2018, DOCERAM, C‑395/16, EU:C:2018:172, punkterna 36 och 37).

96

I förevarande fall konstaterar tribunalen att överklagandenämnden, när den fastställde annulleringsenhetens beslut, beaktade objektiva omständigheter, som styrks av tillförlitlig bevisning som åberopats av de båda parter som ansökt om ogiltighetsförklaring, vid bedömningen av den omstridda formgivningen mot bakgrund av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002. Överklagandenämnden beaktade bland annat klagandens patentansökan och konstaterade att ansökan avsåg exakt samma produkt som den omstridda formgivningen (punkt 32 i det angripna beslutet). Denna patentansökan utgjorde nämligen underlag för överklagandenämndens bedömning av den produkt som den omstridda formgivningen används för och för konstaterandet att de fyra enskilda beståndsdelar som produkten består av och som bidrar till dess tekniska funktion motsvarar detaljerna i dess utseende (punkterna 33 och 34 i det angripna beslutet). Överklagandenämnden gjorde således en riktig bedömning när den slog fast att den omstridda formgivningen inte skiljer sig från det patent som tidigare varit föremål för en patentansökan (punkt 34 i det angripna beslutet) och att alla enskilda beståndsdelar som ingår i den berörda produktens utseende fyller en teknisk funktion (punkt 35 i det angripna beslutet).

97

Överklagandenämnden godtog även annulleringsenhetens slutsats, efter en helhetsbedömning av den omstridda formgivningen, att det inte hade visats att överväganden avseende den visuella aspekten hade förekommit i formgivningsprocessen för den omstridda formgivningen (punkt 28 i det angripna beslutet). Överklagandenämnden godtog således annulleringsenhetens bedömning att den inte kunde se någon förbättring av produktens utseende, som skyddas av den omstridda formgivningen, i förhållande till den enkla modell som presenterades i patentansökan.

98

Klagandens argument innebär inte att överklagandenämndens bedömning som det redogjorts för ovan med framgång kan ifrågasättas. Klagandens påstående beträffande den omstridda formgivningens ”rena och avskalade” utseende och att den liknar ”en blomma med stjälk” (se punkt 85 ovan) motsägs till exempel, och såsom följer av handlingarna i ärendet vid EUIPO, av författaren till artikeln ”Bunch O Balloons will revolutionize water fights” (Bunch O Balloons kommer att revolutionera vattenkrigen) som har beskrivit produkten som ”druvklasar som luften har gått ur”. Det visuella intrycket av produkten som klaganden har gjort gällande förefaller således godtyckligt eller i vart fall alltför osäkert och stöds inte av några objektiva uppgifter.

99

Tribunalen delar således överklagandenämndens bedömning i punkt 35 i det angripna beslutet, enligt vilken klagandens påstående som det redogjorts för i punkt 85 ovan inte påverkar den omständigheten att den visuella aspekten av produkten uteslutande är betingad av en teknisk funktion.

100

Vad för det tredje beträffar det vittnesmål från formgivaren av den omstridda formgivningen som klaganden har åberopat, ska det inledningsvis påpekas att detta vittnesmål har ett begränsat bevisvärde, eftersom det ger uttryck för den nämnda formgivarens personliga och subjektiva uppfattning och eftersom formgivaren, i egenskap av klagandens företagsledare och ägare, har ett personligt intresse av att den omstridda formgivningen är giltig. Av detta följer att detta vittnesmål, i den mån det hänvisar till den omstridda formgivningens ”enkla, rena och eleganta” utseende och eftersom det inte stöds av någon annan bevisning från tillförlitliga och opartiska källor, inte övertygar tribunalen om att estetiska överväganden beaktades vid skapandet av den omstridda formgivningen.

101

Det ska vidare påpekas att formgivaren i huvudsak har vittnat om att det är möjligt att utforma alternativa formgivningar med avseende på detaljernas storlek, form och proportioner, vilka fyller samma tekniska funktion som den berörda produkten. Tribunalen erinrar härvidlag, i likhet med överklagandenämnden (se punkterna 35 och 36 i det angripna beslutet) om att enligt domstolen är förekomsten av alternativa formgivningar inte avgörande för frågan huruvida den berörda produktens tekniska funktion var den enda faktor som bestämt detaljerna i dess utseende (dom av den 8 mars 2018, DOCERAM, C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 32). I förevarande fall finner tribunalen, med beaktande av de objektiva omständigheter som överklagandenämnden beaktade för att slå fast att artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 var tillämplig, att de påståenden som gjorts av formgivaren av den omstridda formgivningen inte är tillräckliga för att ifrågasätta överklagandenämndens slutsats.

102

Tribunalen kan inte heller godta de påståenden som gjorts av formgivaren till den omstridda formgivningen med avseende på den kommersiella framgången för den produkt som formgivningen används för och de priser som erhållits. Den ovannämnda produktens kommersiella framgångar innebär inte att hänsyn har tagits till överväganden som inte enbart är knutna till behovet av att fylla en teknisk funktion vid utformningen av den omstridda formgivningen. När det gäller argumentet avseende priser som erhållits, framgår det av handlingarna i målet att de kriterier på grundval av vilka dessa priser delats ut inte enbart avsåg de aktuella produkternas design och det framgår härav inte att den berörda produkten skulle ha fått några utmärkelser tack vare sin design. Av detta följer att det ovannämnda argumentet inte utgör stöd för klagandens påstående.

103

För det fjärde kan inte de argument som klaganden har framfört godtas vilka avser den omstridda formgivningens särprägel och tillämpningen i förevarande fall av artikel 8.2 i förordning nr 6/2002 (se punkt 91 ovan), eftersom överklagandenämnden inte uttalade sig om dessa aspekter av tvisten utan fattade beslut enbart på grundval av artikel 8.1 i förordning nr 6/2002. Tribunalen är följaktligen inte behörig att pröva dessa aspekter, vare sig inom ramen för överklagandet med yrkande om ogiltighetsförklaring eller inom ramen för yrkandet om ändring (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 5 juli 2011, Edwin/harmoniseringskontoret, C‑263/09 P, EU:C:2011:452, punkterna 71 och 72).

104

Mot bakgrund av det ovan anförda kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den fjärde grunden. Överklagandet ska således ogillas i sin helhet.

105

Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. EUIPO och intervenienten har yrkat att klaganden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom klaganden har tappat målet, ska EUIPO:s och intervenientens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (tionde avdelningen)

följande: