INT/1067
Åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning
YTTRANDE
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Kommissionens rekommendation om åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och säkerställa skyddet för immateriella rättigheter
(C(2024) 1739 final)
Föredragande: Bruno Choix
1.REKOMMENDATIONER
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens rekommendation och rekommenderar följande:
1.1Öka företagens medvetenhet om frågor som rör immateriella rättigheter och kampen mot varumärkesförfalskning. EESK välkomnar kommissionens rekommendation. Kommittén är väl medveten om allt som redan gjorts på EU-nivå för att skydda konsumenter samt små och medelstora företag från varumärkesförfalskning: offentliggörandet av EU-förordningen om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter och EU-förordningen om digitala tjänster, som är tillämpliga på alla onlineplattformar sedan februari 2024. Vissa av kommissionens initiativ som omnämns i rekommendationen är särskilt välkomna, i synnerhet de som syftar till att ge små och medelstora företag ökade möjligheter att skydda sina immateriella tillgångar, bland annat mot cyberstöld, till exempel genom att öka företagens medvetenhet om frågor som rör immateriella rättigheter och kampen mot varumärkesförfalskning.
1.2Höj skadeståndet/ersättningen vid talan om intrång. EESK anser dock att mer kan göras för att stödja små och medelstora företag genom att höja skadeståndet/ersättningen vid talan om intrång. Medlemsstater som inte erkänner straffskadestånd i sin nationella lagstiftning bör rekommenderas att göra det.
1.3Ändra synen på varumärkesförfalskning. Företagsledarnas syn på varumärkesförfalskning bör förändras och för detta krävs informationskampanjer. Fler vittnesmål från företagsledare som har lyckats bekämpa varumärkesförfalskning med stöd av den industriella äganderätten bör uppmärksammas.
1.4Ta fram en försäkring mot varumärkesförfalskning. Det vore lämpligt med en försäkring mot varumärkesförfalskning på EU-nivå. Försäkringsbolagen menar att de inte kan bedöma värdet av immateriella tillgångar och därför inte kan erbjuda en försäkring för detta ändamål som inte är alltför dyr. Medlemsstaterna bör reflektera över hur tillgångar ska värderas, så att de därefter bland annat kan samarbeta med försäkringsbolagen för att ta fram en särskild försäkring.
1.5Ålägg leverantörer av onlineplattformar att införa ett enda formulär för anmälan av olagligt innehåll. EESK efterlyser enklare, snabbare och effektivare förfaranden för anmälan och tillbakadragande av annonser för varumärkesförfalskade varor på nätet. Sådana förfaranden skulle kunna utarbetas inom ramen för kommissionens diskussioner om ett samförståndsavtal mellan onlineplattformarna och rättighetsinnehavarna. Dessa annonser utgör en fara för konsumenterna. Arbetet med att komma till rätta med detta problem måste bli effektivare. Mycket återstår att göra för att rensa upp på varumärkesförfalskningarnas internet. Kommittén kommer att kontrollera om skyldigheterna enligt förordningen om digitala tjänster verkligen bidrar till att minska utbudet av varumärkesförfalskade varor på nätet.
1.6Stärk samarbetet inom EU i fråga om åtgärder för att avlista webbplatser som saluför varumärkesförfalskade varor. EESK kommer att kontrollera genomförandet av de rekommendationer i EU:s verktygslåda mot varumärkesförfalskning som syftar till att stärka samarbetet inom EU i fråga om åtgärder för att avlista webbplatser som saluför varumärkesförfalskade varor.
1.7Gör kampen mot varumärkesförfalskning till en prioritering för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europol. EESK anser att kampen mot varumärkesförfalskning måste prioriteras av Olaf och Europol. Denna fråga bör också prioriteras inom ramen för EU:s policycykel (Empact).
1.8Se till att frågan om varumärkesförfalskning systematiskt beaktas i bilateral och internationell handel. EESK kommer att mycket noggrant behöva kontrollera om frågan om varumärkesförfalskning systematiskt ingår i de handelsavtal som EU ingår med sina partner. Kommittén kommer också att övervaka tillämpningen av dessa avtal.
