INT/1044
Social ekonomi/bekämpning av fattigdom och social utestängning
YTTRANDE
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Bekämpning av fattigdom och social utestängning: att ta till vara potentialen i den sociala ekonomin och socioekonomisk innovation
[förberedande yttrande]
Föredragande: Alain Coheur
Medföredragande: Ferre Wyckmans
|
Remiss
|
Rådets ordförandeskap, 10/07/2023
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
|
|
Antagande av sektionen
|
20/12/2023
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
52/0/0
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1
I kampen mot fattigdom och social utestängning måste man beakta de många olika aspekter av begreppet fattigdom som påverkar tillgången till sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder, livsmedel, mobilitet, digitala verktyg, energi, kultur osv. En övergripande strategi för fattigdom är avgörande för att säkerställa social delaktighet. Även om alla ekonomiska aktörer berörs av kampen mot fattigdom är staten skyldig att ta sitt fulla ansvar på detta område. Genom sin mångfald av verksamheter och sitt sociala syfte bidrar den sociala ekonomin till denna kamp på ett organiskt och övergripande sätt.
1.2
För att utnyttja den sociala ekonomins ekonomiska, industriella och samhälleliga potential fullt ut och främja social delaktighet för alla uppmanar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kommissionen att fortsätta att genomföra sin handlingsplan för den sociala ekonomin, att utvärdera den under 2025 för att bidra till en ny handlingsplan, att aktivt stödja medlemsstaternas genomförande av rekommendationen och att uttryckligen integrera den sociala ekonomin och politiken för social innovation i kommissionens nästa arbetsprogram.
1.3EESK förespråkar en stark platsbaserad strategi som involverar regioner och kommuner genom att sammanföra ett flertal aktörer i politiken för utbyggnad av den sociala ekonomin. Under de offentliga myndigheternas ledning är det möjligt att främja lokal utveckling, återflytt av produktionsverktyg och skapande av anständiga arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras, uppmuntra till samarbete mellan ekonomiska aktörer (poolning av verktyg, utbyte av bästa praxis) och skapa ett stimulerande ekosystem som samlar föreningar, kooperativ, ömsesidiga bolag, traditionella företag, investerare i banksektorn, det civila samhället, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen osv.
1.4EESK uppmanar kommissionen att säkerställa att man i sina initiativ för social innovation antar en övergripande strategi som samlar en mängd aktörer från traditionella företag och den sociala ekonomin, och inbegriper miljömässiga och sociala perspektiv.
1.5Vi uppmanar kommissionen att inkludera den sociala ekonomin och social innovation bland de initiativ som den kommer att ta för att utveckla handlingslinjerna i sin framsynsrapport, i syfte att öka framför allt kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Att öka arbetsmarknadsdeltagandet bland andra sårbara samhällsgrupper (personer med funktionsnedsättning, ungdomar, personer från andra underrepresenterade eller utestängda grupper som varken arbetar eller studerar eller personer som lever i extrem fattigdom) förblir en utmaning.
1.6Genom att genomföra en ambitiös strategi för att utveckla den sociala ekonomin kan man skapa en mängd olika arbetstillfällen, och därmed bekämpa fattigdom, via utveckling av metoder för integration i samhället och på arbetsmarknaden eller arbetstillfällen via fortbildning, stöd till projektansvariga för att starta mikroföretag, kooperativ, föreningar eller sociala företag osv.
1.7En sådan strategi, som är långsiktig och utformas gemensamt, måste grunda sig på en rättslig grund, en skatteram som är anpassad till den sociala ekonomins affärsmodell, en särskild förvaltning och tjänstemän som utbildats i den sociala ekonomin samt särskilda verktyg.
2.Allmänna kommentarer
2.3Bakgrund
2.3.1Med detta yttrande följer EESK upp en begäran från det belgiska rådsordförandeskapet om att undersöka de fördelar som den sociala ekonomin och socioekonomiska innovationer medför med avseende på kampen mot fattigdom och social utestängning.
