|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
Reform av elmarknaden
|
|
_____________
|
|
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2019/943 och (EU) 2019/942 samt direktiven (EU) 2018/2001 och (EU) 2019/944 för att förbättra utformningen av unionens elmarknad
[COM(2023) 148 final – 2023/0077 (COD)]
|
|
|
|
TEN/793
|
|
|
|
Föredragande: Jan Dirx
|
|
Medföredragande: Christophe Quarez
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 14/03/2023
Europeiska unionens råd, 31/03/2023
Europaparlamentet, 29/03/2023
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
|
|
Antagande av sektionen
|
16/05/2023
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
14/06/2023
|
|
Plenarsession nr
|
579
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
209/11/9
|
1.Politiska rekommendationer
1.1Energi liksom infrastrukturen för transport och distribution av energi kan inte betraktas som vilka handelsvaror som helst utan är viktiga byggstenar i vårt ekonomiska och sociala system. De är således av central betydelse för tillhandahållandet av offentliga tjänster. Energiförsörjningen klassificeras därför som en tjänst av allmänt intresse. Det måste därför skapas ramvillkor inom det framtida energiområdet som garanterar såväl en miljövänlig, ekonomiskt överkomlig och tillförlitlig energiförsörjning som rätten till energi. Detta innebär också att energimarknadens utformning måste ta hänsyn till de krav som hänger samman med utfasningen av fossila bränslen. För att trygga en grundläggande energiförsörjning till ett överkomligt pris anser EESK att den nya utformningen av marknaden måste garantera en grundläggande energiförsörjning till reglerade priser.
1.2Vi anser dock att kommissionen bör gå ännu längre i översynen av elmarknaden för att anpassa marknadens utformning till den nya verklighet som kräver parallella åtgärder för att uppnå tre mål: hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. Den nya verkligheten kommer också att baseras på förnybar energi, med en växande roll för prosumenter och andra små marknadsaktörer vid sidan av stora producenter.
1.3Ett system som beaktar dessa förändringar kan endast fungera om prioritetsordningssystemet avskaffas och ersätts med en modell där elpriserna baseras på respektive produktionskostnad. Detta system måste ta hänsyn till genomsnittskostnaderna vid prissättningen.
1.4I samband med att elmarknaden ses över måste man göra en kritisk genomgång av avregleringen med avseende på hur den påverkar målen för hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. Man får inte heller glömma bort att den nuvarande krisen visar att avreglerade energimarknader inte kan tillgodose dessa behov och inte skapar tillräckliga incitament och tillräcklig investeringssäkerhet för förnybar energi. Dessutom kommer regeringarna att ansvara för att dessa tre mål (hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet) uppfylls under en lång tid, eftersom marknaden inte klarar att uppnå dem samtidigt på egen hand.
1.5EESK anser därför att man bör använda sig av en hybridmodell där marknadskrafter och målstyrd förvaltning tillsammans verkar för att marknaden fungerar optimalt inom ramen för de fastställda målen. I centrum för denna modell står en statlig ”e-facilitet” som köper el från producenterna och säljer den till leverantörer till hushållskunder, små och medelstora företag, medborgarenergigemenskaper, storkonsumenter och när det är lämpligt och möjligt till andra länder, med de tre målen som grund för beslutsfattandet. Denna facilitet skulle ingå långfristiga avtal med elproducenter som tecknas genom anbudsförfaranden. Avtalen kan vara av olika slag, t.ex. energiköpsavtal, CFD-avtal och avtal på löpande räkning.
1.6Kommittén stöder helhjärtat kommissionens förslag om att stärka konsumenternas ställning genom att införa en rättighet att direkt få kunna dela förnybar energi. Detta kräver bland annat att all relevant information måste vara tydlig och tillgänglig för konsumenterna, så att de kan vara självständiga aktörer på elmarknaden, som användare och producenter. EESK anser också att marknaden måste organiseras så att konsumenter som också producerar sin egen el (”prosumenter”) eller andra små marknadsaktörer i så hög grad som möjligt kan dra nytta av den el de själva producerar, även om de levererar elektricitet till elnätet. Ett exempel på hur detta skulle kunna organiseras på ett annat, ärligare sätt för små producenter är genom en ”elbank”.
1.7Utöver kravet på att påskynda utvecklingen av grön gas uppmanar vi kommissionen att inkludera bestämmelser om utformningen av marknaden för naturgas i paketet för vätgas och koldioxidsnåla gaser. På så sätt skulle en inre integrerad och säker marknad för naturgas på EU-nivå påskynda elektrifieringen av energisystemet genom att garantera rättvisare priser och ökad trygghet för konsumenterna.
