INT/1028
En strategi för konkurrenskraft på lång sikt
YTTRANDE
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
a)Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén –
Inre marknaden 30 år
[COM(2023) 162 final]
b)Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén:
EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030
[COM(2023) 168 final]
Föredragande: Emilie Prouzet
Medföredragande: Stefano Palmieri
|
Remisser
|
Europeiska kommissionen, 02/05/2023
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Inre marknaden, produktion och konsumtion
|
|
Antagande av sektionen
|
29/01/2024
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
73/0/0
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYYY
|
|
Plenarsession nr
|
...
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
.../.../...
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens meddelande om EU:s konkurrenskraft på lång sikt, som offentliggjordes den 16 mars 2023. Kommissionen konstaterar däri att EU:s konkurrenskraft för närvarande släpar efter, i synnerhet när det gäller produktivitet och viss tvärgående teknik. Vad gäller hanteringen av framtida utmaningar efter 2030 menar EESK att konkurrenskraften avgörs av en mångfald av aktörer och faktorer som bildar komplexa ekosystem och måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Dessa faktorer, som påverkar ekosystemens konkurrenskraft och produktivitet, har olika specifika särdrag och omfattar territoriella system, företag av många och olika slag, arbetstagare, arbetsmarknadens parter och offentliga förvaltningar.
1.2EU måste anta en agenda för konkurrenskraft som i samklang med principerna för den inre marknaden och den sociala marknadsekonomin är framåtblickande samt bygger på klara definitioner och samordning. Den bör även främja välstånd för företagen, arbetstillfällen av hög kvalitet, högre levnadsstandard för EU-medborgarna och delaktighet, samtidigt som EU-systemets förmåga att vara innovativt, investera, bedriva handel och konkurrera på den globala marknaden förbättras, för det allmännas bästa och i syfte att driva på omställningen till klimatneutralitet.
1.3EESK instämmer i att den inre marknaden måste kunna fortsätta att spela sin roll och fungera väl både under normala omständigheter och i kristider. För att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl måste marknadshinder identifieras och avhjälpas systematiskt, och det får inte uppkomma nya. EESK uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att beslutsamt åta sig att korrekt genomföra och verkställa EU-lagstiftningen. Allt detta måste åtföljas av lämpliga kontroll- och skyddsverktyg när det gäller arbetstillfällenas kvalitet, lika villkor för alla företag, medborgerliga rättigheter och konsumentskydd. EESK uppmanar dessutom till att man utvecklar EU:s öppna strategiska oberoende som en central aspekt av det europeiska projektet, vars unika karaktär och styrka bygger på att kombinera ekonomisk och social integration i syfte att sörja för ”en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt [...] en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö”, i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.
1.4EESK stöder genomförandet av en investerings- och tillväxtvänlig budgetram för EU som garanterar ekonomisk hållbarhet och gör det möjligt för både den privata och den offentliga sektorn att planera framåt på lång sikt och bedriva en bättre politik, även i enlighet med målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
1.5För att blåsa nytt liv i EU:s konkurrenskraft anser EESK att det är nödvändigt att få i gång en integrerad industristrategi för EU. I denna bör ett integrerat europeiskt industrisystem främjas och företagen och dess arbetstagare vara huvudaktörer.
1.6EESK håller med kommissionen om att det även behövs en hög nivå av offentliga tjänster och infrastruktur i alla europeiska områden och regioner för att den inre marknaden ska fungera, i synnerhet i dem som ligger under genomsnittet. EESK anser att ett välutfört tillhandahållande av fysisk och social infrastruktur är av strategiskt värde för att säkerställa konkurrenskraften i EU:s ekosystem. Dessa strategiska insatser bör inbegripa i) en sammanhållningspolitik som driver på ekonomisk konvergens och resiliens, ii) investeringar i offentliga tjänster av hög kvalitet och i framtidssäkrade transport-, energi- och datanät, med särskild tonvikt på tillhandahållande av kritisk infrastruktur, samt gränsöverskridande projekt och flerlandsprojekt och iii) investeringar i utbildning och livslångt lärande för att rusta en kvalificerad arbetskraft inför morgondagens utmaningar, och i ett hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet, långvarig vård och social omsorg samt i bostäder till rimliga priser.
