NAT/903
EU och Agenda 2030:
stärka genomförandet av målen för hållbar utveckling
YTTRANDE
Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
EU och Agenda 2030: stärka genomförandet av målen för hållbar utveckling
Förberedande yttrande på begäran av det spanska rådsordförandeskapet
Föredragande: Maria Nikolopoulou
Medföredragande: Antje Gerstein
|
Remiss
|
Spanska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, 14/04/2023
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
|
|
Antagande av sektionen
|
02/10/2023
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
46/1/2
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Det är oroväckande att det av FN:s särskilda upplaga av lägesrapporten om målen för hållbar utveckling framgår att många av målen för hållbar utveckling globalt sett är på fel spår efter halva tiden
. Enligt denna rapport visar en preliminär bedömning av de omkring 140 delmål som det finns uppgifter om att endast omkring 12 % är på rätt spår. Vissa framsteg har gjorts i fråga om ungefär hälften av målen, men de är måttligt eller kraftigt på avvägar, och omkring 30 % uppvisar inte någon förändring eller har sjunkit under referensscenariot för 2015.
1.2Kommissionen anser visserligen att målen för hållbar utveckling är en viktig del av de politiska riktlinjerna, men EESK upprepar att EU behöver en integrerad, övergripande strategi med ambitiösa långsiktiga mål och planer för att påskynda framstegen med målen för hållbar utveckling på europeisk och global nivå. I stället för att ta itu med målen separat bör EU anta en helhetsstrategi för att minska komplexiteten i sin politik och sina instrument för hållbar utveckling.
1.3Kommissionen bör göra ett långsiktigt politiskt åtagande som måste sträcka sig längre än denna mandatperiod. Den måste åta sig att i ett tidigt skede involvera berörda parter i utformningen och fastställandet av dagordningen, att se till att de andra institutionerna är representerade och att tillhandahålla lämpliga resurser för att säkerställa ett meningsfullt och inkluderande deltagande av det civila samhällets organisationer. Målen för hållbar utveckling måste vara ett långsiktigt åtagande även efter 2030.
1.4EESK betonar behovet av att involvera det civila samhället, den offentliga och den privata sektorn, den akademiska världen samt ungdoms- och kvinnoorganisationer i genomförandet av målen för hållbar utveckling. Med tanke på EESK:s positiva resultat på senare tid i egenskap av förmedlare av civilsamhällesorganisationernas synpunkter i EU:s frivilliga översyn uppmanar vi kommissionen att tillsammans med kommittén bygga upp ett samlande utrymme för regelbunden och strukturerad dialog med det civila samhället, med deltagande av företag, fackföreningar och organisationer i det civila samhället som arbetar på fältet.
1.5EESK anser att andra viktiga faktorer för att påskynda genomförandet av målen för hållbar utveckling är samhällets acceptans genom proportionell delning av kostnaderna och fördelarna med omställningen, en proaktiv kommunikationsstrategi mot anti-2030-agendan, ytterligare investeringar och anpassning av målen för hållbar utveckling till den europeiska planeringsterminen, multilateralism och uppbyggnad av en stark diplomati för målen för hållbar utveckling/den gröna given. Kostnaderna för omställningen bör inte vara orimliga för företag, arbetstagare eller resten av samhället.
2.Läget enligt Europeiska kommissionen
2.1Enligt kommissionen utgör målen för hållbar utveckling en viktig del av ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer och av kommissionens årliga arbetsplaner
. Kommissionen följer en strategi som inbegriper hela förvaltningen för att genomföra målen för hållbar utveckling och prioriterar dessa i EU:s lagstiftning, politik och finansiering.
2.2I juli 2023 lade kommissionen fram EU:s första frivilliga översyn, där man bekräftade EU:s engagemang för Agenda 2030 och förde fram det civila samhällets bidrag. I översynen utvärderas EU:s framsteg med att genomföra målen för hållbar utveckling både internt och externt
.
2.3I den senaste utgåvan av Eurostats rapport ”Sustainable Development in the European Union – Monitoring report on progress towards the SDG in an EU context. 2023 edition” belyses de framsteg som EU gjort sedan 2015. Framstegen har varit måttliga på de flesta områden, men betydande framsteg har gjorts mot tre specifika mål. Takten i framstegen har dock mattats av och till och med minskat inom vissa områden sedan 2020 på grund av flera kriser, bland annat covid-19-pandemin, klimatnödläget och kriget i Ukraina. Effekterna av covid-19-krisen är redan synliga i uppgifterna, men endast kortsiktiga effekter av kriget i Ukraina kan analyseras. På det hela taget har betydande framsteg gjorts mot ett fåtal socioekonomiska mål, och det krävs ytterligare insatser för att säkerställa miljöskydd och hållbar resursanvändning.