1.8För att uppnå en omfattande integrering av systemen för förnybar energi och påskynda övergången till ett koldioxidsnålt system kommer det inte att räcka med lagring och produktion av egen el. Det som behövs är flexibilitetsmarknader som i bästa fall också anger den situation som råder på elnätet. När dessa flexibilitetsmarknader upprättas är det rimligt att skilja mellan olika spänningsnivåer.
1.9Eftersom det kommer att ta tid att genomföra reformen fullt ut rekommenderar EESK att mekanismen för taket för intramarginell ersättning bibehålls till dess att reformen är helt genomförd. Intäkterna bör riktas till de mest utsatta grupperna och priserna bör kunna sänkas mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av grossistpriserna.
1.10Kommittén uppmanar kommissionen att övervaka effekterna av denna föreslagna reform av elmarknaden. Detta är viktigt eftersom elmarknaden befinner sig mitt i ett paradigmskifte som är långt ifrån avslutat och det kommer utan tvekan att krävas ytterligare anpassningar under de kommande åren. Det är också viktigt eftersom ingen konsekvensbedömning har gjorts av kommissionens nuvarande förslag. Detta ökar osäkerheten när det gäller vilka effekter denna reform kommer att få.
2.Motivering av de politiska rekommendationerna
Allmänna aspekter
2.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har länge efterlyst en reform av EU:s elmarknad. Detta beror i praktiken på att riskerna på EU:s elmarknad i huvudsak bärs av slutkonsumenterna, vilket också är en slutsats som Revisionsrätten drog i sin särskilda rapport ”Integrationen av den inre marknaden för el”.
2.2Energiprisökningarna under 2021 och 2022 trappades upp efter det att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Kriget påverkade priserna på fossila bränslen, framför allt gas, och dessa prisökningar vältrades därefter över på slutkonsumenterna enligt en viss prioritetsordning. Det stod därmed klart att dagens elmarknadsstruktur inte klarar av att hålla elpriserna på en nivå som är hanterbar för konsumenter och företag.
2.3Det är också viktigt att inse att det finns ett grundläggande ekonomiskt skäl till att elmarknadens utformning behöver ändras: marginalkostnaderna för systemen för förnybar energi är noll. Det är uppenbart att ett marknadssystem med en prismekanism där marginalkostnaderna för det sista kraftverket fastställer clearingpriset inte fungerar i den framtida elsektorn som domineras av system för förnybar energi (eller andra kapitalintensiva system). Det är därför vi behöver ett differenskontrakt (CFD-kontrakt) som ersättningssystem för alla producenter av förnybar energi där de totala utjämnade energikostnaderna (eller genomsnittskostnaderna) används för att fastställa referenspriset.
2.4Den grundläggande orsaken till att förespråka CFD-kontrakt är marginalkostnaderna för förnybar energi. I motsats till vad kommissionen antyder kommer prisstabilitet att uppnås endast delvis –om ens alls – genom CFD-kontrakt. Detta gäller så länge CFD-kontrakt endast omfattar producerad el och inte mer komplexa produkter, såsom en kombination av produktion. lagring och efterfrågestyrning av förnybar energi. Anledningen till detta är att restenergi måste köpas när produktionen av förnybar energi är låg och kostnaderna för detta kan bli mycket höga. Kommissionen tar inte hänsyn till denna effekt och ger löften till slutkonsumenterna som i slutändan inte kommer att kunna hållas till fullo.
2.5EESK påpekar att energi och infrastruktur för transport och distribution inte är en handelsvara som vilken som helst. Energi är en viktig byggsten i vårt ekonomiska och sociala system och är således av central betydelse för tillhandahållandet av offentliga tjänster. Energiförsörjning klassificeras därför som en tjänst av allmänt intresse. Det måste därför skapas ramvillkor inom det framtida energiområdet som garanterar såväl en miljövänlig, ekonomiskt överkomlig och tillförlitlig energiförsörjning som rätten till energi. Detta innebär också att energimarknadens utformning måste ta hänsyn till de krav som hänger samman med utfasningen av fossila bränslen. För att trygga en grundläggande energiförsörjning till ett överkomligt pris anser EESK att den nya utformningen av marknaden måste garantera en grundläggande energiförsörjning till reglerade priser. Kostnadsersättningar till energileverantörer bör baseras på kostnadsunderlag. I gengäld måste energileverantörerna ständigt åläggas att tillhandahålla en viss andel energi för att tillgodose grundläggande behov.
2.6Det är tydligt att den senaste tidens utveckling på elmarknaden har visat hur viktigt det är att hitta en ny och korrekt balans mellan offentliga och privata aktörer på elmarknaden. Kommittén behandlade denna fråga i detalj i sitt yttrande TEN/771 ”Offentliga investeringar i energiinfrastruktur som en del av lösningen på klimatfrågorna” (se fotnot 1). Samtidigt är kommittén fast övertygad om att det finns ett trängande behov av att se över elmarknaden för att ovannämnda mål om hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet ska kunna uppnås.