2.3.2Denna begäran om ett yttrande kommer i ett läge med komplexa samhällsutmaningar som endast kan hanteras genom mobilisering av alla relevanta samhällsresurser. Här spelar den sociala ekonomin och det civila samhället en avgörande roll som katalysatorer för social innovation.
2.3.3Kampen mot fattigdom berör alla aktörer i vårt samhälle. Även om den verksamhet som organisationer inom den sociala ekonomin bedriver inte är begränsad till sociala åtgärder tillhandahåller många av dem grundläggande tjänster kopplade till extrema (och allt vanligare förekommande) situationer såsom hemlöshet (genom boende och tjänster i frontlinjen) och extrem fattigdom (genom livsmedelsbistånd). De erbjuder också arbetstillfällen för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden, vilket främjar integration och stöder en politik som tar itu med de strukturella orsakerna till fattigdom.
2.3.4Sedan 2014 visar uppgifter från Eurostat en minskning av antalet personer som omfattas av minst en av följande tre riskfaktorer för fattigdom och social utestängning: risk att drabbas av fattigdom, allvarlig materiell och social fattigdom och/eller att vara boende i ett hushåll med mycket låg arbetsintensitet. Det bör dock noteras att 2022 befann sig 95,3 miljoner människor i EU (22 % av befolkningen, eller var femte person) i riskzonen för fattigdom. Denna nivå är onormalt hög i ett välmående Europa.
2.3.5EESK påminner om att kommissionen i mars 2021 i sin handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter införde som ett övergripande mål att lyfta minst 15 miljoner människor ur riskzonen för fattigdom fram till 2030.
2.3.6I kampen mot fattigdom och social utestängning måste man beakta de många olika aspekterna av begreppet fattigdom. Fattigdom är inte begränsat till enbart ett kriterium, utan berör olika aspekter och påverkar tillgången till sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder, livsmedel, mobilitet, digitala verktyg, energi, kultur osv. En övergripande strategi för fattigdom är därför avgörande för att säkerställa social delaktighet för alla.
2.3.7Den kumulativa effekten av olika former av fattigdom förvärras av skillnader i graden av sårbarhet mellan vissa befolkningsgrupper. Enligt uppgifter från Eurostat från juni 2023 löper kvinnor, unga vuxna, personer med låg utbildningsnivå, arbetslösa och fattiga arbetstagare i genomsnitt större risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Fattigdom drabbar också i synnerhet yngre barn, ensamstående föräldrar, personer som är utsatta för diskriminering (funktionsnedsättning, rasism, kön) samt äldre personer.
2.3.8I sin handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter från mars 2021 ser kommissionen den sociala ekonomin som en av möjligheterna att skapa arbetstillfällen, och betonar att viktiga samhällsutmaningar inom en rad sektorer ofta kan hanteras genom social innovation. För kommissionen utgör den sociala ekonomin en betydande outnyttjad ekonomisk potential och ett särskilt intresse på grund av dess dubbla skapande av socialt och ekonomiskt värde.
2.3.9Förslaget till direktiv av den 5 september 2023, som syftar till att underlätta ideella organisationers gränsöverskridande verksamhet, är också ett viktigt steg i kampen mot fattigdom och social utestängning, eftersom ideella organisationer ofta är verksamma på dessa områden. Detta direktiv gör det möjligt att främja föreningar, hjälpa dem att fullt ut åtnjuta rättigheterna på den inre marknaden, stärka integrationen och underlätta för EU-medborgarna att faktiskt utöva sina grundläggande friheter.
2.4Den sociala ekonomin och dess samhälleliga värden
2.4.1Värdena deltagandebaserad och demokratisk styrning inom den sociala ekonomins organisationer bidrar också till att stärka egenmakten hos dem som arbetar där. Ett sådant aktivt deltagande kan också uppmuntra dem att bli mer engagerade i sitt närsamhälle, främja deras sociala delaktighet och därmed göra det möjligt för dem att fullt ut delta som medborgare och bidra till befolkningens välbefinnande. Genom att agera förebyggande och tidigt kan den sociala ekonomin förhindra att vissa befolkningsgrupper hamnar i otrygghet.