Ytterligare framsteg krävs när det gäller mål 13, 15 och 17 för hållbar utveckling
2.4När det gäller klimatåtgärder (mål 13) uppskattas det att nettoutsläppen av växthusgaser redan har minskat med 30 %, men det krävs mer insatser än under de senaste åren för att uppnå det ambitiösa målet på 55 % senast 2030.
2.5Smärre förbättringar kan observeras när det gäller livet på land (mål 15) och det krävs ytterligare insatser för att vända försämringen av marken och den biologiska mångfalden. Produktionsprocesserna i EU måste ses över, förbättras och förnyas på ett mer konsekvent sätt och konsumtionsmönstren måste inriktas på verkligt hållbara lösningar på alla nivåer i de europeiska och globala leveranskedjorna.
2.6Framstegen när det gäller partnerskap för målen (mål 17) har varit ganska negativa, och förbättringar har endast skett på två områden, nämligen import från utvecklingsländer och andelen hushåll med höghastighetsinternet. Enligt OECD är den andel av BNI som anslås till offentligt utvecklingsbistånd (ODA) otillräcklig i de flesta EU-länder, och de har inte gjort några framsteg mot målet på 0,7 % som offentligt utvecklingsbistånd senast 2030.
2.7Enligt Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om EU:s klimat- och energimål finns det få tecken på att ambitiösa EU-mål kommer att omsättas i tillräckliga åtgärder för att uppnå målen för 2030 inom ramen för den europeiska gröna given, 55 %-paketet och REPowerEU.
Framsteg avseende de övriga målen för hållbar utveckling
2.8Betydande framsteg har gjorts i EU när det gäller att säkerställa anständigt arbete och ekonomisk tillväxt (mål 8). EU upplevde en rekordhög sysselsättningsgrad (74,6 %) under 2022 och är på god väg att nå målet för 2030. Andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar var rekordlåg 2022 och målet på 9 % för 2030 är på väg att uppnås. Investeringarna fortsatte att öka kraftigt under 2022 och nådde en topp på 23,2 % av BNP.
2.9När det gäller fattigdomsminskning (mål 1) har förbättringar skett i EU under perioden fram till 2019 när det gäller fattigdomsaspekter, vilket har lett till att allt fler människor kan tillgodose sina grundläggande behov. Sedan 2020 har fattigdomsminskningen till stor del varit för blygsam, och det finns stora skillnader i fattigdomsnivåerna mellan EU:s medlemsstater; barn och ungdomar är särskilt utsatta för fattigdom och social utestängning.
2.10Framstegen när det gäller jämställdhet (mål 5) har varit relativt positiva. Löneklyftan mellan kvinnor och män har minskat och kvinnor innehar ett ständigt ökande antal ledande befattningar. Även om sysselsättningsklyftan mellan könen har minskat krävs det dock större framsteg för att uppnå målet för 2030. Omvänt fortsätter män att halka efter kvinnor i fråga om högre utbildning.
2.11EU har gjort goda framsteg när det gäller att minska ojämlikheten (mål 10), tillhandahålla utbildning av god kvalitet (mål 4), upprätta fred, rättvisa och starka institutioner (mål 16), främja god hälsa och välbefinnande (mål 3) och främja industri, innovation och infrastruktur (mål 9). Framstegen när det gäller att uppnå ansvarsfull konsumtion och produktion (mål 12), hållbara städer och samhällen (mål 11), liv under vatten (mål 14), ingen hunger (mål 2) och rent vatten och sanitet (mål 6) har dock varit måttliga. Även om framstegen har varit blygsamma när det gäller överkomlig och ren energi (mål 7), tar de senaste uppgifterna dessutom inte hänsyn till de energirelaterade konsekvenserna av kriget i Ukraina, såsom anges i ”Europeiska planeringsterminen 2023 – Vårpaketet”
:
Effekter av internationella spridningseffekter
2.12EU har också gjort framsteg när det gäller att skapa positiva spridningseffekter i form av bruttoförädlingsvärde och samtidigt minska sin nettoimport av råvaror.
2.13När det gäller framtida politik måste EU vara försiktigt så att dess politiska strategier inte leder till nya negativa internationella spridningseffekter i samband med konsumtionen (energi, utsläpp, råvaror, livsmedel eller konsumtionsvaror osv.).
