DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)

den 9 mars 2023 ( *1 )

”Överklagande – Energi – Förordning (EG) nr 714/2009 – Artikel 17 – Ansökan om undantag för en elektrisk sammanlänkning – Beslut om avslag från Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) – Förordning (EG) nr 713/2009 – Artikel 19 – Acers överklagandenämnd – Kontrollens intensitet”

I mål C‑46/21 P,

angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 27 januari 2021,

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), företrädd av P. Martinet och E. Tremmel, båda i egenskap av ombud, biträdda av B. Creve, advokat,

sökande,

i vilket den andra parten är:

Aquind Ltd, Wallsend (Förenade kungariket), företrädd av J. Bille, C. Davis, S. Goldberg och E. White, solicitors,

sökande i första instans

meddelar

DOMSTOLEN (femte avdelningen),

sammansatt av avdelningsordföranden E. Regan samt domarna D. Gratsias, M. Ilešič (referent), I. Jarukaitis och Z. Csehi,

generaladvokat: M. Campos Sánchez-Bordona,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

och efter att den 15 september 2022 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) har i sitt överklagande yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 18 november 2020, Aquind/Acer (T‑735/18, EU:T:2020:542) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogiltigförklarade tribunalen det beslut A-001–2018 som Acers överklagandenämnd (nedan kallad överklagandenämnden) meddelade den 17 oktober 2018 (nedan kallat det omtvistade beslutet), varigenom överklagandenämnden bekräftade Acers beslut nr 05/2018 av den 19 juni 2018 om avslag på en ansökan om undantag för en sammanlänkning mellan de brittiska och franska elöverföringsnäten (nedan kallat beslut nr 05/2018).

2

Aquind Ltd har i sitt anslutningsöverklagande yrkat att den överklagade domen ska fastställas.

Tillämpliga bestämmelser

3

Skäl 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 2009, s. 1), som var i kraft till och med den 3 juli 2019, hade följande lydelse:

”När [Acer] har behörighet att fatta beslut bör berörda parter av processekonomiska skäl ha rätt att överklaga till en överklagandeinstans, som bör utgöra en del av [Acer] men vara oberoende av dess administrativa och beslutsrelaterade struktur. I kontinuitetens intresse bör reglerna för utnämning eller förnyande av överklagandenämndens ledamöter göra det möjligt att byta ut endast en del av dessa ledamöter. Överklagandenämndens beslut kan överklagas till Europeiska gemenskapernas domstol.”

4

I artikel 3 i förordning nr 713/2009, med rubriken ”Sammansättning”, föreskrevs följande:

”[Acer] ska bestå av

d) en överklagandenämnd, som ska ha de uppgifter som anges i artikel 19.”

5

I artikel 18 i förordningen, med rubriken ”Överklagandenämnden”, föreskrevs följande i punkt 1:

”Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska väljas bland nuvarande eller tidigare personal i högre ställning från de nationella tillsynsmyndigheterna, konkurrensmyndigheterna eller andra nationella institutioner eller gemenskapsinstitutioner med relevant erfarenhet av energisektorn. Överklagandenämnden ska utse en ordförande. Överklagandenämndens beslut ska fattas med kvalificerad majoritet av minst fyra av dess sex ledamöter. Överklagandenämnden ska sammankallas vid behov.”

6

I artikel 19 i förordningen, med rubriken ”Överklaganden”, föreskrevs följande:

”1.   Varje fysisk eller juridisk person, inbegripet de nationella tillsynsmyndigheterna, får överklaga ett beslut enligt artikel 7, 8 eller 9 vilket riktar sig till den personen eller ett beslut som, trots att det riktar sig till en annan person, direkt och personligen berör den personen.

2.   Överklagandet med motivering ska sändas skriftligen till [Acer] inom två månader efter det att beslutet har meddelats den berörda personen eller, om så inte är fallet, inom två månader efter att [Acer] offentliggjort beslutet. Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom två månader efter att det ingivits.

4.   Om överklagandet kan tas upp till prövning, ska överklagandenämnden pröva om det är välgrundat. Den ska vid behov inbjuda parterna i överklagandeförfarandet att inom angivna tidsfrister lämna synpunkter på meddelanden från nämnden eller på inlagor från andra parter i överklagandeförfarandet. Parterna i överklagandeförfarandet ska ha rätt att göra en muntlig framställan.

5.   Överklagandenämnden får i enlighet med denna artikel utöva alla befogenheter som ingår i [Acers] behörighetsområde eller hänskjuta fallet till behörigt organ inom [Acer]. Det behöriga organet ska vara bundet av överklagandenämndens beslut.

6.   Överklagandenämnden ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning.

…”

7

I artikel 20 i samma förordning, med rubriken ”Talan vid förstainstansrätten och vid domstolen”, föreskrevs följande:

”1.   Talan får väckas vid förstainstansrätten eller vid domstolen i enlighet med artikel 230 [EG] för att bestrida ett beslut som fattats av överklagandenämnden eller, när denna inte är behörig, av [Acer].

