SV

INT/1047

Alternativ tvistlösning

YTTRANDE

Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion

a)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av förordning (EU) nr 524/2013 och om ändring av förordningarna (EU) 2017/2394 och (EU) 2018/1724 vad gäller stängning av den europeiska plattformen för tvistlösning online

[COM(2023) 647 final – 2023/0375 (COD)]

och

b)Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister samt direktiven (EU) 2015/2302, (EU) 2019/2161 och (EU) 2020/1828

[COM(2023) 649 final – 2023/0376 (COD)]

Kontakt

int@eesc.europa.eu

Handläggare

Silvia STAFFA

Dokumentdatum

1/2/2024

Föredragande: Wautier Robyns de Schneidauer

Remiss

a)Rådet, 13/11/2023

b)Europaparlamentet, 20/11/2023

c)Rådet, 15/11/2023

d)Europaparlamentet, DD/MM/YYYY

Rättslig grund

a) och b) Artiklarna 114.1 och 169.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av sektionen

29/1/2024

Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)

78/4/7

Antagande vid plenarsessionen

DD/MM/YYYY

Plenarsession nr

…

Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)

…/…/…



1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställer sig positiv till att alternativ tvistlösning används som ett alternativ till domstolsförfaranden när konsumenter söker gottgörelse för skada som orsakats av näringsidkare, vid sidan av tillgängliga rättsliga förfaranden och nationella myndigheters åtgärder för att se till att konsumenters rättigheter upprätthålls. Kommittén anser att de nationella myndigheternas tillsyn är av avgörande betydelse för förtroendet för konsumentskyddet, samtidigt som gottgörelse, antingen i domstol eller genom ett förfarande för alternativ tvistlösning, är ett sätt att återupprätta förtroendet när något gått fel i förbindelsen mellan konsument och näringsidkare.

1.2EESK stöder valet av minimiharmonisering, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att fastställa ännu högre standarder för dessa system, särskilt på marknader där tillgången till dessa system bidrar till konsumenternas förtroende för varor och tjänster som de köper i den egna medlemsstaten, i ett annat EU-land eller från näringsidkare utanför EU som kan ansluta sig till etablerade system för alternativ tvistlösning inom EU. EESK uppmanar medlemsstaterna att genomföra och hålla mycket noga uppsikt över de nuvarande villkoren för alternativa tvistlösningsföranden, så att det blir enklare att använda sig av dem. Förfarandena måste i högre grad uppfattas som rättvisa, hålla högre kvalitet och i större utsträckning kännetecknas av sakkunskap, opartiskhet, laglighet och oberoende samtidigt som konsumenters och näringsidkares förtroende för att processen är ändamålsenlig stärks.

1.3EESK understryker vikten av att uppmuntra medlemsstaterna och näringslivet att inrätta dessa system och att uppmuntra näringsidkare, även små och medelstora företag, att frivilligt ansluta sig till dem. Prioritet bör ges åt sektorer med en hög andel klagomål från konsumenter, långsiktiga åtaganden och transaktioner med högt värde. EESK uppmanar därför kommissionen att se över framstegen med systemen för alternativ tvistlösning tre år efter det att det föreslagna direktivet genomförts.

1.4Kommittén anser att återkopplingen från instanser för alternativ tvistlösning är ytterst värdefull för såväl branschfolk som lagstiftare och tillsynsmyndigheter. Vi efterlyser därför en påskyndad rapportering vid krissituationer utöver kravet på att verksamhetsrapporter ska offentliggöras vartannat år av organen för alternativ tvistlösning. EESK uppmanar kommissionen att inkludera återkopplingen från plattformarna för alternativ tvistlösning i sina utvärderingar av branschspecifika bestämmelser.

