|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
EU:s vätgasbank
|
|
_____________
|
|
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s vätgasbank
[COM(2023) 156 final]
|
|
|
|
TEN/805
|
|
|
|
Föredragande: Thomas Kattnig
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 02/05/2023
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
|
|
Antagande av sektionen
|
16/05/2023
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
14/06/2023
|
|
Plenarsession nr
|
579
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
162/0/2
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en europeisk vätgasbank och uppmanar kommissionen att, med beaktande av de detaljerade kommentarer och rekommendationer som kommittén framförde i sitt yttrande om den europeiska vätgasstrategin, förtydliga följande punkter eller beakta dem ur ett ekonomiskt, miljömässigt och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv vid utformningen och genomförandet av EU:s vätgasbank.
1.2EESK betonar att fossila bränslen inte får subventioneras med EU-medel. Principen om att inte vålla skada måste därför också tillämpas på stöd från EU:s vätgasbank. Produktion av vätgas får endast finansieras genom EU-stöd om den el som används kommer från källor som är förenliga med taxonomiförordningen och anses ge ett betydande bidrag till utfasningen av fossila bränslen.
1.3När man fattar beslut om finansiering inom ramen för EU:s vätgasbank bör produktionen av grön vätgas prioriteras. Finansieringen måste också vara förenlig med EU:s regler om vätgas. Kommittén anser att EU:s vätgasbank bör fungera som ett efterfrågestyrt verktyg för att man på bästa möjliga sätt ska kunna styra utbud och efterfrågan i sektorer som är svåra att elektrifiera (särskilt inom stålindustrin). Dessutom bör en gemensam upphandlingsmekanism inom sektorer som är svåra att elektrifiera bidra till att man undviker priskonkurrens inom EU, framför allt i samband med idriftsättningen.
1.4EESK motsätter sig att man använder (icke-förnybara) energikällor från EU:s elnät för energiintensiva elektrolysprocesser, vilket ökar den totala efterfrågan på energi. Kommittén betonar att vätgas bör användas i samband med att man utvecklar förnybara energikällor och endast när direkt elektrifiering inte är möjlig.
1.5I en tid präglad av flera olika kriser är det viktigt att till fullo ta tillvara möjligheterna att skapa fler arbetstillfällen i branscher som är på frammarsch. EESK anmodar därför kommissionen att göra en analys för att fastställa arbetstagarnas kompetens i industrier på tillbakagång som kan vara värdefull när det skapas nya arbetstillfällen inom vätgassektorn.
1.6Enligt REPowerEU-planen ska 10 miljoner ton grön vätgas produceras i EU senast 2030. Arbetet med att påskynda utvecklingen och utbyggnaden av EU:s produktionskapacitet bör prioriteras i syfte att uppnå energioberoende och för att undvika nya strategiska beroenden.
1.7EESK anser att kostnadseffektiviteten för de projekt som beviljas stöd inte bör vara den enda faktor som beaktas när riktlinjerna för tilldelning av stöd från EU:s vätgasbank fastställs. I stället bör fler kvalitetskriterier, däribland standarder för miljömässig och social hållbarhet, inkluderas.
1.8Kommittén anser att EU:s nuvarande utsläppshandelssystem måste stärkas ytterligare, bland annat genom att det införs effektiva skyddsåtgärder avseende import (gränsjusteringsmekanismen). En förutsägbar prisutveckling med lägre volatilitet kan bidra till att skapa investeringssäkerhet för nödvändiga investeringar i grön vätgas. Kommissionens främsta prioriteringar bör vara att garantera att investeringssäkerhet råder enligt EU:s utsläppshandelssystem, avskaffa subventioneringen av naturgas och tillhandahålla stöd till forskning, teknik och innovationer avseende teknik för produktion och distribution av grön vätgas.
1.9EESK betonar att användningen av vätgas måste kringgärdas av strikta tekniska säkerhetskrav, särskilt när det gäller driftsanläggningar. Det kommer att behövas särskilda krav och kontroll för att man ska kunna kartlägga och minska riskerna.
1.10Kommittén beklagar att man inte tänkt över hur strategin ska genomföras i de olika sektorerna i tillräcklig utsträckning och efterlyser ett större deltagande från allmänhetens sida i denna omvandlingsprocess – på företagsnivå och politisk nivå. EESK uppmanar dessutom kommissionen att göra en bedömning av hur utvecklingen av grön vätgas kommer att påverka energikostnaderna för hushållen.