2.   Om [Acer] inte fattar något beslut, får en passivitetstalan väckas vid förstainstansrätten eller vid domstolen i enlighet med artikel 232 [EG].

3.   [Acer] ska vara skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter förstainstansrättens eller domstolens dom.”

8

Förordning nr 713/2009 upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 av den 5 juni 2019 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndighete (EUT L 158, 2019, s. 22). I artikel 28.2 i sistnämnda förordning föreskrivs att överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom fyra månader det att det ingivits.

Bakgrund till tvisten

9

Tribunalen redogjorde för bakgrunden till tvisten i punkterna 1–13 i den överklagade domen, vilka, med avseende på förevarande förfarande, kan sammanfattas enligt följande.

10

Den 17 maj 2017 lämnade Aquind Ltd, som är projektansvarigt för ett projekt för sammanlänkning som förbinder de brittiska och franska elöverföringsnäten, in en ansökan med stöd av artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 (EUT L 211, 2009, s. 15) om att ett undantag skulle beviljas för detta sammanlänkningsprojekt.

11

Denna ansökan lämnades in till de franska och brittiska tillsynsmyndigheterna, det vill säga Commission de régulation de l'énergie (CRE) respektive Office of Gas and Electricity Markets Authority (Ofgem). Dessa myndigheter lyckades inte enas vad gäller nämnda ansökan, varför de översände den till Acer i enlighet med artikel 17.5 i förordning nr 714/2009, för att denna byrå skulle fatta ett beslut.

12

Genom beslut nr 05/2018 avslog Acer Aquinds ansökan med motiveringen att ett av villkoren för att beviljas ett sådant undantag inte var uppfyllt, i förevarande fall det villkor som anges i artikel 17.1 b i förordningen, enligt vilket den risknivå som är förenad med investeringen måste vara sådan att ett undantag är en förutsättning för att investeringen ska bli av.

13

Den 17 augusti 2018 överklagade Aquind detta beslut till överklagandenämnden, som genom det omtvistade beslutet fastställde förstnämnda beslut.

Talan vid tribunalen och den överklagade domen

14

Aquind väckte, genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 14 december 2018, talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet, bland annat på grund av att överklagandenämnden felaktigt ansett att den kunde begränsa sin kontroll till att avse uppenbart oriktiga bedömningar och att Aquind först måste begära och erhålla ett beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning, i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EUT L 115, 2013, s. 39), innan ett beslut kan fattas med stöd av artikel 17 i förordning nr 714/2009.

15

Genom den överklagade domen ogiltigförklarade tribunalen överklagandenämndens beslut efter att ha bifallit Aquinds nionde grund avseende överklagandenämndens otillräckliga prövning av beslut nr 05/2018 och, för fullständighetens skull, den fjärde grunden för talan, avseende en felaktig tolkning av förhållandet mellan artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 och artikel 12 i förordning nr 347/2013, vilken även den ansågs motivera bifall till talan. Tribunalen ogiltigförklarade följaktligen det omtvistade beslutet och ogillade talan i övrigt.

16

Aquind gjorde till stöd för sin nionde grund i huvudsak gällande att överklagandenämnden, vid prövningen av överklagandet, hade begränsat sin kontroll till att avse den uppenbart oriktiga bedömning som Acer påstods ha gjort sig skyldig till vid antagandet av beslut nr 05/2018. En sådan begränsad prövning stred enligt Aquind nämligen mot artikel 19.5 i förordning nr 713/2009.

17

Med stöd av en motivering i fyra separata delar fann tribunalen, i punkterna 50–71 i den överklagade domen, i likhet med vad Aquind hävdade i sin nionde grund, att överklagandenämndens begränsning av sin kontroll av myndighetens beslut avseende en ansökan om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 var felaktig.

18

För det första fann tribunalen, i punkt 51 i den överklagade domen, att inrättandet av överklagandenämnden var ett uttryck för unionslagstiftarens vilja att föreskriva en mekanism för överklagande inom unionens byråer när dessa byråer har fått en betydande beslutsbehörighet i tekniskt eller vetenskapligt komplicerade frågor som direkt påverkar de berörda parternas rättsliga ställning. Systemet med överprövning utgör ett lämpligt sätt att skydda dessa personers rättigheter i ett sammanhang där unionsdomstolens prövning måste inskränka sig till en kontroll av att byråerna vid utövandet av sitt stora utrymme för skönsmässig bedömning av komplicerade vetenskapliga, tekniska och ekonomiska sakomständigheter inte har gjort några uppenbara fel eller gjort sig skyldiga till maktmissbruk.

19

För det andra undersökte tribunalen, i punkterna 52–58 i den överklagade domen, de bestämmelser som avser överklagandenämndens organisation och befogenheter. Tribunalen konstaterade efter denna bedömning att detta överprövningsorgan inte hade inrättats för att endast göra en begränsad kontroll av komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar.

