NAT/946
Utfasning av subventioner till fossila bränslen
YTTRANDE
Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Så kan subventioner till fossila bränslen fasas ut samtidigt som vi säkerställer
EU:s konkurrenskraft, lindrar krisen med höga levnadskostnader
och främjar en rättvis omställning
(yttrande på eget initiativ)
Föredragande: Corina Murafa Benga
|
Rådgivare
|
Olivier Vardakoulias (för föredraganden)
|
|
|
|
|
Beslut av plenarförsamlingen
|
5/12/2024
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 52.2 i arbetsordningen
|
|
Ansvarig sektion
|
Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
|
|
Antagande av sektionen
|
1/4/2025
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
50/5/4
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
D/M/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
Ingress
Detta yttrande ingår i ett större paket av EESK-yttranden om levnadskostnadskrisen. Med detta paket granskar EESK de olika aspekterna av denna politiska utmaning och lägger fram en omfattande och bred uppsättning rekommendationer till beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå samt till organisationerna i det civila samhället och andra intressenter. Paketet innehåller sju sektorsspecifika yttranden, vart och ett inriktat på frågor inom ett visst relevant politikområde. I ett övergripande yttrande presenteras dessutom de övergripande politiska rekommendationerna för att hantera levnadskostnadskrisen som helhet och bygga upp resiliens mot framtida kriser.
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Utfasningen av subventioner till fossila bränslen måste ingå i ett bredare skatte- och åtgärdspaket som är skräddarsytt för varje enskild medlemsstat. Utfasningen bör vara föremål för en bred och inkluderande social och civil dialog för att bedöma om kompensationssystem som stöder en övergång till låga koldioxidutsläpp bör införas, och i så fall vilka. De subventioner till fossila bränslen som är skadligast för miljön och samhället bör fasas ut först. Icke riktade subventioner bör avskaffas, medan riktade subventioner som är utformade på ett sätt som tar hänsyn till hushållens inkomster eller företagens sårbarhet kan fasas ut mer gradvis och ersättas med incitament för utfasning av fossila bränslen om detta bedöms vara nödvändigt.
1.2Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) rekommenderar att kommissionen i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen i detalj redogör för de åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att snarast möjligt fasa ut sina subventioner till fossila bränslen. Förutom att inkludera tydliga mellanliggande tidsfrister och slutdatum i sina nationella energi- och klimatplaner bör medlemsstaterna också ange specifika milstolpar, mål, prioriteringsåtgärder och målsättningar för utfasningen med beaktande av de särskilda omständigheter som kännetecknar varje medlemsstat.
1.3Kommissionen bör i samarbete med berörda parter och EESK inrätta en öppen flerpartsplattform som kan användas av medlemsstaterna och där olika aktörer, däribland organisationer i det civila samhället, kan dela med sig av bästa praxis avseende åtgärder och program för utfasning av subventioner till fossila bränslen.
1.4Kommittén rekommenderar att det införs skyddsmekanismer för arbetstillfällen och arbetsvillkor som även inbegriper kollektivförhandlingar och social dialog för att säkerställa ett balanserat förfarande för utfasningen av subventioner till fossila bränslen.
1.5För att komma till rätta med de definitionsproblem som kommittén redogör för i detalj i detta yttrande bör kommissionen i samband med översynen av energi- och klimatstyrningsförordningen föreslå en tydlig definition av vad som avses med subventioner till fossila bränslen. Den bör baseras på det system som tagits fram av Internationella valutafonden (IMF) och därför också omfatta indirekta subventioner. Kommissionen bör också utfärda riktlinjer för medlemsstaternas rapportering. Kommissionen bör vidareutveckla sin rapportering om dessa subventioner och inte bara följa upp statistik utan också lyfta fram bästa praxis för hur dessa subventioner kan fasas ut.
1.6Översynen av energiskattedirektivet är ett lägligt tillfälle som bör tas tillvara för att stödja utfasningen av subventioner till fossila bränslen i EU. Kommittén ser med oro på att beslutsfattandet i detta ärende dragit ut på tiden, och uppmanar Europaparlamentet att anta sin ståndpunkt om översynen av energiskattedirektivet så snart som möjligt. Även om det behövs viss flexibilitet för att återspegla de särskilda förhållanden som råder i medlemsstaterna är ambitiösa minimiskattesatser i hela EU avgörande för att driva på en konkurrenskraftig utfasning av fossila bränslen. Undantag bör vara frivilliga och användas med försiktighet.