2.7Den 14 mars 2023 offentliggjorde kommissionen sitt lagstiftningsförslag ”för att utformningen av EU:s elmarknad ska reformeras för att snabbare öka andelen förnybar energi och utfasningen av gas, göra konsumenternas utgifter mindre beroende av instabila priser på fossila bränslen, bättre skydda konsumenterna mot framtida pristoppar och eventuell otillbörlig marknadspåverkan samt göra EU:s industri ren och mer konkurrenskraftig”.
2.8EESK välkomnar detta förslag som ett första steg i rätt riktning. Morgondagens energisystem, där fossila bränslen fasats ut, ska bygga på förnybara och koldioxidfria energikällor och fokusera på konsumenterna. All relevant information till konsumenterna måste vara tydlig och tillgänglig, så att de kan vara självständiga aktörer på elmarknaden, som användare och producenter.
2.9Kommittén uppmanar kommissionen att övervaka effekterna av denna föreslagna reform av elmarknaden. Detta är viktigt eftersom elmarknaden befinner sig mitt i ett paradigmskifte som är långt ifrån avslutat och det kommer utan tvekan att krävas ytterligare anpassningar under de kommande åren. Det är också viktigt eftersom ingen konsekvensbedömning har gjorts av kommissionens nuvarande förslag. Detta ökar osäkerheten när det gäller vilka effekter denna reform kommer att få.
2.10I förslaget till reform av elmarknaden föreslås att det införs en tjänst i form av topplastutjämningsprodukter. Det handlar här om marknadsaktörernas möjlighet att minska elförbrukningen under tider med hög belastning som fastställs av de systemansvariga för överföringssystemet. Enligt artikel 7 a får avtal om topplastutjämningsprodukter inte ingås mer än två dagar före avtalets aktivering och avtalsperioden får inte vara längre än en dag. En så kort period är önskvärd för att förhindra missbruk, särskilt av stora konsumenter, men skulle kunna hindra många konsumenter (och oberoende aggregatorer) från att tillhandahålla dessa produkter. Kommittén uppmanar därför kommissionen att undersöka under vilka förhållanden som avtalsperioden skulle kunna förlängas.
2.11Kommittén anser dessutom att kommissionen har lagt fram ett antal lovvärda förslag på hur elmarknaden kan anpassas. Vi anser dock att kommissionen bör gå ännu längre för att anpassa marknadens utformning till den nya verklighet som kräver parallella åtgärder för att uppnå tre mål: hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. Marknaden kommer också att baseras på förnybar energi, med en av kommissionen utlovad växande roll för prosumenter och små marknadsaktörer vid sidan av stora producenter. Kommissionens förslag återspeglar dock inte detta i tillräcklig utsträckning och det är därför som kommittén utöver kommissionens förslag lägger fram ytterligare två förslag som skulle passa in i lagstiftningsförslaget.
2.12Ett system som beaktar dessa förändringar kan endast fungera om prioritetsordningssystemet avskaffas och ersätts med en modell där elpriserna baseras på respektive produktionskostnad. Detta system måste ta hänsyn till genomsnittskostnaderna vid prissättningen.
En statlig facilitet
2.13Sedan 1996 har EU verkat för att avreglera elmarknaden. I samband med att elmarknaden ses över måste man göra en kritisk genomgång av avregleringen med avseende på hur den påverkar målen för hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. Hänsyn måste tas till den tidigare och den framtida utvecklingen på elmarknaden och till de stora förändringar som har sitt ursprung i produktionsanläggningar med mycket varierande produktionskostnader. Dessutom kommer regeringarna att ansvara för att dessa tre mål uppfylls under lång tid, eftersom marknaden inte klarar att uppnå dessa mål samtidigt på egen hand.
2.14EESK anser att det vore bättre att eftersträva en effektiv mix av avreglering och reglering så att man kan kombinera fördelarna med en avreglerad marknad och den styrning som regeringarna anser vara önskvärd. På så sätt kan man säkerställa att målen uppfylls.
2.15Såsom redan påpekats i EESK:s yttrande TEN/771 är kommittén övertygad om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fastställandet av nätutbyggnaden som ett överordnat allmänintresse, införandet av klimatskydd som ett regleringsmål och, mer allmänt, en bättre synkronisering i planeringen av förnybar energi och elnätet. Det är absolut nödvändigt med konkreta bestämmelser i EU-lagstiftningen.