20

För det första framhöll tribunalen, i punkt 53 i den överklagade domen, angående överklagandenämndens sammansättning, att det i artikel 18.1 i förordning nr 713/2009 föreskrivs att överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska väljas bland nuvarande eller tidigare personal i högre ställning från de nationella tillsynsmyndigheterna, konkurrensmyndigheterna eller andra nationella institutioner eller unionsinstitutioner ”med relevant erfarenhet av energisektorn”. Unionslagstiftaren har således avsett att förse överklagandenämnden med den sakkunskap som krävs för att den själv ska kunna göra bedömningar av komplicerade tekniska och ekonomiska sakomständigheter som rör energifrågor. Tribunalen påpekad att detta även varit det eftersträvade målet när man inrättat andra unionsorgan, såsom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) eller Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), vars överklagandenämnder består av experter med kvalifikationer som är anpassade till de berörda områdenas specifika karaktär.

21

För det andra, vad gäller överklagandenämndens befogenheter slog tribunalen, i punkt 54 i den överklagade domen, fast att dessa befogenheter, som beskrivs i artikel 19.5 i förordning nr 713/2009, även omfattar en kontroll av komplicerade faktiska och ekonomiska sakomständigheter, eftersom överklagandenämnden, enligt denna bestämmelse, antingen kan utöva samma befogenheter som ingår i Acers behörighetsområde eller hänskjuta ärendet till behörigt organ inom denna byrå, vilket i sin tur är bundet av överklagandenämndens beslut. Denna bestämmelse ger således överklagandenämnden ett utrymme för skönsmässig bedömning inom ramen för vilken den ska pröva huruvida de uppgifter som den förfogar över efter att ha genomfört sin prövning gör det möjligt för den att fatta sitt eget beslut.

22

I punkt 55 i den överklagade domen drog tribunalen därav slutsatsen att överklagandenämnden inte bara har samtliga befogenheter som tillkommer Acer själv, utan även, om den väljer att återförvisa ärendet till byrån, kan styra nämnda byrås beslut i en viss riktning, eftersom byrån är bunden av överklagandenämndens motivering.

23

Enligt tribunalen följer det dessutom av artikel 19.1 i förordning nr 713/2009 att överklagandenämnden, i motsats till unionsdomstolen, är behörig att, inom ramen för en lämplighetsprövning, ogiltigförklara eller ersätta Acers beslut på grundval av rent tekniska och ekonomiska överväganden.

24

För det tredje konstaterade tribunalen, i punkterna 57 och 58 i den överklagade domen, att när det gäller ansökningar om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009, är det endast de beslut som överklagandenämnden fattar med stöd av artikel 19.1 i förordning nr 713/2009 och artikel 17.5 i förordning nr 714/2009 som det går att väcka talan om ogiltigförklaring av vid tribunalen. Om överklagandenämnden endast kunde göra en begränsad prövning av komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar i Acers beslut, så skulle detta innebära att tribunalen i sin tur kommer att göra en begränsad prövning av ett beslut, som även det är resultatet av en begränsad prövning.

25

Ett sådant system garanterar emellertid inte ett effektivt domstolsskydd av det slag som företag som förvägrats ett sådant undantag bör ges.

26

För det tredje fann tribunalen, i punkterna 59 och 60 i den överklagade domen, att den organisationsordning och den arbetsordning som Acer hade antagit med stöd av artikel 19.6 i förordning nr 713/2009 gav överklagandenämnden i uppdrag att göra en ingripande prövning av Acers beslut som inte kan inskränkas till en begränsad prövning.

27

I punkt 60 i den överklagade domen underströk tribunalen att överklagandenämndens beslut nr 1–2011 av den 1 december 2011 om fastställande av en organisationsordning och en arbetsordning för överklagandenämnden hade ändrats den 5 oktober 2019, på så sätt att överklagandenämnden begränsade sina befogenheter. Enligt den lydelse som var i kraft vid den tidpunkt då det omtvistade beslutet antogs, framgick det uttryckligen av artikel 20 i detta beslut, med rubriken ”Befogenheter”, att överklagandenämnden kunde utöva alla befogenheter som ingår i Acers behörighetsområde. Tribunalen ansåg att överklagandenämnden, genom att anta denna bestämmelse, i sin egen organisationsordning och arbetsordning hade definierat vilken kontrollbefogenhet den hade tilldelats genom artikel 19.5 i förordning nr 713/2009 och att ändringen av denna bestämmelse, genom vilken överklagandenämnden begränsade sin befogenhet, ännu inte var tillämplig vid den tidpunkt då det omtvistade beslutet antogs.

28

För det fjärde fann tribunalen, i punkterna 61–68 i den överklagade domen, att principen att komplicerade tekniska, vetenskapliga och ekonomiska bedömningar endast kan blir föremål för en begränsad prövning från unionsdomstolens sida, inte är tillämplig på den kontroll som utförs av unionsbyråernas överprövningsorgan. Tribunalen påpekade att det redan hade slagits fast, med avseende på Echas överklagandenämnd, att den kontroll som överklagandenämnden gör av de vetenskapliga bedömningar som gjorts i ett beslut som fattats av Echa inte ska vara begränsad till en kontroll av huruvida det förekommit uppenbara fel. Överklagandenämnden är tvärtom, på grund av sina medlemmars juridiska och vetenskapliga kompetens, skyldig att pröva huruvida sökanden argument kan anses visa att de överväganden som låg till grund för Echas nämnda beslut var felaktiga.

