1

Electrabel SA (nedan kallat Electrabel) och Dunamenti Erőmű Zrt (nedan kallat Dunamenti Erőmű) har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade i målet Dunamenti Erőmű/kommissionen (T‑179/09, EU:T:2014:236) (nedan kallad den överklagade domen). Genom den domen ogillade tribunalen den talan om ogiltigförklaring som Dunamenti Erőmű hade väckt mot kommissionens beslut 2009/609/EG av den 4 juni 2008 om det statliga stöd C 41/05 som Ungern genomfört i form av energiköpsavtal (EUT L 225, 2009, s. 53) (nedan kallat det omtvistade beslutet), och i andra hand mot artiklarna 2 och 5 i detta beslut.

2

Artikel 2 i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 2003, s. 33) (nedan kallad 2003 års anslutningsakt), har följande lydelse:

”Från och med dagen för anslutningen skall bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i rättsakter som har antagits av institutionerna och Europeiska centralbanken före anslutningen vara bindande för de nya medlemsstaterna och skall tillämpas i dessa på de villkor som anges i de fördragen och i denna anslutningsakt.”

3

I bilaga IV.3 till 2003 års anslutningsakt föreskrivs regler för de statliga stöd som införts i bland annat Ungern före tidpunkten för dess anslutning till Europeiska unionen. Punkterna 1–3 däri har följande lydelse:

4

Bakgrunden till tvisten och det omtvistade beslutet – enligt vad som framgår av punkterna 1–29 i den överklagade domen – kan sammanfattas enligt följande.

5

Dunamenti Erőmű är en elproducent på den ungerska elmarknaden som driver ett kraftverk beläget cirka 30 km söder om Budapest (Ungern). Det rör sig om ett före detta offentligt företag som under 90-talet privatiserats. Vid tiden för tribunalens prövning av de faktiska omständigheterna i den överklagade domen ägdes Dunamenti Erőmű till närmare 75 procent av Electrabel, ett bolag i en koncern i vilken GDF Suez SA är moderbolag, och till närmare 25 procent av Magyar Villamos Művek Zrt. (nedan kallat MVM), ett offentligt företag vars verksamhet omfattar elproduktion, grossistförsäljning, kraftöverföring och detaljhandel på den aktuella marknaden.

6

Den 10 oktober 1995, det vill säga strax innan Dunamenti Erőmű privatiserades, tecknade bolaget ett energiköpsavtal med MVM avseende ”F-blocken” och ”block G2” i dess anläggning (nedan kallat det aktuella energiköpsavtalet). Detta avtal, vilket trädde i kraft under år 1996, skulle gälla fram till år 2010 för F-blocken, som var gasdrivna, och fram till år 2015 för block G2, som var utrustat med en kombinerad gas- och ångturbincykel.

7

Andra elproducenter på den ungerska marknaden tecknade, precis som Dunamenti Erőmű hade gjort, långfristiga energiköpsavtal med MVM (nedan kallade energiköpsavtalen).

8

Energiköpsavtalen kännetecknas av i huvudsak två saker. För det första är hela eller merparten av produktionskapaciteten hos de kraftverk som omfattas av dessa avtal förbehållen MVM.

9

För det andra ålägger energiköpsavtalen MVM en skyldighet att köpa en viss minsta mängd el av de kraftverk som omfattas av dessa avtal. Avtalen föreskriver på så sätt ett visst minimiuttag från varje kraftverk som MVM är skyldigt att köpa varje år.

10

Priset fastställs i energiköpsavtalen enligt följande. En första och en andra prisregleringscykel infördes, vilka skulle börja gälla den 1 januari 1997 respektive den 1 januari 2001. Från och med den 1 januari 2004 skulle det enligt regleringen införas dels en kapacitetsavgift för reserverad kapacitet, i syfte att betala för tillgängliggörandet av denna kapacitet, vilken ska täcka såväl de fasta kostnader som den kapitalkostnad som MVM haft, dels en elavgift som betalning för det föreskrivna minimiuttaget som ska täcka de rörliga kostnaderna. För det fall MVM inte köper det fastställda minimiuttaget ska bolaget likväl betala för uppkomna bränslekostnader.

11

De sju energiköpsavtal, av sammanlagt tio, som kommissionen granskat, som tecknades under perioden 1995–1996, inklusive det aktuella energiköpsavtalet, utgjorde ett led i kraftverkens privatiseringsprocess. Avtalen har delvis ändrats av parterna efter privatiseringen.

12

Fördraget mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 236, 2003, s. 17) (nedan kallat anslutningsfördraget) undertecknades av Ungern den 16 april 2003 och trädde i kraft den 1 maj 2004.

13

Genom en skrivelse av den 31 mars 2004 anmälde ungerska myndigheter regeringsdekret 183/2002 (VIII.23.) om närmare föreskrifter för definition och hantering av ej återvinningsbara kostnader till kommissionen enligt förfarandet i bilaga IV.3 punkt 1 c till 2003 års anslutningsakt. I det anmälda regeringsdekretet föreskrivs ett system för ersättning till MVM för kostnader som detta företag bär i egenskap av elgrossist.

14

Genom en skrivelse av den 13 april 2005 drog de ungerska myndigheterna tillbaka sin anmälan. Den 4 maj 2005 registrerade kommissionen, i enlighet med förordning nr 659/1999, på eget initiativ ett ärende om statligt stöd med avseende på energiköpsavtalen.

15

Den 4 juni 2008, efter upprepad skriftväxling mellan kommissionen och Ungern, antog kommissionen det omtvistade beslutet.

16

I punkterna 468–470 i detta beslut konstaterade kommissionen att energiköpsavtalen utgjorde olagligt statligt stöd till de ungerska elproducenterna enligt artikel 87.1 EG, och att detta statliga stöd var oförenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen tillade att stödinslaget i energiköpsavtalen utgjordes av MVM:s skyldighet att köpa en viss kapacitet och en garanterad minimikvantitet av el till ett pris som täckte kapitalkostnader samt fasta och rörliga kostnader under en betydande del av produktionsenheternas livstid, vilket garanterade producenterna avkastning på investeringen. Kommissionen fastställde därför att stödet måste avslutas.

17

Det omtvistade beslutets artiklar har följande lydelse:

”Artikel 1

1.   Köpskyldigheterna i energiköpsavtalen mellan [MVM] och [Dunamenti Erőmű samt sex andra ungerska elproducenter] utgör statligt stöd enligt artikel [87.1 EG] till elproducenterna.

2.   Det statliga stöd som nämns i [punkt] 1 är oförenligt med den gemensamma marknaden.

3.   Ungern ska avstå från att bevilja det statliga stödet enligt punkt 1 inom sex månader från delgivningen av detta beslut.

Artikel 2

1.   Ungern ska återkräva det stöd som avses i artikel 1 från stödmottagarna.

...

Artikel 3

1.   Inom två månader från tillkännagivandet av detta beslut ska Ungern lämna information till kommissionen om de åtgärder som redan vidtagits eller planerats för att följa detta beslut, och särskilt vilka åtgärder som vidtagits för att göra en lämplig simulering av grossistmarknaden för att fastställa de belopp som ska återkrävas, den detaljerade metod som ska tillämpas och en närmare beskrivning av den datamängd som ska användas i det syftet.

...

Artikel 4

1.   Ungern ska beräkna det exakta stödbelopp som ska återkrävas på grundval av en lämplig simulering av elgrossistmarknadens ställning om inget av energiköpsavtalen enligt artikel 1.1 hade varit i kraft sedan den 1 maj 2004.

2.   Inom sex månader från delgivningen av detta beslut ska Ungern beräkna de belopp som ska återkrävas på grundval av den metod som nämns i punkt 1 och lämna alla relevanta uppgifter till kommissionen om simuleringen, och särskilt resultaten av denna, en detaljerad beskrivning av den metod som tillämpats och den datamängd som använts för att utföra simuleringen.

Artikel 5

Ungern ska säkerställa att stödet enligt artikel 1 återkrävs inom tio månader från tillkännagivandet av detta beslut.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till Republiken Ungern.”

18

Dunamenti Erőmű väckte, genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 28 april 2009, en talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet och, i andra hand, av artiklarna 2 och 5 i detta beslut till den del det åläggs att återbetala ett högre belopp än det stöd som kommissionen borde ha betraktat som oförenligt med den gemensamma marknaden.

19

Dunamenti Erőmű åberopade fyra grunder till stöd för sin talan. För det första gjorde bolaget gällande att kommissionen felaktigt hade fastställt att det förelåg statligt stöd enligt artikel 87.1 EG. För det andra anfördes att kommissionen borde, för det fall statligt stöd beviljats bolaget genom de år 1995 ingångna avtalen, ha funnit att detta stöd, från och med den 1 maj 2004, inte utgjorde nytt utan befintligt stöd enligt artikel 88.1 EG. För det tredje ansågs kommissionen ha gjort flera fel i sin bedömning av det aktuella stödets förenlighet med den gemensamma markanden. För det fjärde ifrågasattes att beslutet att återkräva stödet var rättsenligt.