1.5En av anledningarna till att alternativ tvistlösning inte tillämpas i samma utsträckning i hela EU är bristen på information till företag och kunder. Kommunikationen om alternativ tvistlösning kommer att spela en viktig roll när det gäller att få näringsidkare att delta i dessa system och övertyga konsumenter om att det är lätt att komma i kontakt med dessa system och att de är till nytta. EESK förväntar sig därför att kommissionen och medlemsstaterna aktivt försöker nå ut till samtliga berörda parter och fortsätter att vidta enkla och effektiva informations- och stödåtgärder, till exempel att dela med sig av kontaktuppgifterna till alternativa tvistlösningsorgan när näringsidkaren i ett första skede avvisar konsumentens anspråk.

1.6Vi uppmanar lagstiftarna att förtydliga kravet på att konsumenterna först ska kontakta näringsidkaren innan de vänder sig till systemet för alternativ tvistlösning. Även frågan om påföljder för näringsidkare som inte uppfyller kravet att meddela om de godtar förfarandet för alternativ tvistlösning inom de 20 arbetsdagar som nämns i förslagen bör förtydligas.

2.Huvuddragen i lagstiftningsförslaget

2.1Den 17 oktober 2023 offentliggjorde kommissionen sina förslag för att modernisera och förenkla regelverket för konsumentorienterad alternativ tvistlösning genom att ändra direktivet om alternativ tvistlösning från 2013 (2013/11/EU) och upphäva förordningen om tvistlösning online (524/2013). Bland förslagen finns också en rekommendation riktad till e-marknadsplatser och EU:s branschorganisationer.

2.2Syftet med översynen och de nya åtgärderna är att uppdatera reglerna för tvistlösning utanför domstol mellan näringsidkare som tillhandahåller varor och tjänster å ena sidan och konsumenter å andra sidan. De alternativa tvistlösningsförfaranden som det hänvisas till i förslaget ska vara rättvisa, neutrala och effektiva samt tjäna både konsumenternas och näringsidkarnas intressen, inbegripet små och medelstora företag.

2.3Syftet med det nya regelverket bör vara att

2.3.1inkludera näringsidkare utanför EU och se till att regelverket omfattar otillbörliga metoder såsom manipulativa gränssnitt och annonser samt geoblockering, problem med att byta leverantör och höga roamingkostnader,

2.3.2ge utsedda och välkända organ såsom nätverket av europeiska konsumentcentrum i uppdrag att hjälpa konsumenter att förstå hur alternativa tvistlösningsförfaranden fungerar och hur de kan få kontakt med dem som en del av en skräddarsydd strategi för att underlätta kommunikationen mellan berörda parter,

2.3.3fastställa en tidsfrist på 20 dagar för näringsidkare att godta eller avstå från att behandla ett klagomål inom ramen för ett alternativt tvistlösningsförfarande,

2.3.4överlåta åt medlemsstaterna att utvidga skyldigheten för näringsidkare att ansluta sig till alternativa tvistlösningssystem, samtidigt som incitament skapas för näringsidkare att ansluta sig till sådana system när detta inte är obligatoriskt enligt EU:s regler eller medlemsstatens nationella lagstiftning,

2.3.5avskaffa förfarandet för tvistlösning online som sällan använts och som bör ersättas med digitala interaktiva verktyg som underlättar för konsumenterna att hitta tillgängliga lösningar för att söka gottgörelse,

2.3.6inkludera system för alternativ tvistlösning som erbjuds av e-marknadsplatser och EU:s branschorganisationer genom en rekommendation; hänsyn bör bland annat tas till det oberoende, den opartiskhet och den sakkunskap som krävs för att garantera att dessa system är rättvisa och effektiva, och därigenom återspeglar de standarder som gäller för alternativa tvistlösningssystem rent generellt, och

2.3.7tillåta grupptalan vid alternativ tvistlösning (till exempel när ett antal resenärer drabbas av liknande olägenheter och/eller skada), med möjlighet för enskilda kärande att inte delta i grupptalan.