1.7EESK välkomnar kommissionens arbete med att fastställa 17 nyckelutförandeindikatorer (nyckeltal) för konkurrenskraftens nio dimensioner. EESK anser dock att i) det för vissa av konkurrenskraftens dimensioner saknas en del nyckeltal och att ii) nyckeltalens europeiska dimension osynliggör befintliga territoriella skillnader.
2.Bakgrund till yttrandet
2.1Inom EU har man slagit fast målet att stärka unionens resiliens och inflytande i världen, men samtidigt minskar den konkurrenskraft som krävs för att uppnå detta mål. EU:s andel av världsekonomin förväntas minska stadigt från nästan 15 % till endast 9 % 2050.
Det är därför av största vikt att förbättra EU:s produktivitet och konkurrenskraft. I detta syfte måste EU anta en konkurrenskraftsagenda som i samklang med principerna för den inre marknaden och den sociala marknadsekonomin är framåtblickande samt bygger på klara definitioner och samordning. Den bör även främja välstånd för företagen och arbetstagarna och förbättra deras förmåga att vara innovativa, investera, bedriva handel och konkurrera på den globala marknaden för det allmännas bästa och i syfte att driva på omställningen till klimatneutralitet. Detta är avgörande inte bara för att säkerställa framtida välstånd, innovation, investeringar, handel och tillväxt, utan också för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och höja levnadsstandarden.
2.2EESK välkomnar kommissionens meddelande om EU:s konkurrenskraft på lång sikt, som offentliggjordes den 16 mars 2023. Kommissionen konstaterar däri att EU:s konkurrenskraft för närvarande släpar efter, i synnerhet när det gäller produktivitet och viss tvärgående teknik. Meddelandets syfte är följaktligen att lägga fram mål för konkurrenskraften som gör det möjligt att uppnå EU:s långsiktiga strategiska mål och ta itu med framtida utmaningar efter 2030. Ur detta perspektiv anser EESK att det för att överbrygga tillväxt- och innovationsklyftan är nödvändigt att skapa gynnsamma förutsättningar för hållbar tillväxt, med tanke på att konkurrenskraften i det rådande globala sammanhanget avgörs av en mångfald av aktörer och faktorer som bildar komplexa ekosystem och måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Dessa faktorer, som påverkar ekosystemens konkurrenskraft och produktivitet, har olika specifika särdrag och omfattar territoriella system, företag av många och olika slag, arbetstagare, arbetsmarknadens parter och offentliga förvaltningar.
3.Allmänna kommentarer
3.1EESK håller med kommissionen om att ”[d]en inre marknaden är en av EU:s största bedrifter” och en grundval för fred, välstånd och geopolitiskt inflytande i världen.
3.2EESK påpekar dock att den inre marknaden, tre årtionden efter dess ikraftträdande, förblir fragmenterad och att dess integration stagnerar. Enligt kommissionen har handeln med varor inom EU bara ökat med 3,5 % sedan 2006 i förhållande till storleken på EU:s ekonomi. Handeln med tjänster inom EU uppgår enbart till 6 % av BNP.
Den fria rörligheten för varor, tjänster, människor, kapital och data har fortfarande inte förverkligats på många områden. Det är svårt eller omöjligt för företag, i synnerhet nystartade företag och små och medelstora företag, att expandera och växa över gränserna på grund av en mängd hinder. Till följd av detta går EU miste om en enorm ekonomisk potential på upp till 713 miljarder euro fram till 2029 enbart på området för varor och tjänster.
Den senaste tidens chocker, inbegripet pandemin och Rysslands krig mot Ukraina, har dock visat inte bara hur sårbar den inre marknaden kan vara för kriser, utan också i vilken utsträckning EU:s ekonomi är beroende av en fullt fungerande inre marknad. En sund inre marknad kan dessutom stärka EU:s resiliens och reaktionsförmåga inför framtida kriser.