2.16Den modell som EESK beskriver här för den reformerade elmarknaden bygger därför på följande principer: avreglerad där så är möjligt och reglerad där så krävs. Det skulle handla om en hybridmodell där marknadskrafter och målstyrd förvaltning tillsammans verkar för att marknaden fungerar optimalt inom ramen för de fastställda målen.
2.17Modellen, som redan nu är möjlig att tillämpa enligt de nuvarande bestämmelserna, innebär att man bör inrätta en statlig ”e-facilitet” som köper el från producenterna och säljer den till leverantörer till hushållskunder, små och medelstora företag, medborgarenergigemenskaper, storkonsumenter och när det är lämpligt och möjligt till andra länder, med de tre målen som grund för beslutsfattandet. Denna facilitet skulle ingå långfristiga avtal med elproducenter som tecknas genom anbudsförfaranden. Avtalen kan vara av olika slag, t.ex. energiköpsavtal, CFD-avtal och avtal på löpande räkning. Eftersom CFD-avtalen är avsedda att vara ett instrument för att främja nya investeringar som genererar el från system för förnybar energi, får detta verktyg inte hindra producenten från att eftersträva en optimal elproduktion. För CFD-auktioner är det nödvändigt att fastställa en tröskel (lägsta pris) och ett tak (högsta pris) med hjälp av ett dynamiskt riktmärke som bygger på de totala utjämnade kostnaderna för att producera energi med hjälp av den berörda tekniken (solenergi, vindkraft m.m.). Medlemsstaterna måste därför åläggas att fastställa lägsta och högsta ersättningsnivåer så att elproducenterna ges incitament att optimera sin produktion. För marginell energiförsörjning (t.ex. från förnybara gaser eller batterier) bör särskilda bestämmelser gälla.
2.18Med tanke på de befintliga produktionsmöjligheterna och i linje med de tre målen kan faciliteten ingå avtal med olika typer av elproducenter. De långfristiga avtal som sluts av faciliteten säkerställer både ett godtagbart pris som staten garanterar slutanvändarna och investeringssäkerhet för producenterna.
2.19Faciliteten säljer sedan den inköpta elen vidare till distributionsföretag, storkonsumenter och andra marknadsaktörer. Olika typer av avtal kan också ingås för detta ändamål, delvis beroende på aktörernas önskemål. Tak för återförsäljningspriserna kommer att sättas för att förhindra övervinster.
Elbank
2.20Kommittén stöder helhjärtat den strategi som beskrivs i kommissionens energiunion, nämligen att stärka konsumenternas ställning och sätta dem i centrum för politiken, bland annat genom att ge dem rätt att direkt dela förnybar energi. Vi gläder oss därför över att kommissionen i sitt förslag fastställer att konsumenterna kommer att kunna sälja överskottsenergi som producerats genom taksolceller till sina grannar. EESK anser också att marknaden måste organiseras så att konsumenter som också producerar sin egen el (prosumenter och gemenskaper för förnybar energi) eller andra små marknadsaktörer eller producenter i så hög grad som möjligt kan dra nytta av den el de själva producerar, även om de levererar elektricitet till elnätet. Ett exempel på hur detta kan organiseras på ett annat, ärligare sätt för små producenter är genom en ”elbank”, ett exempel som kan tänkas igenom ytterligare och vidareutvecklas.
2.21En elbank skulle kunna fungera på följande sätt: Du har solpaneler på taket och en solig dag producerar du mer el än vad du konsumerar den dagen. Du levererar överskottselen via nätet till det distributionsföretag med vilket du har avtal. Företaget kan avläsa hur mycket el du har levererat via din smarta mätare och detta belopp kommer delvis att krediteras ditt kWh-konto (med kanske 70–90 % beroende på hur mycket du levererar till elnätet, mindre leverantörer krediteras en större andel). Leveransen krediteras endast delvis av tre skäl. För det första för att finansiera företagets tjänster, för det andra för att företaget ska kunna ta hänsyn till eventuella prisskillnader mellan den tidpunkt då du levererar el och den tidpunkt då du vill köpa el och för det tredje för att det bör skapas incitament i systemet för att addera lagringskapacitet (om än bara en liten generator) för att göra hela elnätet mer motståndskraftigt. Ett exempel: Du har levererat 100 kWh och banken krediterar sedan ditt konto med 80 kWh. Sedan måste du få el från din leverantör, t.ex. för ditt eget hushåll eller för att ladda ditt bilbatteri på en laddningsstation med hjälp av ett laddningskort från din elleverantör. Anta att du behöver 200 kWh. De första 80 kWh kommer att debiteras ditt konto utan att du behöver betala någonting. För de återstående 120 kWh betalar du det pris som anges i ditt avtal med elbolaget.