29

Tribunalen fann, i punkterna 62–68 i den överklagade domen, att denna rättspraxis i sin helhet kunde överföras på Acers överklagandenämnd. Echas överklagandenämnds sammansättning och befogenheter är nämligen jämförbara med Acers överklagandenämnds sammansättning och befogenheter.

30

På grundval av samtliga dessa skäl slog tribunalen, i punkterna 69–71 i den överklagade domen, fast att överklagandenämndens prövning av de komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar som gjorts i ett beslut som Acer har fattat avseende en ansökan om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 således inte ska inskränkas till en begränsad prövning av huruvida det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning. Överklagandenämnden gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning när den i punkt 52 i det omtvistade beslutet fann att den, när det gäller bedömningar av teknisk eller komplicerad art, kunde inskränka sig till att göra en begränsad prövning och således inskränka sig till att fastställa huruvida Acer hade gjort en uppenbart oriktig bedömning i frågan huruvida villkoren i denna bestämmelse var uppfyllda.

31

Efter att i punkterna 72–89 i den överklagade domen ha prövat och underkänt de olika argument som Acer hade anfört till stöd för motsatt uppfattning, biföll tribunalen, i punkt 90 i den överklagade domen, Aquinds talan om ogiltigförklaring såvitt avser den nionde grunden.

32

Slutligen prövade och biföll tribunalen, i punkterna 92–113 i den överklagade domen, den fjärde grunden, avseende en felaktig tolkning av förhållandet mellan artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 och artikel 12 i förordning nr 347/2013, och följaktligen av möjligheten att projektet för en sammanlänkning hade kunnat bli föremål för ett förfarande för gränsöverskridande kostnadsfördelning samt underlåtenhet att beakta de risker som är förenade med ett sådant förfarande.

33

I punkt 91 i den överklagade domen preciserade tribunalen emellertid att denna prövning enbart motiverades av skäl hänförliga till intresset av god rättskipning.

Förfarandet vid domstolen och parternas yrkanden

34

Acer har yrkat att domstolen ska

helt eller delvis upphäva den överklagade domen,

om domstolen finner att målet är klart för avgörande, ogilla talan i första instans, eller

i andra hand, återförvisa målet till tribunalen för avgörande i enlighet med domstolens rättsliga bedömning, och

förplikta Aquind att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande och i målet vid tribunalen.

35

Aquind har yrkat att domstolen ska

ogilla överklagandet,

om domstolen finner att något av Acers argument är välgrundat, ogilla överklagandet av de andra skäl som Aquind har åberopat, inbegripet, i förekommande fall, de skäl som anförts inom ramen för de rättsliga grunder som tribunalen inte har godtagit,

för det fall att domstolen inte fastställer den överklagade domen, upphäva överklagandenämndens beslut på de övriga grunder som Aquind åberopade vid tribunalen, och

förplikta Acer att ersätta rättegångskostnaderna.

36

Aquind har i sitt anslutningsöverklagande, för det fall att domstolen bifaller huvudöverklagandet, yrkat att domstolen ska

upphäva beslutet att avvisa talan såvitt avser den tredje och den fjärde grunden som Aquind åberopade vid tribunalen,

upphäva ogillandet av talan såvitt avser den första, den femte, den sjätte, den sjunde och den åttonde grunden som Aquind åberopade vid tribunalen,

beakta de argument som Aquind har anfört inom ramen för de grunder som Aquind har åberopat i detta överklagande, till stöd för dess yrkande att den överklagade domen ska fastställas, och

följaktligen ogiltigförklara det omtvistade beslutet av de skäl som anförts i Aquinds ansökan till tribunalen.

37

I sin svarsskrivelse har Acer yrkat att domstolen ska

ogilla överklagandet i sin helhet, samt

förplikta Aquind att bära sina rättegångskostnader och ersätta Acers rättegångskostnader i samband med anslutningsöverklagandet.

Huvudöverklagandet

38

Acer har åberopat två grunder till stöd för sitt överklagande. Som första grund har Acer gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller omfattningen av den prövning som Acers överklagandenämnd ska göra med avseende på de komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar som Acer utfört inom ramen för sin prövning av en ansökan om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009.

39

Acer har genom sin andra grund gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller tolkningen av artikel 17.1 b i förordning nr 714/2009, närmare bestämt vad gäller förhållandet mellan systemet med undantag och den reglerade ordningen.

Den första grunden

Parternas argument

40

Acer har genom sin första grund gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i motsats till vad överklagandenämnden hade funnit i punkterna 51 och 52 i det omtvistade beslutet, slog fast att den kontroll som överklagandenämnden hade gjort av de komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar som hade gjorts med avseende på en ansökan om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 inte kunde begränsas till en prövning av huruvida Acer hade gjort en uppenbart oriktig bedömning, eftersom byrån måste förfoga över ett visst utrymme för skönsmässig bedömning vid den tidpunkt då den beslutar om ett undantag. Enligt Acer beaktade tribunalen därigenom inte vilket mål som unionslagstiftaren önskat uppnå genom att inrätta överklagandenämnden och reglera det sammanhang i vilket denna nämnd utövar sin kontroll.