1.11EESK rekommenderar att kommissionen förtydligar övergångsperioderna för industrin i linje med de behov som finns i olika sektorer med utgångspunkt i fastställda metoder och mål för minskade utsläpp. Stål-, cement- och kemiindustrin måste få stöd till omställningen av sina energisystem och produktionsmetoder, liksom delar av transportsektorn. Kommittén betonar att dessa industrier med omfattande koldioxidutsläpp annars riskerar att gå under på grund av förändringarna.
1.12EESK anser att EU:s vätgasbank, i samordning med medlemsstaterna och deras myndigheter och i kombination med andra instrument och organ för EU-finansiering, bör säkerställa att stödet samordnas på ett sådant sätt att fördelarna maximeras samtidigt som överfinansiering undviks.
1.13EESK anser att man inom ramen för EU:s vätgasbank bör reglera frågor som rör lön, personalutveckling och lärlingsutbildning på ett sätt som liknar bestämmelserna i USA:s lag om inflationsminskning (IRA).
1.14EESK instämmer i tanken bakom EU:s vätgasbank att det krävs incitament för att en vätgasmarknad ska kunna ta form. Den planerade skärpningen av reglerna för åtskillnad beträffande ägandet av vertikalt integrerade företag skulle påverka många kommunala projekt negativt. Detta skulle hindra vätgasutbyggnaden och innebära ett snabbt slut för lokalt integrerade kommunala allmännyttiga projekt.
1.15EESK betonar att offentliga och kommunala företag inte får missgynnas i förhållande till konkurrensutsatta företag när ekonomiskt stöd beviljas av EU:s vätgasbank.
1.16EESK anser att energiomställningen inom EU endast kan lyckas om den globala handeln med råvaror, särskilt energi, också bygger på principerna om ekologisk och social hållbarhet och främjande av förnybara energikällor.
2.Bakgrund
2.1I meddelandet om EU:s vätgasbank presenteras allmänna idéer om hur EU:s vätgasbank ska utformas som ett finansiellt styrinstrument för att snabbt få igång och främja produktion och import av grön vätgas i EU. Kommissionen behandlar också frågan om offentlig och privat finansiering samt skapandet av marknader och värdekedjor för detta ändamål. EU:s vätgasbank är således inte någon bank. Kommissionen föreslår att det skapas fyra pelare för EU:s vätgasbank som ska ha genomförts senast i slutet av 2023. Tanken är att EU:s vätgasbank ska minska kostnadsgapet mellan grön vätgas och fossila bränslen för tidiga projekt genom ett auktionssystem och ett fast pris som betalas per kg/H2 som produceras i högst 10 år. Man planerar att införa ett system för att säkerställa öppenhet och samordning när det gäller tillgången på vätgas och detta omfattar även överenskommelser eller avtal med tredjeländer för import av vätgas.
2.2Meddelandet saknar en tydlig koppling mellan EU:s vätgaspolitik och strategin för öppet oberoende och EU:s industri- och konkurrenspolitik. Det finns endast begränsad information om användningen av medel från innovationsfonden, den planerade omfördelningen av resurser och det förväntade förhållandet mellan offentliga och privata investeringar. Inte heller några prioriteringar för produktion, användning och distribution av grön vätgas läggs fram.
2.3Med en budget på 3 miljarder euro ska EU:s vätgasbank bidra till att utveckla en vätgasmarknad, minska beroendet av fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser till nettonollutsläpp senast 2040. De investeringar som krävs för att utveckla vätgasproduktionen har uppskattats till 335–471 miljarder euro, vilket innebär att merparten av den finansiering som krävs måste komma från medlemsstaterna och den privata sektorn, även när man tar hänsyn till andra tillgängliga EU-medel.
2.4I detta hänseende betonar kommissionen att grön vätgas spelar en nyckelroll när det gäller att skapa ett smart, bättre integrerat, optimerat, säkert och oberoende energisystem. Grön vätgas och dess värdekedja kan spela en viktig roll när det gäller att kompensera variationer i flödena av förnybar energi och på ett målinriktat sätt tillhandahålla energi till sektorer som är svåra eller omöjliga att elektrifiera.