20

Genom den överklagade domen ogillade tribunalen talan såvitt avsåg samtliga dessa grunder.

21

Klagandena har yrkat att domstolen ska

22

Kommissionen har yrkat att domstolen ska

23

Klagandena har åberopat fem grunder till stöd för överklagandet.

24

Kommissionen har dels yrkat att överklagandet ska avvisas till den del det har ingetts av Electrabel, dels specifikt ifrågasatt både möjligheten att ta upp den tredje och den fjärde grunden till prövning och att överklagandet skulle kunna vinna bifall på någon av klagandens fem grunder.

25

Domstolen ska inledningsvis pröva huruvida överklagandet kan sakprövas till den del det har ingetts av Electrabel och bemöta de argument som kommissionen har anfört med avseende på huruvida den tredje och den fjärde grunden kan tas upp till prövning i samband med den individuella prövningen av var och en av dessa grunder.

26

Kommissionen har yrkat att domstolen ska fastställa att överklagandet inte kan tas upp till prövning till den del det har ingetts av Electrabel, eftersom detta bolag inte var part i målet i första instans.

27

Klagandena anser att överklagandet kan tas upp till prövning till den del det har ingetts av Electrabel. När talan mot det omtvistade beslutet väcktes vid tribunalen ingick Electrabel och Dunamenti Erőmű nämligen i samma företagskoncern vilket innebar att ett av dem ensamt kunde tillvarata deras gemensamma ekonomiska och juridiska intressen.

28

I juni 2014 sålde Electrabel emellertid sina andelar i Dunamenti Erőmű varefter dessa två enheters gemensamma intressen behövde tillvaratas både av Electrabel och av Dunamenti Erőmű. En tolkning av domstolens rättegångsregler som innebär att Electrabel inte får inge förevarande överklagande strider mot principen om god förvaltningssed och berövar bolaget tillgång till domstolsprövning.

29

Enligt artikel 56 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol har ”[v]arje part som helt eller delvis inte har vunnit bifall till sin talan … rätt att överklaga”. Det är i förevarande fall utrett att Electrabel inte framställde några yrkanden i första instans. Även om Electrabel, när ansökan ingavs till tribunalen ingick i samma företagskoncern som Dunamenti Erőmű, vilket bolag var part i målet i första instans, räcker inte detta för att Electrabel ska betraktas som part enligt denna bestämmelse.

30

I motsats till vad klagandena har gjort gällande är en tolkning av domstolens stadga som innebär att Electrabel inte får inge förevarande överklagande inte på något sätt oförenlig med bolagets rätt till domstolsprövning eller med principen om god förvaltningssed. Själva syftet med en avgränsning av den kategori personer som får överklaga till domstolen i ett visst mål, såsom den i artikel 56 i stadgan, är just att garantera en god rättsskipning, bland annat genom att säkerställa en viss förutsägbarhet i samband med överklaganden av tribunalens avgöranden och genom att undvika ett kringgående av de frister och villkor för upptagande till sakprövning som är tillämpliga på andra rättsmedel enligt unionsrätten.

31

Av det anförda följer att överklagandet ska avvisas till den del det har ingetts av Electrabel.

32

Dunamenti Erőmű har gjort gällande att tribunalens rättstillämpning i punkt 60 i den överklagade domen var felaktig när den slog fast att det aktuella energiköpsavtalet skulle betraktas som ett nytt stöd enligt bilaga IV till 2003 års anslutningsakt, utan att först kontrollera om avtalet utgjorde statligt stöd.

33

Tribunalens ställningstagande påstås vara felaktigt av två skäl. För det första gav den inte en tillräcklig motivering till sitt konstaterande att det rörde sig om ett nytt stöd, eftersom den grundade sig på det underförstådda antagandet att det rörde sig om statligt stöd. Det framgår av själva lydelsen i bilaga IV till 2003 års anslutningsakt att denna endast är tillämplig på åtgärder som utgör stöd. För det andra förde tribunalen ett cirkelresonemang i punkterna 55–60, 61–73 och 77–98 i den överklagade domen, enligt vilket det var antagandet om förekomsten av statligt stöd som till sist ledde till slutsatsen att stödet i fråga verkligen förelåg.

34

Dunamenti Erőmű hävdade, under förhandlingen i domstolen, att domstolen, i punkterna 78 och 79 i domen OTP Bank (C‑672/13, EU:C:2015:185) slog fast att det är nödvändigt att kontrollera om en statlig åtgärd inbegriper statligt stöd, före prövningen av huruvida det rör sig om ett nytt eller befintligt stöd.

35

Kommissionen har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall på den första grunden.

36

Domstolen har redan slagit fast att tribunalen är fri att strukturera och utveckla sitt resonemang på det sätt den finner nödvändigt för att pröva de grunder som åberopats. Således kan inte det sätt på vilket tribunalen valt att strukturera och utveckla sitt svar ifrågasättas inom ramen för ett överklagande genom att det görs gällande att tribunalen borde ha fört sitt resonemang på det sätt som en klagande önskat (dom British Telecommunications/kommissionen, C‑620/13 P, EU:C:2014:2309, punkt 29).

37

Vidare vad gäller punkterna 78 och 79 i domen OTP Bank (C‑672/13, EU:C:2015:185), konstaterade inte domstolen, i motsats till vad Dunamenti Erőmű har påstått, att tribunalen alltid måste kontrollera förekomsten av ett statligt stöd innan den kan avgöra huruvida det rör sig om ett nytt eller ett befintligt stöd. Domstolen fastställde endast i dessa punkter att den aktuella åtgärden skulle anses utgöra nytt stöd, förutsatt att den nationella domstolen kvalificerade den som statligt stöd. Detta konstaterande vittnar just om att kvalificeringen av en stödåtgärd som ett nytt stöd kan göras utifrån antagandet om att det rör sig om statligt stöd.

38

Härav följer att tribunalen, i den överklagade domen, inte behövde kontrollera huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde statligt stöd innan den, under antagande att så var fallet, prövade huruvida det stöd som avtalet medförde skulle kvalificeras som ett befintligt stöd.

39

Det är dessutom ostridigt att tribunalen i den överklagade domen prövade samtliga argument som anförts vid den, såväl i samband med prövningen av den i första instans åberopade första grunden, att kommissionen felaktigt konstaterat förekomsten av ett statligt stöd enligt artikel 87.1 EG, som i samband med prövningen av den i tribunalen åberopade andra grunden, att kommissionen inte borde ha kvalificerat det stöd som det aktuella energiköpsavtalet utgjorde som nytt stöd, utan som befintligt stöd enligt artikel 88.1 EG.

40

Dunamenti Erőmű har slutligen, genom sitt resonemang under denna grund, inte heller visat att strukturen i det svar som tribunalen valde skulle kunna ha vilselett bolaget.

41

Dunamenti Erőmű kan framför allt inte kritisera tribunalen för bristfällig motivering med avseende på kvalificeringen av det aktuella energiköpsavtalet som ett nytt stöd enbart av det skälet att den i sin bedömning grundade sig på antagandet att det rörde sig om ett statligt stöd, eftersom den därefter, i punkt 67 och följande punkter i den överklagade domen, noggrant prövade de argument som hade anförts med avseende på huruvida det rörde sig om statligt stöd. Såsom kommissionen har gjort gällande har tribunalens slutsats i det avseendet, det vill säga att förekomsten av statligt stöd kunde bekräftas, ingalunda hade grundats på konstaterandet i punkt 60 i den överklagade domen, att det stöd som det aktuella energiköpsavtalet utgjorde skulle kvalificeras som nytt stöd.

42

Härav följer att Dunamenti Erőmű inte heller kan kritisera tribunalen för att ha fört ett cirkelresonemang i samband med prövningen av de i första instans åberopade två första grunderna. Redan det faktum att tribunalen separat prövade förekomsten av ett statligt stöd vittnar om att den grundade sig på antagandet om förekomsten av statligt stöd enbart i syfte att bedöma huruvida det stöd som det aktuella energiköpsavtalet medförde skulle kvalificeras som ett nytt eller ett befintligt stöd. Detta antagande har inte heller legat till grund för tribunalens analys i punkterna 61–66 i den överklagade domen i den separata frågan om vilket datum som är relevant för bedömningen av förekomsten av ett statligt stöd.

43

Överklagandet kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den första grunden.

44

Dunamenti Erőmű har understrukit att bolaget inte ifrågasätter att reglerna om statligt stöd blev bindande för Ungern vid tidpunkten för denna medlemsstats anslutning till unionen. Däremot görs det gällande att såväl tribunalen som kommissionen har gjort en felaktig rättstillämpning genom att tolka bilaga IV till 2003 års anslutningsakt på så sätt, att det är detta datum som är relevant för bedömningen av huruvida det aktuella energiköpsavtalet ska anses inbegripa statligt stöd.