3.3Samtidigt ställs företag, i synnerhet små och medelstora företag, inför höga och ökande regleringskostnader och regelbördor till följd av EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Det krävs brådskande åtgärder, på både europeisk och nationell nivå, för att bättre hantera flödet av regleringskostnader och regelbördor, motverka onödig byråkrati och aktivt stödja företagens omställning och efterlevnad av de kumulativa effekterna av de många nya bestämmelserna. Omställningen är avhängig många faktorer och företagen spelar en viktig roll i detta sammanhang.
3.4EESK välkomnar kommissionens föreslagna åtgärder i syfte att påskynda fullbordandet av den inre marknaden, särskilt på tjänsteområdet. EESK välkomnar också de senaste slutsatserna från rådet om att ”fördjupa den inre marknaden, bevara dess integritet, dess fyra friheter och dess öppenhet samt säkerställa lika villkor och skapa ett regelverk som främjar tillväxt och minskar den administrativa bördan, samtidigt som man stärker industripolitiken och minskar strategiska beroenden, särskilt på de känsligaste områdena”
. EESK påpekar dock att det i medlemsstaterna i praktiken ofta saknas politisk vilja att genomföra och verkställa detta åtagande. EESK noterar dessutom att meddelandet saknar en övergripande politisk vision, som spänner över de olika generaldirektoraten, för att fördjupa den inre marknaden på alla områden. EESK uppmanar därför å det starkaste till att fullbordandet av den inre marknaden återigen bör ses som ett centralt projekt för EU:s framtid och ges högsta politiska prioritet inom alla EU-institutioner.
3.5När det gäller konkurrenskraftskontrollen välkomnar EESK att en sådan införs i syfte att stödja skapande av nya företag och förbättrade arbetsvillkor. Kommittén hänvisar till sina senaste rekommendationer
. Denna kontroll måste tillämpas till fullo och utan dröjsmål. EESK uppmanar dessutom kommissionen att tydligt och snabbt informera om hur kontrollen kommer att tillämpas i praktiken. Konkurrenskraft bör tillägnas vederbörlig uppmärksamhet och ges vederbörlig vikt redan vid utformningen av alla nya initiativ.
3.6En stärkt roll för arbetsmarknadsparterna och förstärkta kollektivförhandlingar är viktigt för att förbättra konkurrenskraften.
3.7Enligt de mest aktuella uppgifterna finns det 2 950 regionala industrikluster i EU. De står för omkring en fjärdedel av sysselsättningen i EU (61,8 miljoner arbetstillfällen, dvs. 23,4 % av sysselsättningen i EU). Eftersom de är centrala aktörer i realekonomin måste man i alla långsiktiga EU-strategier lägga särskild tonvikt på dessa kluster och deras arbetstagare.
4.En effektiv inre marknad och ett effektivt regelverk
4.1EESK konstaterar, precis som kommissionen, att den inre marknaden utgör den viktigaste grundvalen för företagsklimatet i unionen, och håller med om att den måste fungera väl både under normala omständigheter och i kristider. För att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl måste marknadshinder identifieras och avhjälpas systematiskt, och det får inte uppkomma nya. Allt detta måste åtföljas av lämpliga kontroll- och skyddsverktyg när det gäller arbetstillfällenas kvalitet, lika villkor för alla företag (inklusive undvikande av omotiverad nationell överreglering), medborgerliga rättigheter och konsumentskydd.
4.2EESK hänvisar till kommissionens paket från mars 2020 om styrningen av den inre marknaden, där det tydligt anges vilka åtgärder som måste vidtas för att förbättra genomförandet och efterlevnaden av EU-lagstiftningen och undanröja befintliga hinder på den inre marknaden. Kommittén är oroad över att det inte görs tillräckliga framsteg med genomförandet av de aviserade åtgärderna och uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppdaterad information om de framsteg som hittills gjorts, det pågående arbetet och kommande steg.
4.3EESK hänvisar till rekommendationerna om subsidiaritet och proportionalitet i tidigare yttranden
. Kommittén upprepar att EU bör agera endast då dessa principer respekteras fullt ut och då gemensamma insatser tillför ett mervärde för alla.