3.Allmänna kommentarer

3.1Förtroendet för detaljhandlare och tjänsteleverantörer ökar om de visar att de kan hantera klagomål på ett effektivt sätt, vilket framgår av konsumentresultattavlan för 2023 1 . EESK anser att alternativ tvistlösning kan tillämpas vid många tvister, av vilka tvister för att ta tillvara konsumenters rättigheter bara är ett exempel. Alternativ tvistlösning kan exempelvis också bidra till att lösa medborgares problem med den offentliga förvaltningen och socialtjänsten samt tillämpas vid tvister mellan näringsidkare. Kommittén anser att tvistlösning utanför domstol bör främjas vid sidan av åtgärder som gör det enklare att vända sig till domstol på olika områden, även om det aktuella förslaget specifikt tar upp frågor som rör konsumenters rättigheter. EESK stöder ett utbyte av bästa praxis mellan olika områden.

3.2Redan i USA:s konsumentlag, som lades fram av USA:s president John F. Kennedy 1962, fastställdes rätten att bli hörd som en av grundvalarna för en modern konsumentpolitik. Rätten till gottgörelse har sedan dess varit ett politiskt mål på både nationell och internationell nivå. Initiativ har tagits för att förebygga tvister, göra det enklare att vända sig till domstol och utarbeta alternativa tvistlösningsförfaranden genom insatser från privata aktörer och lagstiftning för att fastställa allt högre standarder.

3.3När det gäller just konsumenters rättigheter bör alternativa tvistlösningsförfaranden rent principiellt bygga på befintliga konsumentskyddsregler för att nå fram till ett praktiskt, rättvist och skäligt resultat. EESK anser att konsumentens vilja att framföra klagomål är ett uttryck för förtroendet för detta sätt att söka gottgörelse och mer generellt för möjligheten att återupprätta förtroendet för näringsidkaren.

3.4EESK anser att rätten till gottgörelse är en del av konsumentpolitiken, vid sidan av varornas och tjänsternas kvalitet, inbegripet konsumentrådgivning. I detta avseende kan både konsumenter och företag uppfatta rättstvister, både individuella och kollektiva, som långdragna och kostsamma processer. Rättstvister har dock fortfarande en roll att spela, särskilt när kostnaden för småmålsförfaranden är överkomlig, vilket är fallet i vissa medlemsstater. Dessutom leder rättstvister till domstolsbeslut till vilka man kan hänvisa i framtida mål, vilket inte är lika vanligt när det gäller slutresultatet vid alternativa tvistlösningsförfaranden.

3.5I artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna garanteras var och en rätten till ett effektivt rättsmedel som en rättsstatsprincip. Utöver rättsliga förfaranden och anförande av klagomål till särskilda offentliga myndigheter erbjuder alternativ tvistlösning konsumenterna ett sätt att ta tillvara sina rättigheter. Detta tillvägagångssätt är särskilt relevant för småmål där motivationen att väcka talan vid domstol är begränsad.

3.6EESK välkomnar kommissionens övergripande syfte att se över och förnya den rättsliga ramen för de system som finns tillgängliga för konsumenter när det gäller att söka gottgörelse inom ramen för strukturerade system utanför domstolarna som bör vara lättillgängliga, ekonomiskt överkomliga för alla berörda parter och snabbare än domstolsförfaranden. Forskning har visat att vissa kategorier av människor, vanligtvis de som har lägre inkomster och inte är lika socialt integrerade eller tekniskt bevandrade, har svårare att anföra klagomål. Att effektivisera klagomålsförfarandena för att göra dem mer tillgängliga är därför inte bara en processrättslig nödvändighet utan också en social nödvändighet. 2

3.7Kommittén välkomnar möjligheten för näringsidkare utanför EU:s inre marknad att kunna använda sig av alternativa tvistlösningsorgan för att lösa tvister, vilket är positivt för konsumenterna i EU. Vi anser dock att dessa näringsidkare bör bidra med skälig ekonomisk ersättning till de alternativa tvistlösningsorganen och inte åka snålskjuts i detta avseende.

4.Att bidra till ett väl avvägt regelverk

4.1EESK stöder kommissionens åtagande att agera i en anda av omsorg om EU-ekonomins långsiktiga konkurrenskraft och Refit-programmet.