2.5Vätgas kan produceras på många olika sätt men är sällan klimatvänlig, grön eller ens klimatneutral. Den avgörande faktorn är den energikälla som används för att producera vätgasen, t.ex. ”brun” vätgas som produceras genom förgasning av kol, ”grå” vätgas som produceras genom att man använder fossila energikällor och ”röd” vätgas som produceras genom att man använder kärnkraft. Produktionen av ”blå” vätgas genererar stora mängder metan (den koldioxid som bildas vid produktionen avskiljs och lagras). Utan undantag kan endast ”grön” vätgas anses vara grön eftersom den produceras genom att man använder överskottsenergi från förnybara energikällor (vind-, vatten- eller solenergi). I detta avseende hänvisar EESK till sitt yttrande TEN/718, i vilket kommittén välkomnar kommissionens förtydliganden av definitionen av ren vätgas. Kommittén betonar dock att strategin på kort och medellång sikt fortfarande är öppen för andra former av koldioxidsnål vätgas som produceras med hjälp av fossila bränslen där koldioxid avskiljs och lagras (CCS), en teknik som fortfarande används. Endast 1 % av de globala energibehoven kan för närvarande tillgodoses av grön vätgas, som är en mycket sällsynt, knapp och därmed strategisk resurs.
2.6I sitt förslag till REPowerEU-plan efterlyser kommissionen att man påskyndar utvecklingen av vätgasteknik fram till sommaren 2023 för att man ska kunna bygga upp en infrastruktur för produktion, import och transport av 20 miljoner ton vätgas senast 2030.
2.7Programmet InvestEU syftar till att stödja offentliga och privata investeringar i klimatvänlig teknik, inbegripet teknik för vätgasdrift. I industriplanen i den gröna given föreslås att förfarandena inom InvestEU förenklas och anpassas till dagens behov. Innovationsfonden syftar till att stödja innovativ teknik och innovativa lösningar som bidrar till att fasa ut fossila bränslen i energiintensiva industrier och öka användningen av förnybar energi och energilagring. Enligt industriplanen i den gröna given kommer 40 miljarder euro att anslås till detta ändamål under innevarande årtionde. Inom ramen för EU:s vätgasbank kommer 3 miljarder euro att tillhandahållas för att stödja utvecklingen av EU:s vätgasmarknad. Därför måste merparten av investeringsbehoven tillgodoses av medlemsstaterna och genom privata investeringar.
2.8Enligt uppskattningar som gjorts av Hydrogen Europe kommer produktionen av vätgas i EU att skapa cirka en miljon nya arbetstillfällen, varav cirka 150 000 högkvalificerade arbetstillfällen.
3.Allmänna kommentarer
Att stödja grön vätgas utan undantag
3.1EESK betonar att fossila bränslen inte får subventioneras med EU-medel. Principen om att inte vålla skada, som uttryckligen nämns i EU-taxonomin, måste därför också tillämpas för stöd som beviljas inom ramen för EU:s vätgasbank. EESK betonar att vätgasproduktion genom elektrolys endast får finansieras med EU-medel om den el som används för detta ändamål kommer från en källa som är förenlig med taxonomiförordningen och anses ge ett betydande bidrag till utfasningen av fossila bränslen. I detta avseende betonar kommittén att grön vätgas, som är det enda alternativ som är förenligt med klimatneutralitetsmålen, måste prioriteras inom ramen för EU:s vätgasbank.
3.2På lång sikt bör endast produktion av grön vätgas få ekonomiskt stöd. EESK rekommenderar att den första auktion som enligt kommissionen ska hållas hösten 2023 för att stödja produktionen av grön vätgas begränsas till sektorer som är svåra att elektrifiera.
3.3Samtidigt är kommittén medveten om att användningen av ”blå” vätgas kommer att bli nödvändig fram till dess att grön vätgas kan tillhandahållas i tillräcklig mängd och till ett godtagbart pris. För att hantera efterfrågan bör EU:s vätgasbank fungera som ett verktyg för aggregering av efterfrågan, ge en översikt över efterfrågan på och utbudet av vätgas inom sektorer som är svåra att elektrifiera och samla aktörer på efterfrågesidan så att utbudspriset blir så lågt som möjligt, vilket innebär att vätgasbanken kommer att fungera ungefär som EU:s energiplattform, vilket föreslås i meddelandet om EU:s vätgasbank.
3.4EESK ställer sig bakom den idé som läggs fram i meddelandet om EU:s vätgasbank att en gemensam upphandlingsmekanism för vätgas inom sektorer som är svåra att elektrifiera skulle kunna bidra till att man undviker konkurrens inom EU och i stället främjar gemensam upphandling. Denna gemensamma upphandling skulle kunna bidra till att bygga upp de första fungerande värdekedjorna för import till EU. Kommittén noterar att ansvaret för både finansiering och samordning kommer att kräva att man inom EU:s vätgasbank har en betydande yrkeskompetens på flera olika områden.