2.FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR
Argument till stöd för rekommendation 1.1
2.1På EU-nivå medför varumärkesförfalskning över 800 000 förlorade arbetstillfällen och 16 miljarder euro i förlorade skatteintäkter per år, med en ökande andel produkter som är farliga för medborgarnas hälsa och säkerhet. Varumärkesförfalskade och piratkopierade varor förekommer inom alla branscher och varukategorier. Därför löper alla företag, även små och medelstora företag, som använder immateriella rättigheter i sina affärsmodeller risk för intrång i de immateriella rättigheterna. Små och medelstora företag spelar en viktig roll i de flesta ekonomier. Av den gemensamma rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) med titeln ”Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms”, som offentliggjordes den 31 januari 2023, framgår att sannolikheten för att små och medelstora företag som utsatts för intrång i de immateriella rättigheterna kommer att överleva i fem år är 34 % lägre än för andra företag. Risken är särskilt hög för oberoende små och medelstora företag som inte ingår i en stor koncern och för små och medelstora företag som utsätts för patentintrång. 40 % av de små och medelstora företagen uppger att de inte övervakar sina marknader för att upptäcka intrång i sina rättigheter. De förlitar sig endast på återkoppling från kunder eller affärspartner för att upptäcka varumärkesförfalskningar.
2.2Mellan slutet av februari och slutet av april 2023 genomfördes en konjunkturundersökning i Frankrike av CPME (centralorganisationen för små och medelstora företag) i samarbete med INPI (Frankrikes patent- och varumärkesmyndighet). Ett avsnitt handlade om varumärkesförfalskning. Av undersökningen framgår att 70 % av uppgiftslämnarna inte vidtar några åtgärder för att skydda sina immateriella tillgångar och innovationer. Fyra skäl anges: företaget ser inga fördelar med det, kunskaperna om immateriella rättigheter är otillräckliga, företaget känner sig inte berört och villkoren för registrering har inte uppfyllts. Små och medelstora företag verkar helt sakna kunskap om vilka åtgärder som bör vidtas om deras varor piratkopieras. Det behövs bättre information om åtgärder och tillvägagångssätt för att försvara sig mot varumärkesförfalskning.
Argument till stöd för rekommendation 1.2
2.3Enligt samma franska undersökning av CPME och INPI avskräcker rädslan för låg ersättning alltför många företag som utsatts för varumärkesförfalskning från att vidta åtgärder. Endast 26 % av de företag som anser sig ha utsatts för varumärkesförfalskning vänder sig till domstol.
2.4Motivering:
44 % av de företag som utsatts för varumärkesförfalskning svarade att de inte hade vidtagit några åtgärder av följande skäl:
·Okunskap om vilka åtgärder som bör vidtas: 33 %.
·Låg sannolikhet att erhålla ersättning: 31 %.
·Alltför långdragna rättsliga förfaranden: 24 %.
·Alltför höga rättegångskostnader: 17 %.
·Rädsla för att förlora i domstol: 7 %.
·Utlämnande av konfidentiella uppgifter: 1 %.
Argument till stöd för rekommendation 1.3
2.5På samma sätt som företagsledare tror att de kommer att få låg ersättning om de anmäler varumärkesförfalskning, tror de också ofta att deras anseende kommer att skadas om det blir känt att de utsatts för varumärkesförfalskning. Vi måste ändra denna uppfattning. Företagen verkar vara rädda för att deras image ska påverkas negativt. De måste övertygas om att det är möjligt att försvara sig, att det kommer att ge resultat och att det inte kommer att skada företaget. Det viktigaste är att öka företagens medvetenhet om omfattningen av deras immateriella tillgångar och att skydda dessa tillgångar för att kunna dra största möjliga nytta av dem. Om en av företagets tillgångar utsätts för intrång har företaget mycket att förlora. Det krävs utbildning, så att företagen kan vara proaktiva och förutse alla tänkbara problem.
Argument till stöd för rekommendation 1.4
2.6Små och medelstora företag anser att förfarandena tar alltför lång tid och är alltför kostsamma. Om det går att teckna en försäkring mot stöld borde man också kunna teckna en försäkring mot varumärkesförfalskning, dvs. stöld av en immateriell tillgång. Varumärkesförfalskning innebär olika slags ekonomiska kostnader för företaget:
-Förlorade intäkter (royalties, omsättning osv.). Dessutom skrivs själva värdet av företagets tillgång ned, vilket får konsekvenser om företagets balansräkning inbegriper denna industriella äganderätt.
-Kostnader i samband med talan, bland annat förfaranden för alternativa tvistlösning, för att stoppa varumärkesförfalskningen, så att företagets industriella äganderätt erkänns och företaget får ersättning för den skada som uppkommit. De ekonomiska kostnaderna, särskilt advokatarvodena, beror på vilken äganderätt det handlar om men också på varumärkesförfalskningens territoriella omfattning, eftersom en rättslig prövning ibland måste göras i flera olika länder. I vissa fall måste också den tekniska komplexiteten beaktas, framför allt när det handlar om patent och den tekniska sakkunskap (patent- och varumärkesombud) som kan krävas.
