ECO/641
Regelverk för beskattning av enheter inom den sociala ekonomin
YTTRANDE
Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Regelverk för beskattning av enheter inom den sociala ekonomin
(yttrande på eget initiativ)
Föredragande: Giuseppe Guerini
|
Rådgivare
|
Samuel CORNELLA, för föredraganden
|
|
|
|
|
Beslut av plenarförsamlingen
|
18/1/2024
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 52.2 i arbetsordningen
|
|
|
(yttrande på eget initiativ)
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
|
|
Antagande av sektionen
|
27/6/2024
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
74/0/0
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
D/M/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonar att det är viktigt att medlemsstaternas skattesystem inte hindrar utvecklingen av den sociala ekonomin. Vi välkomnar dessutom kommissionens mål att stödja medlemsstaterna genom att offentliggöra vägledning om relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin som baseras på analyser och bidrag från medlemsstaternas myndigheter och aktörer inom den sociala ekonomin.
1.2Kunskap om strategier som antagits i olika medlemsstater kan vara en viktig utgångspunkt för att fördjupa och förbättra den övergripande skatteramen för enheter inom den sociala ekonomin på den inre marknaden.
1.3Kommittén är medveten om de stora svårigheter som är förknippade med behovet av att uppnå enhällighet i rådet, och hoppas att tillvägagångssättet för beskattning av enheter inom den sociala ekonomin kan harmoniseras ytterligare i framtiden för att konsolidera den inre marknaden. EESK efterlyser därför att man inleder en djuplodande diskussion om möjliga sätt att i framtiden harmonisera beskattningen av den sociala ekonomin i EU.
1.4EESK stöder i synnerhet nationella skatteåtgärder som syftar till att erbjuda en differentierad skattemässig behandling av vinster som återinvesteras för stadgeenliga ändamål eller avsätts som odelbara tillgångar hos enheter inom den sociala ekonomin. Odelbara tillgångar kan ofta inte delas ut till medlemmarna, varken medan företaget är aktivt eller efter dess upplösning. Vinster som återinvesteras eller avsätts som odelbara tillgångar är ett grundläggande verktyg för att främja kapitalisering och självfinansiering av enheter inom den sociala ekonomin.
1.5EESK välkomnar att enheter inom den sociala ekonomin i vissa medlemsstater omfattas av en specifik momssats (5–10 %) som är förenlig med EU:s momsregelverk. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även överväga särskilda momssatser för allmännyttig verksamhet som utförs av enheter inom den sociala ekonomin och för sociala tjänster, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn och sektorerna för social omsorg för äldre personer, personliga tjänster, långvarig vård och omsorg samt utbildning.
1.6Man bör överväga att införa en definition av enheter inom den sociala ekonomin i den allmänna gruppundantagsförordningen, och samtidigt utveckla lämpliga mekanismer för att, ur skattehänseende, undanta finansieringen av enheter inom den sociala ekonomin från reglerna för statligt stöd.
1.7För att undvika snedvridningar, opportunistiskt beteende eller försök att kringgå reglerna rekommenderar EESK att alla medlemsstater ska ha offentliga, tillgängliga och transparenta register där man registrerar enheter inom den sociala ekonomin som tar emot donationer. Dessa register bör möjliggöra inlämningen av finansiella rapporter och uppdragsrapporter som ger en tydlig bild av den verksamhet av allmänt intresse som enheterna bedriver med hjälp av donationer, subventioner, offentliga bidrag eller privata donationer.
2.Bakgrund
2.1I EU:s handlingsplan med titeln ”Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin” beaktas den sociala ekonomins särdrag, och skillnaderna mellan enheter inom den sociala ekonomin och traditionella företag klargörs. I handlingsplanen konstateras också att den sociala ekonomin främjar social sammanhållning på den inre marknaden och rättvisa i det europeiska ekonomiska systemet.