2.5Den internationella dynamiken
2.5.1Rådets rekommendation nyligen utgör ytterligare ett viktigt steg i den internationella dynamiken kring den sociala ekonomin sedan handlingsplanen för den lanserades. Detta återspeglas i Internationella arbetsorganisationens resolution om anständigt arbete och den sociala och solidariska ekonomin (juni 2022), OECD:s rekommendation om den sociala och solidariska ekonomin och social innovation (juni 2022) och FN:s resolution om främjande av den sociala och solidariska ekonomin för hållbar utveckling (april 2023).
2.5.2I detta sammanhang är det mycket viktigt att EU prioriterar utvecklingen av nyckelvillkor för att främja den sociala ekonomin bland de 27 medlemsstaterna och tillvarata den i all dess mångfald. Den sociala ekonomin spelar en avgörande roll för tillgången till sysselsättning, bland annat för utsatta grupper som befinner sig långt från arbetsmarknaden, men omfattar också ett brett spektrum av ekonomisk och industriell verksamhet (energi, livsmedel, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, produktion, återvinning och återanvändning osv.). Den ligger därmed i framkant när det gäller att säkerställa en rättvis, hållbar och inkluderande omställning.
2.5.3Denna mångfald återspeglas också i rekommendationens systemiska och holistiska strategi genom att den kopplas till viktiga politikområden och politiska riktlinjer av olika slag, såsom den gröna given, jämlikhetsunionen, omsorgsstrategin, barnets rättigheter, den förstärkta ungdomsgarantin, omställningsvägen ”närhet och social ekonomi” osv.
2.5.4För att utnyttja den sociala ekonomins ekonomiska, industriella och samhälleliga potential fullt ut och främja social delaktighet för alla uppmanar EESK kommissionen att fortsätta att genomföra sin handlingsplan för den sociala ekonomin, att planera för att utvärdera den under 2025, att utarbeta en ny handlingsplan för den sociala ekonomin och att aktivt stödja medlemsstaternas genomförande av rekommendationen.
2.6Den sociala ekonomin som katalysator för social innovation
2.6.1I den mångfasetterade krissituation som nu råder kan samhällsutmaningar endast hanteras genom att alla samhällsresurser mobiliseras i en sektorsövergripande strategi på flera nivåer. Denna strategi innebär social innovation, som i rekommendationen definieras som ”en verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan verksamhet som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster, metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten mellan offentliga organisationer, civilsamhällesorganisationer eller privata organisationer, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks”. I rekommendationen klargörs det att social innovation ofta drivs av den sociala ekonomin.
2.6.2Kärnan i den sociala innovationen är förebyggande och tidiga insatser, med ett långsiktigt perspektiv, snarare än ett fokus på kortsiktiga vinster. Detta synsätt betecknas ofta som sociala investeringar. Sociala investeringar är nära kopplade till en rättvis omställning och knyter an till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Genom att fokusera på proaktiva åtgärder skapar man mer motståndskraftiga samhällen och lägre sociala kostnader på lång sikt, samtidigt som hållbar tillväxt för alla främjas. Den sociala ekonomin kan vara en viktig drivkraft för omställningar eftersom den för med sig en unik uppsättning tillgångar för sociala investeringar och stimulerar innovation för att ta itu med sociala utmaningar på områden där andra sektorer ställs inför begränsningar.
2.6.3Social innovation drivs av behovet av att ta itu med icke tillgodosedda sociala behov, men den är också ett svar på behovet av att ta itu med samhällsutmaningar och åstadkomma sociala och ekonomiska förändringar. Social innovation omfattar alla samhällssektorer, den sociala ekonomin, det civila samhället och en mängd icke-statliga aktörer samt offentliga myndigheter på alla förvaltningsnivåer. EESK uppmanar kommissionen att säkerställa att man i sina initiativ för social innovation antar en övergripande strategi som samlar en mängd aktörer från traditionella företag och den sociala ekonomin, och inbegriper miljömässiga och sociala perspektiv.