45

Dunamenti Erőmű har under den andra grundens första del gjort gällande att det inte finns någon rättslig grund för det resonemang som tribunalen förde i syfte att fastställa vilket datum som var relevant för bedömningen av förekomsten av statligt stöd.

46

I motsats till vad tribunalen konstaterade i punkt 55 i den överklagade domen anges endast i bilaga IV punkt 3.1 till 2003 års anslutningsakt de fall i vilka ett stöd, som redan har kvalificerats som sådant, kan anses utgöra ett nytt stöd eller ett befintligt stöd och att bilagan inte anger det datum vid vilket en statlig åtgärd ska bedömas enligt reglerna om statligt stöd.

47

Det framgår nämligen tydligt av lydelsen i 2003 års anslutningsakt och i synnerhet av uttrycket ”vid anslutningen” att denna bilaga är tillämplig på åtgärder som fortfarande är tillämpliga efter detta datum, men att den inte anger vilket datum som är relevant för bedömningen av förekomsten av statligt stöd. Vidare påpekas att även om tribunalen i punkt 55 i den överklagade domen slog fast att den relevanta tidpunkten i det avseendet anges i bilagan, fann den nämligen i punkt 65 i denna dom att den regeln endast kunde härledas ur nämnda bilaga.

48

Dunamenti Erőmű har tillagt att det faktum att den aktuella åtgärden inte uppfyllde de fyra kriterierna i artikel 87.1 EG före tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen har inte ändrats på grund av att reglerna om statligt stöd blev bindande från och med denna tidpunkt.

49

Dunamenti Erőmű har under den andra grundens andra del gjort gällande att tribunalens resonemang strider mot kommissionens och unionsdomstolarnas praxis.

50

Enligt denna praxis, bland annat domen Frankrike/kommissionen (C‑482/99, EU:C:2002:294, punkterna 71 och 76–83), domen kommissionen/EDF (C‑124/10 P, EU:C:2012:318, punkterna 104 och 105), domen Cityflyer Express/kommissionen (T‑16/96, EU:T:1998:78, punkt 76), domen Westdeutsche Landesbank Girozentrale och Land Nordrhein‑Westfalen/kommissionen (T‑228/99 och T‑233/99, EU:T:2003:57, punkt 246), och domen Nederländerna/kommissionen (T‑29/10 och T‑33/10, EU:T:2012:98, punkt 78), ska förekomsten av statligt stöd och, bland annat, kriteriet avseende en privat investerare bedömas utifrån de omständigheter som förelåg vid den tidpunkt då de aktuella åtgärderna antogs.

51

Dunamenti Erőmű, som bland annat har hänvisat till punkterna 169–180 i kommissionens beslut 2010/690/EU av den 4 augusti 2010 om det statliga stöd C 40/08 (f.d. N 163/08) som Polen har genomfört till förmån för PZL Hydral SA (EUT L 298, s. 51), har gjort gällande att tribunalens resonemang i förevarande mål även strider mot kommissionens riktlinjer och beslutspraxis, det vill säga att även de omständigheter som är hänförliga till perioden före den aktuella medlemsstatens anslutning till unionen ska beaktas.

52

Dunamenti Erőmű har tillagt att det är ologiskt och rättsstridigt att tillämpa begreppen ”fördel” och ”privat investerare” vid en tidpunkt då ingen investering ännu hade gjorts.

53

Dunamenti Erőmű anser att förekomsten av ett statligt stöd inte fastställs på grundval av bilaga IV till 2003 års anslutningsakt i någon av unionsdomstolarnas domar, förutom i dem som avser det omtvistade beslutet. I domen Kremikovtzi (C‑262/11, EU:C:2012:760) behandlas nämligen endast återkravet av det aktuella stödet. I denna dom hänvisar domstolen till lydelsen i bilaga V till akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (EUT L 157, 2005, s. 203) (nedan kallat 2005 års anslutningsakt). Härav följer endast att slutsatsen med avseende på bedömningen av förekomsten av statligt stöd fortfarande måste gälla vid tidpunkten för den aktuella medlemsstatens anslutning till unionen. På samma sätt slog tribunalen, i domen Industry/kommissionen (T‑489/11, EU:T:2013:144, punkterna 61–64), endast fast att kommissionen blev behörig vid tidpunkten för den aktuella medlemsstatens anslutning till unionen men fastställde aldrig att detta datum utgjorde det relevanta datumet för bedömningen av förekomsten av ett statligt stöd.

54

Kommissionen har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall på den andra grunden.

55

I punkterna 50–52 i domen Kremikovtzi (C‑262/11, EU:C:2012:760), angående bilaga V till 2005 års anslutningsakt, underkände domstolen ett argument motsvarande det som Dunamenti Erőmű har anfört under den andra grunden för överklagandet. Även i domen Rousse Industry/kommissionen (T‑489/11, EU:T:2013:144, punkterna 61–64) underkände tribunalen ett liknande argument. Ingen av de domar som Dunamenti Erőmű stödjer sig på rörde heller åtgärder som en medlemsstat antagit före sin anslutning till unionen och som, efter denna anslutning, fortfarande var tillämpliga.

56

Kommissionen har vidare, genom sin hänvisning till domen kommissionen/Irland m.fl. (C‑89/08 P, EU:C:2009:742, punkterna 72 och 73), påpekat att begreppet statligt stöd är ett objektivt begrepp. Dunamenti Erőmű kan därför inte kritisera tribunalen för att inte ha motiverat sitt beslut i förhållande till det ställningstagande som kommissionen har gett uttryck för i sina riktlinjer.

57

Dunamenti Erőmű har under den andra grundens två delar, vilka ska prövas tillsammans, hävdat att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att tolka bilaga IV till 2003 års anslutningsakt på så sätt, att dagen för anslutningen är det datum som ska beaktas vid bedömningen av huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde statligt stöd.

58

Det ska omedelbart konstateras, såsom tribunalen slog fast i punkt 53 i den överklagade domen och såsom framgår av artikel 2 i 2003 års anslutningsakt, att unionens regler om statligt stöd blev bindande för Ungern den 1 maj 2004, det vill säga vid tidpunkten för denna medlemsstats anslutning till unionen.

59

Såsom tribunalen har angett i punkt 54 i den överklagade domen föreskrivs dessutom i bilaga IV.3 till 2003 års anslutningsakt särskilda regler för stöd som vid tidpunktern för Ungerns anslutning till unionen var befintligt i denna medlemsstat. Ungern har framför allt accepterat att det i akten införs bestämmelser enligt vilka stödåtgärder som ännu är tillämpliga efter denna anslutning skulle bedömas enligt unionens regler om statligt stöd om de inte kunde kvalificeras som befintliga stöd enligt nämnda akt.

60

Härav följer att tribunalen gjorde en korrekt bedömning när den i punkt 54 slog fast att det relevanta datumet för bedömningen, enligt artikel 87.1 EG, av en statlig åtgärd som Ungern antagit före sin anslutning till unionen och som därefter fortfarande var tillämplig skulle fastställas mot bakgrund av 2003 års anslutningsakt.

61

Såsom tribunalen konstaterade i punkt 62 i den överklagade domen framgår det av bilaga IV.3 till 2003 års anslutningsakt att de medlemsstater som var medlemmar i unionen före den 1 maj 2004 ville skydda den gemensamma marknaden mot åtgärder som inbegrep statligt stöd, som införts i kandidatländerna före deras anslutning till unionen och som eventuellt var ägnade att snedvrida konkurrensen genom att, från och med den 1 maj 2004, låta dessa åtgärder omfattas av bestämmelserna om nya stöd, såvida de inte omfattades av något av de i bilagan särskilt föreskrivna undantagen.

62

Såsom tribunalen med rätta slog fast i punkterna 64 och 66 i den överklagade domen framgår det av lydelsen i artikel 1 b v i förordning nr 659/1999 och i synnerhet av den första meningen i denna bestämmelse, enligt vilken befintligt stöd ska förstås som ”stöd som är att betrakta som befintligt stöd, eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ett stöd på grund av utvecklingen av den gemensamma marknaden, utan att medlemsstaten företagit någon ändring”, att en statlig stödåtgärd som inte betraktades som statligt stöd när den genomfördes senare kan komma att betraktas som sådant.

63

Det ska vidare påpekas att domstolen, i punkt 52 i domen Kremikovtzi (C‑262/11, EU:C:2012:760), som rör 2005 års anslutningsakt, vars bestämmelser i stort sett är identiska med de bestämmelser i 2003 års anslutningsakt som det hänvisas till ovan i punkterna 2 och 3, redan har slagit fast att de åtgärder som genomförts före Republiken Bulgariens anslutning till unionen men som dels fortfarande tillämpades efter anslutningen, dels uppfyllde de kumulativa villkoren i artikel 87.1 EG vid tidpunkten för anslutningen omfattades av de särskilda bestämmelserna i bilaga V till 2005 års anslutningsakt.