4.4EESK påpekar att en välfungerande inre marknad är alla EU-institutioners och medlemsstaters ansvar. Kommittén uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att gå ännu längre med ”europeiseringen” av sina nationella marknader i enlighet med rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen och resultattavlan för den inre marknaden och att fullgöra de många åtaganden som gjorts på politisk nivå.
4.5I de fall då medlemsstaterna underlåter att korrekt och fullt ut införliva och genomföra EU-lagstiftningen inom den fastställda tidsfristen bör kommissionen agera resolut. EESK noterar dock med oro att kommissionens åtgärder mot medlemsstaternas överträdelser av reglerna för den inre marknaden har minskat avsevärt under de tre senaste mandatperioderna. Det är av yttersta vikt att kommissionen fullgör sin uppgift som fördragens väktare och säkerställer en lämplig harmonisering. Kommissionen måste därför se till att den har tillräcklig kapacitet och tillräckliga resurser för detta ändamål.
4.6Med tanke på den inre marknadens många nya utmaningar anser EESK att EU:s öppna strategiska oberoende måste prioriteras. Kommittén betonar att själva kärnan i EU:s öppna strategiska oberoende består av en välfungerande och konkurrenskraftig inre marknad och en stark industriell bas, som särskilt bygger på att kombinera ekonomisk och social integration i syfte att sörja för ”en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt [...] en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö” i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.
4.7När det gäller att minska rapporteringsskyldigheterna med 25 % välkomnar EESK det fastställda målet och efterlyser ett fullständigt genomförande utan dröjsmål. Med detta sagt påpekar kommittén att rapporteringsskyldigheterna endast utgör en mycket liten del av företagens kostnader och bördor. Kommittén uppmanar därför kommissionen att gå längre än enbart rapporteringsskyldigheterna och att ta ett helhetsgrepp om administrativa kostnader. Även kostnader för överensstämmelse och anpassning, som utgör de största kostnaderna för företagen, måste hanteras på ett lämpligt sätt.
5.Tillgång till kapital och privata investeringar
5.1EESK efterlyser med eftertryck fullbordandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen samt inrättandet av en enhetlig skatteram för EU. Regleringsarbitrage och kryphål i regelverket måste undvikas för att se till att stabilitet och rättssäkerhet råder. Andra verktyg som enligt kommissionen kan verka stimulerande är hållbar finansiering och offentlig såddfinansiering.
5.2EESK stöder genomförandet av en investerings- och tillväxtvänlig budgetram för EU som garanterar ekonomisk hållbarhet och gör det möjligt för både den privata och den offentliga sektorn att planera framåt på lång sikt och föra en bättre politik i enlighet med målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det är viktigt att vara vaksam på budgetdisciplinen på medellång och lång sikt. Högre skatter och ineffektiva offentliga utgifter samt skulder med inverkan på kommande generationer bör undvikas. För att stärka den ekonomiska hållbarheten måste man inom EU bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och skattedumpning, och skattesystemet måste gynna investeringar och entreprenörskap, ekonomisk verksamhet och sysselsättning. Progressivitet i skattesystemet måste dessutom garanteras.
5.3Eftersom tillgång till finansiering till skälig kostnad dessutom är avgörande för företag, och för att undvika kritiskt beroende av externa beslut, bör unionen främja effektiva och stabila kapitalmarknader och en robust och oberoende banksektor i EU. Unionen måste också undvika överflödiga regleringsåtgärder som direkt eller indirekt skulle kunna äventyra tillgången till finansiering, i synnerhet för små och medelstora företag. Detta måste man ta hänsyn till vid regleringen av bankerna. Samma princip gäller när det tas fram kriterier för hållbar finansiering. Dessutom måste tillgången till olika kanaler för och former av finansiering underlättas så att medlen snabbt når företagen.