2.7Hänsyn bör också tas till de fall när ett företag gör intrång i tredje parts immateriella rättigheter. Förfarandena för att avgöra vem som är den ursprungliga upphovspersonen eller uppfinnaren eller den rättmätiga rättighetsinnehavaren kan vara långdragna och kostsamma. Ett företag som riskerar att göra intrång kan se en försäkring mot varumärkesförfalskning som 1) ett sätt att finansiera kostnaderna för rättegång och alternativ tvistlösning, och 2) ett sätt att täcka kostnaderna för att verksamheten upphör om detta blir nödvändigt.
Argument till stöd för rekommendation 1.5
2.8Framsteg måste göras på vissa områden för att verkligen göra det enklare för rättighetsinnehavare att vidta åtgärder, framför allt genom att förenkla och harmonisera förfarandena för anmälan och avlägsnande av olagligt innehåll. Dessa förfaranden skiljer sig från en plattform till en annan och från ett land till ett annat och är enligt företagarnas uppfattning också alltför tidskrävande. Dessutom medför förfarandena ekonomiska kostnader, framför allt kostnader för tjänsteleverantörer, och personalkostnader, eftersom personal måste avsättas inom företaget. Företaget måste avsätta minst en heltidsanställd person för att hitta tillräckligt effektiva motåtgärder mot försäljningen av varumärkesförfalskade varor. Ett exempel: Ett företag som gett en liten grupp medarbetare i uppdrag att anmäla intrång rapporterade att över 5 800 anmälningar gjorts på olika plattformar under ett år och att fler än 30 utredningar inletts till följd av dessa anmälningar (det rör sig främst om webbplatsoperatörer vars leverantörer annonserar på dessa onlineplattformar). Dessa anmälningar krävde mer än 1 800 timmars arbete (som utfördes av tre personer). Kostnaden för detta arbete översteg 100 000 euro, inbegripet lönekostnader och advokatarvoden. Företagen säger att situationen för närvarande är som att slå huvudet i väggen. Vissa plattformar godkänner inte att företagens advokater agerar som anmälare, kräver validering av anmälarnas rättigheter, kräver domstolsbeslut för att vidta åtgärder, anser att anmälan inte skett på korrekt sätt, vägrar att ge varumärkesinnehavaren rätt när intrångsgöraren ändrar eller gör en del av fotot av den varumärkesförfalskade varan suddigt osv. Trots flera års arbete har rättighetsinnehavarna inte lyckats se till att varumärkesförfalskade varor tas bort från vissa plattformar, som företagen betraktar som delaktiga i varumärkesförfalskningen eftersom de får provision på försäljningen. Andelen avslag i fråga om de beslut som plattformarna fattar efter anmälan kan uppgå till 50 %.
Argument till stöd för rekommendation 1.6
2.9Man bör kunna agera mer effektivt när varumärkesförfalskade varor efter en kort tid dyker upp på nytt på handelswebbplatserna, genom att plattformarna åläggs att införa ett lättanvänt och reaktivt varningssystem.
2.10I Frankrike användes till exempel möjligheten att avlista en webbplats för första gången 2021, då försäljningsplattformen Wish avlistades. Det är absolut nödvändigt att de anmälningssystem som nu är obligatoriska på EU-nivå och de betrodda anmälarnas åtgärder verkligen förhindrar att intrångsgörarnas erbjudanden dyker upp på nytt en kort tid efter det att de webbplatser eller sidor som fällts i domstol har tagits bort. Att Wish-plattformen kunde avlistas i Frankrike innebär inte på något vis att EU:s övriga medlemsstaterna agerat på samma sätt.
2.11Varningsförfarandet för återkallande av farliga produkter är till viss del automatiserat, men när det handlar om varumärkesförfalskade varor eller bristande efterlevnad i avsaknad av fara leder en avlistning endast till ett enkelt informationsutbyte på arbetsgruppsnivå inom EU och OECD. Varje nationell myndighet har rätt att utföra egna kontroller enligt sina egna kriterier och kan komma fram till olika slutsatser. I så fall är varan fortfarande tillgänglig via en annan plattform inom EU.
2.12Det skulle behövas harmoniserade motåtgärder och skyddsåtgärder på EU-nivå när nationella myndigheter konstaterar att en plattform säljer varumärkesförfalskade varor.
Argument till stöd för rekommendation 1.7
2.13Detta fenomen står dessvärre inte högst upp på listan över de mål som dessa samarbetsorgan har. Kampen mot varumärkesförfalskning ingår i målet om att upptäcka olaglig handel i Olafs åtgärdsprogram. En av Olafs uppgifter är att bekämpa olaglig handel med hjälp av avtal som ingåtts med över 80 länder. Dess huvuduppgift är att skydda EU:s ekonomiska intressen, men byrån genomför också kompletterande åtgärder utöver sitt ekonomiska uppdrag, såsom den samordning av tullmyndigheterna som sker inom ramen för förordning (EG) nr 515/97. På grund av bristande resurser inriktas denna tullsamordning på varor som är farliga för människors hälsa och säkerhet och för miljön.