64

I punkt 54 i dom Kremikovtzi (C‑262/11, EU:C:2012:760) klargjorde domstolen att, såsom kan utläsas av bland annat artikel 1 b i och 1 c i förordning nr 659/1999, jämförda med artikel 2 i 2005 års anslutningsakt, kan kriterierna i artikel 87.1 EG direkt tillämpas som sådana i Bulgarien först från och med tidpunkten för medlemsstatens anslutning till unionen, och detta enbart med avseende på situationer som uppkommer efter den tidpunkten.

65

Härav följer att tribunalens konstaterande i punkt 65 i den överklagade domen, att det är datumet för Ungerns anslutning till unionen som är relevant för bedömningen av en stödåtgärd, som fortfarande är tillämplig efter detta datum, utifrån de fyra kriterierna i artikel 87.1 EG, inte innebär en felaktig rättstillämpning. Tribunalen gjorde en korrekt bedömning i denna punkt när den slog fast att varje annan slutsats skulle äventyra det eftersträvade syftet med anslutningsakten, enligt vad som angetts ovan i punkt 61. Det angreppssätt som Dunamenti Erőmű har gett uttryck för under den andra grunden för överklagandet innebär att kommissionen skulle förlora sina möjligheter, vad gäller medlemsstater som i likhet med Ungern anslöt sig till unionen den 1 maj 2004, att kontrollera åtgärder antagna före detta datum som inte utgjorde statligt stöd när de antogs, men som senare blivit sådant stöd och som fortsätter att vara det efter nämnda datum.

66

Tribunalen gjorde därför även en korrekt bedömning när den i punkterna 61 och 62 i den överklagade domen slog fast att frågan huruvida det aktuella energiköpsavtalet inbegrep ett statligt stöd som var förenligt med den gemensamma marknaden vid tidpunkten för dess ingående, eller vid vilket annan tidpunkt som helst före Ungerns anslutning till unionen, saknar relevans för kvalificeringen av detta avtal som statligt stöd vid tidpunkten för nämnda anslutning.

67

Övervägandena ovan i punkterna 65 och 66 påverkas inte av Dunamenti Erőműs argument att det i unionsdomstolarnas praxis uppställs en princip enligt vilken förekomsten av en statlig åtgärd enligt artikel 87.1 EG ska bedömas vid tidpunkten för dess antagande. Såsom kommissionen har understrukit rör inte de domar som Dunamenti Erőmű har hänvisat till i det avseendet stödåtgärder som en medlemsstat antagit före tidpunkten för dess anslutning till unionen och som fortfarande var tillämpliga efter nämnda anslutning, såsom det aktuella energiköpsavtalet, vilket för övrigt omfattas av de särskilda bestämmelserna i punkterna 59 och 61.

68

Slutligen är kommissionens praxis i dess beslut och riktlinjer, även om den skulle stödja Dunamenti Erőműs påståenden under den andra grunden för överklagandet, ända inte bindande för domstolen när den tolkar unionsreglerna om statligt stöd. Argument som grundar sig på denna praxis kan därför inte beaktas.

69

Överklagandet kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

70

Dunamenti Erőmű har under sin tredje grund gjort gällande att tribunalens rättstillämpning i punkterna 68 och 69 i den överklagade domen var felaktig när den underkände argumenten avseende bolagets privatisering och genom att slå fast att det aktuella energiköpsavtalet gav klagandena en fördel enligt artikel 87.1 EG. I synnerhet beaktade inte tribunalen omständigheterna kring Dunamenti Erőműs privatisering när den slog fast att det relevanta datumet för bedömningen av förekomsten av statligt stöd var tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen, vilket var fel, eftersom det aktuella energiköpsavtalet var ett led i nämnda privatisering.

71

Den tredje grunden består av tre delar.

72

Dunamenti Erőmű har under den tredje grundens första del gjort gällande att det aktuella energiköpsavtalet inte gav klagandena någon fördel enligt artikel 87.1 EG, eftersom MVM hade agerat i egenskap av privat investerare när det, som en förberedande åtgärd, tecknade energiköpsavtalen i syfte att underlätta Dunamenti Erőműs privatisering.

73

Dunamenti Erőmű har i det avseendet uppgett att Ungern i mitten av 90‑talet hade som målsättning, vad gäller elförsörjningen, att garantera denna till lägsta möjliga kostnad, modernisera energisektorn med särskild hänsyn till rådande standarder för miljöskydd och genomföra den nödvändiga omstruktureringen av energisektorn. Enligt Dunamenti Erőmű skulle dessa mål uppnås bland annat med hjälp av ett privatiseringsprogram.

74

Mot denna bakgrund tecknade Dunamenti Erőmű och MVM, den 10 oktober 1995, det aktuella energiköpsavtalet för att möjliggöra den förestående privatiseringen av Dunamenti Erőmű. I december 1995 köptes Dunamenti Erőmű sålunda av Electrabel.

75

Dunamenti Erőmű har understrukit att kommissionen är skyldig att, i fråga om privatiseringar, kontrollera om den berörda medlemsstaten har försökt att maximera den vinst eller minimera den förlust som försäljningen genererar. Dunamenti Erőmű har genom att bland annat hänvisa till domen Spanien/kommissionen (C‑278/92–C‑280/92, EU:C:1994:325, punkt 28) tillagt att en medlemsstat agerar i egenskap av privat investerare när den avyttrar statliga tillgångar genom dels ett öppet, villkorslöst och konkurrensutsatt anbudsförfarande, dels till högstbjudande.

76

Eftersom villkoren i föregående punkt är uppfyllda i förevarande mål visar en riktig tillämpning av kriteriet privat investerare tydligt att det aktuella energiköpsavtalet inte ger klaganden någon som helst fördel. I synnerhet som ett öppet, villkorslöst och konkurrensutsatt anbudsförfarande hade inletts och anbudet hade tilldelats högstbjudande, det vill säga Electrabel. Vidare hade den ungerska staten anlitat en oberoende finansexpert som rekommenderat en privatisering grundad på ett sådant avtal. Ungern har försökt att maximera vinsten och att på ett lämpligt sätt beakta det aktuella energiköpsavtalet i kostnaden för privatiseringen. Det faktum att försäljningen gav Ungern en vinst har bekräftats av denna stats myndighet för granskning av den offentliga verksamheten.

77

Dunamenti Erőmű har under den tredje grundens andra del gjort gällande att även om det aktuella energiköpsavtalet skulle ha gett någon som helst fördel, återbetalades denna fördel i vart fall när bolaget såldes. Dunamenti Erőmű har med hänvisning till domen Banks (C‑390/98, EU:C:2001:456, punkt 78) och domen Falck och Acciaierie di Bolzano/kommissionen (C‑74/00 P och C‑75/00 P, EU:C:2002:524, punkt 180) tillagt att, när ett företag som mottagit stöd säljs till marknadspris avspeglar försäljningspriset följderna av det tidigare stödet och säljaren av företaget behåller värdet av sagda stöd.

78

Den fördel som det aktuella energiköpsavtalet gav ingick i det pris som Electrabel betalade för förvärvet av Dunamenti Erőmű och Electrabel har därför på förhand återbetalat denna fördel till den ungerska staten. Enligt Dunamenti Erőmű är det således staten som har behållit denna fördel efter den privatisering som genomfördes år 1995, eftersom Dunamenti Erőmű förvärvades av Electrabel i ett konkurrensutsatt och öppet anbudsförfarande. Härav följer att – oberoende av vilken tidpunkt som läggs till grund för bedömningen av huruvida det föreligger stöd – ett av de fyra kriterier som krävs för att det aktuella energiköpsavtalet ska kunna kvalificeras som statligt stöd inte är uppfyllt.

79

Dunamenti Erőmű har kritiserat tribunalen för att inte ta upp frågan om bolagets respektive Electrabels ställning som juridiska personer i bemötandet av bolagets argument att det stöd som det aktuella energiköpsavtalet eventuellt gav upphov till hade återbetalats till följd av bolagets privatisering. I punkterna 68 och 69 i den överklagade domen underkände tribunalen detta argument genom att med hänvisning till bilaga IV i 2003 års anslutningsakt sluta sig till att detta argument var irrelevant, eftersom denna privatisering ägde rum före Ungerns anslutning till unionen.

80

Dunamenti Erőmű har hävdat att tribunalen, i domen AceaElectrabel/kommissionen (T‑303/05, EU:T:2009:312), har slagit fast att en kontroll av bolaget och att det bedriver identisk eller parallell verksamhet är avgörande för bedömningen av huruvida det rör sig om en enda ekonomisk enhet. Eftersom den situation som Electrabel respektive Dunamenti Erőműs befann sig i uppfyllde dessa kriterier när den överklagade domen meddelades ska de anses ha utgjort en enda ekonomisk enhet.

81

Enligt Dunamenti Erőmű framgår inte de argument som kommissionen anfört i andra hand, i syfte att visa att den tredje grundens andra del saknar fog, av den överklagade domen och ska därför underkännas. Punkterna 66–68 i domen Elliniki Nafpigokataskevastiki m.fl./kommissionen (T‑384/08, EU:T:2011:650), som kommissionen har hänvisat till, saknar relevans eftersom de rör ansvaret för och den selektiva karaktären hos en statlig garanti.