3.5EESK motsätter sig att man använder icke-förnybara energikällor från EU:s elnät för energiintensiva elektrolysprocesser, eftersom detta skulle öka den totala efterfrågan på energi. I stället behövs tydliga och transparenta regler så att man endast använder överskottsel från förnybara energikällor för att öka produktionen av grön vätgas. Kommittén betonar att vätgas bör användas i samband med att man utvecklar förnybara energikällor och endast när direkt elektrifiering inte är möjlig.
3.6Såsom anges i dokumentet
Hydrogen roadmap Europe
lämpar sig användningen av grön vätgas inte för en utbredd och daglig användning av slutkonsumenten, och framför allt inte för privattransporter eller värmesystem.
3.7EESK anser att kostnadseffektiviteten för de projekt som beviljas stöd inte bör vara den enda faktor som beaktas när riktlinjerna för tilldelning av stöd från EU:s vätgasbank fastställs. I stället måste energisäkerhet, miljömässig hållbarhet, främjande och bibehållande av arbetstillfällen av hög kvalitet och det brådskande behovet av investeringar vara grundläggande kriterier. Dessutom bör det vara obligatoriskt att garantera konkurrenskraften, fastställa sociala och miljömässiga kriterier och använda förnybar energi i leverantörsländerna.
3.8EESK anser att EU:s nuvarande utsläppshandelssystem måste stärkas ytterligare, bland annat genom att det införs effektiva skyddsåtgärder avseende import (gränsjusteringsmekanismen). En förutsägbar prisutveckling med låg volatilitet kan bidra till att skapa investeringssäkerhet för de investeringar i grön vätgas som krävs. Kommissionens prioriteringar bör vara att på ett effektivt sätt hantera volymer och garantera att investeringssäkerhet råder enligt EU:s utsläppshandelssystem, avskaffa subventioneringen av naturgas och tillhandahålla ekonomiskt stöd till forskning, teknik och innovationer avseende teknik för produktion och distribution av grön vätgas.
3.9EESK betonar att utvecklingen av en branschspecifik och tillämpningsspecifik vätgasekonomi kräver allmänhetens acceptans och deltagande, oavsett om det handlar om företagare, arbetstagare eller konsumenter. Kommittén beklagar att man inte tänkt över hur strategin ska genomföras i de olika sektorerna i tillräcklig utsträckning och efterlyser ett större deltagande från allmänhetens sida i denna omvandlingsprocess – på företagsnivå och politisk nivå. EESK uppmanar dessutom kommissionen att göra en bedömning av hur utvecklingen av grön vätgas kommer att påverka energikostnaderna för hushållen.
3.10Kommissionen har redan banat väg för investeringar i teknik för grön vätgas och utveckling av infrastruktur genom att godkänna det viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse Hy2Tech. EESK efterlyser samstämmighet mellan det stöd som ges inom ramen för EU:s vätgasbank och pågående initiativ, stödprogram och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
Att minska det strategiska beroendet
3.11Enligt REPowerEU-planen ska 10 miljoner ton grön vätgas produceras i EU senast 2030. Arbetet med att påskynda utvecklingen och utbyggnaden av EU:s produktionskapacitet bör prioriteras i syfte att uppnå energioberoende och för att undvika nya strategiska beroenden. Med detta i åtanke bör det ske en diversifiering i fråga om leverantörer och leveransavtal samtidigt som de europeiska värdena beaktas när EU importerar vätgas. Den geografiska verkligheten (t.ex. ett lands produktions- och exportkapacitet) och målen för EU:s strategiska oberoende måste beaktas i denna process. Ett åtagande avseende miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet bör ingå som en del av avtalen med tredjeländer.
3.12EESK anser dessutom att avtal för import av grön vätgas endast bör ingås om mervärdet också gynnar de nationella producenterna i leverantörsländerna och om den vätgas som importeras från tredjeländer endast produceras med överskottsel från förnybara energikällor. Detta gynnar omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp i EU och i tredjeländer.
3.13EESK anser att energiomställningen inom EU endast kan lyckas om den globala handeln med råvaror, särskilt energi, också bygger på principerna om ekologisk och social hållbarhet och främjande av förnybara energikällor. EU:s energi- och industripolitik får inte hindra länderna i det globala Syd i deras eget arbete med en rättvis omställning eller hindra dem från att bygga upp egen kapacitet för vätgasproduktion. En strategisk överexploatering på energiområdet skadar den globala energiomställningen och därmed också den europeiska energiomställningen på lång sikt. I stället behövs nya metoder för att ingå internationella avtal om klimat- och energisamarbete.
