DOMSTOLENS DOM (tionde avdelningen)

den 22 februari 2018 ( *1 )

”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamma tulltaxan – Klassificering av varor – Europeiska harmoniserade standarden EN 590:2013 – Undernummer 2710 19 43 i den kombinerade nomenklaturen – Relevanta kriterier för klassificering av en produkt som ’dieselbrännolja’”

I mål C‑185/17,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Administrativen sad – Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna, Bulgarien) genom beslut av den 30 mars 2017, som inkom till domstolen den 10 april 2017, i målet

Mitnitsa Varna

mot

”SAKSA” OOD

ytterligare deltagare i rättegången:

Okrazhna prokuratura – Varna,

meddelar

DOMSTOLEN (tionde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden E. Levits samt domarna M. Berger (referent) och F. Biltgen,

generaladvokat: Y. Bot,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

Mitnitsa Varna, genom G. Kostov, i egenskap av ombud,

”SAKSA” ООD, genom S. Zhelyazkova, адвокат,

Bulgariens regering, genom E. Petranova och L. Zaharieva, båda i egenskap av ombud,

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros, Y. G. Marinova och P. Mihaylova, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av anmärkning g i tabell 3 i den harmoniserade standarden EN 590, i dess lydelse från september 2013, med rubriken ”Automotive fuels – Diesel – Requirements and test methods” (nedan kallad standard EN 590:2013), samt av tilläggsanmärkningen 2 till kapitel 27 d och e i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014 (EUT L 312, 2014, s. 1) (nedan kallad KN).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Mitnitsa Varna (tullmyndigheten i Varna, Bulgarien) och ”SAKSA” OOD, angående tullklassificeringen av en mineralolja i KN som bolaget deklarerat.

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

KN

3

KN, som infördes genom förordning nr 2658/87, grundas på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen, och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, jämte dess ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3).

4

I de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN, som återfinns i avsnitt I A i del 1 i denna, föreskrivs bland annat följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen ska följande gälla:

1.

Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

…”

5

I del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, ingår en avdelning V, vilken bland annat omfattar kapitel 27, med rubriken ”Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer”.

6

Kapitel 27 i KN omfattar nummer 2710, som har följande lydelse:

”2710

Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja …”

7

Kapitel 27 innehåller även följande undernummer:

”2710 12

– – Lättoljor och produkter:

2710 19

– – Andra slag:

 

– – – Mellanoljor:

 

– – – – För andra syften:

 

– – – – – Lampolja:

2710 19 21

– – – – – – Flygfotogen

2710 19 25

– – – – – Annan

 

– – – Tungoljor:

 

– – – – Gasoljor (dieselbrännoljor):

 

– – – – – För en särskild process:

2710 19 43

– – – – – – Innehållande högst 0,001 viktprocent svavel”

8

Kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 i KN har följande lydelse:

”För nr 2710 gäller

c)

med ’mellanoljor’ (nr 2710 19 11–2710 19 29) avses oljor och preparat som ger mindre än 90 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) vid 210 °C men minst 65 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) vid 250 °C enligt ISO 3405 (likvärdig med ASTM D 86),

d)

med ’tungoljor’ (nr 2710 19 31–2710 19 99 och 2710 20 11–2710 20 90) avses oljor och preparat som ger mindre än 65 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) vid 250 °C enligt ISO 3405 (likvärdig med ASTM D 86) eller för vilka den procentuella mängden destillat vid 250 °C inte kan bestämmas enligt ISO 3405,

e)

med ’dieselbrännoljor’ (nr 2710 19 31–2710 19 48 och 2710 20 11–2710 20 19) avses tungoljor enligt definitionen i d ovan som ger minst 85 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) vid 350 °C enligt ISO 3405 (likvärdig med ASTM D 86),

…”

Direktiv 98/70

9

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 1998, s. 58), i dess lydelse enligt kommissionens direktiv 2014/77/EU av den 10 juni 2014 (EUT L 170, 2014, s. 62) (nedan kallat direktiv 98/70), föreskriver följande i artikel 1, med rubriken ”Tillämpningsområde”:

”I detta direktiv fastställs för vägfordon …:

a)

hälso- och miljöbaserade tekniska specifikationer för bränslen som är avsedda för motorer med styrd tändning och med kompressionständning, med beaktande av de tekniska kraven på sådana motorer, och

b)

ett mål för minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln.”