1.7Som en del av processen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) bör EU även fortsättningsvis hålla fast vid sin vision om en global utfasning av subventionerna till fossila bränslen genom att eftersträva fördjupade partnerskap och ömsesidigt lärande med länder som nyligen gjort framsteg på detta område.
1.8Alla former av ekonomiskt stöd till ny infrastruktur för fossila bränslen som kan beviljas med hjälp av finansieringsinstrument inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 bör avskaffas permanent. Vi rekommenderar i stället att FoU-finansiering öronmärks för rena bränslen, med strikta kriterier i linje med EU:s taxonomi.
1.9EESK rekommenderar att reglerna för statligt stöd ses över i syfte att påskynda energiomställningen och att statligt stöd till energiprojekt som drivs med fossila bränslen inte längre ska beviljas.
2.Allmänna kommentarer
2.1Energisubventioner och statliga ingripanden är utformade för att sänka kostnaderna för konsumenterna under marknadspriserna, höja priserna för producenterna över marknadsnivåerna eller stödja energiinfrastrukturprojekt för att sänka kapitalkostnaderna. Dessa åtgärder omfattar direkta kontantöverföringar till producenter och konsumenter, indirekta stödmekanismer såsom skattebefrielser och skatterabatter samt marknadsbaserade metoder som underlättar korssubventioner mellan ekonomiska aktörer.
2.2Kommissionen håller noga uppsikt över denna form av subventioner i EU med hjälp av en ”inventering av subventioner”. Subventioner till fossila bränslen omfattar således olika former av ekonomiskt stöd till alla former av primära fossila energikällor och el som produceras genom förbränning av fossila bränslen. Mellan 2020 och 2021 fördubblades subventionerna till 136 miljarder euro och minskade därefter något till 111 miljarder euro år 2023, vilket motsvarade mer än en tredjedel av alla befintliga energisubventioner. Preliminära siffror för 2024 tyder på en minskning av de totala energisubventionerna (fossila och icke-fossila energikällor) till 78 miljarder euro, samtidigt som de flesta krisstöden förväntas löpa ut under 2025. Indirekta subventioner som exempelvis uppstår vid externalisering av kostnaderna (till exempel hälso- och sjukvårdskostnader, skador på byggnader och infrastruktur) omfattas dock inte.
2.3Dessa indirekta subventioner, dvs. de uppskattade samhällsekonomiska kostnaderna för koldioxidutsläpp, hälsokostnaderna för luftföroreningar och andra externa kostnader såsom trafikstockningar och olyckor, omfattas av IMF:s motsvarande beräkningsmetod. Enligt denna beräkningsmetod är subventionerna till fossila bränslen i EU betydligt högre än kommissionens uppskattning, och uppgår till omkring 300 miljarder US-dollar per år. Trots metodologiska skillnader har vissa medlemsstater, till exempel Nederländerna, kommit fram till liknande slutsatser avseende subventionerna till fossila bränslen som IMF. EESK uppmanar kommissionen att anta eller utveckla en ny, liknande mätmetod som komplement till den inventering som nu görs.
2.4Att subventionerna till fossila bränslen ligger på en oförändrad nivå står i strid med befintliga politiska åtaganden om att fasa ut fossila bränslen. Internationella initiativ för att effektivisera och fasa ut dessa subventioner tillkännagavs redan 2009 av G7 och G20 och på senare tid vid UNFCCC. Att uppmuntra diplomatiska insatser, till exempel avtalet om klimatförändringar, handel och hållbarhet, bör prägla EU:s insatser under kommande UNFCCC. Kommittén anser att det nederländska förslaget om en koalition för utfasning av incitament och subventioner till fossila bränslen, till vilken andra EU-medlemsstater anslutit sig, bör främjas aktivt.