41

Acer har i andra hand gjort gällande att överklagandenämnden i förevarande fall under alla omständigheter inte har underlåtit att kontrollera de komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar som detta organ gjort inom ramen för sin prövning som ledde fram till antagandet av beslut nr 05/2018.

42

Acer har gjort gällande att de överklagandeorgan som är oberoende i förhållande till unionens olika byråer inte alla har till uppgift att utöva kontroll över komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar med samma intensitet som den som utövas av det organ som de tillhör. Det står således överklagandenämnden fritt att inte pröva ärendet på samma detaljnivå som Acer skulle ha gjort.

43

När det närmare bestämt gäller bedömningar som innefattar komplicerade ekonomiska och tekniska frågor, gör överklagandenämnden en prövning som, även om den är ansenlig, inskränker sig till eventuella uppenbara fel som Acer har begått. Överklagandenämnden kontrollerar härvidlag inte bara att de bevis som åberopats är materiellt riktiga, tillförlitliga och samstämmiga, utan även om dessa bevis utgör samtliga relevanta uppgifter som ska beaktas för att bedöma en komplicerad situation och huruvida de kan ligga till grund för de slutsatser som Acer har dragit därav.

44

Eftersom förordning nr 713/2009 inte innehåller någon uttrycklig beskrivning av omfattningen av den prövning som överklagandenämnden är skyldig att utföra, ska det vid fastställandet av denna nivå tas hänsyn till överklagandeförfarandets syfte och det sammanhang i vilket prövningen äger rum.

45

Enligt Acer gjorde tribunalen fel när den, när det gäller syftet med inrättandet av överklagandenämnden, i punkt 53 i den överklagade domen, fann att det framgår av artikel 18.1 i förordning nr 713/2009 att unionslagstiftarens avsikt var att förse denna nämnd med den sakkunskap som krävs för att den själv ska kunna göra bedömningar av komplicerade tekniska och ekonomiska sakomständigheter som rör energifrågor, i likhet med vad som är fallet med Echas överklagandenämnd, inom dess behörighetsområde. Det framgår tvärtom av skäl 19 i förordning nr 713/2009 att syftet var att berörda parter ska ha en mycket snabb och förenklad rätt att överklaga till överklagandenämnden. Detta syfte bekräftas av att överklagandenämnden är skyldig att fatta beslut inom två månader från det att ärendet hänsköts till nämnden.

46

När det gäller det sammanhang i vilket prövningen ingår har Acer hävdat att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att, i punkterna 52–82 i den överklagade domen, slå fast att bestämmelserna om överklagandenämndens organisation och befogenheter stöder slutsatsen att nämndens prövning av komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar inte kan begränsas till att avgöra huruvida det har förekommit en uppenbart oriktig bedömning. Överklagandenämndens organisation, bland annat valet av dess medlemmar, vilka, i motsats till vad tribunalen fann i punkterna 53, 65 och 69 i den överklagade domen, till skillnad från ledamöterna i Echas överklagandenämnd, inte nödvändigtvis måste ha den sakkunskap som krävs för att själva göra komplicerade tekniska bedömningar, överklagandeförfarandets extremt korta längd på två månader, de begränsade resurser som dessa ledamöter förfogar över och syftet med att förenkla överklagandeförfarandet är också omständigheter som bör leda till en motsatt slutsats. Det kan inte förväntas av överklagandenämndens ledamöter att de själva utan stöd gör tekniska och ekonomiska bedömningar inom den mycket korta frist på två månader som de förfogar över.

47

När det gäller överklagandenämndens befogenheter har Acer hävdat att det var fel av tribunalen att, i punkterna 54, 55, 59 och 60 i den överklagade domen, grunda sig på artikel 19.5 i förordning nr 713/2009, enligt vilken överklagandenämnden antingen ”får … utöva alla befogenheter som ingår i [Acers] behörighetsområde eller hänskjuta fallet till behörigt organ inom [Acer, för fortsatt handläggning, varvid detta organ är] bundet av överklagandenämndens beslut”, för att slå fast att denna nämnd måste göra en fullständig granskning av eventuella påstådda fel i de komplexa tekniska och ekonomiska bedömningar som ingår i Acers beslut. Såsom framgår av tribunalens praxis kan en sådan bestämmelse nämligen inte tolkas så, att den avgör hur ingående överklagandenämndens prövning bör vara.

48

Tribunalen gjorde sig även skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 56 i den överklagade domen, fann att det följer av artikel 19.1 i förordning nr 713/2009 att överklagandenämnden, i motsats till unionsdomstolen, är behörig att, inom ramen för en lämplighetsprövning, ogiltigförklara eller ersätta Acers beslut på grundval av rent tekniska och ekonomiska överväganden. Denna bestämmelse motiverar inte att överklagandenämnden gör en fullständig kontroll, eftersom bestämmelsen, enligt Acer, bara handlar om möjligheten att ogiltigförklara Acers beslut och ersätta dem med överklagandenämndens beslut eller återförvisa ärendet till Acer. Däremot sägs inget om intensiteten av överklagandenämndens kontroll.

