YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Ändring av den gemensamma jordbrukspolitikens grundläggande rättsakter – förenkling

_____________

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av strategiska GJP-planer, översyn av strategiska GJP-planer och undantag från kontroller och sanktioner
(COM(2024) 139 final – 2024/0073)

NAT/932

Föredragande: Stoyan Tchoukanov

SV

Remiss

Europeiska unionens råd, 19/03/2024

Europaparlamentet, 22/3/2024

Rättslig grund

Artiklarna 43.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

Antagande vid plenarsessionen

24/4/2024

Plenarsession nr

587

Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)

200/1/8

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar det faktum att Europeiska kommissionen har föreslagit ett flertal åtgärder för att öka flexibiliteten och minska de administrativa bördorna för EU:s jordbrukare i syfte att stärka livsmedelssuveräniteten och förbättra jordbrukens inkomster, vilket är i linje med kommitténs tidigare yttranden 1 . Samtidigt påpekar kommittén att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), även i förenklad form, i slutändan måste stödja hållbara livsmedelssystem som tillgodoser samhälleliga och ekologiska behov och bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling. EESK skulle dock vilja understryka några begränsningar och osäkerheter i det aktuella förslaget.

1.2Till att börja med betonar EESK att detta förslag inte kommer lösa det största problem som jordbrukarna står inför vilket är den orättvisa värdefördelningen i livsmedelskedjan som hindrar dem från att få en skälig inkomst för sin livsmedelsproduktion (jordbrukarnas inkomster är omkring 40 % lägre än de genomsnittliga inkomsterna från annan verksamhet än jordbruk) 2 3 . EESK uppmanar därför till att de andra inslagen som kommissionen föreslår i paketet 4 (beträffande kontrakt, sammanslutningar av producenter, frivilliga system, otillbörliga handelsmetoder, samt ett observationsorgan för produktionskostnader, marginaler och handelsmetoder) snabbt ska presenteras och antas. Dessa inslag är lika brådskande och kommer att bidra till det övergripande målet att ge jordbrukare en skälig inkomst och samtidigt locka till sig yngre generationer. Ytterligare stöd bör också ges till att främja korta leveranskedjor och kvalitetssystem och till att se till att dessa prioriteras i medlemsstaternas upphandlingsförfaranden. Detta innebär bland annat att sätta obligatoriska mål för medlemsstaterna att inrätta eller förbättra dem och på så sätt öka jordbrukens mervärde och lönsamhet. En markant inkomstökning är nyckeln för att jordbrukare ska kunna försörja sig väl och bidra mer till miljöambitionerna genom miljöanpassningsåtgärder.

1.3EESK stöder i princip flexibiliteten som erbjuds medlemsstaterna, och följaktligen EU:s jordbrukare, att anpassa jordbruksmetoderna till regionala förhållanden på ett dynamiskt sätt1. EESK noterar dock att miljö- och klimatpolitiken samt sociala normer inte bör ses som en börda utan snarare som en del av de långsiktiga lösningarna och riktlinjerna för det framtida beslutsfattandet1, och att flexibilitet inte bör innebära sänkta ambitioner och en försvagad miljö- och klimatstruktur i den gemensamma jordbrukspolitiken. EESK framhåller att grundvillkoren introducerades för att legitimera det arealbaserade stödet (grundläggande inkomststöd för hållbarhet) i skattebetalarnas ögon. Endast om jordbruken är ekonomiskt bärkraftiga är det möjligt att ha större miljöambitioner, däribland genom grundvillkor. Jordbrukarna måste fortsätta att anpassa sig till klimatförändringarna, delta i avtalade koldioxidsnåla initiativ osv. Jordbrukarna hotas allvarligt av klimatförändringarna och måste hantera de allt vanligare extrema väderförhållandena. Detta kan hindra dem från att arbeta inom ideala tidsfrister och tidsramar, till exempel för att plantera täckgrödor. De tillfälliga undantag som föreslås för ogynnsamma väderförhållanden och förenklingarna avseende jordbearbetning, marktäckning och återställning av permanent gräsmark kommer att göra det möjligt för jordbrukare att ta hand om sin mark på bästa möjliga sätt och i den mån klimatförhållandena tillåter det.

1.4EESK påminner om behovet av att skydda den inre marknaden och sörja för rättvis konkurrens för jordbrukare i EU samt för små och medelstora företag genom balanserade handelsavtal och autonoma handelsåtgärder med tredjeländer. I dessa avtal och åtgärder bör hälso- och miljönormer samt sociala normer för import som minst motsvarar dem som krävs i EU1 fastställas. Skyddsklausuler som är lätta att använda och effektiva i händelse av marknadsstörningar (spegelåtgärder, ömsesidighet) behövs också.

1.5Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken utarbetades innan covid-19 och innan Rysslands angrepp mot Ukraina, som båda lett till en komplex ekonomisk situation för jordbrukarna som inte kunde ha förutsetts. För att stödja hållbarheten och oberoendet för EU:s livsmedelsproduktion på lång sikt bör man inom ramen för den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken göra mer för att stödja jordbrukare som engagerar sig i miljösystem eller andra miljötjänster såsom att bevara den biologiska mångfalden. Det bör ske med en budget som är i linje med den gemensamma jordbrukspolitikens ambitioner.

1.6EESK anser att jordbrukarna bör ges tillräckligt stöd under omställningen och att de positiva externa effekterna för landskapet, den biologiska mångfalden, miljön och klimatet av vissa specifika jordbruksverksamheter bör uppmuntras genom offentlig finansiering eller privata kontrakt 5 . Inom denna ram anser EESK att de föreslagna åtgärderna för så kallade icke-produktiva element som gör det möjligt för jordbrukare att välja att låta en del av sin åkermark vila eller att skapa nya landskapselement på dessa arealer (och på så sätt få ytterligare ekonomiskt stöd genom miljösystem) kan leda till resultat som är ännu mer positiva än vad som inledningsvis planerades i den gemensamma jordbrukspolitiken, dock under förutsättning att tillräckliga och adekvata medel görs tillgängliga. Det skulle inte bara garantera den gemensamma jordbrukspolitikens ekologiska effektivitet utan även möjliggöra för jordbruksföretagen att planera en gradvis omställning under den kommande finansieringsperioden.

1.7EESK uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att medlen står i proportion till den överenskomna ambitionen att säkerställa en ekonomiskt hållbar samt grönare och rättvisare gemensam jordbrukspolitik och rekommenderar att effekterna av dessa förenklingar utvärderas så tidigt som möjligt under 2025 på medlemsstatsnivå. Framför allt bör de potentiella effekterna på jordbrukares inkomster och på den totala mängden arealer eller element avsedda för biologisk mångfald undersökas.



1.8Eftersom vissa av dessa förenklingsåtgärder kommer att minska skyldigheterna när det gäller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samtidigt som jordbrukarna ges större flexibilitet att välja vilka åtgärder som ska tillämpas, betonar EESK behovet av lämpliga utbildningsprogram för jordbruksrådgivare och jordbrukare i syfte att öka kunskapen om miljöanpassningsåtgärder, med tanke på deras ekonomiska konsekvenser, bland annat om växelbruk och om pollinatörernas ekologi, identifiering av dem och återställande av deras livsmiljöer 6 .

1.9EESK upprepar också sin rekommendation om att ge mer stöd till jordbrukare så att de kan hantera de nödvändiga kontrollerna1. I detta avseende är kommittén inte övertygad om förslaget att undanta jordbrukare som har högst 10 hektar från kontroller och sanktioner kopplade till efterlevnad av grundvillkoren. EESK påpekar att kontroller och sanktioner fortfarande är ett problem för alla typer av jordbruk, stora som små, och att det är viktigt att minska kontrollbördan för alla jordbruk i Europa. Dessutom skulle en sådan åtgärd innebära en åtskillnad mellan Europas jordbrukare och diskriminera en del av dem utan rättslig grund. Vissa undantag från kontrollerna eller minskad frekvens av kontroller kan vara lämpliga, framför allt för småbrukare (definitionen av småbrukare är relativ beroende på typen av produktion), men EESK anser att en viss grad av anpassade och proportionerliga kontroller kan vara ett sätt att säkerställa utbyte av information och stöd till jordbrukare.

1.10Slutligen, och även om EESK håller med om förslagens brådskande natur för att säkerställa att de ska kunna tillämpas på nästa odlingssäsong, understryker vi att det civila samhället borde ha rådfrågats på ett annat sätt angående dessa förslag. Vi uppmanar därför kommissionen att säkerställa att ordentliga samråd hålls med alla berörda parter angående genomförandet av dessa åtgärder och i nästa steg angående övriga inslag som föreslås i paketet och att samtidigt föra en diskussion kring dem inom ramen för den pågående strategiska dialogen. Det är viktigt att återupprätta dialogen mellan det civila samhället och jordbrukarna på lång sikt och sätta jordbrukarna i centrum av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bryssel den 24 april 2024.

Oliver Röpke
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

_____________