2.5EU har gått i bräschen när det gäller att genomföra en rad olika verktyg och åtgärder för att på ett effektivt sätt fasa ut subventionerna till fossila bränslen, men effekterna av dessa åtgärder har hittills varit begränsade, vilket framgår av de siffror som presenteras ovan. Enligt förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder från 2018 ska medlemsstaterna årligen rapportera om de framsteg som gjorts i arbetet med att avskaffa energisubventioner, särskilt subventioner till fossila bränslen. Detta åtagande förstärktes genom EU:s klimatlag från 2021, som föreskriver en utfasning av de subventioner som strider mot 2050 års klimatneutralitetsmål. Kommissionen har som uppgift att ta fram standardiserade metoder och ramar för rapportering om subventioner till fossila bränslen och andra miljöskadliga subventioner. EESK uppmanar kommissionen att fundera över de sociala dimensionerna av skadliga subventioner. Den föreslagna översynen av energiskattedirektivet inom ramen för 55 %-paketet syftar dessutom till att anpassa beskattningen av energiprodukter till klimatmålen.
2.6Subventioner till fossila bränslen har flera negativa effekter, bryter mot principen om att förorenaren betalar, uppmuntrar till fortsatt beroende av fossila bränslen och försämrar de förnybara energikällornas konkurrenskraft. De hindrar följaktligen övergången till förnybara energikällor och förvärrar miljöförstöringen, bland annat genom ökade luftföroreningar och förlust av biologisk mångfald. Subventionerna påverkar också klimatförändringarna negativt och står således i stark kontrast till EU:s klimatpolitik. Det finns belägg för att ytterligare en miljon värmepumpar skulle ha kunnat installeras i EU 2023 om subventionerna till värmepannor för fossila bränslen hade gått till värmepumpar.
3.Särskilda kommentarer om subventioner till fossila bränslen och deras inverkan på konkurrenskraften
3.1Utöver geopolitiska överväganden har EU:s strukturella beroende av importerade fossila bränslen en negativ inverkan på EU:s handels- och bytesbalans, vilket i sin tur har en negativ inverkan på nettoexporten och på det makroekonomiska resultatet rent generellt. Subventioner till fossila bränslen ökar följaktligen EU:s importberoende och innebär att energiomställningen går långsammare. Den prisvolatilitet som hänger samman med importen av fossila bränslen bidrar dessutom till inflationschocker, såsom den inflationschock som uppstod efter den ryska invasionen av Ukraina. Konsekvenserna av detta är försämrad konkurrenskraft för näringslivet (särskilt för energiintensiva industrier).
3.2Subventionerna till fossila bränslen minskar medlemsstaternas finanspolitiska utrymme för andra prioriteringar, till exempel stöd till företag för att investera i energiomställningen eller sociala utgifter. Subventionerna till fossila bränslen är till exempel fortfarande högre än subventionerna till förnybara energikällor, trots det stora investeringsgap som råder för att fullborda energiomställningen och uppnå 2030 års klimatmål.
Med tanke på de finanspolitiska begränsningar som följer av EU:s reviderade finanspolitiska regler är det av yttersta vikt att subventionerna till fossila bränslen i stället riktas mot klimatmål, så att bristen på klimatinvesteringar kan åtgärdas.
3.3Höga energikostnader inverkar negativt på EU:s konkurrenskraft. Företagen i EU betalar två–tre gånger mer för el än i USA och fyra–fem gånger mer för gas. Även om vissa subventioner till fossila bränslen syftar till att minska företagens energikostnader leder subventionerna till att investeringar i alternativa energikällor försenas och prisincitamenten snedvrids.
4.Särskilda kommentarer om subventioner till fossila bränslen och deras inverkan på levnadskostnaderna
4.1Inflationen till följd av Rysslands invasion av Ukraina har haft en oproportionerlig inverkan på arbetstagarna eftersom reallönerna i EU sjönk med 5,1% när krisen nådde sin kulmen år 2022. Inflationen inom energisektorn har en oproportionerligt stor inverkan på utsatta hushåll, som lägger en större andel av sin inkomst på energi. På medellång sikt kan endast en utfasning av fossila bränslen i elsystemet genom en omställning till rena energikällor minska de energikostnader som ledde till levnadskostnadskrisen.
4.2Utöver den sammanlagda negativa effekten på medlemsstaternas statsbudgetar finns det belägg för att subventionerna till fossila bränslen är missriktade och främst gynnar rikare samhällsgrupper samt gör att inkomstskillnaderna i samhället ökar. Att subventionera användningen av fossila bränslen innebär slutligen negativa sociala kostnader på ett mer övergripande plan, såsom förtida dödlighet och sjuklighet på grund av luftföroreningar, vilket framför allt drabbar utsatta samhällsgrupper.