3.Läget enligt det civila samhällets organisationer
3.1Det faktum att det civila samhällets organisationer ger en mer kritisk bild är inte förvånande. Detta beror till stor del på att deras rapporter inbegriper även icke-officiella uppgifter från tillförlitliga källor såsom Transparency International, och de följer upp ett större antal indikatorer och beaktar i högre grad EU:s inverkan på andra länder.
3.2I detta sammanhang noterar EESK att uppnåendet av målen för hållbar utveckling efter tre år av på varandra följande kriser enligt det civila samhällets organisationer är allvarligt hotat. Den senaste rapporten om hållbar utveckling
och FN:s generalsekreterares rapport belyser de bakslag som dessa kriser har orsakat för målen för hållbar utveckling och för mänsklig utveckling globalt. Mot bakgrund av ökade geopolitiska spänningar och försvagad multilateralism är det dock mycket viktigt att erkänna det enorma värdet av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 som den mest omfattande, ambitiösa och universella färdplanen för hållbart socioekonomiskt välstånd inom planetens gränser. Underlåtenhet att genomföra principerna för målen för hållbar utveckling skulle kunna leda till ytterligare kriser, vilket gör det ännu viktigare att Europeiska unionen fördubblar sina ansträngningar och använder målen för hållbar utveckling som en kompass för ökad ambition internt och ökad dialog och ökat samarbete externt.
3.3Flera rapporter har nyligen dokumenterat underprestationerna när det gäller hållbar utveckling generellt runt om i världen och i Europa. Det är oroväckande att det av FN:s särskilda upplaga av lägesrapporten om målen för hållbar utveckling framgår att många av målen för hållbar utveckling globalt sett är på fel spår efter halva tiden
. Enligt denna rapport visar en preliminär bedömning av de omkring 140 delmål som det finns uppgifter om att endast omkring 12 % är på rätt spår. Vissa framsteg har gjorts i fråga om ungefär hälften av målen, men de är måttligt eller kraftigt på avvägar, och omkring 30 % uppvisar inte någon förändring eller har sjunkit under referensscenariot för 2015.
3.4Rapporter från det civila samhället på grundval av tillgängliga uppgifter om trender visar att EU inte ens före pandemin var på väg att uppnå alla mål för hållbar utveckling. Framstegen, som redan var för långsamma, har avstannat sedan 2020. För närvarande är EU på god väg att uppnå omkring 66 % av de delmål som ingår i rapporten om hållbar utveckling i Europa
, men framstegen har varit begränsade när det gäller 20 % av indikatorerna och det har skett en tillbakagång beträffande 13 %. EU står inför stora utmaningar på områden som ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbara livsmedelssystem, klimatåtgärder och hälsa i både landbaserade och marina ekosystem (mål 2 och målen 12–15). Dessutom är resultatskillnaderna mellan länderna uppenbara när det gäller mål 9 (industri, innovation och infrastruktur).
3.5Dessutom har ojämlikheten inom länderna ökat i flera medlemsstater under de senaste två åren, vilket framgår av bristen på framsteg på många områden i indexet på EU-nivå om att ”inte lämna någon utanför”
. Det är svårt att uppnå mål 17 (partnerskap för målen) i Europa, delvis på grund av att endast fyra av EU:s medlemsstater har uppnått målet att avsätta 0,7 % av sin bruttonationalinkomst till offentligt utvecklingsbistånd.
3.6Det civila samhällets organisationer har också konstaterat att vissa av EU:s strategier och instrument, såsom handlingsplanen för EU:s sociala pelare
och den europeiska gröna given
, inte i tillräcklig mån är anpassade till målen för hållbar utveckling
. De upprepar också att det civila samhällets aktörer inte är tillräckligt delaktiga i övervakningen och genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU.
4.Framtida politik: nyckelaktörer för att uppnå målen för hållbar utveckling
4.1Kommittén är oroad över den fragmenterade strategin i EU-lagstiftningen för att uppnå målen för hållbar utveckling. I stället behöver EU och medlemsstaterna en integrerad, övergripande strategi för att uppnå dessa mål på europeisk och global nivå. För att förenkla politiken för hållbar utveckling och effektivt samarbeta med medborgare och forskare har EESK efterlyst en övergripande strategi med ett helhetsgrepp i stället för att dela upp målen och ta itu med dem separat.
4.2Mål, tidsfrister och färdplaner krävs för att klargöra hur EU planerar att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling. Unionen skulle kunna utgå från en mer operativ strategi, såsom de sex omvandlingarna, som innebär att samtliga mål för hållbar utveckling organiseras i sex djupgående omvandlingar. Varje omvandling är anpassad till hur myndigheterna är organiserade och beskriver en genomgående förändring av de sociala, ekonomiska, politiska och tekniska strukturerna, som bygger på principen om cirkularitet och principen om att ingen ska lämnas utanför. Ramverket har anpassats till ett europeiskt sammanhang
i syfte att ta fram en beskrivning som är genomförbar och lätt att förmedla, och i avsikt att bidra till att bygga vidare på samverkanseffekter och uppnå kompromisser mellan olika mål och delmål. EESK anser att det är en intressant strategi som man bör titta närmare på och som skulle kunna tjäna som riktmärke för hur målen för hållbar utveckling kan omsättas i praktiken. Det är också av största vikt att regelbundet uppdatera planen och hålla kvar målen även efter 2030.
4.3Annan politik som inte är direkt kopplad till målen för hållbar utveckling vid första anblicken kan också bidra till en mer hållbar och samtidigt förbättrad livsstil för medborgarna, vilket ytterligare kommer att främja målen för hållbar utveckling. Tidsanvändningspolitiska åtgärder när det gäller exempelvis tidsplaner, arbetstid, fritid och andra tidsrelaterade inslag i människors liv, vid sidan av stadsplanering, skulle kunna förbättra skol- och arbetsresultaten, förena familje- och arbetsliv, utveckla mer smarta städer med lämpliga kollektivtrafiksystem osv. Även om dessa politiska åtgärder måste tas fram och genomföras på regional och nationell nivå, måste de samtidigt överensstämma med EU:s politiska mål. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att minska den territoriella obalansen mellan städer och landsbygd för att undvika att landsbygdsområden avfolkas och överges.
4.4Dessutom bör praxis och förfaranden inom offentlig förvaltning, särskilt offentlig upphandling, samt konsekvensbedömningar av lagstiftning också utnyttjas för att förhindra oavsiktliga återverkningar av den nationella politiken. Konsumtionsbaserade mål, kost- och energieffektivitetsåtgärder samt innovation kan bidra till att begränsa spridningseffekter i leveranskedjorna för livsmedel, mineraler och andra varor. Ett sådant åtgärdspaket bör åtföljas av en tydlig kommunikationsstrategi, vid behov av verkställighetsmekanismer och av omfattande datasystem på EU-nivå, nationell nivå, branschnivå och företagsnivå.
4.5Målen för hållbar utveckling måste föras ned till lokal nivå för att kunna uppnås. Lokala och regionala aktörer som åtar sig att koppla sin verksamhet till målen för hållbar utveckling kommer att vara avgörande för framgång. Denna lokalanpassning måste stödjas av effektiva styrningsarrangemang på flera nivåer. Utöver att inkludera målen för hållbar utveckling i lokala utvecklingsplaner bör incitament införas för att uppmuntra offentliga och privata aktörer att samarbeta, förnya och gemensamt utforma lösningar genom en sektorsövergripande strategi.
Systematiskt övervaka dialogen och skapa en solid databas
4.6Starka flerpartspartnerskap och vetenskapsbaserade ansatser bör vara centrala för det europeiska beslutsfattandet. Att lyssna på och ta hänsyn till idéer och farhågor från företag, fackföreningar och organisationer i det civila samhället som arbetar på fältet och har en tydlig syn på ekonomin och sociala behov kommer att påskynda processen och leda till att nackdelar i samband med genomförandet av ny politik kan undvikas.
4.7Under utarbetandet av EU:s frivilliga översyn spelade EESK en viktig roll i insamlingen av synpunkter från det civila samhällets organisationer, som sedan inkluderades i slutdokumentet. Med tanke på det framgångsrika samarbetet i detta sammanhang uppmanar EESK kommissionen att tillsammans med EESK bygga upp ett samlande utrymme för det civila samhällets strukturella deltagande i genomförandet av målen för hållbar utveckling. I detta syfte är det viktigt att kommissionen har ett långsiktigt politiskt åtagande som måste sträcka sig längre än denna mandatperiod, involvera berörda parter i ett tidigt skede i utformningen och fastställandet av dagordningen samt säkerställa att andra institutioner företräds och att det finns tillräckliga resurser för att garantera ett meningsfullt och inkluderande deltagande av civilsamhällesorganisationer. Det vore också lämpligt att upprätta ett samarbete med viktigare grupper och andra berörda parter samt med deras regionala samordnare i syfte att föra fram deras synpunkter till EU- och FN-organ och göra dessa aktörers krav mer kända.