Finansiering och institutionellt genomförande
3.14EESK anser att EU:s vätgasbank, i samordning med medlemsstaterna och i kombination med andra instrument och organ för EU-finansiering, bör säkerställa att stödet samordnas på ett sådant sätt att fördelarna maximeras samtidigt som överfinansiering undviks. För att garantera att EU:s vätgasbank blir framgångsrik måste samtidigt de byråkratiska hindren för att få tillgång till stödet vara så få som möjligt, särskilt mot bakgrund av att regelverket i USA:s lag om inflationsminskning (IRA) är enkelt. EESK vill uppmärksamma behovet av att skapa en attraktiv och säker miljö för investerare för att förhindra att investeringar förläggs utanför EU på grundval av mer gynnsamma långsiktiga villkor, till exempel de villkor som erbjuds inom ramen för USA:s lag om inflationsminskning.
3.15EESK anser att man inom ramen för EU:s vätgasbank bör reglera frågor som rör lön, personalutveckling och lärlingsutbildning för att säkerställa att en större och mer diversifierad grupp av kvalificerade arbetstagare har tillgång till goda arbetstillfällen och att arbetstagarna har den kompetens som krävs för att man ska kunna uppnå målen om ren energi på ett sätt som liknar bestämmelserna i USA:s lag om inflationsminskning (IRA).
3.16Eftersom det kommer att krävas stora privata investeringar vid sidan av offentliga investeringar behövs en förhandsbedömning av de offentliga investeringarnas multiplikatoreffekt, med utgångspunkt i exakta efterhandsutvärderingar av multiplikatoreffekterna för program som nyligen genomförts (InvestEU, viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse osv.).
3.17EESK anser att incitament såsom utveckling av smarta elnät, infrastruktur, lagringskapacitet och rättsliga ramar måste skapas för att en vätgasmarknad ska kunna ta form. Den planerade skärpningen från och med 2031 av reglerna för åtskillnad beträffande ägandet av vertikalt integrerade företag – ofta kommunala allmännyttiga företag – som kan vara verksamma inom vätgasproduktion eller nätdrift, skulle påverka många kommunala projekt negativt. Detta skulle hindra vätgasutbyggnaden och innebära ett snabbt slut för lokalt integrerade kommunala allmännyttiga projekt.
3.18EESK betonar att offentliga och kommunala företag inte får missgynnas i förhållande till konkurrensutsatta företag när ekonomiskt stöd beviljas av EU:s vätgasbank.
Den sociala dimensionen
3.19I tider som präglas av flera kriser är investeringar i framtidssäkrade arbetstillfällen av avgörande betydelse. EESK understryker därför vikten av att tillhandahålla fortbildning av god kvalitet för arbetstagarna och att göra energisektorn mer attraktiv för unga européer. Med detta mål i åtanke skulle EU kunna inrätta ett antal kompetenscentrum för lärlingsutbildningar i yrken som kommer att behövas inom området för grön vätgas. På detta område bör samstämmighet säkerställas med de nettonollindustriakademier som föreslås i kommissionens industriplan i den gröna given. Dessa akademier bör också införa program för kompetenshöjning och omskolning inom strategiska energi- och produktionssektorer såsom grön vätgas. Dessutom bör kommissionen ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att skapa standardiserade ackrediteringsförfaranden, säkerställa ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och ta fram riktlinjer för utbildning och fortbildning på området.
3.20Utöver dessa bransch- och företagsspecifika program för kompetenshöjning och omskolning måste det också finnas ett bredare fokus på yrkesutbildning och vidareutbildning i samhället. Mer måste göras i hela utbildningssystemet för att öka medvetenheten om frågan om en rättvis omställning och för att tillhandahålla de färdigheter som krävs.
3.21Att skapa fler arbetstillfällen genom att man börjar tillämpa teknik för grön vätgas kräver stöd till små och medelstora företag, som står för nästan två tredjedelar av alla arbetstillfällen i EU:s privata sektor undantaget finanssektorn.
EESK uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja små och medelstora företag när EU:s vätgasbank utformas.
3.22EESK noterar dessutom att EU måste behålla kontrollen över sina tillgångar och industrier och ta itu med frågan om industriell dumpning i andra delar av världen för att stärka unionens konkurrenskraft och motståndskraft.
Säkerhetskrav
3.23EESK betonar att användningen av vätgas måste kringgärdas av strikta tekniska säkerhetskrav, särskilt när det gäller driftsanläggningar. Det kommer att behövas särskilda krav och kontroll för att man ska kunna kartlägga och minska riskerna.
Bryssel den 14 juni 2023
Oliver Röpke
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________