49

Tribunalen gjorde sig även skyldig till felaktig rättstillämpning genom att, i punkt 56 i den överklagade domen, hänvisa till artikel 19.1 i förordning nr 713/2009, i vilken det anges vilka personer som kan överklaga till överklagandenämnden, trots att denna artikel inte heller rör prövningens intensitet. I motsats till vad tribunalen fann i punkterna 57, 58 och 70 i den överklagade domen kan det inte heller utläsas av artikel 20 i förordning nr 713/2009 att överklagandenämnden ska göra en fullständig kontroll av komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar. Tribunalen kan nämligen alltid göra en fullständig domstolsprövning av överklagandenämndens beslut, även om dessa beslut är resultatet av överklagandenämndens begränsade prövning.

50

Sammanfattningsvis har tribunalen på ett rättsstridigt sätt bortsett från det eftersträvade målet och det sammanhang i vilket överklagandeförfarandet vid överklagandenämnden ingår, såsom dessa anges i förordning nr 713/2009, och därmed åsidosatt de principerna om maktdelning vad gäller de val som unionslagstiftaren har gjort i egenskap av lagstiftare och budgetmyndighet. Den jämförelse som tribunalen gjorde med Echas överklagandenämnd är dessutom felaktig i rättsligt hänseende.

51

Acer har i andra hand gjort gällande att även om överklagandenämnden skulle anses vara skyldig att göra en fullständig prövning av byråns beslut, trots att de innehåller komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar, gjorde tribunalen en felaktig bedömning när den, i punkterna 83–90 i den överklagade domen, fann att överklagandenämnden inte hade gjort en sådan fullständig prövning i förevarande fall.

52

Aquind anser att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den första grunden och att tribunalen gjorde en riktig bedömning när den slog fast att överklagandenämnden var skyldig att göra en fullständig prövning av beslut nr 05/2018 som inte är begränsad till frågan om det har förekommit en uppenbart oriktig bedömning.

Domstolens bedömning

53

Acer har genom sin första grund gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller omfattningen av den prövning som överklagandenämnden ska göra av Acers beslut, i enlighet med bestämmelserna i förordning nr 713/2009 om definitionen av överklagandenämndens befogenheter.

54

Vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska enligt fast rättspraxis inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 8 september 2022, Ministerstvo životního prostředí (hyacintaror), C‑659/20, EU:C:2022:642, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

55

För det första framgår det inte uttryckligen av ordalydelsen i artiklarna 18 och 19 i förordning nr 713/2009 om överklagandenämndens sammansättning, organisation och befogenheter att dess prövning av överklagandenämndens beslut som innebär bedömningar av komplicerade ekonomiska och tekniska frågor nödvändigtvis är begränsad till en kontroll huruvida det förekommit någon uppenbart oriktig bedömning.

56

För det andra, vad gäller de mål som eftersträvas med inrättandet av överklagandenämnden, konstaterar domstolen, i likhet med generaladvokaten i punkt 44 i dennes förslag till avgörande, att nämndens skapande ingår i ett övergripande synsätt som unionslagstiftaren har valt och som syftar till att förse unionens byråer med prövningsorgan när de har getts behörighet att fatta beslut i tekniskt eller vetenskapligt komplicerade frågor som direkt påverkar de berörda parternas rättsliga ställning.

57

Såsom tribunalen också med rätta påpekade i punkt 51 i den överklagade domen utgör dessa överklagandeorgan ett lämpligt medel för att skydda de berörda parternas rättigheter i ett sammanhang där unionens myndigheter enligt fast rättspraxis förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning, bland annat vad gäller ytterst komplicerade vetenskapliga och tekniska sakomständigheter, för att avgöra arten och omfattningen av de åtgärder som de bör vidta, varför unionsdomstolens prövning endast bör omfatta en prövning av huruvida detta utrymmer för eget skön har använts på ett sätt som kan betecknas som uppenbara fel eller maktmissbruk eller om dessa myndigheter uppenbart har överskridit gränserna för sitt utrymme för eget skön (beslut av den 4 september 2014, Rütgers Germany m.fl./Echa, C‑290/13 P, ej publicerat, EU:C:2014:2174, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

58

För det tredje, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 41 i sitt förslag till avgörande, har de olika prövningsorganen vissa gemensamma kännetecken, även om de skiljer sig åt vad gäller struktur, funktion och befogenheter.