10

I artikel 4 i direktivet, som bär rubriken ”Dieselbränsle”, föreskrivs följande:

”1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att dieselbränslen kan släppas ut på marknaden inom deras territorium endast om de uppfyller specifikationerna i bilaga II.

…”

11

I bilaga II till direktivet fastställs miljöspecifikationer för marknadsbränslen av typen diesel för fordon med förbränningsmotorer med kompressionständning. Följande anges i not 1 till denna bilaga:

”Testmetoderna ska vara de som specificeras i EN 590:2013. Medlemsstaterna får anta de analytiska metoder som specificeras i EN 590:2013 som ersättningsstandard om det kan visas att dessa är minst lika tillförlitliga och exakta som den analysmetod de ersätter.”

Standard EN 590:2013

12

Standarden EN 590:2013 utarbetades av den tekniska kommittén CEN/TC 19 ”Gaseous and liquid fuels, lubricants and related products of petroleum, synthetic and biological origin” och godkändes av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) den 26 juli 2013 i enlighet med Europeiska kommissionens mandat av den 13 november 2006 (M 394 – Mandate to CEN on the revision of EN 590 to increase the concentration of FAME and FAEE to 10 % v/v).

13

Följande anges i förordet till denna standard:

”This European Standard shall be given the status of a national standard … and conflicting national standards shall be withdrawn at the latest by March 2014.

This document has been prepared under a mandate given to CEN by the European Commission and the European Free Trade Association …

The requirements of [directive 98/70] …, including amendments … have been included. …”

14

I punkt 1 i nämnda standard anges följande:

”This European Standard specifies requirements and test methods for marketed and delivered automotive diesel fuel.”

15

Punkt 5.6.1 i standard EN 590:2013 har följande lydelse:

”For climate-dependent requirements, options are given to allow for seasonal grades to be set nationally. The options are for temperate climates six CFPP (cold filter plugging point) grades and for arctic or severe winter climates five different classes. Climate-dependent requirements are given in Table 2 (temperate climates) and Table 3 (arctic or severe winter climates). When tested by the methods given in Table 2 and Table 3, automotive diesel fuel shall be in accordance with the limits specified in these tables.”

16

Tabell 3 i denna standard, med rubriken ”Climate-related requirements and test methods – Arctic or severe winter climates”, innehåller följande:

”Property

Units

Limits

Test method …

class 0

class 1

class 2

class 3

class 4

Distillation g), h)

 

 

 

 

 

 

EN ISO 3405 i)

EN ISO 3924

recovered at 180 °C

% (V/V) max.

10,0

10,0

10,0

10,0

10,0

recovered at 340 °C

% (V/V) min.

95,0

95,0

95,0

95,0

95,0

g)

EU Common Customs Tariff definition of gas oil may not apply to the grades defined for use in arctic or severe winter climates.

…”

Bulgarisk rätt

Tullkodexen

17

Enligt artikel 234.1 led 1 i Zakon za mitnitsite (tullkodexen), i den lydelse som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen, gör den som helt eller delvis kringgår eller försöker kringgå betalning av tull sig skyldig till tullbedrägeri.

18

Det framgår av artikel 234.3 led 1 i tullkodexen att tullbedrägerier som avser punktskattepliktiga varor ger ett bötesstraff för juridiska personer på 150–250 procent av det tullbelopp som inte betalats in.

Standard BDS EN 590:2014

19

Standard EN 590:2013 har införlivats i Bulgarien av bulgariska standardiseringsinstitutet genom standard BDS EN 590:2014.