4.8Med hänvisning till förslag 39 i slutrapporten om konferensen om Europas framtid ställer EESK sin unika roll inom EU:s institutionella struktur till förfogande för att underlätta och leda medborgarpaneler som är kopplade till att målen för hållbar utveckling uppnås på ett bättre sätt. Kommittén är övertygad om att samtalsdemokratiska processer kan förbättra politiken och stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen, särskilt i svåra tider av omvandling. Ungdomar och utbildning är avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling eftersom ungdomar kommer att påverkas mest av nuvarande beslut och är alltmer oroade över framtiden.
4.9Ungdoms- och kvinnoorganisationer spelar en avgörande roll i främjandet av hållbar utveckling och bör ges möjlighet att omsätta målen i nationell, regional och lokal politik. EU bör på alla nivåer öka europeiska ungdomars och kvinnors inverkan på politiken och beslutsfattandet när det gäller målen för hållbar utveckling, med förebild i EESK:s goda exempel på ungdomsengagemang genom att en ung EESK-delegat utsetts till partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och till EU:s rundabordssamtal om hållbarhet.
4.10Det goda beslutsfattandet kan gå framåt med hjälp av tillförlitliga uppgifter; i det europeiska sammanhanget är det avgörande att följa och bedöma genomförandet av målen, också med hänsyn till yttre förbindelser med partnerländer utanför EU. EESK uppmanar Eurostat att systematiskt inkludera uppgifter om resultaten från den europeiska planeringsterminen i sin databas för målen för hållbar utveckling i syfte att bättre kunna bedöma framgången med målen inom EU. Eurostat måste förbli den officiella datakällan, men samtidigt förbättra och överväga en mer innovativ metod för indikatorer. Dessutom finns det civilsamhällesorganisationer som har mycket specifika och i hög grad värdefulla uppgifter, vilka bör beaktas av beslutsfattarna från fall till fall.
4.11Det är häpnadsväckande att kommissionens analys bygger på uppgifter fram till 2019, särskilt när det gäller mål 1 om fattigdom. Till följd av de många kriser som har inträffat sedan dess, dvs. covid-19, de stigande räntorna, den höga inflationen och de höga energipriserna samt andra effekter som sammanhänger med den ryska invasionen av Ukraina, har situationen för många familjer förvärrats. När det gäller barn- och ungdomsfattigdom bedömdes 24,4 % av barnen (under 18 år) i EU 2021 vara utsatta för risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning, jämfört med 21,1 % av de vuxna (18 år eller äldre). De senaste siffrorna visar att 20 % av ungdomarna i åldern 15–29 år riskerade att drabbas av fattigdom 2021, medan fattigdomsrisken för den totala befolkningen i EU uppgick till 17 %. Enligt FAO led dessutom 122 miljoner fler människor världen över av svält 2022 jämfört med 2019, och livsmedelsförsörjningen i Europa försämrades.
Att främja ökade investeringar i människor och infrastruktur
4.12Målen för hållbar utveckling är till stor del en investeringsplan för humankapital (hälsa, utbildning, socialt skydd) och fysisk infrastruktur (elektrifiering, ren energi, digital infrastruktur). Därför behöver EU en expansiv strategi som riktar offentliga och privata investeringsflöden till att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Detta kräver konsekvent och förbättrad nationell planering, reglering, rapportering och tillsyn. Även i detta sammanhang skulle en anpassning av planeringsterminen till målen för hållbar utveckling kunna vara ett effektivt sätt att främja en ny ekonomisk modell som är hållbar och inkluderande
.
4.13Samhällets acceptans av målen för hållbar utveckling kan också förbättras genom att man lyfter fram den inneboende kopplingen mellan hållbar utvecklingspolitik och välfärd, sunda ekonomier, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, dvs. pelarna för samhällets välbefinnande i ett längre perspektiv. Det är viktigt att tydligt informera om hur olika samhällsgrupper kan vinna på att målen för hållbar utveckling uppnås. Det är särskilt viktigt att visa hur målen för hållbar utveckling skapar värde för företag, såsom intäktsgenerering genom marknadsdifferentiering, främjande av investerares intresse och ökad resiliens i leveranskedjan
.