82

Dunamenti Erőmű har under den tredje grundens tredje del gjort gällande att Ungerns anslutning till unionen inte påverkade det förhållandet att det aktuella energiköpsavtalet utgjorde en väsentlig del i den privatisering som ägde rum före anslutningen, vilken inte gav klagandena någon fördel. Anslutningen påverkade över huvud taget inte det faktum att klagandena inte hade åtnjutit någon fördel av att det aktuella energiköpsavtalet tecknades och att den ungerska staten hade agerat i egenskap av privat investerare i samband med försäljningen av Dunamenti Erőmű. Ändringen av den ungerska lagstiftningen efter Ungerns anslutning till unionen kan inte ge upphov till en fördel som dessförinnan inte existerade.

83

Dunamenti Erőmű anser att det är uppenbart att tribunalen har blandat ihop det datum utifrån vilket den borde ha bedömt kriterierna för förekomsten av statligt stöd med det datum då reglerna om statligt stöd blev bindande för Ungern.

84

Kommissionen har i första hand gjort gällande att den tredje grunden måste underkännas om det relevanta datumet för bedömningen av förekomsten av statligt stöd skulle vara tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen. Frågan om vilka omständigheter som kan hänföras till den period som inleddes den 1 maj 2004 är en sakfråga som inte kan tas upp i samband med överklagandet, eftersom Dunamenti Erőmű inte har gjort gällande att bevisningen skulle ha missuppfattats.

85

Kommissionen har i andra hand gjort gällande att det inte finns någon rättslig grund för någon av den tredje grundens tre delar.

86

Beträffande den tredje grundens första del har kommissionen, med hänvisning till domen Elliniki Nafpigokataskevastiki m.fl./kommissionen (T‑384/08, EU:T:2011:650, punkterna 66–68), gjort gällande att avsaknaden av en fördel för förvärvaren inte utesluter att den förvärvade verksamheten åtnjuter en fördel. I domen kommissionen/Scott (C‑290/07 P, EU:C:2010:480, punkterna 5–11, 25 och 26), har det dessutom slagits fast att konstaterandet att stöd införts till förmån för ett företag inte påverkas av att delar av detta företag förvärvats av ett annat företag eller av att tillgångar som uppkommit till följd av nämnda stöd köpts av ett tredje företag. Härav följer att det faktum att en förvärvare betalar ett marknadspris och, på grund av detta, inte själv åtnjuter något stöd, inte är relevant för bedömningen av huruvida den förvärvade enheten har mottagit stöd.

87

Kommissionen har beträffande den tredje grundens andra del gjort gällande att Dunamenti Erőmű har blandat ihop det beviljade stödet till en förvärvad enhet med det stöd som beviljats förvärvaren av denna enhet. Det faktum att förvärvaren har betalat ett marknadspris och, på grund av detta, inte själv åtnjuter något stöd är inte relevant för bedömningen av huruvida den förvärvade enheten har mottagit stöd.

88

Punkt 78 i domen Banks (C‑390/98, EU:C:2001:456) infördes som en upplysning och rör återkrav av ett stöd och inte förekomsten av stöd. I punkterna 80 och 81 i domen Tyskland/kommissionen (C‑277/00, EU:C:2004:238) slog domstolen nämligen tydligt fast att den första av dessa domar rörde någonting helt annat. Kommissionen har understrukit att Dunamenti Erőmű i förevarande mål har fortsatt att verka på den berörda marknaden samtidigt som det behållit den fördel bolaget åtnjutit.

89

Vad slutligen gäller den tredje grundens tredje del, mot bakgrund av att omständigheterna att MVM agerat i egenskap av privat investerare vid tecknandet av det aktuella energiköpsavtalet och att Electrabel betalat ett marknadspris för förvärvet av Dunamenti Erőmű inte är relevanta för bedömningen av huruvida det sistnämnda bolaget har åtnjutit en fördel i och med att detta avtal började tillämpas från och med tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen, är verkan av denna anslutning på dessa omständigheter inte heller relevant i det avseendet.

90

Inledningsvis underkänner domstolen kommissionens argument att den tredje grunden för överklagandet inte kan tas upp till prövning, eftersom det grundar sig på en felaktig tolkning av denna grund. Grunden avser nämligen inte frågan om vilka omständigheter som är hänförliga till den period som inleddes den 1 maj 2004, utan frågan huruvida tribunalen kunde utesluta vissa omständigheter från sin bedömning av huruvida det aktuella energiköpsavtalet gav klagandena en fördel enligt artikel 87.1 EG. Sistnämnda fråga, som är en rättsfråga, kan prövas i samband med överklagandet.

91

Dunamenti Erőmű har under den tredje grundens första del gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning i punkt 69 i den överklagade domen, genom att slå fast att det aktuella energiköpsavtalet gav klagandena en fördel enligt artikel 87.1 EG, eftersom MVM hade agerat i egenskap av privat investerare när det tecknade detta avtal, och eftersom den ungerska staten hade agerat i egenskap av privat investerare i samband med privatiseringen av Dunamenti Erőmű.

92

Det ska för det första påpekas att tribunalen, i punkt 69 i den överklagade domen, i motsats till vad Dunamenti Erőmű har påstått, inte slog fast att det aktuella energiköpsavtalet gav klagandena en fördel enligt artikel 87.1 EG, utan endast konstaterade att det ankom på kommissionen att bedöma huruvida bolaget i fråga hade gynnats av energiköpsavtalen från och med den 1 maj 2004. Det framgår nämligen klart av den överklagade domen, bland annat av punkterna 28 och 29 däri, att det statliga stöd som kommissionen hade fastställt förekomsten av i det omtvistade beslutet och som tribunalen därför bedömt i denna dom, endast gav Dunamenti Erőmű en fördel till följd av detta avtal och inte dess aktieägare.

93

Det kan, i den mån tribunalen under den tredje grundens första del kritiseras för att ha konstaterat att det aktuella energiköpsavtalet gav Electrabel en fördel, konstateras att denna grund bygger på en felaktig tolkning av den överklagade domen och att den därför ska underkännas.

94

Vad gäller argumenten ovan i punkterna 72–74, att MVM agerade i egenskap av privat investerare som verkar på normala marknadsekonomiska villkor när det tecknade det aktuella energiköpsavtalet, kan det vidare konstateras att detta argument inte visar att nämnda avtal inte gav Dunamenti Erőmű en fördel, eftersom det tillämpades från och med den 1 maj 2004. Såsom framgår ovan i punkt 66 är frågan huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde ett statligt stöd som var förenligt med den gemensamma marknaden vid tidpunkten för dess ingående, eller vid vilken annan tidpunkt som helst före Ungerns anslutning till unionen, inte relevant för bedömningen av huruvida detta avtal utgör statligt stöd vid tidpunkten för nämnda anslutning.

95

På samma sätt måste argumenten med avseende på försäljningen av Dunamenti Erőmű till Electrabel, ovan i punkterna 75 och 76, underkännas, eftersom det framgår ovan i punkt 92 att det statliga stödet i fråga inte var ett resultat av själva försäljningen utan av det aktuella energiköpsavtalet i den mån det tillämpades från och med den 1 maj 2004. Dunamenti Erőmű förklarar inte heller med dessa argument på vilket sätt tribunalen skulle ha gjort en felaktig tillämpning av kriteriet privat investerare vid tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen.

96

Mot bakgrund av övervägandena ovan i punkterna 94 och 95 ska den tredje grundens första del underkännas även av det skälet att den rör frågan huruvida Dunamenti Erőmű beviljats en fördel till följd av att det aktuella energiköpsavtalet började tillämpas.

97

Den tredje grundens första del ska således underkännas i sin helhet.

98

Dunamenti Erőmű har genom den tredje grundens andra del gjort gällande att tribunalens rättstillämpning i punkterna 68 och 69 i den överklagade domen var felaktig när den ansåg att det saknades anledning att beakta bolagets argument i första instans, att Electrabel hade återbetalat det aktuella stödet, av det skälet att aktieägarstrukturen ändrades före Ungerns anslutning till unionen. Dunamenti Erőmű menar att tribunalen, om den hade beaktat detta argument, skulle ha kommit fram till att Electrabel, som hade betalat ett marknadspris för förvärvet av detta bolag, på förhand hade återbetalat hela fördelen till den ungerska staten och att det aktuella energiköpsavtalet inte kan anses ha gett Dunamenti Erőmű en fördel, oberoende av vilken period som beaktas vid bedömningen av förekomsten av statligt stöd.

99

Såsom redan har konstaterats ovan i punkt 65, gjorde inte tribunalen en felaktig rättstillämning när den slog fast att det relevanta datumet för bedömningen av förekomsten av statligt stöd till följd av det aktuella energiköpsavtalet var tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen.