2.6.4EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att viktiga instrument såsom offentlig upphandling, strukturfonderna och sociala tjänster av allmänt intresse används för att stödja social innovation.
3.Särskilda kommentarer
3.3Lokal och regional nivå
3.3.1I rådets rekommendation nyligen hänvisas det till inrättande av ambassadörer för den sociala ekonomin på lokal eller regional nivå i medlemsstaterna för att främja ekosystemet, underlätta tillträde till EU-finansiering och nationell finansiering eller tillhandahålla kollegialt stöd. Det handlar således om att blåsa nytt liv i lokalsamhällena och den lokala utvecklingen. Lokala projekt har en positiv inverkan på skapandet av arbetstillfällen, återintegreringen av utestängda personer och distributionen av tjänster till medborgarna. De kan därför bidra till att bryta fattigdomscykler. I sitt yttrande INT/1037 betonar EESK den lokala nivåns betydelse.
3.3.2Många initiativ inom den sociala ekonomin är djupt rotade i närsamhället. Denna förankring främjar korta värdekedjor som underlättar lokal produktion och konsumtion och bidrar därmed till den gröna omställningen (korta livsmedelskedjor, lokal energiproduktion). EESK förespråkar således en stark platsbaserad strategi som involverar regioner och kommuner genom att sammanföra ett flertal aktörer i politiken för utbyggnad av den sociala ekonomin. Under de offentliga myndigheternas ledning är det således möjligt att främja lokal utveckling, återflytt av produktionsverktyg och skapande av arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras, uppmuntra till samarbete mellan ekonomiska aktörer (poolning av verktyg, utbyte av bästa praxis) och skapa ett stimulerande ekosystem som samlar föreningar, kooperativ, vinstdrivande företag, investerare i banksektorn, det civila samhället, arbetsmarknadens parter, ömsesidiga bolag, den akademiska världen osv. Organisationerna inom den sociala ekonomin strävar efter att stärka en dynamisk ekonomi som kompletterar de traditionella företagens verksamhet. De konkurrerar inte med andra företag utan kompletterar dem genom att inrikta sig på olönsamma marknadssegment. De stöder exempelvis människor i extrem fattigdom som annars inte skulle beaktas.
3.4Samarbetsstrategier
3.4.1I syfte att genomföra en sådan politik för utbyggnad av den sociala ekonomin och social innovation är det viktigt att välja en tioårsvision för att fastställa en strategi baserad på prioriterade områden och tillförlitlig statistik. Denna strategi, som ska byggas upp gemensamt, måste grunda sig på följande:
·En rättslig grund och en skatteram som är anpassad till den sociala ekonomins affärsmodell.
·En särskild förvaltning och tjänstemän som utbildats i den sociala ekonomin (i dess särdrag och värden).
·Verktyg för att ta initiativ till att starta företag inom den sociala ekonomin:
oFöretagskuvöser.
oRådgivningsbyråer.
oEkonomiskt stöd.
oUtbildning och fortbildning, inbegripet i ledning.
oBudgetmedel för att organisera och synliggöra ekosystemet.
oInbjudningar att lämna projektförslag, stipendier till kooperativ osv.
3.4.2På grund av sin övergripande karaktär måste den sociala ekonomin i sin mångfald erkännas som en ekonomisk modell och entreprenörsmodell som kan tillämpas på många sektorer (inkludering, samhällsbaserade tjänster, livsmedel, korta leveranskedjor, bostäder, återanvändning, energi, kultur, mobilitet, bankverksamhet, försäkring, hälso- och sjukvård osv.). Det innebär att en förvaltning inriktad på den sociala ekonomin måste kunna ha ett nära samarbete med andra administrativa organ med sektorsspecifika befogenheter, i syfte att säkerställa lika villkor för den sociala ekonomin i förhållande till andra affärsmodeller. EESK rekommenderar följande:
-Inrättande av utrymmen för experiment inom den sociala ekonomin på olika territoriella nivåer.
-På regional nivå, inrättande av en samordningskommitté som sammanför de olika berörda förvaltningarna och berörda parterna i det regionala ekosystemet.