2.2I handlingsplanen noteras följande: ”[Beskattning är] ett viktigt politikområde för den sociala ekonomin. Få länder har tagit fram specifika och konsekventa regler för beskattning av sociala företag. Vissa erbjuder incitament som omfattar allt från befrielse från bolagsskatt på innehållna vinster till momsbefrielse eller reducerade satser, sociala avgifter som sänks eller täcks av bidrag eller skattenedsättningar för privata och institutionella givare.”
2.3I handlingsplanen konstateras vidare att det, även i medlemsstater där särskilda åtgärder införts på skatteområdet, dock kan ”vara svårt att få tillgång till dessa incitament, och de olika åtgärderna samordnas inte alltid på bästa sätt”. I detta sammanhang preciseras det att kommissionen ”kommer att uppmuntra ömsesidigt lärande och ge medlemsstaterna vägledning och stöd” genom ”[o]ffentliggörande av vägledning om relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin som baseras på analyser och bidrag från medlemsstaternas myndigheter och aktörer inom den sociala ekonomin”.
2.4I rådets efterföljande rekommendation av den 27 november 2023, om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin, erinrar man om följande: ”Skattepolitik kan också spela en viktig roll för att främja den sociala ekonomin och säkerställa att enheterna inom denna har råd att verka tillsammans med vanliga företag. På så sätt skapas ett mer jämlikt affärsklimat samtidigt som det bidrar till social inkludering och förbättrad tillgång till arbetsmarknaden.”
2.5Denna rekommendation åtföljs av två omfattande studier med titlarna ”Relevant taxation frameworks for Social Economy Entities” (SWD(2023) 211 final) och ”Non-discriminatory taxation of charitable organisations and their donors: principles drawn from EU case-law” (SWD(2023) 212 final). Studierna är inriktade på medlemsstaternas olika skattelagar för beskattning av den sociala ekonomin respektive principer baserade på EU-domstolens rättspraxis om gränsöverskridande donationer till välgörenhetsorganisationer.
2.6Mer nyligen, i Liègefärdplanen för den sociala ekonomin i Europeiska unionen som offentliggjordes i anslutning till den konferens mellan de europeiska ministrarna med ansvar för den sociala ekonomin som anordnades av det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd i Liège den 12 februari 2024, uppmanades kommissionen och rådet bl.a. att se till att skattesystemen inte hindrar utvecklingen av den sociala ekonomin och att bedöma om skattesystemen i tillräcklig utsträckning uppmuntrar utvecklingen av den sociala ekonomin. Med detta yttrande avser EESK att vända sig till de framtida europeiska medlagstiftarna, och till medlemsstaterna eftersom de har lagstiftande befogenhet på skatteområdet, för att få till stånd ett konkret genomförande av dessa förslag.
2.7Kommittén ställer sig bakom definitionen
av social ekonomi i rådets rekommendation av den 27 november 2023, som i sin tur överensstämmer med de definitioner som antagits av andra internationella institutioner, t.ex. i följande dokument: i) resolutionen från Internationella arbetsorganisationen (ILO) om anständigt arbete och den sociala och solidariska ekonomin, ii) rekommendationen från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om social och solidarisk ekonomi och social innovation, iii) Förenta nationernas (FN) resolution om främjande av den sociala och solidariska ekonomin för hållbar utveckling.
3.Allmänna och särskilda kommentarer
3.1Det har sedan länge varit känt att en harmonisering av den rättsliga ramen för enheter inom den sociala ekonomin behöver främjas på europeisk nivå. Frågan har bl.a. tagits upp i kommissionens meddelande ”Businesses in the ‘Economie Sociale’ sector: Europe’s frontier-free market” från 1989. Till detta meddelande hänvisas det också i studien ”Recent Evolutions of the Social Economy in the European Union”
som EESK offentliggjorde 2016.
3.2I ljuset av detta är det viktigt att börja reflektera över möjliga sätt att harmonisera regelverket för beskattning av enheter inom den sociala ekonomin, trots de svårigheter som denna process skulle innebära. Genom att verkligen beakta mångfalden av företagsformer bidrar man till att skapa konkurrensvillkor som gör det möjligt för enheter inom den sociala ekonomin att konkurrera på villkor som är likvärdiga med andra företags, med hänsyn till den sociala ekonomins särskilda rättsliga krav och operativa arrangemang, t.ex. att överskott ska återinvesteras för stadgeenliga ändamål, att ett lönetak ska fastställas enligt lagstiftningen, att det finns rättsliga begränsningar för genomförandet av verksamhet av allmänt intresse och att de har en demokratisk och delaktighetsbaserad styrning som berörda parter deltar i.
