DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 18 juni 2020 ( *1 )
”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – Tulltaxenummer 7407 – Stång och profiler av koppar – Göt av koppar eller kopparlegering med rektangulär form som har varmvalsats”
I mål C‑340/19,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Augstākā tiesa (Högsta domstolen, Lettland) genom beslut av den 18 april 2019, som inkom till domstolen den 29 april 2019, i målet
Valsts ieņēmumu dienests
mot
SIA ”Hydro Energo”,
meddelar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden M. Safjan samt domarna L. Bay Larsen och N. Jääskinen (referent),
generaladvokat: G. Pitruzzella,
justitiesekreterare: Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– |
Lettlands regering, genom V. Soņeca och V. Kalniņa, båda i egenskap av ombud, |
– |
Europeiska kommissionen, inledningsvis genom E. Kalniņš, A. Caeiros, L. Ozola och M. Salyková, därefter genom E. Kalniņš, L. Ozola och M. Salyková, samtliga i egenskap av ombud, |
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 |
Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av tulltaxenummer 7407 i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1006/2011 av den 27 september 2011 (EUT L 282, 2011, s. 1). |
2 |
Begäran har framställts i ett mål mellan Valsts ieņēmumu dienests (skattemyndigheten, Lettland) (nedan kallad VID) och SIA ”Hydro Energo” angående tullklassificeringen av göt av koppar eller kopparlegering som har varmvalsats. |
Tillämpliga bestämmelser
HS och de förklarande anmärkningarna till HS
3 |
Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen (WCO), bildades genom konventionen om inrättandet av ett tullsamarbetsråd, som ingicks i Bryssel den 15 december 1950. Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av WCO och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallad HS-konventionen), som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, tillsammans med ändringsprotokollet av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3). |
4 |
Enligt artikel 3.1 i HS-konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part, bland annat, att se till att dess tulltaxe- och statistiknomenklaturer överensstämmer med HS, att använda alla nummer och undernummer i HS utan tillägg eller förändring, samt därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i HS. I samma bestämmelse föreskrivs en skyldighet för de fördragsslutande parterna att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av HS och alla anmärkningar till dess avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av de senare. |
5 |
WCO ska, enligt de villkor som anges i artikel 8 i HS-konventionen, godkänna de kommentarer och uttalanden i klassificeringsfrågor som har antagits av HS-kommittén. |
6 |
I den förklarande anmärkningen till HS avseende kapitel 74 i detta system, med rubriken ”Koppar och varor av koppar”, föreskrivs följande: ”1. I detta kapitel används följande uttryck med de betydelser som här anges: …
… Detta kapitel omfattar:
…” |
7 |
I den förklarande anmärkningen till HS med avseende på nr 7403 anges bland annat följande: ”Detta nummer omfattar vidare raffinerad koppar i form av gjutna eller sintrade slabs, stänger, tackor etcetera, under förutsättning att dessa efter formningen inte har bearbetats på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån (dvs. ytskiktet som huvudsakligen består av kopparoxid) eller genom hyvling, slipning etcetera för att avlägsna gjutfel eller genom bearbetning på en av sidorna för undersökning av materialet (kvalitetskontroll). Sintrade produkter erhålls genom sammanpressning (komprimering) och sintring (upphettning till lämplig temperatur under metallernas smältpunkt) av pulver av koppar eller kopparlegeringar. I sintrat tillstånd är produkterna porösa och har låg hållfasthet. De undergår vanligen valsning, strängpressning, smidning etcetera för att erhålla lämplig täthet. Numret omfattar inte dessa valsade etcetera produkter (t.ex. nr 7407 eller 7409). Numret omfattar också trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör. Om inte annat följer av ovannämnda villkor angående bearbetning efter formningen utgörs gjutna stänger enligt detta nummer i synnerhet av:
Både ”jets” och stänger som har erhållits genom stränggjutning används ofta för samma ändamål som valsade, dragna eller strängpressade stänger.” |
8 |
I den förklarande anmärkningen till HS avseende nummer 7407 anges följande: ”… Stång är definierad i anm. 1 d och profiler i anm. 1 e till detta kapitel. Produkterna enligt detta nummer erhålls vanligen genom valsning, strängpressning eller dragning men kan också erhållas genom smidning (antingen i smidespress eller med smideshammare). De kan sedan underkastas kallbearbetning (efter glödgning om så är nödvändigt) genom kalldragning, riktning eller andra förfaranden som ger dem ett mera noggrant utförande. De kan också vara mekaniskt bearbetade (t.ex. försedda med borrade eller stansade hål, vridna eller vågade), under förutsättning att de härigenom inte har fått karaktär av varor enligt andra nummer. Numret omfattar också ihåliga profiler, inbegripet kamflänsrör som har erhållits genom strängpressning. Numret omfattar emellertid inte rör hos vilka kamflänsarna är påsatta efteråt, t.ex. genom svetsning (i allmänhet nr 7419). Stång som har erhållits genom gjutning (inbegripet s.k. jets och stränggjuten stång) eller sintring förs till nr 7403, under förutsättning att den inte har bearbetats efter formningen på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån. Om den har undergått ytterligare bearbetning förs den emellertid hit, under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör klassificeras emellertid enligt nr 7403.” |