4.2Kommittén välkomnar att förslagen bidrar till att förbättra näringsidkarnas konkurrenskraft när de godtar ett förlikningsförfarande i stället för att hänvisa till ett domstolsförfarande, som ofta uppfattas som långdragna och kostsamma processer. Detta ger näringsidkare som accepterar alternativa tvistlösningsförfaranden en konkurrensfördel och möjlighet att hävda sitt anseende som ”betrodd näringsidkare”, åtminstone i detta avseende.

4.3Vi anser att konsumenters rättigheter måste tas tillvara bättre vid gränsöverskridande handel. Detta kan ske med hjälp av en reviderad förordning om konsumentskyddssamarbete i syfte att förbättra samarbetet mellan behöriga nationella myndigheter.

4.4Antalet onlinetransaktioner ökade under covid-19-pandemin samtidigt som e-marknadsplatsmodellen fick ett uppsving. Den digitala omställningen har också prioriterats och kommittén anser det därför vara motiverat att ta hänsyn till dessa nya och viktiga sätt att bedriva handel. Samtidigt välkomnar EESK de ansträngningar som gjorts för att förslagen även ska omfatta offlinetillgång till system för alternativ tvistlösning för konsumenter som föredrar sådana förfaranden, säkerställa mänsklig kontroll av besluten och se till att vederbörlig hänsyn tas till behoven hos alla utsatta grupper, både äldre och yngre människor samt studenter (som ofta tycks stöta på problem med telekomföretag och internetleverantörer). Deras konsumentskydd bör uttryckligen betonas i själva direktivet snarare än i skälen, för att undvika att potentiella klagomål från dessa grupper går förlorade.



4.5Det är därför viktigt att främja rättvisa, neutrala och effektiva system för alternativ tvistlösning, både generellt och mer specifikt med avseende på de varor och tjänster, inklusive konsumentrådgivning, som man vet ger upphov till ett stort antal konsumentklagomål. Förtroende är av avgörande betydelse när det gäller människors uppfattning om huruvida det är viktigt att anpassa sig till den digitala miljön. Detta gäller även kostnaderna för tvistlösning och frågan om hur länge de avtalsmässiga åtagandena ska gälla.

4.6I fråga om konsumentskyddet är det också viktigt med en korrekt tillsyn och med regleringsåtgärder i frågor där klagomål motiverar sådana åtgärder, särskilt när det gäller att på ett ändamålsenligt sätt se till att konsumenters rättigheter tas tillvara. EESK stöder en proportionell användning av böter som drivs in av offentliga myndigheter vid överträdelser i syfte att finansiera system för alternativ tvistlösning som uppfyller standarderna avseende rättvisa och effektivitet.

4.7Kommittén inser att strävan att inkludera alla förbindelser mellan konsumenter och näringsidkare i hela världen kan överskrida EU-rättens befogenheter. Vi efterlyser dock med bestämdhet framsteg i denna riktning i den övergripande konsumentpolitiken och i relevant branschspecifik lagstiftning, både på EU-nivå och medlemsstatsnivå, för att stärka förtroendet för systemen för alternativ tvistlösning. Prioritet bör ges åt sektorer med en hög andel klagomål från konsumenter, långsiktiga åtaganden och transaktioner med högt värde. Kommissionen bör åta sig att utvärdera framstegen tre år efter det att det föreslagna direktivet har genomförts.

4.8EESK erkänner att effektiviteten i det nuvarande systemet för tvistlösning online är bristfällig. Andelen framgångsrika klagomål framstår som alldeles för låg, trots de medel som avsatts till detta system. Vi ställer oss bakom målen om förenkling och hoppas att de tjänster som avses i artikel 20.8 inte kommer att ersätta ett formellt system med en annan administrativ nivå och att extra kostnader kommer att kunna undvikas. EESK rekommenderar att kommissionen ytterligare förtydligar syftet med, utformningen av och funktionerna hos det föreslagna digitala verktyg som ska ersätta onlineplattformen och ser till att det samordnas med befintliga verktyg i medlemsstaterna och involverar berörda parter i utvecklingsarbetet.