4.3Många subventioner infördes för att ge kortsiktiga lättnader men de riktar sig inte till låginkomsthushåll. De bidrar inte heller till att komma till rätta med de underliggande orsakerna till energiinflationen. För att på ett ändamålsenligt sätt kunna hantera de höga energiprisernas regressiva effekter på hushållen krävs en tvådelad strategi som bygger på principerna om en rättvis omställning. För det första krävs det ett mer välriktat direkt inkomststöd till utsatta hushåll på kort sikt. För det andra måste subventionerna riktas om till hållbara lösningar genom att medel mobiliseras till investeringar i el- och värmesystem som inte drivs av fossila bränslen samtidigt som bostadsbeståndet renoveras, för att sänka priserna.
4.4Utfasningen av subventionerna till fossila bränslen bör gå hand i hand med en striktare kontroll av energimarknaden för att skydda utsatta grupper och undvika alltför stora prisökningar. Tillgången till ren energi bör alltid vara en prioriterad fråga, särskilt på landsbygden.
5.Särskilda kommentarer om kvantifiering av och rapportering om fossila bränslen
5.1En tydlig definition av vad som utgör en subvention till fossila bränslen, där en åtskillnad görs mellan effektiva och ineffektiva subventioner, måste tillämpas på EU-nivå, vid sidan av särskilda riktlinjer för mätning och redovisning för att hantera datatäckning och datakvalitet för övervakning och mätning. Detta kan göras i samband med den kommande översynen av förordningen om energistyrning. Definitionen skulle kunna bygga på WTO:s klassificering av subventioner, som för närvarande används av OECD, Internationella byrån för förnybar energi och FN:s miljöprogram. På medellång sikt bör man också överväga att inkludera indirekta subventioner enligt den definition som tagits fram av IMF, särskilt för sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.
5.2Endast tolv medlemsstater har bidragit till att förbättra de uppgifter som samlas in på EU-nivå, vilket gör att sakkunniga måste förlita sig på fragmenterad, ofullständig och förvirrande nationell information. I allmänhet är engagemanget på medlemsstatsnivå för att fasa ut subventionerna till fossila bränslen svagt och endast Danmark har en särskild plan för detta. Enligt den preliminära bedömning av de nationella energi- och klimatplanerna som gjordes 2023 hade endast sex av EU:s 27 medlemsstater meddelat sin avsikt att helt fasa ut subventionerna till fossila bränslen i sina statsbudgetar utan att ange några exakta slutdatum. På grundval av denna bedömning och andra nationella planer och tillkännagivanden hade mindre än hälften av de subventioner till fossila bränslen som tillämpades 2022 ett planerat slutdatum före 2025. Omkring 1 % av dem har ett slutdatum mellan 2025 och 2030. För de återstående 52 % finns det inte något slutdatum, inte ens efter 2030.
Den rapporteringsmetodik som tillämpas för de nationella energi- och klimatplanerna måste förbättras och effektiviseras.
5.3Utfasningen av subventionerna till fossila bränslen ligger i linje med agendan för målen för hållbar utveckling, särskilt mål 12.C om att undanröja den snedvridning på marknaden som uppmuntrar till slösaktiga konsumtionsmönster genom att avskaffa ineffektiva subventioner till fossila bränslen. Indikator 12.C.1, dvs. omfattningen av subventionerna till fossila bränslen (konsumtion och produktion) per BNP-enhet, är dock fullständigt felaktigt beräknad som skatteutgifter. Det är frivilligt för länderna att offentliggöra denna information. För att förbättra EU:s konkurrenskraft genom att skapa lika villkor på global nivå bör EU:s medlemsstater och kommissionen i sina diplomatiska kontakter med den interinstitutionella byrån och expertgruppen för indikatorer för målen för hållbar utveckling förespråka att det blir obligatoriskt att inkludera skatteutgifter i rapporteringen.
5.4Insyn i inventeringen av subventioner till fossila bränslen är avgörande för att skapa en konstruktiv och inkluderande dialog med det civila samhället. Som exempel på god praxis kan vi nämna Italiens katalog över miljövänliga och miljöskadliga subventioner samt Frankrikes gröna budgetrapportering, som tydligt visar att klyftan mellan miljöskadliga och miljövänliga subventioner har blivit allt större.