Unionsrätt
9 |
Tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen regleras i KN, som baseras på SH. |
10 |
Enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87 ska kommissionen varje år genom en förordning anta en fullständig version av KN och av tullsatserna, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år. |
11 |
Av handlingarna i målet framgår att det är 2012 års version av KN som är tillämplig i det nationella målet, i dess lydelse enligt förordning nr 1006/2011. |
12 |
I del 1 i KN, som innehåller ett antal inledande bestämmelser, finns ett avsnitt I som rör allmänna bestämmelser. Under A, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”, föreskrivs följande: ”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:
…
|
13 |
Del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, innehåller bland annat avdelning XV, med rubriken ”Oädla metaller och varor av oädel metall”. |
14 |
Denna avdelning innehåller ett kapitel 74, med rubriken ”Koppar och varor av koppar”. I anmärkning 1 i detta kapitel föreskrivs följande: ”I detta kapitel används följande ord och uttryck med de betydelser som här anges: …
…
|
15 |
Kapitel 74 i KN omfattar nummer 7403, som är uppbyggt på följande sätt:
|
16 |
I detta kapitel ingår även nummer 7407, som är uppbyggt på följande sätt:
|
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
17 |
I april 2012 deklarerade Hydro Energo varmvalsade mässingsplåtar för övergång till fri omsättning och hänförde dessa till undernummer 74032100 i KN, vilket avser kopparzinklegeringar (mässing) som är befriade från tull. |
18 |
Efter en tullkontroll bedömde VID att den vara som Hydro Energo deklarerat inte skulle klassificeras enligt undernummer 74032100, eftersom valsade produkter inte omfattades av nummer 7403, utan enligt undernummer 74072110 i KN, som avser stång av kopparzinklegeringar (mässing) och vars tullsats uppgår till 4,8 procent. På grundval av detta konstaterande ålade VID, genom beslut av den 10 september 2014, Hydro Energo att betala tull för denna vara jämte dröjsmålsränta. |
19 |
Hydro Energo överklagade detta beslut till Administratīvā apgabaltiesa (Regionala förvaltningsdomstolen, Lettland), som genom dom av den 13 april 2017 ogiltigförklarade beslutet. |
20 |
Nämnda domstol fann för det första att den vara som var i fråga i det nationella målet inte kunde klassificeras enligt något av undernumren till nummer 7407. Med hänsyn till de porer, hål och ojämna sprickor som var synbara på tvärsnittet ansågs den inte vara en färdig produkt och då den saknade ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd, kunde den inte anses vara en stång i den mening som avses i kapitel 74 i KN. |
21 |
Nämnda domstol underströk vidare att den metall som den aktuella varan bestod av, med hänsyn till halterna av koppar och zink, motsvarade definitionen av raffinerad koppar och inte definitionen av kopparlegering (mässing). |
22 |
VID överklagade domen till Augstākā tiesa (Högsta domstolen, Lettland). |
23 |
Inledningsvis har VID påpekat att frågan huruvida den aktuella produkten består av raffinerad koppar eller av kopparlegering inte är avgörande för att klassificera denna enligt KN, eftersom det först ska avgöras huruvida produkten överensstämmer med beskrivningen av nummer 7403 eller nummer 7407. För detta kan bara undernummer på samma nivå jämföras. |
24 |
VID har emellertid gjort gällande att den omständigheten att den vara som är i fråga i målet vid den nationella domstolen har varmvalsats utesluter möjligheten att klassificera den enligt ett av undernumren till nummer 7403 i KN. |
25 |
Vidare anser VID, i motsats till vad Administratīvā apgabaltiesa (Regionala förvaltningsdomstolen) har slagit fast, att den omständigheten att det i anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN, i den definition som där ges av begreppet ”stång”, hänvisas till ett krav på ett ”likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela [längden]”, inte innebär att den berörda produkten alltid måste ha en idealisk form som saknar brister. I denna definition anges dessutom inte några godtagbara varianter som gör det möjligt att anse att en produkts tvärsnitt har en rektangulär form. |
26 |
Slutligen används både ”jets” och stänger som har erhållits genom stränggjutning ofta för samma ändamål som valsade, dragna och strängpressade stänger. Följaktligen saknar varans slutliga ändamål betydelse. |
27 |