59

Det ska till att börja med noteras att dessa organ är administrativa kontrollorgan som är interna för byråerna. De har en viss självständighet, de har en domstolsliknande funktion, eftersom de genomför kontradiktoriska förfaranden och består av jurister och tekniska experter, vilket ger dem större förmåga att pröva överklaganden av beslut som kan innehålla betydande tekniska inslag. Vidare kan såväl de personer som byråernas beslut riktar sig till som fysiska och juridiska personer som direkt och individuellt berörs av besluten överklaga dem till dessa nämnder. De ska dessutom kontrollera beslut som har verkningar gentemot tredje man inom de områden de är behöriga enligt den sekundärrättsliga bestämmelse varigenom de tilldelats denna behörighet. Slutligen utgör de en snabb, tillgänglig, specialiserad och kostnadseffektiv mekanism för att skydda rättigheterna för dem som besluten riktar sig till och de personer som berörs av besluten.

60

För det fjärde konstaterar domstolen att det förfarande som är tillämpligt vid överklagandenämnden inte regleras av andra regler än dem som anges i artikel 19 i denna förordning, i vilken det i första stycket föreskrivs att varje fysisk eller juridisk person, inbegripet de nationella tillsynsmyndigheterna, får överklaga ett beslut som avses i artiklarna 7–9 i samma förordning som är riktat till dem eller som berör dem direkt eller personligen. Såsom tribunalen med rätta påpekade, i punkt 56 i den överklagade domen, framgår det inte av denna artikel 19 att det för överklagande till nämnden uppställs ytterligare villkor för att detta ska vara tillåtet.

61

Denna bedömning stöds av ordalydelsen av artikel 19.2 i förordning nr 713/2009, i vilken det föreskrivs att grunderna för överklagandet ska anges i överklagandet, utan att det görs någon åtskillnad mellan rättsliga och faktiska omständigheter.

62

För det femte ska det påpekas att överklagandenämnden, enligt artikel 18.1 i förordning nr 713/2009, ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska väljas bland nuvarande eller tidigare personal i högre ställning från de nationella tillsynsmyndigheterna, konkurrensmyndigheterna eller andra nationella institutioner eller unionsinstitutioner med relevant erfarenhet av energisektorn.

63

Överklagandenämndens sammansättning uppfyller således de nödvändiga kraven för att göra en fullständig prövning av Acers beslut. Att dess ledamöter ska ha erfarenhet av energisektorn beror på att de har, eller borde ha, de tekniska kunskaper som krävs för att göra en ingående prövning av överklagandena.

64

Såsom tribunalen med rätta angav i punkt 53 i den överklagade domen, avsåg unionslagstiftaren följaktligen att förse överklagandenämnden med den sakkunskap som krävs för att den själv ska kunna göra bedömningar av komplicerade tekniska och ekonomiska sakomständigheter som rör energifrågor. Detta är också det mål som unionslagstiftaren har eftersträvat att uppnå vid inrättandet av andra byråer inom unionen, såsom Easa eller Echa, vars överklagandenämnder består av experter med kvalifikationer som återspeglar de berörda områdenas specifika karaktär.

65

Tribunalen gjorde således en riktig bedömning när den, i punkt 52 i den överklagade domen, fann att det framgår av bestämmelserna om överklagandenämndens organisation och befogenheter att denna nämnd inte har inrättats för att endast göra en begränsad kontroll av komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar.

66

För det sjätte hade tribunalen också rätt i sitt påpekande, i punkt 61 i den överklagade domen, att rättspraxis avseende den begränsade prövning som unionsdomstolen gör av komplicerade tekniska, vetenskapliga och ekonomiska bedömningar inte kan överföras på unionsbyråernas överprövningsorgan.

67

Såsom tribunalen angav i punkt 58 i den överklagade domen gäller att om överklagandenämndens prövning endast skulle ha en begränsad överprövningsrätt vad gäller komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar i Acers beslut, så innebär detta att unionsdomstolen skulle göra en begränsad prövning av ett beslut som i sig är resultatet av en begränsad prövning. Tribunalen gjorde således en riktig bedömning när den fann att ett sådant system inte skulle ge de företag som fått avslag på en ansökan om undantag enligt artikel 17.1 i förordning nr 714/2009 tillgång till ett effektivt domstolsskydd.

68

För det sjunde är det utan framgång som Acer, för att bestrida de överväganden som anges i punkterna 61–68 i den överklagade domen, till stöd för sin första grund har gjort gällande att det föreligger skillnader mellan Acers överklagandenämnd och Echas överklagandenämnd vad gäller målsättningar, förfaranden, tidsfrister och personalregler.

69

I punkt 61 i den överklagade domen angav tribunalen att den redan, med avseende på Echas överklagandenämnd, hade slagit fast att den kontroll som denna överklagandenämnd gör av de vetenskapliga bedömningar som gjorts i ett beslut som fattats av Echa inte ska vara begränsad till en kontroll av huruvida det förekommit uppenbara fel. Nämnda överklagandenämnd är tvärtom, på grund av sina medlemmars juridiska och vetenskapliga kompetens, skyldig att pröva huruvida sökandens argument kan anses visa att de överväganden som låg till grund för Echas nämnda beslut var felaktiga, varför överklagandenämndens prövning således är mer omfattande än unionsdomstolens prövning (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 2019, BASF Grenzach/Echa, T‑125/17, EU:T:2019:638, punkterna 8789 och 124).