5.5På EU-nivå avser cirka 83 % av alla subventioner till fossila bränslen att stödja energiefterfrågan. Det skulle därför vara möjligt att ersätta efterfrågestyrda subventioner med andra inkomststödjande åtgärder för konsumenterna för att på så sätt styra efterfrågan i riktning mot koldioxidfria alternativ.
5.6Energipriserna är fortfarande höga i EU, men de ligger långt under de priser som rådde under energikrisen. Subventionerna till fossila bränslen upptar dock i stort sett samma finanspolitiska utrymme som före krisen, vilket visar på ett missat tillfälle att investera i långvariga, hållbara och mer produktiva politiska åtgärder för att lindra levnadskostnadskrisen och öka näringslivets konkurrenskraft på medellång sikt. Många av de tillfälliga åtgärder som är avsedda att dämpa effekterna av de höga energipriserna från 2022 förväntas ha avvecklats i slutet av 2024 eller under 2025. EESK rekommenderar att kommissionen noga övervakar att medlemsstaterna verkligen genomför de överenskomna planerna på att avveckla dessa åtgärder och vid behov hittar alternativa, riktade stödåtgärder för utsatta grupper. EU bör eftersträva enhetliga skattereformer för att sätta stopp för användningen av fossila bränslen.
5.7Kommissionen och Europeiska miljöbyrån bör vidareutveckla sin rapportering om subventioner till fossila bränslen genom att inte bara följa upp statistik utan också lyfta fram politik och bästa praxis som syftar till att fasa ut dessa subventioner. En sådan kategorisering som bygger på subventionernas sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser kan tjäna som vägledning vid utarbetandet av tidsplanen och metoden för utfasning vid sidan av tillfälliga åtgärder såsom parallella incitament, riktade undantag och övergångsregler för en smidig övergång samtidigt som hänsyn tas till klimatmålen för 2030 och 2040.
6.Särskilda kommentarer och principer för utfasningen av subventioner till fossila bränslen
6.1Kriterier och principer för utfasningen
6.1.1Som en tumregel bör all utfasning av subventioner till fossila bränslen ingå i ett bredare skatte- och policypaket för att underlätta för konsumenter och företag att gå över till koldioxidsnåla alternativ, i första hand på de områden där en sådan övergång är tekniskt möjlig. Alla subventioner till fossila bränslen bör bedömas från fall till fall och särskilda alternativ och/eller kompensationssystem bör tas fram för att återspegla de särskilda omständigheter som råder i varje enskild medlemsstat.
6.1.2Alla processer för att fasa ut subventioner till fossila bränslen bör omfatta en bred och ändamålsenlig social dialog och dialog med befolkningen, inbegripet alla berörda parter, och stödjas av en EU-plattform för utbyte av god praxis och för att främja ömsesidigt lärande.
6.1.3Subventionerna till fossila bränslen bör utvärderas med avseende på deras sociala och ekonomiska avkastning. Detta bör ske med hjälp av systematiska kostnads-nyttoanalyser för varje enskild subvention. Avvecklingen av subventioner med låg social och ekonomisk avkastning som tar betydande finansiella resurser i anspråk bör prioriteras. På liknande sätt har EU åtagit sig att fasa ut ”ineffektiva” subventioner till fossila bränslen i flera multilaterala forum, men inte lyckats definiera vilka subventioner som avses i praktiken. Kommissionen bör därför bland annat öka det ömsesidiga lärandet med Kanada, mot bakgrund av att Kanada nyligen offentliggjort en bedömningsram för ineffektiva subventioner till fossila bränslen.
6.1.4På samma sätt bör subventionerna till fossila bränslen utvärderas utifrån deras inverkan på olika inkomstgrupper. Subventioner som på ett oproportionerligt sätt gynnar grupper med högre inkomster bör fasas ut snabbare. Progressiv beskattning som syftar till en rättvisare fördelningspolitik bör också användas för att möjliggöra en utfasning av subventionerna till fossila bränslen.