2.14Olaf har betydande befogenheter: Byrån kan genomföra administrativa utredningar, ingå administrativa samarbetsavtal med tullmyndigheterna i tredjeländer för att få bättre kunskap om hur varumärkesförfalskade varor anländer till EU osv. De hinder som Olaf möter i sin verksamhet beror på att uppgifter saknas eller håller låg kvalitet, särskilt i samband med e-handel. Byrån har befogenhet att handlägga ärenden som rör import av varumärkesförfalskade varor till den inre marknaden, men begär att dess befogenheter ska utvidgas till att omfatta varumärkesförfalskning inom EU. År 2021 arbetade 371 personer vid Olaf. Insats- och utredningsenheten består dock av tre personer som arbetar med cigaretter och fyra eller fem personer som arbetar med farliga varor, dvs. totalt sju eller åtta personer. Olaf förlorade totalt 64 tjänster till den nyligen inrättade Europeiska åklagarmyndigheten.
2.15EESK beklagar att Olafs resurser för att bekämpa varumärkesförfalskning är begränsade, eftersom denna verksamhet inbegriper många olika flöden och typer av olaglig handel. Genom en förstärkning av den grupp som ägnar sig åt varumärkesförfalskning skulle de nuvarande uppgifterna kunna hanteras mer effektivt, särskilt om uppgifterna utvidgas till att omfatta flödena av varumärkesförfalskade varor inom EU.
Argument till stöd för rekommendation 1.8
2.16I kommissionens senaste rapport om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer, som offentliggjordes i maj 2023, fastställs en prioriteringslista över länder gentemot vilka EU bör inrikta sina insatser för att förstärka det effektiva skyddet av immateriella rättigheter. Kina och Hongkong ligger bakom de huvudsakliga flödena av varumärkesförfalskade varor som importeras till EU och är de som oroar EU mest. Indien och Turkiet utmärker sig också i fråga om tillverkning eller transitering av varumärkesförfalskade varor och anses vara länder där säkerställandet av skyddet för immateriella rättigheter är problematiskt. Andra länder i Asien, Afrika och Sydamerika hör också till dem som bär ett stort ansvar för transiteringen av varumärkesförfalskade varor.
2.17Skyddet av immateriella rättigheter måste tas upp i alla bilaterala avtal som undertecknas av medlemsstaterna och EU.
2.18Dessutom bör vissa tredjeländers ansträngningar att bekämpa varumärkesförfalskning beaktas, till exempel vid beslut om utvecklingsbistånd. EESK påpekar att företagen i EU är skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna genom att avstå från att samarbeta med partner som gör sig skyldiga till tvångsarbete gentemot vissa befolkningsgrupper.
3.ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER TILL KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG
Ändringsrekommendation 1
kopplad till rekommendation 1.2
|
Kommissionens textförslag
Punkt 42
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
Säkerställa att lämpliga skadestånd beviljas
(42) Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att rättighetsinnehavarna, i samband med förfaranden för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, kan få lämpligt skadestånd för att kompensera för den faktiska skada som orsakats, med hjälp av en metod för beräkning av skadestånd som omfattar alla aspekter av den skada som lidits, inbegripet
a) skadestånd som täcker den ideella skada som rättighetsinnehavaren lidit,
b) skadestånd som täcker kostnader som är kopplade till att efterforska och identifiera eventuella intrång,
c) skadestånd som täcker betalning av ränta på de belopp som ska betalas.
|
Säkerställa att lämpliga skadestånd beviljas
(42) Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att rättighetsinnehavarna, i samband med förfaranden för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, kan få lämpligt skadestånd för att kompensera för den faktiska skada som orsakats, med hjälp av en metod för beräkning av skadestånd som omfattar alla aspekter av den skada som lidits, inbegripet
a) skadestånd som täcker den ideella skada som rättighetsinnehavaren lidit,
b) skadestånd som täcker kostnader som är kopplade till att efterforska och identifiera eventuella intrång,
c) skadestånd som täcker betalning av ränta på de belopp som ska betalas.
I detta syfte uppmuntras medlemsstaterna att reflektera över hur immateriella tillgångar ska värderas.
|
|
Motivering
|
|
Den låga ersättningen avskräcker alltför många företag som utsatts för varumärkesförfalskning från att agera.
|
Bryssel den 1 oktober 2024.
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Sandra PARTHIE
_____________