2.22I stället för att betala för elbankens tjänster i euro betalar du således i kWh. Priset på den el som du får levererad via elnätet inkluderar naturligtvis de normala externa kostnaderna såsom nätavgifter, tilläggsavgifter, avgifter och skatter.
Behovet av grön gas, flexibilitet och försörjningstrygghet
2.23Hittills har EU beslutat att använda flytande naturgas (LNG) för att ersätta rysk gas. Detta är dock en kortsiktig lösning eftersom beslutet påverkar miljön (t.ex. skiffergas från USA som sedan transporteras till Europa), ekonomin (molekylen är dyrare än rysk gas) och den geopolitiska situationen (EU kan bli beroende av andra aktörer som är odemokratiska eller som inte respekterar de mänskliga rättigheterna). Två åtgärder är därför av största vikt. För det första att minska naturgasens marginella betydelse. Det kommer även fortsättningsvis att vara nödvändigt att använda gasanläggningar som ett flexibelt reservsystem på medellång sikt och därför kommer det att krävas en snabb övergång till grön gas, t.ex. vissa former av biogas och grön vätgas. I samband med reformen bör man fundera över hur man ska gå till väga. Det kommer att krävas obligatoriska mål vid hög belastning.
2.24Enligt de olika scenarier som kommissionen har utarbetat kommer naturgas på kort sikt att spela en viktig roll för att garantera försörjningen av värmeenergi till EU:s produktionssystem. Produktionskapaciteten för biogas måste byggas ut snabbare och kostnaden för grön vätgas måste minska så att naturgas kan bytas ut så snabbt som möjligt. Utöver kravet på att påskynda utvecklingen av grön gas uppmanar vi kommissionen att inkludera bestämmelser om utformningen av marknaden för naturgas i paketet för vätgas och koldioxidsnåla gaser. På så sätt skulle en inre integrerad och säker marknad för naturgas på EU-nivå påskynda elektrifieringen av energisystemet genom att garantera rättvisare priser och ökad trygghet för EU:s medborgare och förbättra samordningen så att naturgas kan fasas ut så snabbt som möjligt.
2.25Enligt kommissionens modellscenario bör förnybar el utgöra cirka 70 % av EU:s elproduktion år 2030. För att uppnå en sådan hög grad av integrering av systemen för förnybar energi och påskynda övergången till ett koldioxidsnålt system kommer det att vara nödvändigt att säkerställa att den kortfristiga marknaden effektiviseras, lagringskapaciteten utökas genom att det blir enklare att få finansiering och tillstånd och att konsumenterna uppmuntras att använda den el som de själva har producerat. Lagring och produktion av egen el kommer dock inte att vara tillräckligt, och det är osannolikt att man hittar en effektiv lösning på den kortfristiga marknaden. Det som behövs är flexibilitetsmarknader som i bästa fall också anger den situation som råder på elnätet. Reformen bör också undvika varje form av risk för fragmentering genom att noga kontrollera genomförandet av de nyligen antagna åtgärderna.
2.26När dessa flexibilitetsmarknader upprättas är det rimligt att skilja mellan olika spänningsnivåer. När det gäller hög och medelhög spänningsnivå behövs storskaliga flexibla alternativ, t.ex. stor lagringskapacitet, och ett alternativ skulle kunna vara att nätoperatörer ges rätt till och åläggs att integrera dem i driften såsom egna resurser. När det gäller låga spänningsnivåer handlar det snarare om att samla små flexibla alternativ som tillhandahålls av prosumenter, t.ex. hushåll med egen solcellsinstallation, liten lagringskapacitet och en värmepump. Digitala plattformar som drivs av nätoperatörer eller andra marknadsaktörer skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att marknadsföra flexibilitet som systemtjänst och integrera dem i elsystemet.
2.27Dynamiska avgifter, även dynamiska nätavgifter, skulle kunna fungera som starka incitament för slutkonsumenterna att agera på ett systemvänligt sätt. Detta kräver dock en digital infrastruktur eftersom nätstatusen bör återspeglas i de dynamiska avgifterna. När det gäller frågan om nätavgifter bör man också uppmuntra produktion som ligger nära förbrukningen, eftersom detta kan vara ett sätt att begränsa nätutbyggnaden.
Energifattigdom
2.28Eftersom syftet med reformen är att skydda konsumenterna från instabila priser på grossistmarknaden välkomnar EESK förslaget som skyddar slutkonsumenten (sistahandsleverantör, regler för att undvika att behövande konsumenter stängs av osv.). Kommittén noterar dock att bestämmelserna avseende taket för inframarginell ersättning inte har förlängts. Eftersom det kommer att ta tid att genomföra reformen fullt ut rekommenderar EESK att mekanismen bibehålls till dess att reformen är helt genomförd. Intäkterna bör riktas till de mest utsatta (t.ex. personer som lever i energifattigdom samt små och medelstora företag) och priserna bör kunna sänkas mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av grossistpriserna.