Hydro Energo har för sin del gjort gällande att den vara som är aktuell i det nationella målet inte omfattas av begreppet ”stång” i den mening som avses i KN, eftersom den, på grund av de porer, hål och stora sprickor som den har och som är synliga på tvärsnittet, inte kan anses ha ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd. Vidare har valsningen i rektangulär form endast skett i syfte att underlätta transport och varan kan inte användas för något annat ändamål än omsmältning. Enligt Hydro Energo, som i detta hänseende hänvisar till andra stycket i anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN, beror klassificeringen av en produkt enligt nummer 7403 eller 7407 i KN inte enbart på formen och den föregående behandlingen, utan även på dess bearbetningsgrad och dess möjliga användningsområde. Hydro Energo anser följaktligen att den aktuella varan ska klassificeras enligt undernummer 74032100 i KN. |
28 |
Den hänskjutande domstolen anser att även om den kemiska sammansättningen av den aktuella produkten är en faktisk omständighet som det ankommer på den nationella domstolen att fastställa, är den avgörande frågan i förevarande fall huruvida denna produkt kan anses vara en stång i den mening som avses i kapitel 74 i KN. |
29 |
Även om det är riktigt att, såsom VID har påpekat, vissa av egenskaperna hos den vara som är aktuell i det nationella målet motsvarar de som en stång ska ha, vilket gör det möjligt att klassificera den enligt nummer 7407 i KN, föreligger det dock rimliga tvivel gällande huruvida denna vara har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd, såsom krävs enligt anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN. |
30 |
Även om den omständigheten att den aktuella varan är valsad kan vara ett ytterligare skäl för att i enlighet med de förklarande anmärkningarna till HS klassificera den enligt nummer 7407 i KN, är de förklarande anmärkningarna emellertid inte tillräckliga för att skingra tvivlen beträffande huruvida produkten har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd. |
31 |
Mot denna bakgrund beslutade Augstākā tiesa (Högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen: ”Ska [KN] tolkas på så sätt att nr 7407 (stång och profiler av koppar) innefattar göt av koppar eller kopparlegering med rektangulär form, vars tjocklek överstiger en tiondel av bredden och som har varmvalsats, men som har ett tvärsnitt med porer, hål och ojämna sprickor?” |
Tolkningsfrågan
32 |
Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida nummer 7407 i KN ska tolkas så, att det omfattar göt av koppar eller kopparlegering med rektangulär form, vars tjocklek överstiger en tiondel av bredden och som har varmvalsats, men som har ett tvärsnitt med porer, hål och ojämna sprickor. |
33 |
Det ska inledningsvis erinras om att EU-domstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som EU-domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som krävs för klassificeringen. Den nationella domstolen förefaller således under alla omständigheter ha bättre förutsättningar att göra klassificeringen. Det ankommer således på den domstolen att tullklassificera de varor som är aktuella i det nationella målet med beaktande av EU-domstolens svar på den tolkningsfråga som ställts (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 maj 2019, Korado, C‑306/18, EU:C:2019:414, punkterna 33 och 34, dom av den 16 maj 2019, Estron, C‑138/18, EU:C:2019:419, punkterna 67–69, och beslut av den 27 februari 2020, Gardinia Home Decor, C‑670/19, EU:C:2020:117, punkt 35). |
34 |
Det ska dessutom erinras om att de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN föreskriver dels att klassificeringen av varorna ska bestämmas med ledning av lydelsen av numren i KN och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen, dels att lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker endast är vägledande. Det framgår vidare av fast rättspraxis att det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet ska vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom dessa definieras i ordalydelsen av KN-numret och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 mars 2016, Customs Support Holland, C‑144/15, EU:C:2016:133, punkterna 26 och 27, dom av den 16 maj 2019, Estron, C‑138/18, EU:C:2019:419, punkterna 50 och 51, och dom av den 5 september 2019, TDK-Lambda Germany, C‑559/18, EU:C:2019:667, punkt 26). |
35 |
Av domstolens praxis följer också att om klassificeringen inte kan göras enbart på grundval av varans objektiva kännetecken och egenskaper kan varans avsedda ändamål utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, förutsatt att det följer naturligt av varan. Härvid ska det vara tillräckligt att beakta varans huvudsakliga användningsområde och ändamålet ska kunna bedömas med ledning av varans objektiva kännetecken och egenskaper (beslut av den 27 februari 2020, Gardinia Home Decor, C‑670/19, EU:C:2020:117, punkt 37 och där angiven rättspraxis). |
36 |