4.9Även om förslagen innebär att det nuvarande tillämpningsområdet för direktivet om alternativ tvistlösning utvidgas genom att inkludera förhållandet mellan konsument och näringsidkare innan avtal ingås, är det oklart i vilken utsträckning detta kommer att leda till ökad arbetsbörda eller högre kostnader för de alternativa tvistlösningsorganen. EESK beklagar att denna aspekt inte beaktas tillräckligt i konsekvensbedömningen och anser att den kan ha en negativ inverkan på den privata och offentliga finansieringen av dessa organ. Det krävs motåtgärder för att komma till rätta med denna fråga.

4.10Kommittén vill peka på möjligheten att, utöver de utvidgningar av direktivets tillämpningsområde som redan omnämns i förslaget, inkludera ärenden när rättigheter åsidosätts för medborgare som inte är näringsidkarens avtalsmässiga motpart, till exempel medborgare som har rätt till ersättning enligt principerna om civilrättsligt ansvar (till exempel produktansvar eller skadeståndsansvar för fordon gentemot tredje part) eller som har rätt till förmåner enligt avtal där de är förmånstagare i stället för avtalspart.

5.Vikten av återkoppling från de alternativa tvistlösningsorganen

5.1EESK understryker vikten av att förslagen bidrar till att öka medvetenheten om behovet av att förbättra kvaliteten på varor och tjänster genom offentligt tillgängliga rapporter som är till nytta för nationella myndigheter, lagstiftare på medlemsstats- och EU-nivå samt för näringsidkares verkställande organ och styrelser.

5.2Kommittén uppmanar kommissionen att systematiskt och uttryckligen hänvisa till återkopplingen från alternativa tvistlösningsorgan och nätverk i sin bedömning av konsumentpolitiska frågor, både rent generellt och när det handlar om särskilda branschspecifika lagstiftningsförslag.

5.3Av dessa skäl ställer vi oss tveksamma till utformningen av rapporteringskraven, eftersom snabb och effektiv återkoppling från alternativa tvistlösningsorgan är avgörande för att ändra näringsidkares beteende och, vid behov, de åtgärder som vidtas av tillsynsmyndigheter och lagstiftande myndigheter på medlemsstats- och EU-nivå. Sådan återkoppling bör finnas tillgänglig på årsbasis inom branscher där detta motiveras av antalet klagomål och betydelsen av de intressen som står på spel. Rapporteringen kan förenklas om erfarenheterna under ett år inte bidrar med något större mervärde, men de alternativa tvistlösningsorganen bör tillämpa påskyndade förfaranden när de ställs inför krissituationer och det inte räcker med en rapport vartannat år såsom föreslås.

5.4EESK noterar de satsningar som gjorts för att öka konsumenternas förtroende, bland annat genom att ta fasta på de gränsöverskridande aspekterna och de aspekter som rör den inre marknaden. Det är också viktigt att få till stånd ett fungerande gränsöverskridande samarbete för att hantera ersättningsanspråk till låga belopp genom förfaranden till låg kostnad.

5.5Vi är medvetna om att det finns komplicerade fall där språk, tillämplig lagstiftning samt administrativa och/eller ekonomiska trösklar gör det svårt för den genomsnittliga konsumenten att ställa anspråk hos behörigt alternativt tvistlösningsorgan, särskilt när leveranskedjan involverar näringsidkare som är etablerade i flera länder och som var och en ansvarar för en del av leveransen och det slutliga resultatet för konsumenten. Vi stöder därför åtagandet enligt förslagen att ange hur konsumenterna bör gå till väga med hjälp av lämpliga organ, till exempel genom nätverket av europeiska konsumentcentrum.

5.6Eftersom man i systemet för alternativ tvistlösning i en medlemsstat kan sakna kännedom om de konsumenträttigheter som gäller i det land där varan eller tjänster tillhandahålls, uppmanar vi kommissionen att inrätta, övervaka och utveckla nätverk för gränsöverskridande samarbete mellan alternativa tvistlösningssystem inom specifika branscher, vilket redan är fallet inom vissa branscher, till exempel FIN-Net för finansiella tjänster och TRAVEL-Net för resor och kollektivtrafik.