70

Såsom tribunalen slog fast i punkterna 64–67 i den överklagade domen är sammansättningen och befogenheterna för Echas överklagandenämnd, i motsats till vad Acer har hävdat, jämförbara med Acers överklagandenämnds, eftersom båda dessa organ består av medlemmar som har den sakkunskap som krävs för att de själva ska kunna göra bedömningar av komplicerade vetenskapliga, tekniska och ekonomiska sakomständigheter. Den omständigheten att ledamöterna av Echas överklagandenämnd, till skillnad från Acers överklagandenämnds ledamöter, är heltidsanställda påverkar inte omfattningen av den prövning som de är skyldiga att göra.

71

När det gäller Acers argument att överklagandenämndens frist för att fatta beslut, vilken fastställts till två månader i artikel 19 led 2 i förordning nr 713/2009, är kort, kan det inte av detta dras slutsatsen att unionslagstiftarens avsikt var att begränsa överklagandenämndens kontroll, trots att denna förkortade frist, som för övrigt förlängdes till fyra månader genom artikel 28.2 i förordning nr 2019/942, snarare vittnar om unionslagstiftarens önskan att säkerställa ett snabbt förfarande.

72

Mot bakgrund av det ovan anförda finner domstolen att tribunalen gjorde en riktig bedömning när den fann att Acers överklagandenämnd hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att förklara att den, när det gäller bedömningar av teknisk eller komplicerad art, kan inskränka sig till att göra en begränsad prövning och således inskränka sig till att fastställa huruvida Acer har gjort en uppenbart oriktig bedömning.

73

Acer har i andra hand gjort gällande att även om överklagandenämnden skulle anses skyldig att göra en fullständig prövning av Acers beslut som innehåller komplicerade tekniska och ekonomiska bedömningar, gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att överklagandenämnden inte hade gjort en sådan prövning i förevarande fall.

74

Detta argument kan inte godtas, eftersom det uttryckligen framgår av punkt 52 i det omtvistade beslutet att överklagandenämnden avsåg att begränsa sin prövning av beslut nr 05/2018 till att endast avse uppenbart oriktiga bedömningar

75

Mot bakgrund av det ovan anförda kan Acer inte vinna framgång med den första grunden för överklagandet.

Den andra grunden

76

Acer har genom sin andra grund gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller tolkningen av artikel 17.1 b i förordning nr 714/2009, närmare bestämt vad gäller förhållandet mellan systemet med undantag och den reglerade ordningen.

77

Såsom framgår av punkt 91 i den överklagade domen var det för fullständighetens skull som tribunalen prövade denna fråga, som var föremål för Aquinds fjärde grund till stöd för sin talan om ogiltigförklaring, efter att ha bifallit den nionde grunden för talan om ogiltigförklaring, av de skäl som anges i punkterna 43–90 i den överklagade domen, vilka Acer utan framgång har kritiserat inom ramen för sin första grund för överklagandet.

78

Det ska i detta sammanhang påpekas att det följer av domstolens fasta praxis att när ett av de huvudargument som tribunalen har använt är tillräckligt för att motivera domslutet påverkar de fel som kan vidlåda ett annat huvudargument, som också anges i den berörda domen, under alla omständigheter inte domslutet, med följd att den grund varigenom dessa huvudargument anförs är irrelevant, och talan kan därför inte bifallas på denna grund (dom av den 5 september 2019, Europeiska unionen/Guardian Europe och Guardian Europe/Europeiska unionen, C‑447/17 P och C-479/17 P, EU:C:2019:672, punkt 143 och där angiven rättspraxis).

79

Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden, eftersom den är verkningslös.

80

Av det ovan anförda följer att huvudöverklagandet ska ogillas i sin helhet.

Anslutningsöverklagandet

81

Eftersom huvudöverklagandet ogillas, saknas anledning att pröva anslutningsöverklagandet.

Rättegångskostnader

82

Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i rättegångsreglerna ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

83

Eftersom domstolen i förevarande fall har ogillat huvudöverklagandet och Aquind har yrkat att Acer ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, ska Acer förpliktas att bära sina rättegångskostnader i huvudöverklagandet och ersätta Aquinds rättegångskostnader.

84

I artikel 142 i domstolens rättegångsregler, som enligt artikel 184.1 i dessa regler ska tillämpas i mål om överklagande, föreskrivs att i mål där det inte finns anledning att döma i saken ska domstolen besluta om kostnader enligt vad den finner skäligt.

85

Acer och Aquind ska bära sina rättegångskostnader i den del de är hänförliga till anslutningsöverklagandet.

 

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

 

Anslutningsöverklagandet ogillas.

 

1)

Huvudöverklagandet ogillas.

 

2)

Det saknas anledning att pröva anslutningsöverklagandet.

 

3)

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) ska bära sina rättegångskostnader vad avser huvudöverklagandet och ersätta de kostnader som uppkommit för Aquind Ltd

 

4)

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och Aquind Ltd ska bära sina rättegångskostnader vad avser anslutningsöverklagandet.

 

Underskrifter


( *1 ) Rättegångsspråk: engelska.