100

I punkterna 69 och 70 i den överklagade domen konstaterade tribunalen att Dunamenti Erőműs argument i första instans, att stödet hade återbetalats genom privatiseringen av detta bolag, var verkningslöst av det skälet att ändringen i aktieägarstrukturen i samband med denna privatisering ägde rum före det relevanta datumet enligt föregående punkt.

101

Det ska i det avseendet påpekas att domstolen upprepade gånger understrukit vikten av den samlade bedömning som ska göras i samband med prövningen av huruvida de föreligger en fördel enligt artikel 87.1 EG.

102

Domstolen har, vad specifikt avser tillämpningen av kriteriet avseende en privat investerare som verkar på normala marknadsekonomiska villkor slagit fast att det ankommer på kommissionen att, när den prövar frågan huruvida en medlemsstat har agerat i egenskap av aktieägare och om kriteriet avseende en privat investerare därmed är tillämpligt på omständigheterna i det föreliggande målet, göra en helhetsbedömning och, utöver de omständigheter som åberopats av medlemsstaten, beakta alla andra relevanta omständigheter med hjälp av vilka den kan avgöra om medlemsstaten har vidtagit den aktuella åtgärden i egenskap av aktieägare eller i egenskap av myndighetsutövare. Sådana omständigheter som är relevanta för denna bedömning kan särskilt utgöras av åtgärdens beskaffenhet och föremål, det sammanhang som åtgärden ingår i, det eftersträvade syftet med åtgärden samt de regler som gäller för densamma (se, för ett liknande resonemang, dom kommissionen/EDF, C‑124/10 P, EU:C:2012:318, punkt 86).

103

När kommissionen prövar om villkoren för tillämpligheten och tillämpningen av kriteriet avseende en privat investerare är uppfyllda kan den inte vägra att pröva de relevanta upplysningar som den berörda medlemsstaten har inkommit med till grund för sin bedömning annat än om den åberopade bevisningen har upprättats efter det att investeringsbeslutet hade fattats. Det enda som är relevant för bedömningen av huruvida kriteriet avseende en privat investerare ska tillämpas är nämligen sådana uppgifter som fanns tillgängliga och sådana utvecklingstendenser som kunde förutses då investeringsbeslutet fattades. Så är fallet särskilt då kommissionen granskar huruvida en investering som inte har anmälts till kommissionen och som redan har genomförts av den berörda medlemsstaten utgör statligt stöd (se, för ett liknande resonemang, dom kommissionen/EDF, C‑124/10 P, EU:C:2012:318, punkterna 104 och 105).

104

Härav följer att kommissionen vid bedömningen av förekomsten av en fördel i den mening som avses i artikel 87.1 EG och särskilt vid tillämpningen av kriteriet avseende en privat investerare är skyldig att göra en helhetsbedömning av stödåtgärden i fråga utifrån tillgängliga uppgifter och de utvecklingstendenser som kunde förutses när stödbeslutet fattades, med beaktande av bland annat det sammanhang i vilket stödet i fråga har beviljats.

105

Följaktligen kan uppgifter om händelser som ägde rum före antagandet av en statlig åtgärd och som är tillgängliga vid denna tidpunkt visa sig vara relevanta i den mån de kan klargöra huruvida åtgärden innebär en fördel enligt artikel 87.1 EG.

106

Det framgår av övervägandena ovan i punkterna 99–105 i förevarande mål att kommissionen, i det här fallet, var skyldig att i sin bedömning av huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde statligt stöd pröva detta avtal utifrån det sammanhang i vilket det hade tecknats, vid tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen, med beaktande av samtliga tillgängliga uppgifter vid den tidpunkten som visat sig vara relevanta, inklusive eventuella uppgifter om omständigheter hänförliga till tiden före detta datum.

107

Det ska därför konstateras att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning i punkterna 69 och 70 i den överklagade domen genom att slå fast att det argument som Dunamenti Erőmű hade anfört i första instans, att det stöd som det aktuella energiköpsavtalet gav upphov till hade återbetalats genom försäljningen av detta bolag till Electrabel, var verkningslöst enbart av det skälet att försäljningen i fråga ägde rum före Ungerns anslutning till unionen.

108

Det ska emellertid påpekas att om ett avgörande från tribunalen innehåller domskäl som strider mot unionsrätten, men domslutet framstår som riktigt enligt andra rättsliga grunder innebär inte detta att avgörandet ska upphävas, och domskälen ska då ersättas (se, för ett liknande resonemang, dom Lestelle/kommissionen, C‑30/91 P, EU:C:1992:252, punkt 28, och dom FIAMM m.fl./rådet och kommissionen, C‑120/06 P och C‑121/06 P, EU:C:2008:476, punkt 187 och där angiven rättspraxis).

109

Så förhåller det sig i detta fall.

110

Det följer av fast rättspraxis att syftet med att återkräva ett olagligt stöd är att återställa ett tidigare tillstånd och detta syfte är uppnått i och med att det olagliga stödet i fråga, i förekommande fall jämte dröjsmålsränta, har återbetalats av de företag som har mottagit det. Genom denna återbetalning förlorar mottagaren de fördelar denne åtnjutit på marknaden i förhållande till sina konkurrenter och den situation som förelåg före utbetalningen av stödet blir återställd (se, för ett liknande resonemang, dom Tyskland/kommissionen,C‑277/00, EU:C:2004:238, punkterna 74 och 75).

111

Av detta följer att det främsta syftet med återbetalningen av ett olagligt utbetalat statligt stöd är att undanröja den snedvridning av konkurrensen som uppstått till följd av den konkurrensfördel som det olagliga stödet har medfört (dom Tyskland/kommissionen, C‑277/00, EU:C:2004:238, punkt 76).

112

När ett företag som har mottagit ett olagligt stöd säljs till marknadspris (det vill säga till det högsta pris som en privat investerare varit beredd att betala under normala konkurrensvillkor för detta företag i dess aktuella situation, särskilt efter erhållande av statligt stöd), ska enligt domstolens fasta praxis stödelementet värderas till marknadspris och inkluderas i priset. Under sådana förhållanden kan inte köparen anses ha erhållit en fördel jämfört med övriga aktörer på marknaden (se dom Tyskland/kommissionen, C‑277/00, EU:C:2004:238, punkt 80 och där angiven rättspraxis).

113

När ett företag som beviljats ett olagligt statligt stöd har behållit sin ställning som juridisk person och fortsatt att för egen räkning bedriva den verksamhet som subventionerats genom det statliga stödet är det i regel detta företag som behåller den konkurrensfördel som följer av stödet och det är således detta företag som ska vara skyldigt att återbetala ett belopp som motsvarar stödet. Det kan således inte krävas att köparen återbetalar sådant stöd (se dom Tyskland/kommissionen, C‑277/00, EU:C:2004:238, punkt 81).

114

Beträffande förevarande mål framgår det av punkterna 1, 68 och 69 i den överklagade domen, vilket inte har ifrågasatts i samband med överklagandet, att privatiseringen av Dunamenti Erőmű, som ägde rum i mitten av 90-talet, ägde rum genom en ändring av aktieägarstrukturen till följd av avyttringen av bolagets aktier och att det, vid tidpunkten för tribunalens prövning av de faktiska omständigheterna, ägdes till cirka 75 procent av Electrabel. Vidare framgår det av punkterna 1 och 2 i nämnda dom, vilka inte har ifrågasatts vid domstolen, att Dunamenti Erőmű är en elproducent på den ungerska elmarknaden som efter privatiseringen har fortsatt att driva det kraftverk som berördes av det aktuella energiköpsavtalet.

115

Under dessa omständigheter kan inte den rättspraxis som tribunalen har hänvisat till i punkt 70 i den överklagade domen och som Dunamenti Erőmű har åberopat i samband med överklagandet till stöd för sitt argument, att det stöd som energiköpsavtalet medförde har återbetalats, tolkas på så sätt, att privatiseringen av detta bolag under 90-talet ledde till att det stöd som bolaget hade beviljats till följd av tillämpningen av det aktuella energiköpsavtalet faktiskt återbetalades. Även om det antas att den ungerska staten överlät nämnda bolag till Electrabel till marknadspris och att detta pris fullt ut motsvarade värdet på den fördel som det aktuella energiköpsavtalet genererat, framgår det av tribunalens överväganden, enligt föregående punkt, att Dunamenti Erőmű efter privatiseringen behöll sin ställning som juridisk person och fortsatte att bedriva den verksamhet som subventionerats genom det statliga stödet, på så sätt att det är detta bolag som faktiskt har fortsatt att åtnjuta den fördel som avtalet medförde, såsom det tillämpades från den 1 maj 2004 och som det gynnades av på marknaden i förhållande till sina konkurrenter.

116

Såsom kommissionen har anfört följer härav att, även om den ungerska staten vunnit på privatiseringen av Dunamenti Erőmű, hindrade inte detta bolaget från att fortsätta att, efter det att dess aktieägarstruktur hade ändrats i samband med privatiseringen år 1995, faktiskt åtnjuta den fördel som det aktuella energiköpsavtalet medförde, vilket, såsom framgår ovan i punkt 6, beroende på vilka av blocken det rörde sig om, skulle gälla till år 2010 respektive år 2015. På så sätt kunde inte den vinst som privatiseringen gav upphov till för den ungerska staten undanröja den snedvridning av konkurrensen som Dunamenti Erőműs konkurrensfördel till följd av detta avtal hade orsakat.

117

Denna slutsats påverkas inte av Dunamenti Erőműs argument, att, när tribunalen prövade de faktiska omständigheterna utgjorde bolaget en enda ekonomisk enhet med Electrabel enligt domstolens praxis, eftersom bolagets allmänna påståenden till stöd för detta argument inte påverkar tribunalens slutsatser, enligt vad som framgår ovan i punkt 114, vilka för övrigt, såsom anges i nämnda punkt, inte har ifrågasatts av Dunamenti Erőmű i samband med överklagandet.

118

Även om tribunalen felaktigt slog fast att det faktum att privatiseringen av Dunamenti Erőmű ägde rum före det datum då bedömningen av förekomsten av statligt stöd enligt artikel 87.1 EG borde ha gjorts, i sig räckte som skäl för att det argument som bolaget hade åberopat, att stödet hade kunnat återbetalas genom denna privatisering, inte omfattades av dess prövning av huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde stöd enligt den bestämmelsen, ska det konstateras att tribunalen, under de i målet aktuella omständigheterna, såsom de framgår av den överklagade domen, i syfte att bekräfta förekomsten av ett sådant stöd, hade kunnat underkänna detta argument av andra skäl än de som angavs i punkterna 69 och 70 i nämnda dom. Under dessa förhållanden påverkar inte den felaktiga rättstillämpning som konstaterats ovan i punkt 107 tribunalens slutsats i det avseendet och påverkar därmed inte heller domslutet i den överklagade domen.

119

Av detta följer att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den tredje grundens andra del.

120

Dunamenti Erőmű har, med resonemang under den tredje grundens tredje del, såsom det har återgetts ovan i punkt 82, nöjt sig med att i allmänna ordalag göra gällande att Ungerns anslutning till unionen inte har haft någon som helst inverkan på det faktum att varken tecknandet av det aktuella energiköpsavtalet eller det faktum att Dunamenti Erőmű köptes upp av Electrabel har gett klagandena någon fördel, utan att förklara på vilket sätt tribunalen skulle ha gjort en felaktig rättstillämpning genom att bekräfta att avtalet medförde en fördel enligt artikel 87.1 EG vid tidpunkten för nämnda anslutning.

121

Det ska därför konstateras att de argument som Dunamenti Erőmű har anfört i det avseendet utgår ifrån att frågan huruvida det aktuella energiköpsavtalet utgjorde statligt stöd enligt artikel 87.1 EG vid tidpunkten för avtalets ingående och vid tidpunkten för Dunamenti Erőmű privatisering är relevant eller till och med avgörande för bedömningen av huruvida nämnda avtal utgjorde statligt stöd vid tidpunkten för Ungerns anslutning till unionen. Dunamenti Erőmű kan mot bakgrund av de överväganden som gjorts ovan i punkterna 65 och 66 i samband med prövningen av den andra grunden för överklagandet inte vinna framgång med detta argument.

122

Vidare påpekas att Dunamenti Erőműs argument under den tredje grundens tredje del, avseende frågan om vilket datum som är relevant för bedömningen av förekomsten av statligt stöd, såsom den har beskrivits ovan i punkt 83, är enbart en upprepning av det argument som redan har underkänts i samband med prövningen av den andra grunden.

123

Överklagandet kan således inte vinna bifall såvitt avser den tredje grundens tredje del, och därmed inte heller såvitt avser den tredje grunden i dess helhet.

124

Dunamenti Erőmű har gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och åsidosatte sin prövningsskyldighet genom att, utan att bevisa att det förelåg en strukturell risk, slå fast att MVM:s skyldighet till minimiuttag innebar en fördel.

125

Tribunalen fann i punkt 112 i den överklagade domen att Dunamenti Erőmű hade inkommit med uppgifter som visade att MVM aldrig haft kravet att från Dunamenti Erőmű årligen köpa mer el än den mängd som MVM skulle ha valt att köpa utan det aktuella energiköpsavtalet. Trots denna bekräftelse nöjde sig tribunalen, precis som kommissionen, med att slå fast att det faktum att MVM vissa år hade köpt betydligt mer el än de obligatoriska minimiuttagen inte innebar att det inte hade stått risken för denna skyldighet.

126

Dunamenti Erőmű menar att tribunalen åsidosatte sin prövningsskyldighet genom att hänvisa till blotta eventualiteten av en strukturell risk utan att visa att en sådan risk faktiskt förelåg. Om tribunalen i vederbörlig ordning hade bedömt denna risk, skulle den ha kommit fram till att det inte förelåg någon fördel, eftersom den skulle ha ansett att MVM aldrig hade varit skyldigt att årligen köpa en större mängd el från Dunamenti Erőmű än den som bolaget hade valt att köpa utan det aktuella energiköpsavtalet och att MVM således fritt hade valt den mängd det önskade köpa. Dunamenti Erőmű har tillagt att, om det pris som betalades inte hade varit marknadspriset skulle MVM ha valt en annan producent att ersätta det med, åtminstone med avseende på den mängd el som översteg minimiuttaget, eftersom, såsom kommissionen har medgett i det omtvistade beslutet, det fanns tillgänglig produktionskapacitet som ersättning samt en möjlighet till ytterligare import.

127

Kommissionen har gjort gällande att den fjärde grunden inte kan tas upp till prövning, eftersom Dunamenti Erőmű inte har angett vilken del av den överklagade domen som är behäftad med en felaktig rättstillämpning. Bolaget har i förbigående hänvisat till punkt 112 i denna dom utan att ange skälet till varför den ska upphävas (se, för ett liknande resonemang dom Bergaderm och Goupil/kommissionen, C‑352/98 P, EU:C:2000:361, punkt 34, och dom Frankrike/Monsanto och kommissionen, C‑248/99 P, EU:C:2002:1, punkterna 68 och 69).

128

Kommissionen har, för det fall domstolen skulle finna att denna grund avser punkt 112 i den överklagade domen, i andra hand gjort gällande att grunden är verkningslös.

129

I tredje hand har kommissionen gjort gällande att överklagandet, i vilket fall som helst, inte kan vinna bifall såvitt avser den fjärde grunden för överklagandet.

130

Inledningsvis ska kommissionens argument, att den fjärde grunden inte kan tas upp till prövning eftersom det under denna grund inte med tillräcklig precision anges vilka punkter i den överklagade domen som skulle vara behäftade med en felaktig rättstillämpning. Det argument som Dunamenti Erőmű har anfört avser nämligen uttryckligen punkt 112 i den överklagade domen.

131

Vidare kan, i den mån Dunamenti Erőmű har gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att i sin bedömning av förekomsten av en fördel enligt artikel 87.1 EG inte visa att det förelåg en strukturell risk, inte bolaget kritiseras för att inte ha identifierat specifika delar av nämnda dom (se, för ett liknande resonemang, dom Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen, C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P C‑247/99 P, C‑250/99 P –C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkt 423).

132

Den fjärde grunden ska dock underkännas på grund av att den är verkningslös. Även om det antas att MVM:s skyldighet till minimiuttag inte medförde någon fördel, har inte Dunamenti Erőmű ifrågasatt, bland annat, konstaterandet i punkt 117 i den överklagade domen, enligt vilken det i tribunalen inte hade ifrågasatts att införandet av garantier som skulle täcka kapitalkostnaderna utgjorde en fördel i förhållande till vad som var brukligt på konkurrerande marknader.

133

Härav följer att det faktum, om det antas vara fastställt, att MVM:s skyldighet till minimiuttag inte innebar att det förelåg en fördel, ändå inte i sig räcker för att visa att det aktuella energiköpsavtalet inte medförde någon fördel.

134

Under dessa förhållanden kan inte tribunalen kritiseras för att ha åsidosatt sin prövningsskyldighet genom att i bedömningen av förekomsten av en fördel enligt artikel 87.1 EG inte styrka att det förelåg en strukturell risk.

135

Härav följer att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den fjärde grunden.

136

Dunamenti Erőmű har gjort gällande att tribunalen dels gjorde en felaktig rättstillämpning, genom att fastställa den metod som kommissionen använde för att beräkna storleken på det stödbelopp som skulle återbetalas, dels åsidosatte den prövningsskyldighet som krävdes i det avseendet genom att inte göra en tillräckligt ingående prövning.

137

Kommissionen bad Ungern att uppskatta det stödbelopp som skulle återbetalas genom att jämföra skillnaden mellan de faktiska intäkter som genererats enligt det system som reglerades av det aktuella energiköpsavtalet (nedan kallat det faktiska scenariot) och de intäkter som skulle ha genererats om inga avtal av den här typen hade tecknats (nedan kallat det hypotetiska scenariot). Kostnaderna skulle emellertid också beaktas, eftersom en undersökning som bara inriktades på intäkterna inte möjliggjorde en exakt bedömning av den fördel som energiköpsavtalen påstods ge upphov till. Enligt kommissionens tillvägagångssätt skulle de ytterligare intäkter som Dunamenti Erőmű, enligt det faktiska scenariot, hade erhållit för att täcka ytterligare bränslekostnader anses utgöra en fördel.

138

Dunamenti Erőmű har gjort gällande att bränslekostnaderna måste beaktas då de motsvarade närmare 100 procent av de rörliga produktionskostnaderna. Således ska inte samtliga kostnader beaktas, utan bara de som är hänförliga till gasinköp. Det faktum att bränslekostnaderna beaktas i förevarande mål gör det tveksamt om det över huvud taget förelåg något stöd. De ekonomiska experter som Ungern anlitat räknade fram ett negativt belopp på ungefär 100 miljoner euro på grundval av vinster och ett positivt belopp på ungefär 482 miljoner euro på grundval av enbart intäkterna.

139

Det är inte heller korrekt att den vinstbaserade metoden vilar på spekulativa antaganden utifrån Dunamenti Erőműs agerande, eftersom den ytterligare gaskonsumtionen inte berodde på hur bolaget hade valt att agera, utan på att det förelåg en överproduktion av el.

140

Dunamenti Erőmű har gjort gällande att tribunalen i punkt 185 i den överklagade domen fann att den metod som grundar sig på skillnaden mellan vinsterna vore lämpligare. Det framgår emellertid av punkterna 184 och 189 i den överklagade domen att tribunalen slog fast att kommissionen inte hade gjort fel när den valde det intäktsbaserade tillvägagångssättet, eftersom den vinstbaserade metoden föreföll mer komplicerad att använda. Det är uppenbart att den omständigheten, att metoden i ett hypotetiskt scenario är för komplicerad att använda, inte är relevant vid beräkningen av det stödbelopp som ska återbetalas. Tribunalen hänvisade i punkt 186 i den överklagade domen, till stöd för detta synsätt, till domen Budapesti Erőmű/kommissionen (T‑80/06 och T‑182/09, EU:T:2012:65). I den domen var emellertid de volymer som beaktats i det hypotetiska respektive det faktiska scenariot väldigt lika.

141

Dunamenti Erőmű menar att kommissionen inte kan stödja sig på övervägandena i punkt 188 i den överklagade domen, enligt vilket fördelen måste ”bedömas utifrån hur det offentliga företag som utger fördelen har agerat ... och inte utifrån hur mottagaren av denna fördel har agerat”, eftersom detta konstaterande, vilket saknar rättslig grund, strider mot domstolens praxis. I punkt 2 i domslutet i domen Ferring (C‑53/00, EU:C:2001:627), slog domstolen tydligt och klart fast principen om att, när en påstådd statlig stödåtgärd genererar såväl extra inkomster som ytterligare kostnader kan skillnaden mellan dessa båda belopp ge en fördel som kan betraktas som statligt stöd.

142

Genom att i punkterna 184 och 189 i den överklagade domen underkänna den vinstbaserade metoden, i huvudsak på grund av dess komplexitet, underlät tribunalen att göra en fullständig prövning av kommissionens beslut, trots att den är skyldig att göra det när den, i samband med en talan om ogiltigförklaring, gör komplicerade ekonomiska bedömningar, enligt domstolens praxis i domen CB/kommissionen (C‑67/13 P, EU:C:2014:2204).

143

Kommissionen anser att tribunalen inte gjorde en felaktig rättstillämpning när den godtog den metod som, i det omtvistade beslutet, användes vid beräkningen av det stödbelopp som skulle återbetalas. Vidare anser den att det saknas grund för påståendet att tribunalen inte gjorde en fullständig prövning av det omtvistade beslutet.

144

Först och främst underkänner domstolen argumentet att tribunalens rättstillämpning i punkt 188 i den överklagade domen var felaktig när den slog fast att förekomsten av en ekonomisk fördel ska, enligt principen om en privat investerare som verkar på normala marknadsekonomiska villkor, bedömas mot bakgrund av hur det offentliga företag som gett den aktuella fördelen har agerat och inte mot bakgrund av hur mottagaren har agerat. Det framgår nämligen av fast rättspraxis att det vid tillämpningen av kriteriet om en privat investerare ska kontrolleras huruvida samma fördel som det mottagande bolaget har getts genom statliga medel skulle ha beviljats av en privat investerare på normala marknadsvillkor (se, för ett liknande resonemang, dom kommissionen/EDF, C‑124/10 P, EU:C:2012:318, punkterna 78 och 79).

145

Vad närmare bestämt avser valet av metod för att beräkna det stödbelopp som ska återbetalas har, i motsats till vad Dunamenti Erőmű har påstått, i dom Ferring (C‑53/00, EU:C:2001:627), domstolen inte infört någon allmän princip till förmån för den vinstbaserade metoden. Även om domstolen i nämnda dom konstaterade att den aktuella åtgärden utgjorde statligt stöd, eftersom den fördel som beviljats överskred de ökade kostnader som mottagarna bar, fann den att endast de ytterligare kostnaderna från fullgörandet av de allmännyttiga åligganden som mottagarna hade fått i uppdrag att utföra genom den nationella lagstiftningen skulle beaktas vid bedömningen av förekomsten av en fördel enligt artikel 92.1 EG (nu artikel 87.1 EG). Dunamenti Erőmű har inte gjort gällande att bolaget ålagts att fullgöra några sådana skyldigheter.

146

Tribunalen fann vidare i punkt 185 i den överklagade domen att ett beaktande av bränslepriset skulle kunna leda till att ”det stödbelopp som återkrävs långt underskrider det belopp som [den metod som föreskrivs i det omtvistade beslutet] leder till”, men, i motsats till vad Dunamenti Erőmű har påstått, anges inte i denna punkt att den vinstbaserade metoden är lämpligare än den intäktsbaserade.

147

När punkterna 184–192 i den överklagade domen läses sammantagna framgår tvärtom att tribunalen fann att den metod som kommissionen hade använt i det omtvistade beslutet var bättre ägnad att frånta mottagarna den fördel de hade fått på marknaden i förhållande till sina konkurrenter än den vinstbaserade metoden, i enlighet med den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkt 110 och som tribunalen erinrade om i punkt 187 i den överklagade domen.

148

Tribunalen konstaterade nämligen i punkt 184 i den överklagade domen att kommissionen med rätta hade utgått från att de fördelar som energiköpsavtalen gav upphov till vida översteg en eventuell positiv skillnad mellan priserna enligt energiköpsavtalen och de priser som hade uppnåtts på marknaden utan energiköpsavtalen, och detta konstaterande har inte ifrågasatts i samband med överklagandet. Tribunalen angav vidare, i samma punkt 184, att kommissionen hade beslutat att begränsa återkravet till den eventuella skillnaden mellan intäkterna från de kraftverk som drivits i enlighet med energiköpsavtalen och de intäkter som kraftverken hade kunnat generara utan energiköpsavtal under den period som inleddes den 1 maj 2004, eftersom det inte var möjligt att exakt beräkna det totala värdet på samtliga villkor knutna till MVM:s långtidsåliggande att köpa el under denna period.

149

Dunamenti Erőmű kan därför inte kritisera tribunalen för en felaktig rättstillämpning enbart av det skälet att den beräkningsmetod som tribunalen godtagit ledde till ett högre stödbelopp än det som den av bolaget förespråkade metoden skulle ha lett till.

150

Såsom framgår ovan i punkterna 146–148 underkände inte tribunalen den vinstbaserade metoden på grund av att den var komplicerad, utan för att den intäktsbaserade metoden var bättre ägnad att frånta Dunamenti Erőmű den fördel bolaget hade fått genom det aktuella energiköpsavtalet. Det argument som bolaget har anfört i det avseendet grundar sig på en felaktig tolkning av den överklagade domen och ska därför underkännas.

151

Härav följer att Dunamenti Erőmű inte kan vinna framgång med argumentet att tribunalen underlät att fullgöra sin prövningsskyldighet, genom att inte pröva den av Dunamenti Erőmű förespråkade metoden på grund av att den var för komplicerad.

152

Eftersom tribunalen kunde underkänna den vinstbaserade metoden för beräkningen av det stödbelopp som i förevarande fall skulle återbetalas, utan att göra en felaktig rättstillämpning, är argumentet att tribunalen gjorde fel i sin bedömning av vilken analys som var nödvändig för att tillämpa denna metod irrelevant.

153

Den femte grunden ska följaktligen underkännas.

154

Det följer av det ovanstående att överklagandet ska ogillas.

155

Enligt artikel 184.2 i domstolens rättegångsregler ska domstolen, när överklagandet ogillas, besluta om rättegångskostnaderna.

156

Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Dunamenti Erőmű ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Dunamenti Erőmű har tappat målet, ska det bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

157

Eftersom överklagandet inte kan prövas till den del det har getts in av Electrabel, ska Electrabel bära sina egna rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande: