138

Genom skrivelse av den 30 oktober 2017 meddelade Stephan Fleig unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik sin avsikt att offentliggöra ett visst antal handlingar avseende honom själv genom att offentliggöra dessa på internet, nämligen samtliga bilagor till det klagomål och de ansökningar som avses i punkt 87 ovan och till den talan vid personaldomstolen som avses i punkt 24 ovan. Denna information beskrevs som att den rörde artikel 17a.2 första stycket i tjänsteföreskrifterna.

139

Till följd av ett e-postmeddelande som översänts från Europeiska utrikestjänsten till Stephan Fleigs ombud som reaktion på denna första skrivelse, översände Stephan Fleig en andra skrivelse till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 13 november 2017, i vilken Stephan Fleig gjorde gällande att de aktuella dokumenten redan hade offentliggjorts 2013, eftersom de hade överlämnats till en inte närmare angiven organisation samt till ”åtta andra personer”, bland annat Stephan Fleigs mor. Denna publicering var enligt Stephan Fleig rättsenlig, eftersom den utgjort föremål för en ansökan om tillstånd av den 27 mars 2013 och Europeiska utrikestjänsten inte motsatt sig denna publicering. Dessa handlingar publicerades på Stephan Fleigs webbplats via personer som hade anknytning till Stephan Fleigs mor.

140

Genom två skrivelser av den 17 och den 24 november 2017 skrev Europeiska utrikestjänsten till Stephan Fleig bland annat att det utgjorde ett åsidosättande av principen om sekretess i ett pågående rättsligt förfarande att publicera vissa handlingar som Stephan Fleig hade ingett som bilagor till sin ansökan i förevarande förfarande.

141

Till följd av att Stephan Fleig delgetts Europeiska utrikestjänstens skrivelse av den 4 december 2017, i vilken tribunalen informerades om de omständigheter som nämns i punkterna 138 och 139 ovan (se punkt 34 ovan) och om publiceringen av olika handlingar, vilken skett under tiden, inkom Stephan Fleig med synpunkter på detta i sin replik.

142

Stephan Fleig anser att publiceringen i fråga inte är rättsstridig. Han påpekar nämligen att de aktuella handlingarna tidigare publicerats rättsenligt, eftersom den ansökan Stephan Fleig gjort för detta ändamål den 27 mars 2013 tyst godkänts av Europeiska utrikestjänsten, eftersom Europeiska utrikestjänsten inte gjort några invändningar inom 30 arbetsdagar såsom föreskrivs i artikel 17a.2 andra stycket i tjänsteföreskrifterna. Den omständigheten att dessa handlingar senare inkommit i ett rättsligt förfarande kan således inte ha lett till att de blev sekretessbelagda och att denna sekretess upphört.

143

Utrikestjänsten har bestritt Stephan Fleigs argument.

144

Stephan Fleig medger att de handlingar han inkommit med i förevarande förfarande publicerats på internet, nämligen vissa handlingar som hade bilagts två ansökningar enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna och som gjorts den 20 och den 24 mars 2013, vilka getts numren D/227/13 respektive D/233/13. Handlingen D/233/13 avsåg händelser med anknytning till handläggningen av Stephan Fleigs hälsojournal. Även om Stephan Fleig har anfört att denna publicering, trots att den skett på hans egen webbplats, inte gjordes av Stephan Fleig själv, utan av ej närmare angivna personer till vilka hans mor överlämnat de aktuella handlingarna, medger Stephan Fleig att det var genom hans agerande som mellanhand som dessa handlingar upphörde att vara strikt sekretessbelagda såsom de var inledningsvis. Stephan Fleig hävdar emellertid att detta var rättsenligt och utgjorde en publicering av dessa handlingar.

145

Tribunalen konstaterar att artiklarna 17 och 17a i tjänsteföreskrifterna har olika syften, vilka Stephan Fleig har förväxlat. Artikel 17 avser nämligen förbudet för varje tjänsteman eller anställd att lämna ut information som han eller hon har fått tillgång till i tjänsten, oavsett om informationen upptagits eller inte, när hans eller hennes kännedom om informationen har samband med vederbörandes tjänst, om tillstånd inte getts på förhand. Detta förbud kvarstår efter det att vederbörande lämnat tjänsten. Artikel 17a avser däremot publicering av varje text avseende bland annat arbete, studier eller åsikter som har samband med unionens verksamhet. En sådan publicering har ett särskilt skydd enligt yttrandefriheten, med de förbehåll som föreskrivs i denna artikel och som avser beaktandet av principerna om lojalitet och objektivitet, den värdighet som är förbunden med tjänsten och förbudet mot att lämna ut information när kännedomen om denna information har samband med tjänsten, och är underkastad ett särskilt tillståndsförfarande i vilket avsaknaden av svar inom 30 arbetsdagar innebär ett tyst godkännande.

146

I förevarande fall avser ansökan om tillstånd som Stephan Fleig åberopat, nämligen skrivelsen som översändes till Europeiska utrikestjänsten den 27 mars 2013, även om det i denna hänvisades till artikel 17a i tjänsteföreskrifterna, i själva verket, enligt sin uttryckliga ordalydelse men även med beaktande av dess innehåll, utlämnandet av information, vilket regleras i artikel 17 i tjänsteföreskrifterna. Tvärtemot vad Stephan Fleig anfört, innebär således inte den omständigheten att beslut inte meddelats inom en frist på 30 arbetsdagar att det saknas en tyst invändning. Denna ansökan om tillstånd omfattades nämligen av artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna, vilket innebär att den som erhöll tillstånd hade en frist på fyra månader för att anta ett beslut, varvid avsaknaden av beslut inom denna frist innebar ett tyst avslag.