6.1.5Vissa delsektorer inom jordbruket kan dra nytta av förnybara energikällor men jordbrukssektorn som helhet är fortfarande mycket beroende av fossila bränslen, framför allt för den dagliga verksamheten (t.ex. jordbruksmaskiner). Storskaliga jordbruksmaskiner, bl.a. traktorer, skördemaskiner och fiskefartyg, saknar för närvarande kommersiellt gångbara alternativ som uppvisar samma effektivitet och tillförlitlighet som dieseldriven utrustning. Det krävs en övergångsstrategi som tar hänsyn till teknisk beredskap och ekonomisk genomförbarhet för att jordbruks- och fiskesektorerna ska förbli produktiva och konkurrenskraftiga samtidigt som de gradvis tillämpar hållbara energilösningar. En ökad roll för cirkulära och hållbara biobaserade varor och tjänster kan vara ett sätt att hantera utmaningar på flera olika områden och bidra till att ersätta fossila bränslen.
6.1.6När ett subventionssystem för fossila bränslen för närvarande bedöms vara nödvändigt av ekonomiska skäl bör systemet löpa parallellt med ett system som syftar till att underlätta utfasningen av fossila bränslen. När det till exempel gäller återbetalning av moms på diesel till jordbrukare och transportföretagare bör stödmottagarna kunna begära att ett motsvarande eller högre belopp återbetalas som stöd till investeringar i maskiner och fordon som drivs med el eller förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Jordbrukare och företagare som ställer om verksamheten för att minska koldioxidutsläppen bör omfattas av incitament för detta ändamål.
6.1.7Icke riktade subventioner bör avskaffas, medan riktade subventioner som är utformade på ett sätt som tar hänsyn till hushållens inkomster eller företagens sårbarhet kan fasas ut mer gradvis och ersättas med incitament för utfasning av fossila bränslen om detta bedöms vara nödvändigt. Huvudprincipen bör vara att energisubventionerna utformas som ett direkt inkomststöd och inte som ett indirekt stöd (såsom pristak och skattebefrielser), eftersom detta ger hushållen och företagen möjlighet att investera i ny teknik som kan bidra till att minska deras beroende av fossila bränslen. Att ersätta (icke riktade) subventioner till fossila bränslen med (riktade) inkomststödåtgärder är ett förfarande som genomförts med framgång i flera länder, bland annat i det globala Syd, vilket (bland annat) dokumenterats i rapporter från IMF och OECD.
6.2Att värna den ekonomiska konkurrenskraften och samtidigt fasa ut fossila bränslen
6.2.1För att mildra de potentiella negativa effekterna av att fasa ut subventionerna till fossila bränslen på konkurrenskraften för EU:s näringsliv rekommenderar kommittén att intäkterna från subventioner med stora fördelar och koldioxidprissättning omfördelas till teknik med låga koldioxidutsläpp, för att hjälpa företagen att komma ur sitt beroende av fossila bränslen.
6.2.2Beskattning och politik för minskade koldioxidutsläpp på medlemsstatsnivå och EU-nivå bör innebära att det skapas incitament för företagen att elektrifiera all sin energiförbrukning när detta är tekniskt möjligt. Jordbrukssektorn kräver en särskild strategi eftersom det saknas hållbara och kostnadseffektiva alternativ till utrustning som drivs med fossila bränslen. Det behövs ekonomiska incitament för att täcka dyra infrastrukturkostnader och förhindra att jordbruksproducenterna inom EU missgynnas. Samtidigt bör priserna och skatterna på fossila bränslen signalera för användarna att det är viktigt att inte längre välja förorenande energikällor (till exempel gas) utan övergå till koldioxidsnåla energikällor (till exempel elektricitet och vätgas).
6.2.3I stället för att förlita sig på subventioner till fossila bränslen behöver och efterfrågar företagen inom EU alternativ och möjligheter att byta bränsle samtidigt som lokalt producerad förnybar energi är den energi som de helst skulle vilja välja. Under dessa omständigheter är det beklagligt att EU:s lagstiftning om energigemenskaper inte tillämpas fullt ut i många medlemsstater.
6.3Att få till stånd en rättvis omställning när fossila bränslen fasas ut
6.3.1En ram för en rättvis omställning måste tjäna som vägledning för politiken för att fasa ut subventioner till fossila bränslen. De grupper som drabbas oproportionerligt hårt bör ges olika former av samhällsstöd. Utfasningen av subventioner till fossila bränslen får inte vara ett argument för uppsägningar eller försämrade arbetsvillkor. Skyddsmekanismer för arbetstillfällen och arbetsvillkor, kollektivförhandlingar och social dialog måste förbli en prioritering när subventionerna till fossila bränslen fasas ut. EESK föreslår ett kompensationssystem som bygger på direkta investeringssubventioner i koldioxidsnål teknik i stället för generellt inkomststöd, som kan vara ineffektivt och bli en indirekt subvention till fossila bränslen. Österrikes ”Klimabonus”-system, som ersätter 100 % av koldioxidskatten för alla invånare, leder till sänkt inflation men är inte inriktat mot dem som är i störst behov av hjälp på grund av omställningen. Systemet uppmuntrar inte heller till investeringar i koldioxidsnåla lösningar.