6.Offentliga investeringar och infrastruktur
6.1EESK håller med kommissionen om att det även behövs en hög nivå av offentliga tjänster och infrastruktur i alla europeiska områden och regioner för att den inre marknaden ska fungera, i synnerhet i dem som ligger under genomsnittet. EESK anser att ett adekvat tillhandahållande av fysisk och social infrastruktur är av strategiskt värde för att säkerställa konkurrenskraften i EU:s ekosystem. Enligt EESK:s mening är det av största vikt att man förbättrar konnektiviteten på den inre marknaden för samtliga medlemsstater, bland annat genom att utveckla och uppgradera infrastruktur och sammankopplingar för transport och energi, inbegripet nät.
6.2De offentliga investeringarna har följaktligen en roll av strategisk betydelse vad gäller investeringar i fysisk och social infrastruktur i Europa.
Dessa strategiska insatser bör inbegripa
-en sammanhållningspolitik som driver på ekonomisk konvergens och resiliens och investeringar i fossilfri infrastruktur, vilket kommer att garantera att hållbar tillväxt för alla är kommissionens viktigaste verktyg för att säkerställa europeisk konkurrenskraft på lång sikt,
-investeringar i offentliga tjänster av hög kvalitet och i framtidssäkrade transport-, energi- och datanät, med särskild tonvikt på tillhandahållande av kritisk infrastruktur, samt gränsöverskridande projekt och flerlandsprojekt, vilket är avgörande för krisberedskapen och måste uppfylla Europas sociala och miljömässiga mål, och
-investeringar i utbildning och livslångt lärande, i hälso- och sjukvård, långtidsvård och social omsorg och i bostäder till rimliga priser, samt investeringar i hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet och i kvalificerad arbetskraft som är redo att ta sig an framtida utmaningar.
-Den europeiska sociala infrastrukturen bör stödjas genom lämpliga investeringsåtgärder och finanspolitiska åtgärder.
7.Forskning och innovation
7.1EESK anser att innovation är av central betydelse för att öka produktiviteten samt avgörande för företagens utveckling och förbättrade anpassnings- och förnyelseförmåga. Det behövs både offentliga och privata investeringar i forskning och innovation för att möjliggöra framgångar för unionen i framtiden.
7.2Samarbete mellan företag, universitet och innovationsorganisationer måste underlättas, då det är ett viktigt sätt att i praktiken få fart på produktiv innovation. EESK anser att det är uppenbart att det behövs en betydande ökning av både offentliga och privata investeringar i forskning och innovation samt utveckling av infrastruktur för forskning, utveckling och innovation i världsklass för att uppnå excellens inom viktig teknik. Det behövs även investeringar för att locka till sig talang och för att skapa ekosystem som bygger på samarbete mellan företag, universitet och forskningsinstitutioner.
7.3Skattebaserade incitament, offentlig-privata partnerskap, stödåtgärder för forskning, utveckling och innovation samt sammanhållningsmedel är enligt kommissionen de verktyg som behövs för att påskynda innovation och avhjälpa regional obalans i FoU-utgifterna i EU.
8.Energi och råvaror
8.1Tillgång till grundläggande produktionsresurser, såsom energi, råvaror, kapital och data, på konkurrensmässiga villkor är avgörande för att bibehålla konkurrenskraften för industriproduktion och tillhörande verksamhet och för att i slutändan för att hålla den kvar i EU. De höga energipriserna har slagit hårt mot de europeiska energiintensiva industriernas konkurrenskraft. Dessutom föranleder ökade krav på miljömässig hållbarhet och behovet av elektrifiering EU att förstärka den sortens åtgärder som respekterar alla de grundläggande målen för energipolitiken: försörjningstrygghet, överkomliga priser och klimatneutralitet.