147

Det framgår av handlingarna i målet att Europeiska utrikestjänsten svarat på Stephan Fleigs ansökan om tillstånd genom skrivelse av den 5 maj 2013, det vill säga inom den fyramånadersfrist som freskrivs i artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna. I denna skrivelse, som inleddes med en kort utveckling vad gäller tillämpningsområdet för artikel 17a i tjänsteföreskrifterna, begränsade sig Europeiska utrikestjänsten till att ge tillstånd till att lämna ut handlingarna i fråga för att göra det möjligt för Stephan Fleig att få bistånd vad gäller hans hälsojournal. Mot bakgrund av principen om sekretess som anges i artikel 17 i tjänsteföreskrifterna, skulle detta tillstånd tolkas restriktivt. När det gäller Stephan Fleigs ansökan och svaret som Stephan Fleig fick uteslöts följaktligen varje utlämnande av de avsedda handlingarna som inte socialt, medicinskt, psykologiskt eller juridiskt hade ett nära samband med Stephan Fleigs personliga bistånd vad gäller hans hälsojournal. Vid osäkerhet ankom det på Stephan Fleig att försäkra sig vid Europeiska utrikestjänsten att det avsedda utlämnandet faktiskt omfattades av det begränsade tillstånd han hade fått. Detta gäller i än högre grad på grund av att detta tillstånd var förenat med information om hans skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna, bland annat skyldigheten att avstå från varje utlämnande utan tillstånd av information som erhållits i tjänsten och skyldigheten att beakta principerna om lojalitet och objektivitet.

148

Det följer av det ovan anförda att Stephan Fleig inte på något sätt med framgång kunde motivera publiceringen på internet av samtliga eller några av de dokument som avses i hans ansökan av den 27 mars 2013 genom hänvisning till denna ansökan och till följd av utgången av denna.

149

Stephan Fleig kunde inte heller med framgång göra gällande att det var tillåtet att lämna ut dessa handlingar till kvalificerade personer för att dessa personer skulle ge honom personligt bistånd, såsom föreskrivs i punkt 147 ovan, för att påstå att dessa handlingar offentliggjorts innan förevarande förfarande inleddes och att den omständigheten att de inkommit till tribunalen under detta förfarande gör att skyldigheten att inte lämna ut handlingar – vilken gäller handlingar och skrifter som ingår i ett rättsligt förfarande – inte omfattar dessa handlingar.

150

Stephan Fleig kan slutligen inte heller med framgång göra gällande att publiceringen av de aktuella handlingarna skedde genom hans mors försorg eller av personer med anknytning till hans mor. Förutom att det är föga troligt att utomstående personer skulle ha offentliggjort de aktuella handlingarna på Stephan Fleigs egen webbplats, åtminstone utan hans godkännande, utgör vidarebefordran av dessa handlingar till Stephan Fleigs mor ett åsidosättande av villkoren för tillståndet han hade beviljats. Även om en tjänsteman eller en anställd rättsenligt överlämnar en konfidentiell handling till en utomstående med hjälp av ett tillstånd att lämna ut handlingar, ankommer det på sökanden att försäkra sig om att denna person själv kommer att beakta villkoren för detta tillstånd. Även om det antas att den faktiska publiceringen skett utan Stephan Fleigs hjälp, skulle det ändå anses att Stephan Fleig, genom åsidosättandet av gränserna för det tillstånd för utlämnande han beviljats, objektivt skapat risken för denna publicering och är involverad i den (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 16 mars 2016, One of Us m.fl./kommissionen, T‑561/14, ej publicerad, EU:T:2016:173 punkterna 58 och 59).

151

Det utgör rättegångsmissbruk när en part lämnar ut rättegångshandlingar till utomstående personer i en situation där dessa handlingar inte överlämnades för att försvara denna parts ståndpunkt (dom av den 14 november 2012, Nexans France och Nexans/kommissionen, T‑135/09, EU:T:2012:596, punkt 108 och där angiven rättspraxis). Detta är i än högre grad fallet när sådana handlingar publiceras, såsom i förevarande fall.

152

Detta rättegångsmissbruk ska beaktas när det gäller rättegångskostnaderna, eftersom denna rättegångsfråga nödvändiggjorde ytterligare en skrivelse och ytterligare yttranden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juni 1998, Svenska Journalistförbundet/rådet, T‑174/95, EU:T:1998:127, punkt 139).

153

Stephan Fleig ska följaktligen bära de rättegångskostnader som har samband med detta rättegångsmissbruk.

154

Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Europeiska utrikestjänsten har yrkat att Stephan Fleig ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Stephan Fleig har tappat målet, ska Europeiska utrikestjänstens yrkande bifallas. Stephan Fleig ska även bära de rättegångskostnader som har samband med den rättegångsfråga som avses i punkterna 138–153 ovan.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (första avdelningen)

följande dom: