1.: Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Gemenskapsdomstolens prövning ex officio
2.: Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Beslut av kommissionen som förbjuder en stödordning som avser en viss sektor – Talan som väckts av ett företag som erhållit stöd enligt denna ordning som skall återbetalas – Upptagande till sakprövning
3.: Statligt stöd – Beslut av kommissionen i vilket ett stöd som inte har anmälts förklaras vara oförenligt med den gemensamma marknaden – Motiveringsskyldighet – Räckvidd
4.: Statligt stöd – Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna – Skadlig inverkan på konkurrensen – Stöd som är av ringa betydelse i det enskilda fallet, men som utges i en sektor som präglas av stor konkurrens
5.: Statligt stöd – Skadlig inverkan på konkurrensen – En medlemsstats försök att genom ensidiga åtgärder anpassa konkurrensvillkoren i en viss näringssektor till de villkor som gäller i andra medlemsstater
6.: Statligt stöd – Återkrav av ett rättsstridigt stöd – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning
7.: Statligt stöd – Återkrav av ett rättsstridigt stöd – Avsaknad, innan förordning nr 659/1999 trädde i kraft, av bestämmelse om preskriptionsfrist avseende kommissionens utövande av sin behörighet – Iakttagande av rättssäkerhetskravet
8.: Gemenskapsrätt – Tolkning – Institutionernas rättsakter – Motivering – Beaktande

1.: Om en fysisk eller juridisk person inte berörs personligen av ett beslut i den mening som avses i artikel 173 i fördraget (nu artikel 230 EG i ändrad lydelse), vilket är ett väsentligt villkor för att ha rätt att väcka talan om granskning av lagenligheten av en gemenskapsrättsakt, kan en sådan talan inte tas upp till sakprövning. Ett sådant rättegångshinder tillhör följaktligen tvingande rätt och är något som domstolen kan och till och med skall pröva ex officio.

2.: Andra personer än dem till vilka ett beslut är riktat kan inte göra anspråk på att vara personligen berörda annat än om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett beslut är riktat till. Ett företag kan således i princip inte väcka talan mot ett beslut av kommissionen att förbjuda en stödordning till förmån för en viss sektor, om det enbart berörs av detta beslut på grund av att det är verksamt inom sektorn i fråga och eventuellt kan erhålla stöd enligt nämnda stödordning.

3.: Kommissionen är, vid bedömningen av nytt stöd som den enligt artikel 93.3 i fördraget (nu artikel 88.3 EG) skall underrättas om innan det införs, inte skyldig att styrka att stödet faktiskt påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider konkurrensen, utan endast att det kan ha en sådan inverkan. Om kommissionen vore tvungen att påvisa den verkliga effekten av redan utbetalt stöd i sitt beslut skulle medlemsstater som betalar ut stöd i strid med anmälningsplikten i denna artikel gynnas, till nackdel för dem som i förväg anmäler sina stödåtgärder.

4.: Det statliga stödets relativt obetydliga belopp eller det mottagande företagets relativt ringa storlek utesluter inte på förhand möjligheten att handeln mellan medlemsstaterna kan påverkas. Relativt obetydliga stödbelopp kan påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i det fall den sektor i vilken de företag som får stödet bedriver sin verksamhet präglas av stor konkurrens.

5.: Den omständigheten att en medlemsstat genom ensidiga åtgärder försöker anpassa konkurrensvillkoren i en viss näringssektor till de villkor som gäller i andra medlemsstater kan inte frånta dessa åtgärder deras karaktär av statligt stöd.

6.: Upphävande av ett olagligt stöd genom återkrav är en logisk följd av att stödet har bedömts vara oförenligt med den gemensamma marknaden. En skyldighet att återkräva ett olagligen beviljat statligt stöd i syfte att återställa den tidigare situationen kan i princip inte anses vara oproportionerlig i förhållande till målet för bestämmelserna om statligt stöd i fördraget.

7.: För att kommissionen skall kunna fylla sin uppgift skall en preskriptionstid fastställas i förväg, och fastställandet av en sådan frist och villkoren för dess tillämpning omfattas av gemenskapslagstiftarens behörighet. Eftersom lagstiftaren inte fastställde någon sådan tidsfrist för granskningen av stöd som beviljats med stöd av fördraget förrän genom förordning nr 659/1999, som trädde i kraft den 16 april 1999, kan preskription inte åberopas mot ett beslut som kommissionen har fattat och som avser återkrav av ett rättsstridigt stöd som beviljats före detta datum.

8.: Beslutsdelen i en rättsakt kan inte skiljas från sin motivering och skall, i den mån det krävs, tolkas med beaktande av de skäl som föranledde att rättsakten antogs.


1
: Tillämpliga bestämmelser och bakgrund
2
3


4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25



26



27






28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103

1 –: Rättegångsspråk:italienska.

Skouris	Cunha Rodrigues	Puissochet
Schintgen		Macken

Dom