3.3Dessa villkor, som förekommer i många regelverk i vilka man erkänner att enheter inom den sociala ekonomin bedriver verksamhet av allmänt intresse och till nytta för samhället, hänger också ihop med den viktiga roll som dessa enheter spelar för att främja lokalsamhällen och uppmuntra demokrati, självständiga initiativ och medborgardeltagande.
3.4När det gäller hur enheter inom den sociala ekonomin ska definieras hänvisar vi i föreliggande yttrande till definitionen av ”social ekonomi” i rådets rekommendation av den 27 november 2023: ”en uppsättning privaträttsliga enheter som tillhandahåller sina medlemmar eller samhället varor och tjänster samt som omfattar organisationsformer såsom kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar (inbegripet välgörenhetsorganisationer), stiftelser eller sociala företag och andra rättsliga former som verkar enligt följande viktiga principer och särdrag: i) prioritering av människor och sociala eller miljömässiga syften framför vinst, ii) återinvestering av hela eller den största delen av vinster och överskott i syfte att fortsätta att eftersträva sociala eller miljömässiga syften och bedriva verksamhet som tjänar medlemmarnas/användarnas intresse (kollektivt intresse) eller samhället i stort (allmänt intresse), och iii) demokratisk eller delaktighetsbaserad styrning”. Rent generellt betonar EESK att det är viktigt att medlemsstaternas skattesystem inte hindrar utvecklingen av den sociala ekonomin, utan skapar förutsättningar för att enheter inom den sociala ekonomin ska kunna utvecklas ytterligare i Europa och – var och en, på sitt eget specifika sätt – bidra till att uppnå en social marknadsekonomi i enlighet med grundfördragen.
3.5Mot bakgrund av denna situation välkomnar EESK kommissionens mål att främja ömsesidigt lärande och att ge stöd till medlemsstaterna genom att offentliggöra vägledning om relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin som baseras på analyser och bidrag från medlemsstaternas myndigheter och aktörer inom den sociala ekonomin.
3.6EESK noterar i detta sammanhang att kunskap om strategier som antagits i olika medlemsstater kan vara en viktig utgångspunkt för att förbättra den övergripande skatteramen för enheter inom den sociala ekonomin på den inre marknaden. Kommittén är medveten om de stora svårigheter som är förknippade med behovet av att uppnå enhällighet i rådet men hoppas att beskattningen av enheter inom den sociala ekonomin, genom ett fortsatt arbete på detta område, kan förbättras och harmoniseras ytterligare i framtiden för att konsolidera den inre marknaden.
3.7EESK noterar att kommissionens kartläggning av skattelagstiftningen i medlemsstaterna visar att specifika skatteincitament och särskilda skatteregler tillämpas på enheter inom den sociala ekonomin avseende i) enhetens inkomster, ii) de vinster som avsatts som tillgångar, iii) indirekta skatter såsom moms. En viktig orsak till fragmentering är att vissa medlemsstater baserar de specifika skattereglerna på enhetens juridiska form, andra på den typ av verksamhet som enheten bedriver, och ytterligare andra på enhetens eller företagets specifika karaktär.
3.8När det gäller den sociala ekonomin är beskattning en komplex fråga, dels på grund av de stora skillnaderna mellan de nationella rättsliga ramarna, dels eftersom det finns flera olika sammanhang där enheter inom den sociala ekonomin påverkas av beskattningen. Även om det finns en tydlig skillnad mellan behandlingen av enheter vars verksamhet helt och hållet bedrivs utanför ett marknadssammanhang och enheter som helt och hållet verkar i ett ekonomiskt sammanhang, är det fortfarande svårt att kategorisera och reglera, även ur skattesynpunkt, ett brett spektrum av enheter som bedriver sin verksamhet utifrån affärsmässiga ekonomiska kriterier med andra mål än ren affärsmässig vinning och i stället strävar efter att uppnå sociala eller miljömässiga mål som fastställs i stadgarna för enheterna inom den sociala ekonomin och som bedriver sin verksamhet i sina medlemmars/användares intresse eller i allmänhetens intresse. Detta gäller till exempel kooperativ, ömsesidiga bolag, stiftelser och sociala företag.