8.2Samma sak gäller för råvaror. Industriinvesteringar, gruvdrift, infrastruktur, byggverksamhet och elförsörjning är alla sammankopplade, och varje enskilt led i värdekedjan påverkar slutprodukten. Alla råvaror är viktiga. Till exempel krävs det cement, stenmaterial och byggmaterial för gruvdrift, vindkraftverk och fossilfria industrianläggningar. I synnerhet omställningen till en klimatneutral ekonomi kommer att vara råvaruintensiv. I och med att tekniken blir renare ökar råvarusektorns avgörande betydelse för energiomställningen. Prissvängningar och flaskhalsar kommer att vara oundvikliga eftersom efterfrågan överstiger utbudet och prisvolatilitet skapar osäkerhet kring de stora initiala kapitalinvesteringar som behövs för produktionen. Samspelet mellan utbud, efterfrågan och prissättning kommer att påverka olika råvaror, vilket kan medföra återkopplingar som sedan åtföljs av en kombination av teknikskiften, volatilitet i efterfrågan och materialersättning. Råvaror kommer att vara avgörande vid utfasningen av fossila bränslen och elektrifieringen av ekonomin när vi övergår från fossila bränslen till vind- och solenergiproduktion, batteri- och bränslecellsbaserade elfordon, vätgas och andra typer av teknik för ren energi.
8.3Gruvbranschen levererar råvaror till ekonomin och kommer att behöva växa snabbare än någonsin för att de nödvändiga tekniska förändringarna ska vara möjliga. Branschen förväntas utvecklas i snabbare takt, trots sitt traditionella rykte om att vara en mycket kapitalkrävande industri med långa ledtider. Dessutom behövs det fungerande lösningar för att effektivt kombinera ekonomiskt utnyttjande av naturresurser med skydd av den biologiska mångfalden och miljön. Koldioxidutsläppen måste minskas så snabbt som möjligt genom att man frångår den traditionella förbränningen av råolja, naturgas och kol. I takt med att ny teknik för att producera och lagra energi växer fram kommer efterfrågan på råvaror också att förändras (användningen av metaller kommer att öka i takt med att vårt beroende av fossila bränslen minskar).
9.Cirkularitet
9.1EESK välkomnar den roll som EU:s regler för offentlig upphandling kan spela under omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi och rekommenderar ”minimimiljökriterier” för offentlig upphandling, något redan föreskrivs i EU:s direktiv, för att minimera och i bästa fall undvika negativ miljöpåverkan och uppkomst av avfall under produkternas hela livscykel.
9.2En annan av hörnstenarna i EU:s ekonomi är dessutom internationella marknader och en öppen och regelbaserad utrikeshandel, som en förlängning av den inre marknaden. För att hjälpa företagen att dra nytta av globala marknadsmöjligheter måste man inom EU aktivt bekämpa protektionism och främja bilateral handel och lika villkor.
10.Digitalisering
10.1Digital teknik och de vertikala sektorer som hör därtill (AI osv.) samt tillhörande infrastruktur har en enorm betydelse för konkurrenskraften. Vi måste utveckla vår framtida konnektivitet, AI samt forskning och innovation genom att kombinera stora mängder data med snabb och iterativ behandling och intelligenta algoritmer som gör att mjukvara kan lära sig automatiskt av mönster eller särdrag i data. Kommissionen påminner även om att vi måste bibehålla våra insatser när det gäller cybersäkerhet och digitalisering. EESK är av övertygelsen att utmaningarna på den inre marknaden till följd av den digitala omställningen måste hanteras genom social dialog och genom att EU intar en ledande ställning vid tillämpningen av gemensam lagstiftning om digital teknik. Målet bör vara att skydda de mest utsatta och säkerställa att den eftersträvade effektiviteten inte undergräver den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen, arbetstagares och individers hälsa och säkerhet eller den politiska stabiliteten.
10.2Samtidigt som höga standarder upprätthålls måste all lagstiftning bidra till en framgångsrik digitalisering av företagen och till deras konkurrenskraft. Den offentliga sektorn måste också digitalisera sin egen verksamhet och sina egna tjänster, inbegripet administrativa processer, och ingen får lämnas på efterkälken. Att påskynda tillståndsförfarandena för investeringar och annan affärsverksamhet är ett exempel på akuta behov där digitaliseringen skulle vara en del av lösningen.
10.3EESK betonar bland annat att data är viktiga råvaror, både nu och i framtiden, och att tillgången till, tillgängligheten hos och det fria flödet av data därför måste säkerställas. För detta krävs gynnsamma regelverk och bestämmelser samt avancerad teknik.