4.14Att förklara vikten av målen för hållbar utveckling på ett enkelt sätt och lyfta fram fördelarna kan bidra till att öka samhällets acceptans. Förståelsen av hur viktiga målen för hållbar utveckling är börjar med antingen formell eller informell utbildning. Falska nyheter om de negativa effekterna av Agenda 2030 kräver lämpliga åtgärder. Med tanke på att ett förvrängt narrativ om de negativa effekterna av hållbar utveckling stöds av vissa populistiska rörelser som främjar konspirationsteorier, men i synnerhet av högerextremistiska politiska partier, är det av största vikt att anta en proaktiv och faktabaserad kommunikationsstrategi inför det kommande Europaparlamentsvalet.
4.15En annan faktor som kan bidra till att göra målen för hållbar utveckling socialt godtagbara är förståelsen av att inte bara kostnaderna utan även fördelarna med omställningen till en grönare, rättvisare och välmående värld fördelas proportionellt. För att vinna människors förtroende i detta avseende måste medlemsstaterna och EU dessutom visa sin förmåga att garantera att en sådan fördelning faktiskt uppnås. Kostnaderna för omställningen bör inte vara orimliga för företag, arbetstagare eller resten av samhället.
Det externa perspektivet: multilateralism och grön diplomati
4.16EU spelade en viktig roll inför antagandet av målen för hållbar utveckling och bör nu ta ledningen när det gäller att främja ett starkare globalt åtagande för dessa mål. EU bör gå i bräschen för diplomatin till förmån för målen för hållbar utveckling och den gröna given vid toppmötet om målen 2023, COP28 och 2024 års toppmöte om framtiden.
4.17Eftersom låg- och medelinkomstländer står inför stora problem i fråga om finanspolitiskt utrymme och saknar tillgång till internationellt kapital för att investera i Agenda 2030, bör EU genomföra och stärka de åtaganden som gjordes vid COP27 och G20-toppmötet på Bali och stödja FN:s generalsekreterares uppmaning till en stimulansplan för målen för hållbar utveckling för att dela bördan av finansieringen av kostnaderna för klimatanpassning, förluster och skador bland de mest ansvariga länderna. Utöver en massiv ökning av finansieringen av målen för hållbar utveckling genom ökad utlåningskapacitet hos multilaterala utvecklingsbanker bör EU verka för en omfattande reform av den globala finansiella arkitekturen och internationella institutioner, däribland FN, Världsbanken och IMF. Genom att vidta djärva åtgärder för att stärka den internationella finansieringen av målen för hållbar utveckling och FN-systemen kan EU samla andra länder kring sina värden som är inriktade på människans värdighet, frihet, demokrati och rättsstatsprincipen.
4.18EESK uppmanar dessutom till ökade insatser för att nå målet på 0,7 % av bruttonationalprodukten i offentligt utvecklingsbistånd för att främja hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländerna så snart som möjligt, dock senast 2030. Detta inbegriper EU-medel samt medel från medlemsstaterna.
Minimering av negativa internationella spridningseffekter
4.19EU:s konsumtion är förknippad med betydande negativa miljömässiga och sociala spridningseffekter i världen. EU har nyligen ökat sina ansträngningar för att övervaka och begränsa negativa internationella spridningseffekter i ohållbara leveranskedjor, särskilt genom att samarbeta om omställningsvägar med partnerländer. Robusta bilaterala handelsavtal som ligger i EU:s och tredjeländers intresse är viktiga och de bör innehålla spegelklausuler med anknytning till målen för hållbar utveckling, inte bara för att undvika spridningseffekter och hjälpa andra länder att höja sina standarder, utan också som ett sätt att ge rättvisa åt de företag och sektorer i EU, i synnerhet primärsektorn, som anstränger sig och gör finansiella investeringar för att uppnå målen.
4.20De nuvarande lagstiftningsakterna i EU, som redan nu diskuteras, bör ses som konkreta möjligheter att påskynda processen för att uppnå målen i Agenda 2030. Förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, förslaget om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete samt genomförandet av de rekommendationer som nämns i meddelandet om anständigt arbete i världen kan bidra till att uppnå mål 12 respektive 8. Dessutom kommer förordningen om förpackningar och förpackningsavfall samt energieffektivitetsdirektivet att gynna att målen för hållbar utveckling uppnås och att negativa spridningseffekter hindras. Slutligen anser EESK att EU måste spela en ledande roll för att uppnå Agenda 2030 för hållbar utveckling med sina globala partner. EU bör även framöver göra ansträngningar på den globala arenan och sträva efter att fortgående förbättra stödjande avtal såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Bryssel den 2 oktober 2023
Peter Schmidt
Ordförande för sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
____________