Domstolen har dessutom vid upprepade tillfällen slagit fast att de förklarande anmärkningarna till KN och HS, även om de inte är bindande, utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och att de som sådana ger giltiga tolkningsdata för densamma (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 oktober 2017, Lutz, C‑556/16, EU:C:2017:777, punkt 40, dom av den 15 november 2018, Baby Dan, C‑592/17, EU:C:2018:913, punkt 55, och dom av den 15 maj 2019, Korado, C‑306/18, EU:C:2019:414, punkt 35). I detta hänseende ska det preciseras att i KN återges de sexsiffriga nummer och undernummer som anges i HS. Med hjälp av den sjunde och åttonde siffran bildas undergrupper som uteslutande förekommer i KN. (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 mars 2019, B.S. (Malt i öl), C‑195/18, EU:C:2019:197, punkt 10, och dom av den 16 maj 2019, Estron, C‑138/18, EU:C:2019:419, punkt 44). |
37 |
I förevarande fall vill den hänskjutande domstolen särskilt få klarhet i huruvida de göt som är aktuella i det nationella målet utgör stänger, i den mening som avses i kapitel 74 i KN, och därmed kan klassificeras enligt nummer 7407 i KN, med rubriken ”Stång och profiler av koppar”. |
38 |
I detta avseende konstaterar domstolen att det i anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN föreskrivs att stänger, i den mening som avses i detta kapitel, bland annat är valsade produkter med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning. |
39 |
Såsom kommissionen har gjort gällande i sitt skriftliga yttrande avser kravet på ett ”likformigt och lika stort” tvärsnitt den berörda varans form och dimensionerna på tvärsnittet, så att göt, med rektangulär form och där dimensionerna på tvärsnittet är identiska på alla punkter utefter hela sin längd, uppfyller detta krav. |
40 |
När det gäller kravet på ett ”massivt” tvärsnitt ska detta förstås så, att det endast utesluter ihåliga produkter. Det framgår nämligen av anmärkning 1 h till kapitel 74 i KN att en ihålig produkt som har ett likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd är ett rör i den mening som avses i nämnda kapitel. |
41 |
Även om de göt som är aktuella i målet vid den nationella domstolen i förevarande fall, såsom den hänskjutande domstolen har påpekat, har porer, hål och ojämna sprickor, medför dock inte sådana inre brister att sådana göt är ihåliga produkter, vilket innebär att det inte kan uteslutas att göten, som har varmvalsats, utgör stänger i den mening som avses i kapitel 74 i KN och därmed omfattas av nummer 7407 i KN, som avser ”Stång och profiler av koppar”. |
42 |
Det ska även påpekas att det i anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN, när det gäller definitionen av begreppet ”stång” i den mening som avses i nämnda kapitel, anges att tjockleken på produkter med rektangulärt tvärsnitt ska överstiga en tiondel av bredden, vilket är fallet med de göt som är aktuella i det nationella målet. |
43 |
Det framgår dessutom av den förklarande anmärkningen till HS avseende nummer 7403 att valsade produkter inte omfattas av nämnda nummer utan att de till exempel omfattas av nummer 7407 eller 7409 i HS, vilket, såsom den hänskjutande domstolen själv har påpekat, utgör ett ytterligare skäl för att eventuellt klassificera göt såsom de som är aktuella i det nationella målet enligt nummer 7407 i KN. |
44 |
Tolkningen att sådana göt som de som är i fråga i målet vid den nationella domstolen kan omfattas av nummer 7407 i KN bekräftas på samma sätt av den förklarande anmärkningen till HS avseende nummer 7407. |
45 |
Å ena sidan är det, även om det i denna förklarande anmärkning anges att stänger definieras i anmärkning 1 d till kapitel 74 i HS, nämligen utrett att den sistnämnda anmärkningen har samma lydelse som anmärkning 1 d till kapitel 74 i KN. |
46 |
Å andra sidan preciseras det i den förklarande anmärkningen till nummer 7407 i HS att produkterna enligt detta nummer vanligen erhålls genom, bland annat, valsning. Det framgår även av denna anmärkning att stång som har erhållits genom gjutning eller sintring hänför sig till nr 7403, under förutsättning att den inte har bearbetats efter formningen på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån, samt att om den har undergått ytterligare bearbetning så hänförs den emellertid, i princip, till nr 7407. I förevarande fall har göt såsom de som är aktuella i det nationella målet emellertid varmvalsats. |
47 |
Mot denna bakgrund ska den hänskjutna frågan besvaras enligt följande: Tulltaxenummer 7407 i KN ska tolkas så, att göt av koppar eller kopparlegering med rektangulär form, vars tjocklek överstiger en tiondel av bredden och som har varmvalsats, men som har ett tvärsnitt med porer, hål och ojämna sprickor, kan omfattas av detta nummer. |
Rättegångskostnader
48 |
Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla. |
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande: |
Nummer 7407 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1006/2011 av den 27 september 2011, ska tolkas så, att göt av koppar eller kopparlegering med rektangulär form, vars tjocklek överstiger en tiondel av bredden och som har varmvalsats, men som har ett tvärsnitt med porer, hål och ojämna sprickor, kan omfattas av detta nummer. |
Underskrifter |
( *1 ) Rättegångsspråk: lettiska.