6.3.2Medlemsstaterna förlitar sig på skatterelaterade subventioner till fossila bränslen, och med tanke på att alla skattereformer har ett fördelningspolitiskt genomslag måste reformens potentiellt kortsiktiga regressiva effekter därför omedelbart åtgärdas genom att intäkterna omfördelas till utsatta samhällsgrupper. På samma sätt bör miljöanpassningsprocessen i EU med hjälp av subventioner och skatteförmåner också inriktas mot de mest utsatta grupperna i samhället. Det är därför viktigt att undvika regressiva skatter och system i den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och i andra sektorer.
6.3.3I många medlemsstater, till exempel Frankrike, visar allmänhetens motstånd mot att avskaffa subventionerna till fossila bränslen på senare tid att det behövs ett initiativ som innebär en direkt omfördelning. Den sociala klimatfonden kan tjäna som exempel på hur riktat ekonomiskt stöd kan bidra till att hjälpa utsatta hushåll att hantera de energikostnader som följer av en översyn av energibeskattningen, så länge som fonden till största delen används till strukturåtgärder. Det krävs dock ytterligare åtgärder.
6.3.4I takt med att subventionerna till fossila bränslen fasas ut rekommenderar EESK att en del av dessa medel omfördelas och används för att skydda arbetstillfällen och genomföra omskolningsprogram för arbetstagare i traditionella industrier, med hjälp av en social dialog som är öppen för insyn, för att hjälpa dessa arbetstagare att ställa om till nya sektorer inom den gröna ekonomin, minimera antalet arbetstillfällen som går förlorade och främja hållbar tillväxt.
7.Särskilda kommentarer om EU:s politiska verktyg för utfasning av subventioner till fossila bränslen
7.1Vilken roll spelar energiskattedirektivet?
7.1.1Det uppdaterade energiskattedirektivet kommer att innebära att det fastställs nya minimiskattesatser för bränsle i hela EU och att skattesatsen anpassas till bränslets föroreningsnivå per energienhet, snarare än till ekonomiska, sociala och politiska faktorer. Energibeskattningen ligger för närvarande på en nivå som innebär en utmaning för omställningen till förnybar energi. Priset på el är fortfarande betydligt högre än priset på gas – tre till fyra gånger högre – vilket gör att en elektrifiering inte är försvarbar ur konkurrenskraftsynpunkt inom många sektorer, såsom uppvärmning, industriprocesser och transporter. Det finns belägg för att beskattning och nätavgifter spelar en avgörande roll för denna prisskillnad. Inom exempelvis transportsektorn avskräcker dagens skattesatser från en övergång till utsläppsfria (elektriska) fordon i företagsflottor (tjänstebilar) i flera av EU:s medlemsstater.
7.1.2Energiskattedirektivet måste snabbt anpassas till den europeiska gröna given och ge medlemsstaterna den flexibilitet som krävs, samtidigt som principen om att varje energiform ska beskattas i förhållande till den skada som den orsakar miljön respekteras. Koldioxidfri energi bör främjas genom beskattning.
7.1.3Kommittén uppmanar rådets ordförandeskap att slutföra översynen av energiskattedirektivet, eftersom denna rättsakt är av avgörande betydelse för utfasningen av subventionerna till fossila bränslen samtidigt som konkurrenskraften upprätthålls och levnadskostnadskrisen mildras. Vi uppmanar också Europaparlamentet att så snart som möjligt anta sin ståndpunkt om översynen av energiskattedirektivet, så att lagstiftningsprocessen kan fortskrida.
7.2Vilken roll spelar den fleråriga budgetramen?