3.9EESK stöder i synnerhet nationella skatteåtgärder som syftar till att erbjuda en differentierad skattemässig behandling av överskott som återinvesteras för stadgeenliga ändamål eller avsätts som odelbara tillgångar hos enheter inom den sociala ekonomin. Odelbara tillgångar kan ofta inte delas ut till medlemmarna, varken medan företaget är aktivt eller efter dess upplösning. Dessa resurser som återinvesteras eller avsätts som odelbara tillgångar är ett grundläggande verktyg för att främja kapitalisering och självfinansiering av enheter inom den sociala ekonomin. Dessa enheter har ungefär samma svårigheter som små och medelstora företag att få tillgång till krediter, och kan inte alltid få tillträde till finansmarknaderna på grund av sin specifika organisationsform.
3.10EESK välkomnar att enheter inom den sociala ekonomin i vissa medlemsstater omfattas av en förmånlig momssats (5–10 %) som är förenlig med EU:s momsregelverk, och stöder dessa åtgärder, särskilt när det gäller hälso- och sjukvård och social omsorg för äldre personer, personliga tjänster och långvarig vård och omsorg.
3.11I tidigare yttranden har EESK konstaterat att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt momssystemet på områdena social verksamhet, utbildning, omsorg samt hälso- och sjukvård, särskilt när dessa former av verksamhet utförs av enheter inom den sociala ekonomin.
3.12Särskilt när det gäller de förmånligare momssatserna anser EESK att lösningar som ligger till grund för en reducerad eller förmånligare mervärdesskatt alltid är att föredra framför undantag, inte minst när enheter bedriver verksamhet på områden av ekonomisk betydelse. Det kan nämligen uppstå situationer som missgynnar enheter inom den sociala ekonomin, eftersom undantaget från moms, när det tillämpas på verksamhet som bedrivs av vanliga företag, ger dessa företag en konkurrensfördel i förhållande till enheter inom den sociala ekonomin, vilka bedriver all sin verksamhet utanför tillämpningsområdet för moms och har en ställning som ”slutkonsument”.
3.13Andra exempel på diskriminerande behandling förekommer när de lokala myndigheternas system för prissättning av tjänster på områdena omsorg, hälso- och sjukvård och utbildning utformas utifrån principen ”inklusive moms”. Ett exempel på detta, från Italien, är t.ex. momsen på hälso- och sjukvård och social omsorg som tillhandahålls av sociala kooperativ, vilka till skillnad från vanliga företag inte kan välja att utnyttja undantagsordningen för hälso- och sjukvårdstjänster. I dessa fall leder samma tjänst, som tillhandahålls av ett socialt kooperativ eller ett vanligt företag, till en högre kostnad för de sociala kooperativen, som enligt prissättningssystemet är skyldiga att betala moms, vilket inte bara medför en extra produktionskostnad utan dessutom leder till illojal konkurrens till förmån för de företag som har rätt att välja att utnyttja undantagsordningen.
3.14Kommittén stöder de skatteincitament och skatteavdrag som i en klar majoritet av medlemsstaterna specifikt beviljas enskilda personer som gör donationer till enheter inom den sociala ekonomin, och instämmer i att dessa åtgärder är värdefulla. Samtidigt betonar vi att det är viktigt att övervaka att sådana donationer och relaterade incitament verkligen riktar sig till enheter inom den sociala ekonomin som är operativa och faktiskt ägnar sig åt verksamhet av allmänt intresse, för att på så sätt undvika eventuella snedvridningar. För att denna övervakning ska kunna genomföras korrekt är det viktigt att alla medlemsstater har offentliga, tillgängliga och transparenta register där man registrerar enheter inom den sociala ekonomin som tar emot donationer. Det är viktigt att finansiella rapporter och uppdragsrapporter som ger en tydlig bild av den verksamhet av allmänt intresse som enheterna bedriver med hjälp av donationer, subventioner, offentliga bidrag eller privata donationer lämnas in till dessa register.