2.29För att trygga en grundläggande energiförsörjning till överkomliga priser anser EESK att den nya utformningen av marknaden måste garantera en grundläggande energiförsörjning till reglerade priser. Kostnadsersättningar till energileverantörer bör baseras på kostnadsunderlag. I gengäld måste energileverantörerna ständigt åläggas att tillhandahålla en viss andel energi för att tillgodose grundläggande behov.
3.Ändringar av lagstiftningsförslaget
3.1Förordning (EU) 2019/943
Ändringsrekommendation 1
Lägg till ett nytt skäl efter skäl 21.
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
Sedan 1996 har EU arbetat för att avreglera elmarknaden, en process som inleddes med direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el. I samband med att elmarknaden ses över bör denna avreglering dock ses ur ett perspektiv som tar hänsyn till målen om hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. Den historiska och framtida utvecklingen på elmarknaden måste beaktas liksom de stora förändringar som ägt rum avseende produktionsanläggningar med mycket varierande produktionskostnader. För att uppnå dessa mål måste medlemsstaterna skapa ett lämpligt regelverk. Detta inbegriper rättsliga krav för företag inom energisektorn. Kraven ska vara icke-diskriminerande. Ett sätt att uppnå detta är genom en statlig ”e-facilitet” som köper el från producenterna och säljer den till distributörer och storkonsumenter. De tre målen skulle därmed fungera som en ram för beslutsfattandet. Denna facilitet skulle ingå långfristiga avtal med elproducenter på grundval av anbudsförfaranden, t.ex. energiköpsavtal och dubbelriktade differenskontrakt. En sådan modell är redan möjlig enligt gällande lagstiftning.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.18–2.21.
|
Ändringsrekommendation 2
Lägg till ett nytt skäl efter skäl 50.
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
Rätten att dela el är ett viktigt incitament för konsumenter och andra små marknadsaktörer att investera i egen elproduktion. Ytterligare ett incitament kommer att vara att marknaden organiseras på ett sätt så att konsumenter som producerar sin egen el (prosumenter) eller andra små marknadsaktörer kan dra största möjliga nytta av den el de själva producerar, även om de först levererar el till nätet. Elföretag i flera medlemsstater har redan system som möjliggör detta.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.22–2.24.
|
Ändringsrekommendation 3
Ändra artikel 1 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
a) se till att energi inte behandlas som en handelsvara som vilken som helst, utan som en viktig byggsten i vårt ekonomiska och sociala system; energiförsörjning ska därför klassificeras som en tjänst av allmänt intresse; energisektorns huvuduppgift är att verka för en tillförlitlig, ekonomiskt överkomlig och hållbar energiförsörjning,
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.5 och framåt.
|
Ändringsrekommendation 4
Ändra artikel 1 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
b) skapa ett system där konsumentpriserna på el måste återspegla de faktiska produktionskostnaderna (plus ett lämpligt vinstpåslag); detta innebär att grossistpriset måste motsvara genomsnittskostnaderna för alla typer av elproduktion och inte maximipriset, vilket för närvarande är fallet; för att se till elproducenter ges lämplig ersättning krävs investeringssäkerhet och utbyggnad av förnybar energi samt priser som beror på den teknik som används,
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.13.
|
Ändringsrekommendation 5
Ändra artikel 19b enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
3 (c) För ”dubbelriktade differenskontrakt” ska teknikspecifika maximipriser fastställas i varje medlemsstat. Maximipriserna ska baseras på kostnaderna för att driva en kostnadseffektiv och toppmodern anläggning. Kostnaderna ska inkludera avskrivningar och en lämplig avkastning på eget kapital och ta hänsyn till skulderna för investeringen.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.19.
|
Ändringsrekommendation 6
Ändra artikel 7a punkt 2c enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
(c) Upphandlingen av topplastutjämningsprodukten ska ske genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, där urvalet baseras på den lägsta kostnaden för att uppfylla på förhand fastställda tekniska och miljömässiga kriterier.
|
(c) Upphandlingen av topplastutjämningsprodukten ska ske genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, där urvalet baseras på den lägsta kostnaden för att uppfylla på förhand fastställda tekniska och miljömässiga kriterier. Både fasta och rörliga priser kan tillämpas för konkurrensutsatta anbud.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.11.