7.2.1Även om merparten av subventionerna till fossila bränslen i EU finansieras av medlemsstaternas nationella budgetar är EU-medel viktiga för att kunna tillhandahålla investeringsstöd till ny energiinfrastruktur. Det finns annars en risk för att beroendet av fossila bränslen i EU:s energimodell cementeras under årtionden framöver, vilket skulle vara geopolitiskt negativt för EU Möjligheterna att finansiera investeringar i fossila bränslen via EU:s budgetinstrument har gradvis stramats åt i EU:s budget för perioden 2021–2027 genom EU:s förbud mot att finansiera investeringar i kol och olja. Vissa investeringar längre fram i produktionskedjan för naturgas (till exempel gaspannor och gasdistribution) är dock fortfarande berättigade till stöd från de största EU-fonderna, dvs. de sammanhållningspolitiska fonderna och den resursrika faciliteten för återhämtning och resiliens på 750 miljarder euro. I stället för att ytterligare skärpa villkoren för finansiering av projekt för fossila bränslen ledde införandet av REPowerEU till att tillämpningsområdet för stödberättigade gasinvesteringar utvidgades genom att inkludera infrastrukturprojekt med koppling till flytande naturgas som tidigare inte var stödberättigade enligt bestämmelserna för faciliteten för återhämtning och resiliens.
7.2.2Inför kommissionens kommande förslag till förordningar om den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034 och de interinstitutionella förhandlingarna om detta förslag uppmanar vi kommissionen att i sitt förslag till förordning om den fleråriga budgetramen helt utesluta alla former av ekonomiskt stöd till infrastruktur för fossila bränslen i alla finansieringsinstrument inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Dessa investeringssubventioner syftar inte till att hitta lösningar på sociala och fördelningspolitiska problem. En permanent utfasning av dessa subventioner kommer sannolikt inte heller att medföra några negativa fördelningseffekter.
7.3Vilken roll spelar den europeiska planeringsterminen?
7.3.1Utfasningen av subventionerna till fossila bränslen har inte samordnats inom ramen för den europeiska planeringsterminens landsrapporter eller i de landsspecifika rekommendationer som utfärdats till medlemsstaterna. Kommissionen överväger för närvarande olika metoder för att på ett bättre sätt ta hänsyn till förekomsten av subventioner till fossila bränslen i planeringsterminen. Även om medlemsländernas efterlevnad av de landsspecifika rekommendationerna hittills har varit bristfällig kan detta komma att förändras i samband med den planerade översynen av EU:s ramverk för ekonomisk styrning och de nya reformrelaterade instrumenten i den fleråriga budgetramen för 2028–2034. EESK anser att medlemsstaterna i högre grad bör uppmuntras till att vidta konkreta åtgärder för att fasa ut subventionerna till fossila bränslen. Vi anser att den europeiska planeringsterminen nu kan tjäna ett sådant syfte.
7.3.2Kommittén uppmanar därför kommissionen att införliva översynen och utfasningen av subventioner till fossila bränslen i den europeiska planeringsterminen, bland annat genom särskilda landsspecifika rekommendationer.
7.4Vilken roll spelar reglerna för statligt stöd?
7.4.1Som en del av initiativet om en ren industriell giv och omnibusinitiativen förväntas reglerna för statligt stöd ses över för att bland annat möjliggöra en snabbare utbyggnad av förnybara energikällor och utfasning av fossila bränslen inom industrin.
En översyn av EU:s ram för statligt stöd måste innebära strängare regler för statligt stöd till verksamhet som drivs med hjälp av fossila bränslen och som finansieras via medlemsstaternas statsbudgetar, samtidigt som en snabbare utbyggnad av infrastruktur för ren energi påskyndas. Det är enligt de nuvarande reglerna fortfarande tillåtet med stöd till fossila bränslen genom såväl riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi som, i mindre utsträckning, den allmänna gruppundantagsförordningen.
Den nuvarande ramen används framför allt för att ge betydande subventioner till fossilbaserade elproducenter via olika kapacitetsmekanismer (en särskild typ av statligt stöd).
7.4.2Som en del av den framtida översynen av reglerna för statligt stöd uppmanar vi kommissionen att inkludera en färdplan som innebär att stöd till projekt och verksamheter som drivs med hjälp av fossila bränslen avskaffas, så att reglerna för statligt stöd kan anpassas till EU:s åtagande att fasa ut subventionerna till fossila bränslen.
Bryssel den 1 april 2025.
Peter SCHMIDT
Ordförande för sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
_____________