10.4 Samtidigt håller EESK med om att det behövs fortsatta satsningar på cybersäkerhet, så att de alltmer digitala och integrerade produkterna och processerna hålls skyddade.
10.5EESK håller med kommissionen och det gemensamma företaget EuroHPC om att man bör satsa mer på att utveckla nyckelkompetenser inom högpresterande datorsystem inom europeisk vetenskap och industri.
11.Utbildning och kompetens
11.1EESK kommer att fortsätta med sitt arbete på detta område efter Europaåret för kompetens.
11.2Precis som kommissionen påpekar blir dessutom arbetskraftsbrist på grund av demografiska förändringar i allt högre grad ett av de största hindren för företagens tillväxt och kontinuitet på såväl nationell som regional nivå, och detta beror på många olika faktorer. Såsom anges i Europeiska arbetsmyndighetens Euresrapport från 2022 har ny teknik, omställningen till en klimatneutral ekonomi, den åldrande arbetskraften och arbets- och anställningsvillkoren i hög grad bidragit till det föränderliga förhållandet mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft i Europa. Ett framgångsrikt politiskt initiativ på detta område förutsätter ett helhetsgrepp där man tar sig an utmaningarna i alla dess dimensioner. EESK stöder arbetet inom den sociala ekonomin och genomförandet av en aktiv arbetsmarknadspolitik som syftar till att mobilisera personer som står utanför arbetskraften och arbetslösa och främja de möjligheter som erbjuds genom till exempel kvinnors sysselsättning och entreprenörskap samt laglig migration, och incitament att välja lärlingsplatser, inbegripet stöd till gränsöverskridande lärlingsutbildningar, med översyner av lärlingssystemen för att kontrollera deras attraktionskraft och rörlighet.
11.3Samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn måste dessutom stärkas, med tanke på den roll som företagen spelar som arbetsgivare, arbetsmarknadspart och utbildningsanordnare. Förändringarna i arbetet och i arbetslivet kräver också en resilient arbetskraft. Den gränsöverskridande rörligheten för arbetstagare, studenter och talanger måste uppmuntras och underlättas, både inom EU och i samarbete med tredjeländer, till exempel genom att bidra till att matcha utbud och efterfrågan. EU måste därför få på plats rätt förutsättningar för att locka till sig en högkvalificerad arbetskraft och säkerställa erkännande av kvalifikationer.
12.Handel och ett öppet strategiskt oberoende
12.1EESK håller med kommissionen. För att dra största möjliga nytta av utrikeshandeln måste vi undvika kritiskt beroende av länder med icke-demokratiskt styre, och i stället främja samarbete och handel med likasinnade partner. EESK ställer sig bakom den omfattande översynen, som slår fast ett nytt riktmärke för handel och hållbar utveckling.
12.2Exempelvis har de störningar av de internationella leveranskedjorna och marknaderna som orsakats av den senaste tidens kriser kastat ljus över att EU måste minska kritiska beroenden, särskilt av ryska fossila bränslen och kinesiska metaller. EU måste därför stärka sin egen industrikapacitet och sina industriella resurser samt utveckla nya ekosystem för entreprenörskap. Energikällorna och leveranskedjorna för råvaror, mellanprodukter och komponenter måste också diversifieras.
12.3EESK anser att företagens ansvar att omorganisera produktions- och leveranskedjorna i enlighet med samhällets krav bör inbäddas i en industristrategi där man främjar ett integrerat europeiskt industrisystem.
12.3.1EU kommer att behöva satsa på ett integrerat europeiskt industrisystem som kan säkerställa att de olika delarna av och ekonomiska sektorerna i EU:s medlemsstater kan samarbeta i synergi med varandra och på ett samordnat sätt för att uppnå större effektivitet, konkurrenskraft och övergripande värde för EU i sin helhet. Samarbete och samverkan mellan de olika berörda parterna (EU:s företag) måste maximeras så att hela kontinentens ekonomi kan växa.
12.4Det behövs snabba framsteg med att ratificera och genomföra ingångna handelsavtal och slutföra pågående förhandlingar. De handelsavtal som redan finns bör också användas fullt ut, och man bör då särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagens behov av internationalisering.