6.Villkor för tillgång till alternativa tvistlösningsförfaranden

6.1Förslaget att samla klagomål i förfaranden för alternativ tvistlösning, för att göra kostnadsbesparingar och få till stånd en ökad samstämmighet, bör tillämpas selektivt och enligt särskilda villkor, till exempel lämplig sakkunskap om alternativ tvistlösning, samtycke av informerade konsumenter och samordning med konsumentskyddsmyndigheter och eventuell grupptalan i enlighet med direktiv 2020/1828 om grupptalan. EESK noterar att artikel 5.2 d ger konsumenterna möjlighet att välja att inte delta i ett kollektivt förfarande och att individuellt begära ersättning med hänsyn till de särdrag som gäller det egna ärendet.

6.2Kommittén efterlyser ett förtydligande av den tröskel som gäller för att få delta i alternativa tvistlösningsförfaranden. Vi anser att det alternativa tvistlösningsorganets möjligheter att avvisa ett ärende på grund av att konsumenten inte kontaktat näringsidkaren innan vederbörande vänt sig till det alternativa tvistlösningsorganet bör kringgärdas av tydliga villkor i stället för en hänvisning till eventuella oproportionerliga regler om den närmare formen av en sådan kontakt. Kontakter mellan konsumenter och näringsidkare sker vanligtvis via chattbotar, samtal till teletjänstcentraler, e-postmeddelanden och skriftliga brev, som eventuellt skickas som rekommenderad försändelse. Denna kommunikation finns inte alltid tillgänglig när den behövs i ett senare skede.

6.3EESK är medveten om att införandet av en avgift för konsumenter kan avskräcka utsatta konsumenter eller konsumenter med tvister av ringa värde från att använda sig av system för alternativ tvistlösning, samtidigt som tillgången till alternativ tvistlösning i flera medlemsstater och branscher är kostnadsfri, utan att detta leder till oberättigade anspråk.

6.4EESK anser att förslagen inte i tillräcklig utsträckning utformats med hänsyn till den tid som det tar för de alternativa tvistlösningsorganen att anse att ett ärende är färdigbehandlat, vilket kan leda till varierande handläggningstider och inverka negativt på konsumenternas förtroende. Med hänsyn till dessa aspekter anser vi det vara motiverat att nationella behöriga myndigheter övervakar det arbete som utförs av certifierade alternativa tvistlösningsorgan.

6.5Kommittén skulle också uppskatta om förslagen på ett konkret sätt reglerar konsekvenserna av att näringsidkare inte svarar inom den fastställda tidsramen. Det får inte bli en orimlig börda för de alternativa tvistlösningsorganen att övervaka efterlevnaden av denna skyldighet, vilket är avgörande för att upprätthålla förtroendet för en snabb hantering av konsumentklagomål. Det är fortfarande oklart om kommissionens avsikt varit att möjliggöra olika åtgärder i olika medlemsstater, om underlåtenhet att svara inom den fastställda tidsramen utgör grund för eventuellt skadestånd eller om underlåtenheten att svara ska betraktas som att näringsidkaren godtar att delta i det föreslagna förfarandet.

6.6Slutligen vill EESK understryka behovet av att övervaka i vilken utsträckning de beslut som fattas av de alternativa tvistlösningsorganen tillämpas av näringsidkarna i praktiken, eftersom det är orimligt att försöka främja användningen av alternativa tvistlösningssystem om värdet av sådana möjligheter att söka gottgörelse är tveksamt.



Bryssel den 29 januari 2024

Sandra Parthie
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion

_____________

(1)     https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_1891 .
(2)    Naomi Creutzfeldt, Chris Gill, Marine Cornelis och Rachel McPherson: ”Access to justice for vulnerable and energy-poor consumers. Just energy?” (Oxford: Hart 2021).