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

20

Den 10 augusti 2015 löpte tankfartyget Cosmo in i hamnen i Varna lastat med mineralolja med en sammanlagd bruttovakuumvikt på 4384630 kg. SAKSA var mottagare av varan och deklarerade densamma – vilken beskrevs som ”dieselbrännolja 10PPM behandlad med väte, med en svavelhalt på upp till 0,001 procent, för arktiskt klimat, klass 4 enligt standard EN 590, 1236742 kg vakuumvikt,1235100 kg luftvikt och 1517660 liter, densitet vid 15 grader Celsius 816,1 kg/m3, i 24 tankvagnar, i enlighet med bifogade beskrivning” – till tullkontoret i hamnen i Varna enligt undernummer 2710 19 43 i KN för övergång till fri omsättning.

21

Genom skrivelse av den 11 augusti 2015 sände tullkontoret i Varna två provexemplar av den deklarerade varan för analys till det regionala tullaboratoriet i Ruse (Bulgarien) för att fastställa deras karaktär och tullklassificering. Laboratoriet bedömde att det analyserade provet bestod av en olja med en tillsats av paraffin och nafteniska kolväten. Destillationsindikatorerna och de andra bestämda indikatorerna ska ha visat att provet motsvarade egenskaperna för ”mellanoljor”, såsom följer av kompletterande anmärkning 2 c i kapitel 27 i KN. På grundval av resultaten ansågs provet utgöra en produkt som härrör från bearbetning av olja, närmare bestämt fotogen.

22

Då den aktuella varan inte såldes för jetmotorer ansåg tullmyndigheten att den borde ha klassificerats enligt ett annat tulltaxenummer än det som angavs den 10 augusti 2015, det vill säga att den borde ha klassificerats enligt undernummer 2710 19 25 i KN, med 4,7 procent i tull i förhållande till tredje land. Följaktligen justerade direktören för tullmyndigheten i Varna, genom beslut av den 3 november 2015, KN-numret och påförde ytterligare tull med ett belopp på 53864,18 bulgariska leva (BGN) (cirka 27560 euro), och mervärdesskatt med 10772, 83 BGN (ungefär 5500 euro).

23

Dessutom konstaterade tullmyndigheterna att SAKSA hade ett administrativt straffrättsligt ansvar, i den mening som avses i artikel 234.1 led 1 i tullkodexen. Följaktligen påförde direktören för tullkontoret i Varna den 18 februari 2016 SAKSA böter med ett belopp om 96955,52 BGN (ungefär 49600 euro) med stöd av led 1 i artikel 234.3 i tullkodexen, jämförd med artikel 234.1 led 1 i samma kodex.

24

SAKSA väckte talan mot denna påföljd vid Varnenski Rayonen sad (Distriktsdomstolen i Varna, Bulgarien). Genom beslut av den 20 oktober 2016 upphävde den domstolen böterna, som med stöd av ett kemiskt sakkunnigutlåtande som beställts på begäran av SAKSA konstaterade att mineraloljan i fråga överensstämde med definitionen av dieselbränsle avsett för arktiskt klimat eller hårt vinterklimat, i klass 4, vars egenskaper framgår av standarden ”EN 590:2014”.

25

Tullmyndigheten överklagade detta beslut till Administrativen sad Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna, Bulgarien). Tullmyndigheten anser att standard EN 590, som åberopats av SAKSA och som föreskriver krav och provningsmetoder för dieselbränslen för bilar på marknaden inte är avgörande för klassificeringen enligt tulltaxan av motorbränslen.

26

Enligt Administrativen sad Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna) förefaller det nödvändigt att tolka fotnoten i standard EN 590, enligt vilken ”EU Common Customs Tariff definition of gas oil may not apply to the grades defined for use in arctic or severe winter climates”. Definitionen av detta bränsle som ska tillämpas framgår nämligen inte tydligt av denna fotnot och gör det inte möjligt att avgränsa den behöriga tullmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning i detta avseende. Dessutom anges inte kopplingen mellan kraven och provningsmetoderna för denna standard, å ena sidan, och tullklassificeringen av bränslen, å andra sidan.

27

Mot denna bakgrund beslutade Administrativen sad – Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

”1)

Innebär den regel som föreskrivs i förklaringen i tabell 3 i standard EN 590 (numera EN 590:2014), i vilken det fastställs att ”[d]et är möjligt att inte tillämpa definitionen för dieselbrännoljor i Europeiska unionens tulltaxa på de kategorier som är avsedda att användas i arktiskt klimat eller vid stränga vinterförhållanden” [fri översättning], att det är möjligt att de allmänna reglerna i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e [i KN] inte är tillämpliga på tullklassificeringen av varan?

2)

Om den första frågan besvaras jakande och för det fall att den vara för vilken tullskulden uppkommit överensstämmer med definitionen ’dieselbrännolja för arktiskt klimat eller stränga vinterförhållanden’ enligt standard EN 590: Ska den klassificeras under tulltaxenummer 2710 19 43 i KN för ’dieselbrännoljor’ eller ska de allmänna reglerna i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e [i KN] tillämpas?

3)

Om den första frågan besvaras jakande: Vilka kriterier ska tillämpas vid bedömningen av när definitionen för dieselbrännoljor enligt Europeiska unionens tulltaxa ska tillämpas och när kraven och metoderna för prövningen enligt standard EN 590 ska tillämpas för tullklassificeringen av varan?

4)

Är de metoder och indikatorer för undersökningen som anges i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e [i KN] tillräckliga för en fullständig och exakt klassificering av en vara som ’dieselbrännolja’, eller ska alla kemiska indikatorer som är kännetecknande för varan beaktas?”

Prövning av tolkningsfrågorna

28

Inledningsvis erinrar domstolen om att enligt dess fasta praxis ankommer det, enligt det förfarande för samarbete mellan nationella domstolar och EU-domstolen som införts genom artikel 267 FEUF, på EU-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar som gör det möjligt för den domstolen att avgöra det mål som den ska pröva. I detta syfte kan EU-domstolen behöva omformulera de frågor som hänskjutits (dom av den 16 februari 2017, Aramex Nederland, C‑145/16, EU:C:2017:130, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

29

Det bör dessutom påpekas att även om den hänskjutande domstolen har hänvisat till standard ”EN 590:2014”, är den lydelse av standard EN 590 som är tillämplig på de faktiska omständigheterna i målet vid den nationella domstolen från september 2013, som har utsetts av CEN som standard EN 590:2013 och som fortfarande är i kraft.

30

Den nationella domstolen har ställt sina frågor, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att mineralolja, såsom den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, kan klassificeras som dieselbrännolja enligt undernummer 2710 19 43 i KN när den uppfyller de krav som anges i standard EN 590:2013 avseende gasoljor för arktiskt klimat eller hårt vinterklimat.

31

Enligt domstolens fasta rättspraxis ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet sökas i varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till KN-numret och i anmärkningar till avdelningar och kapitel i KN (dom av den 19 oktober 2017, Lutz, C‑556/16, EU:C:2017:777, punkt 37 och där angiven rättspraxis). Dessa objektiva kännetecken och egenskaper för varorna måste kunna kontrolleras vid tullklareringen (dom av den 26 maj 2016, Latvijas propāna gāze, C‑286/15, EU:C:2016:363, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

32

I förevarande fall ska det påpekas att undernummer 2710 19 43 i KN, som hänvisar till dieselbrännolja med en svavelhalt som inte överstiger 0,001 procent, ingår i nummer 2710 i KN, som avser oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja. För tillämpning av detta nummer definierar den kompletterande anmärkningen 2 till kapitel 27 i KN begreppet ”dieselbrännoljor” i punkt e.

33

I detta avseende framgår det av lydelsen i punkt e jämförd med punkt d i denna kompletterande anmärkning, att ”dieselbrännoljor” anses vara i synnerhet oljor och preparat som ger mindre än 65 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) vid 250 °C och minst 85 volymprocent destillat vid 350 °C enligt ISO 3405.

34

Det framgår följaktligen av själva ordalydelsen i dessa punkter att det enda avgörande för tullklassificeringen av en produkt som gasolja vad gäller nummer 2710 i KN är destilleringsgraden vid de temperaturer som anges, enligt ISO 3405.