|
Ändringsrekommendation 7
Ändra artikel 19b.3 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
|
(c) Medlemsstaterna ska fastställa lägsta och högsta ersättning för dubbelriktade differenskontrakt som ska återspegla de teknikspecifika faktiska produktionskostnaderna, så att elproducenterna ges incitament att optimera sin produktion. Lösenpriset för dubbelriktade differenskontrakt ska fastställas av medlemsstaterna med beaktande av den utjämnade kostnaden för energiproduktion vid den toppmoderna anläggning som avtalet gäller. Kostnaderna ska omfatta avskrivningar och en lämplig avkastning på eget kapital och ta hänsyn till skulderna för investeringen.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.19.
|
3.2Direktiv (EU) 2019/944
Ändringsrekommendation 8
Ändra artikel 4 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla kunder har möjlighet att köpa el från valfri leverantör, och ska säkerställa att alla kunder har möjlighet att ha flera elleveransavtal samtidigt, förutsatt att erforderliga anslutningar och mätpunkter är etablerade.
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att konsumentpriserna på el återspeglar de faktiska produktionskostnaderna (plus ett lämpligt vinstpåslag) och att alla kunder har möjlighet att köpa el från valfri leverantör, och ska säkerställa att alla kunder har möjlighet att ha flera elleveransavtal samtidigt, förutsatt att erforderliga anslutningar och mätpunkter är etablerade.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.9.
|
Ändringsrekommendation 9
Ändra artikel 4b.1 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att den nationella rättsliga ramen gör det möjligt för leverantörer att erbjuda avtal med dynamiska elpriser. Medlemsstaterna ska säkerställa att slutförbrukare som har en smart mätare installerad kan begära att få ingå ett avtal med dynamiska elpriser och att alla slutkunder kan begära att få ingå ett avtal med fast elpris med en löptid på minst ett år, med minst en leverantör och med varje leverantör som har mer än 200 000 slutkunder.
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att den nationella rättsliga ramen gör det möjligt för leverantörer att erbjuda tidsbegränsade avtal, avtal med fast elpris och avtal med dynamiska elpriser. Medlemsstaterna ska säkerställa att slutförbrukare som har en smart mätare installerad kan begära att få ingå ett avtal med dynamiska elpriser och att alla slutkunder kan begära att få ingå ett avtal med fast överkomligt elpris med en löptid på minst ett år, med minst en leverantör och med varje leverantör som har mer än 200 000 slutkunder.
|
|
Motivering
|
|
Se kapitel 2, punkt 2.9.
|
Ändringsrekommendation 10
Ändra artikel 27a.1 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
Medlemsstaterna ska utse sistahandsleverantörer åtminstone för hushållskunder. Sistahandsleverantörer ska utses genom ett rättvist, öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande.
|
Medlemsstaterna ska utse sistahandsleverantörer åtminstone för hushållskunder. Sistahandsleverantörer ska utses genom ett rättvist, öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande. Alla energileverantörer måste vara tillgängliga som sistahandsleverantörer i enlighet med sin marknadsandel.
|
|
Motivering
|
|
Det är rimligt att alla energileverantörer kan utses till sistahandsleverantörer.
|
Ändringsrekommendation 11
Ändra artikel 27a.2 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
Slutkunder som överförs till sistahandsleverantörer ska inte förlora sina rättigheter som kunder, särskilt inte de rättigheter som fastställs i artiklarna 4, 10, 11, 12, 14, 18 och 26.
|
Slutkunder som överförs till sistahandsleverantörer ska inte förlora sina rättigheter som kunder, särskilt inte de rättigheter som fastställs i artiklarna 4, 10, 11, 12, 14, 18 och 26.
Avtalsvillkoren för en sistahandsleverantör får inte vara diskriminerande eller avskräckande. Avtalsvillkoren måste återspegla de faktiska produktionskostnaderna (plus ett lämpligt vinstpåslag).
|
|
Motivering
|
|
Detta är nödvändigt för att kunderna ska behandlas rättvist.
|
Ändringsrekommendation 12
Ändra artikel 66a enligt följande:
Ersätt punkterna 1–4 enligt följande:
|
Kommissionens textförslag
|
EESK:s ändringsförslag
|
|
1.
Kommissionen får genom beslut förklara en regional eller unionsomfattande elpriskris om följande villkor är uppfyllda:
(a)
Mycket höga priser på grossistmarknaderna för el minst två och en halv gånger det genomsnittliga priset under de föregående fem åren, vilket förväntas fortsätta i minst sex månader.
(b)
Kraftiga ökningar av detaljistpriserna på el på minst 70 % som förväntas fortsätta i minst 6 månader.
(c)
Ekonomin i stort påverkas negativt av de stigande elpriserna.
2.
Kommissionen ska i sitt beslut om att förklara en regional eller unionsomfattande elpriskris specificera beslutets giltighetstid, som kan vara upp till ett år.
3.