12.5EESK kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt de nya initiativ som förhandlas fram med USA, utöver dem som syftar till att åtgärda aktuella problem (den amerikanska lagen om inflationsminskning, tvisterna kring skyddsåtgärder för stål och aluminium osv.).
13.Kommentarer om faktorer och nyckeltal
13.1När det gäller kommissionens förslag att fastställa 17 centrala nyckeltal som ska uppdateras årligen inför Europeiska rådets möte i mars anser EESK att detta i allmänhet är användbart. För att få igång de nödvändiga politiska diskussionerna och uppföljningsåtgärderna i rådet rekommenderar EESK för det första att man med hjälp av nyckeltalen bör slå fast tydliga och bindande mål och att man noga måste övervaka, utvärdera och rapportera om dessa. För det andra bör målen utarbetas i samklang med andra indikatorer, såsom resultattavlan för den inre marknaden, policyprogrammet för det digitala decenniet och den europeiska planeringsterminen. För det tredje uppmanar EESK medlemsstaterna att fullt ut ställa sig bakom detta system och åta sig att uppnå de fastställda målen. Slutligen uppmanar EESK kommissionen att agera resolut i de fall då medlemsstaterna inte uppnår dessa mål.
13.2EESK välkomnar kommissionens arbete med att fastställa 17 nyckeltal för konkurrenskraftens nio dimensioner. EESK anser dock att det för vissa av konkurrenskraftens dimensioner saknas en del nyckeltal och att nyckeltalens europeiska dimension osynliggör befintliga territoriella skillnader. Av dessa skäl måste ytterligare nyckeltal tas med.
13.3Det är i viss mån obegripligt att indikatorer om ett ekonomiskt systems konkurrenskraftsnivå försummas, såsom sådana om sysselsättningen inom den högteknologiska industrin (i: högteknologisk, ii: medelteknologisk, iii: medel-lågteknologisk och iv: lågteknologisk) och inom kunskapsintensiva tjänster (i: högteknologiska kunskapsintensiva tjänster, ii: kunskapsintensiva marknadstjänster, iii: kunskapsintensiva finansiella tjänster och iv: andra kunskapsintensiva tjänster), och sysselsättningen inom FoU-sektorn.
13.4EESK anser att det vore lämpligare att ersätta nyckeltalet ”Offentliga investeringar som andel av BNP” med ”Investering per tillgångskategori”, med sex grupper: i) ”bostäder”; ii) ”andra byggnader och strukturer” (vägar, broar, flygplatser, dammar osv.); iii) ”transportmedel” (fartyg, tåg, luftfartyg osv.) iv) ”odlade biologiska tillgångar” (brukad skog, boskap osv.); v) ”intellektuella produkter” (FoU, programvara och databaser osv.); och vi) ”informations- och kommunikationsteknisk utrustning” (datorer, mjukvara, databaser, telekommunikationsutrustning, hårdvara). Varje tillgång skulle mätas som en procentandel av de totala fasta bruttoinvesteringarna.
13.5EESK hyser liknande farhågor kring nyckeltalet ”Handel med resten av världen (som andel av BNP)”. Det vore bättre att gå vidare med frihandelsavtal med partnerregioner och partnerländer såsom Mercosur, Mexiko, Australien, Förenta staterna, Kina, Japan, Sydkorea, Indonesien, osv. och att samtidigt än en gång beakta befintliga regionala skillnader mellan EU:s regioner.
13.6Samtidigt som kommittén hyser respekt för kommissionens och Eurostats respektive roller strävar EESK efter att se till att det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter kan bidra till att kartlägga de områden för konkurrenskraft och relaterade indikatorer som passar bäst för att mer exakt kartlägga problem.
13.7EESK håller med kommissionen om att systemet med nyckeltal måste övervakas och utvärderas med omsorg och att andra indikatorer bör införlivas i det, såsom resultattavlan för den inre marknaden, policyprogrammet för det digitala decenniet och den europeiska planeringsterminen.
Bryssel den 29 januari 2024
Sandra Parthie
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
_____________