35

Eftersom det i förevarande fall är ostridigt mellan parterna i det nationella målet att mineraloljan i fråga destilleras enligt ISO 3405 mer än 65 procent vid 250°o Celsius, omfattas den inte av definitionen av dieselbrännolja, i enlighet med kompletterande anmärkning 2 e till kapitel 27 i KN, och kan därför inte klassificeras enligt de undernummer som avser produkter som omfattas av denna definition.

36

Visserligen har SAKSA gjort gällande att produkten i fråga har sålts efter import som gasolja (diesel), men det ska erinras om att produktens avsedda användning utgör ett relevant kriterium endast om klassificeringen inte kan företas enbart på grundval av produktens objektiva kännetecken och egenskaper (dom av den 16 februari 2017, Aramex Nederland, C‑145/16, EU:C:2017:130, punkt 23 och där angiven rättspraxis). Detta är emellertid inte fallet i förevarande mål, eftersom det just framgår av den aktuella produktens destilleringsegenskaper att den vid tillämpningen av nummer 2710 i KN inte omfattas av definitionen av dieselbrännolja, i den mening som avses i denna kompletterande anmärkning 2 e.

37

Det faktum att SAKSA hänvisat till anmärkning g i tabell 3 i standard EN 590:2013, enligt vilken definitionen av dieselbrännolja i KN ”may not apply to the grades defined for use in arctic or severe winter climates” är inte relevant i detta avseende.

38

Standarden EN 590:2013 har nämligen inte antagits av ett av unionens organ, utan av CEN, som är ett privaträttsligt organ.

39

Visserligen framgår det av domstolens praxis att en harmoniserad standard som har tagits fram av en privaträttslig juridisk person kan anses utgöra en del av unionens rättsordning när denna standard genomfördes på initiativ och under ledning och övervakning av kommissionen, och att den ger upphov till bindande rättsverkningar efter offentliggörandet av hänvisningarna till dessa standarder i Europeiska unionens officiella tidning (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 oktober 2016, James Elliott Construction, C‑613/14, EU:C:2016:821, punkterna 40, 43 och 44).

40

Det är dessutom riktigt att standarden EN 590:2013 utarbetades av CEN på uppdrag M 394, som utfärdades av kommissionen den 13 november 2006. Efter det att CEN utarbetade standarden uppdaterade dessutom kommissionen, genom direktiv 2014/77, hänvisningen till denna standard i anmärkning 1 i bilaga II till direktiv 98/70.

41

Det räcker emellertid att påpeka att hänvisningen till standard EN 590:2013, med tillämpning av anmärkning 1 i bilaga II till direktiv 98/70, endast avser de provningsmetoder som anges i denna standard.

42

Eftersom anmärkning g i tabell 3 i standard EN 590:2013 inte anger någon testmetod, kan den inte anses utgöra en del av EU:s lagstiftning och saknar betydelse för fastställandet av varors klassificering enligt tulltaxan.

43

Mot bakgrund av det ovan anförda ska tolkningsfrågorna besvaras enligt följande. KN ska tolkas så, att en mineralolja, såsom den som är aktuell i det nationella målet, på grund av sina destilleringsegenskaper inte kan klassificeras som en dieselbrännolja enligt undernummer 2710 19 43 i KN, även om denna olja uppfyller kraven i standard EN 590:2013 avseende dieselbrännoljor för arktiskt klimat eller hårt vinterklimat.

Rättegångskostnader

44

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

 

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

 

Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EG) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014, ska tolkas så, att en mineralolja, såsom den som är aktuell i det nationella målet, på grund av sina destilleringsegenskaper inte kan klassificeras som en dieselbrännolja enligt undernummer 2710 19 43 i denna nomenklatur, även om denna olja uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN 590, i dess lydelse från september 2013, avseende dieselbrännoljor för arktiskt klimat eller hårt vinterklimat.

 

Underskrifter


( *1 ) Rättegångsspråk: bulgariska.