Om kommissionen har antagit ett beslut enligt punkt 1 får medlemsstaterna under giltighetstiden för det beslutet tillämpa riktade offentliga interventioner i prissättningen för elförsörjning till små och medelstora företag. Sådana offentliga interventioner ska
(a)
begränsas till högst 70 % av stödmottagarens förbrukning under samma period föregående år och bibehålla ett incitament för att minska efterfrågan,
(b)
uppfylla villkoren i artikel 5.4 och 5.7,
(c)
i förekommande fall, uppfylla villkoren i punkt 4.
4.
Om kommissionen har antagit ett beslut enligt punkt 1 får medlemsstaterna under beslutets giltighetstid, genom undantag från artikel 5.7 c, vid tillämpning av riktade offentliga ingripanden i prissättningen för elförsörjning i enlighet med artikel 5.6 eller punkt 3 i den här artikeln, undantagsvis och tillfälligt fastställa ett pris för elleveranser som understiger kostnaden, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
(a)
Det pris som fastställts för hushållen gäller endast för högst 80 % av hushållens medianförbrukning och behåller ett incitament för minskad efterfrågan.
(b)
Det förekommer ingen diskriminering mellan leverantörer.
(c)
Leverantörerna får ersättning för leveranser under kostnadsnivån.
(d)
Alla leverantörer har rätt att erbjuda ett pris för leverans av el som ligger under kostnaden på samma grunder.
|
1. Om följande villkor är uppfyllda:
Mycket höga priser på grossistmarknaderna för el: Ett genomsnittspris på minst 100 EUR per megawattimme under två på varandra följande månader.
2. Medlemsstaterna får under den tid som villkoret enligt punkt 1 är uppfyllt undantagsvis och tillfälligt fastställa ett pris för elleveranser som är lägre än kostnaden, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
(a)
Det pris som fastställts för hushållen gäller endast för högst 80 % av hushållens medianförbrukning och behåller ett incitament för minskad efterfrågan.
(b)
Priset får inte överstiga 10 cent per kilowattimme.
(c)
Det förekommer ingen diskriminering mellan leverantörer.
(c)
Om leverantörerna kan bevisa att de levererar el till priser som understiger kostnaderna ska leverantörerna ersättas för detta.
(d)
Alla leverantörer har rätt att erbjuda ett pris för leverans av el som ligger under kostnaden på samma grunder.
3. Ersättningen enligt punkt 2 c måste finansieras genom intäkterna från ett tak för marknadsintäkter för elproduktion från inframarginell teknik.
|
|
Motivering
|
|
De nuvarande energipriserna har visat att i händelse av motsvarande snedvridning av marknaden är det nödvändigt att vidta åtgärder för att säkerställa en grundläggande energiförsörjning för privata hushåll, men även för företag. Den mekanism som kommissionen föreslår i artikel 66a är dock komplicerad och ineffektiv. Samtidigt är en medfinansiering av åtgärden helt utesluten.
Vi föreslår en enkel men effektiv mekanism som bygger på Österrikes ”Stromkostenzuschussgesetz”. Mekanismen skulle kunna träda i kraft automatiskt och bör finansieras genom att man använder en del av eventuella oförutsedda vinster.
-Elpriset för inköp av en viss baskvantitet får inte överstiga 10 cent netto per kWh.
-Om det genomsnittliga elpriset under två på varandra följande månader överstiger 100 euro/MWh har de leverantörer som måste tillhandahålla el till ett pris som understiger de faktiska produktionskostnaderna rätt till ersättning för sina merkostnader.
-Energileverantörerna måste uppvisa underlag för sina kostnader.
-Denna ”prisbroms” finansieras genom att man använder sig av de stora intäkter som kan uppstå vid inframarginell produktion.
|
Bilaga 1: En statlig e-facilitet – marknadsposition
Bilaga 2: Fördelar med en central statlig e-facilitet
·Inköp till olika priser beroende på källa.
-Gör det möjligt för marknadsaktörerna att lämna anbud och skapar säkerhet på marknaden.
·Säljer till långfristiga fasta priser.
-Bra för marknaden och bra för konsumenterna.
·Säkerställer försörjningstryggheten på grundval av en lämplig elmix.
-Tar hänsyn till och styr den internationella bränsleförsörjningen.
-Ser till att efterfrågan på el kan tillgodoses med tanke på att den beräknade efterfrågan kan bli dubbelt eller tre gånger så stor (elektrifiering).
-Finansierar, inför och förvaltar ny teknik mot bakgrund av den befintliga och förväntade tillväxten i riktning mot hållbarhet.
·Ger regeringen kontroll och säkerställer marknadsfriheten.
Bryssel den 14 juni 2023
Oliver Röpke
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________