3.15EESK konstaterar att det råder brist på skatteincitament för att uppmuntra investerare att ge finansiellt stöd till enheter inom den sociala ekonomin. I detta avseende betonas att utvecklingen av skatteincitament för potentiella investerare i enheter inom den sociala ekonomin skulle kunna bidra till att ge dessa enheter ökad tillgång till finansiella resurser.
3.16EESK har i tidigare yttranden påpekat att man i EU:s lagstiftning om statligt stöd betraktar hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster som en underkategori med egna särdrag inom den övergripande kategorin tjänster av allmänt intresse, med tanke på dessa tjänsters särdrag och specifika mål, som ofta är desamma som de hos enheter inom den sociala ekonomin som tillhandahåller tjänster.
3.17För att särskilda instrument för finansiering av den sociala ekonomin ska kunna antas bör man överväga att införa en definition av socialt företag i den allmänna gruppundantagsförordningen, och utveckla lämpliga mekanismer för att undanta finansieringen av enheter inom den sociala ekonomin från reglerna för statligt stöd.
3.18I detta avseende påpekar kommittén att EU-domstolen i sin dom av den 8 september 2011 i de förenade målen C-78/08 och C-80/08 (Paint Graphos) tog ställning till det italienska systemet för befrielse från bolagsskatt för kooperativ. Domstolens åsikt var att kooperativ, just på grund av sin karaktär, inte befinner sig i samma situation som kommersiella bolag. Den skattemässiga behandling som dessa enheter åtnjuter enligt italiensk lag kan därför inte automatiskt betraktas som selektivt statligt stöd.
3.19EESK noterar att man när det gäller den skattemässiga behandlingen av enheter inom den sociala ekonomin också måste beakta frågan om skatteincitament avseende kapital. I artikel 3.6 i Debra-direktivet definieras eget kapital som ”summan av den skattskyldigas tecknade kapital, överkurs vid emission, uppskrivningsfond och andra reserver samt balanserad vinst eller förlust”, på grundval av redovisningsdirektivet (2013/34/EU). Denna definition är alltför restriktiv och många gånger inte förenlig med ömsesidiga företags organisationsform, vilket kan vara till nackdel för sådana företag.
3.20Kommittén vill uppmärksamma EU-institutionerna och medlemsstaterna på det faktum att det av flera studier, och även yttrandet ”Europeisk filantropi: en outnyttjad potential” (SOC/611) från 2019, framgår att stiftelser fortfarande har problem med den skattemässiga behandlingen av gränsöverskridande donationer till allmännyttiga organisationer i andra medlemsstater. Det vore enligt vår mening önskvärt att principerna om fri rörlighet för kapital på den inre marknaden, likvärdighet och icke-diskriminering följdes när det gäller gränsöverskridande donationer, i enlighet med EU-domstolens rättspraxis.
3.21Slutligen bör man vid diskussionen om beskattningen av den sociala ekonomin ta hänsyn till det faktum att vissa medlemsstater ger medborgarna möjlighet att avsätta en förutbestämd andel av sina skatter till projekt och initiativ som utförs av enheter inom den sociala ekonomin eller andra aktörer utan vinstsyfte. Ett exempel på detta är åtgärden ”5 per 1000” i Italien, som ger medborgarna möjlighet att avsätta medel till samhälleliga syften. Fördelen med dessa åtgärder är inte bara att de ökar skattebetalarnas valmöjligheter och frihet, utan också att de uppmuntrar enheter inom den sociala ekonomin att utveckla transparenta och ändamålsenliga rapporteringssystem.
Bryssel den 27 juni 2024.
Ioannis Vardakastanis
Ordförande för sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
_____________