-På kommunnivå skulle kommunfullmäktigeledamöter kunna ingå i ett kollegium för den sociala ekonomin för att främja deltagande av lokala förtroendevalda. Inrättandet av ett sådant kollegium skulle kunna vara obligatoriskt i kommuner med mer än 100 000 invånare och organiseras av kommunsammanslutningar när det gäller små kommuner, eventuellt med regionalt stöd.
-Utveckling av särskilda nationella program för social innovation och bättre kopplingar mellan olika politikområden för att främja gemensam utformning och samproduktion av sociala resultat.
3.4.3I sin senaste strategiska framsynsrapport, som offentliggjordes i juli 2023
, anger kommissionen att EU bör fortsätta att uppmuntra medlemsstaterna att utveckla inkluderande, högkvalitativa sociala tjänster som ökar människors förmåga att bidra till ekonomin och samhället samt deras möjligheter att utnyttja sin potential och förverkliga sina ambitioner. Det omfattar också en uppdatering av välfärdspolitiken enligt en hållbar strategi för sociala investeringar under hela livet, stöd till deltagande på arbetsmarknaden och inkludering, anpassning av det sociala skyddet till icke-standardiserade sysselsättningsformer, samt en strategi för aktiv inkludering på arbetsmarknaden.
3.4.4 EESK uppmanar därför kommissionen att inkludera den sociala ekonomin bland de initiativ som den kommer att ta för att utveckla handlingslinjerna i sin framsynsrapport för att bland annat kunna öka arbetsmarknadsdeltagandet hos alla samhällsgrupper, inbegripet kvinnor, personer med funktionsnedsättning, ungdomar, personer från andra underrepresenterade eller utestängda grupper som varken arbetar eller studerar eller personer som lever i extrem fattigdom.
3.4.5Genom att genomföra en ambitiös strategi för att utveckla den sociala ekonomin kan man skapa en mängd olika arbetstillfällen via utveckling av metoder för integration i samhället och på arbetsmarknaden eller arbetstillfällen via fortbildning, stöd till projektansvariga för att starta mikroföretag, kooperativ, föreningar eller sociala företag osv. Innovativa projekt såsom ”områden utan långtidsarbetslöshet”, som har inrättats i olika medlemsstater (Frankrike, Belgien, Nederländerna och Österrike), är ett annat exempel på initiativ som gör det möjligt att skapa anständiga arbetstillfällen som gynnar de områden där de har utvecklats. EESK uppmanar kommissionen att stödja framväxten och utvecklingen av sådana initiativ, bland annat genom att dela och främja god praxis, till exempel genom den nya plattformen ”portalen för den sociala ekonomin”.
3.5Resiliens, finansiering och utvärderingsverktyg
3.5.1En stark och ambitiös strategi för att bygga ut den sociala ekonomin bygger på tillgång till ekonomiska resurser. I sin rekommendation erkänner EU att medlemsstaterna, inbegripet de regionala och lokala myndigheterna, bättre skulle kunna utnyttja EU:s olika finansieringsmöjligheter genom specifika åtgärder för den sociala ekonomin, inbegripet fonderna för sammanhållning och resiliens.
3.5.2Denna strategi bör omfatta utvärderings- och övervakningsverktyg som redan vid utformningen anpassas till dess särdrag i syfte att främja smidighet, anpassningsförmåga och resiliens för att på bästa sätt tillgodose de berörda parternas behov. Enheter inom den sociala ekonomin anses redan vara resilienta. I sin strategiska framsynsrapport 2020 (”Med riktning mot ett mer resilient Europa”) konstaterar kommissionen att samarbetsorganisationer och organisationer utan vinstsyfte har stärkt sin sociala och ekonomiska resiliens under covid-19-krisen. De strävar således efter att stärka en dynamisk ekonomi som kompletterar de traditionella företagens verksamhet. De konkurrerar inte med andra företag utan inriktar sig på olönsamma marknadssegment. De ger exempelvis stöd till människor i extrem fattigdom som annars inte skulle beaktas.
Bryssel den 20 december 2023
Sandra Parthie
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
_____________